Arkiv
NCC:s deponi: Länsstyrelsen har beslutat!
Ibland arbetar även offentliga myndigheter väldigt snabbt. Det kan bero på att personalen är osedvanligt effektiv och kanske vill rensa skrivborden så här innan de stundande semestrarna…
Igår, den 29 juni 2021, fattade Miljödelegationen på Länsstyrelsen beslut om NCC:s ansökan om att anlägga en deponi för inert avfall i Näverdraget. (Se ”NCC:s deponi i Näverdraget (1): Planen”.)
Miljöprövningsdelegationens beslut:
”Miljöprövningsdelegationen ger NCC Industry AB (556302-3307) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till anläggande och drift av en deponi för inert avfall på fastigheterna Björred 2:1 och 2:8 samt Ramneberg 2:1 och S:1 i Vänersborgs kommun. Verksamheten får bedrivas inom det verksamhetsområde som framgår av bilagan.
Tillståndet medger deponering av totalt 1.600.000 ton inert avfall.
Deponering får ske av högst 100.000 ton inert avfall per kalenderår.”
NCC får alltså tillstånd att deponera avfall i Näverdraget. Och det var ett mycket tråkigt beslut för de boende i grannskapet, och kanske också för jordbruk, miljö och djurliv i området öster och söder om de båda Hästefjordarna.
Jag har inte hunnit att läsa igenom hela tillståndsbeslutet än. Det tycks dock vid en snabb blick som om de villkor som gäller för tillståndet är samma villkor som har redovisats tidigare. De villkoren kommer jag att redovisa i senare bloggar. Det enda nya som jag, med samma snabba blick, kan se är:
”För att tillståndet ska vara giltigt ska verksamhetsutövaren ställa en säkerhet motsvarande 600.000 kronor.”
Det är den kostnaden för sluttäckning och efterbehandling som NCC har beräknat. Miljöprövningsdelegationen skriver att den:
”anser att den föreslagna säkerheten är tillräcklig för att fylla sitt syfte.”
Det kan väl tyckas att summan är lite snålt tilltagen. Jämförelsen är sannolikt helt orättvis, men jag kan inte hjälpa att tankarna går till kemtvätten i Halvorstorp. Det kostade ca 50 miljoner kr att sanera efter den. Men det är klart, det handlade inte om inert avfall. (Se TTELA ”Unik sanering efter utsläpp”.)
Jag tänkte trots gårdagens beslut att fortsätta publicera mina bloggar om ”NCC:s deponi i Näverdraget”. Den viktigaste anledningen till det är att jag har en stark känsla av att Miljöprövningsdelegationens beslut kommer att överklagas.
Det går nämligen att överklaga Miljöprövningsdelegationens beslut. Det gör man hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Och det tycker jag att de boende ska göra. På Mark- och miljödomstolen finns det experter på miljöområdet.
Överklagande ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 3 augusti 2021.
PS. Du kan ladda ner Miljöprövningsdelegationens beslut här.
==
Bloggar i denna serie:
- “NCC:s deponi i Näverdraget (1): Planen” – 29 juni 2021
- “NCC:s deponi: Länsstyrelsen har beslutat!” – 30 juni 2021
- “NCC:s deponi i Näverdraget (2): Avfallet” – 1 juli 2021
- ”NCC:s deponi i Näverdraget (3): Vattnet” – 3 juli 2021
- “NCC:s deponi i Näverdraget (4): NCC svarar” – 4 juli 2021
- ”NCC:s deponi i Näverdraget (5): Framtiden” – 6 juli 2021
- ”Deponin i Näverdraget överklagas” – 30 juli 2021
- ”Deponin i Näverdraget överklagas (2)” – 5 augusti 2021
- ”Deponin i Näverdraget överklagas (3)” – 19 augusti 2021
NCC:s deponi i Näverdraget (1): Planen
För drygt ett år sedan, den 5 maj 2020, lämnade NCC Industry AB in en ansökan till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ansökan handlade om tillstånd för deponi (=plats där avfall dumpas) i Näverdraget:
“Ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för deponi för inert avfall på del av fastigheterna Björred 2:1 och 2:8 samt Ramneberg 2:1 och S:1, Vänersborg kommun”
Ansökan hade föregåtts av ett så kallat samråd. I samrådet hade NCC redan i mars 2019 berättat om sina planer för Länsstyrelsen i Västra Götaland och miljöförvaltningen i Vänersborgs kommun
. På ett möte diskuterades den kommande ansökan. NCC fick en del frågor att svara på och även förelägganden om vad som skulle utredas.
I en kungörelse i TTELA den 27 mars 2019 beskrev NCC kortfattat sina planer. (Se bild. Bilden blir större om du klickar på den.) Och i mars-april 2019 skedde även samråd med de som bodde närmast den planerade deponin. Det inkom synpunkter från fyra hushåll. Det tycks inte som om NCC:s planer spred sig eller blev allmänt kända.
Länsstyrelsen fattade tämligen snabbt ett beslut. Redan den 17 juni 2019 beslutade Länsstyrelsen att den planerade deponin:
“inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.”
Beslutet innebar att det räckte med att NCC i sin kommande ansökan om tillstånd bifogade en så kallad liten miljökonsekvensbeskrivning. (Se här.)
I sin ansökan från maj 2020 om deponi i Näverdraget skrev NCC att företaget hade för avsikt att:
“ta emot och deponera 100.000 ton inert avfall per kalenderår … [och] … få bedriva mekanisk bearbetning av avfall för anläggningsändamål”
I det aktuella området har NCC Industry AB bedrivit bergtäkt i ungefär 20 år. NCC fick tillstånd av Länsstyrelsen den 20 december 2000 och det gällde till och med den 1 november 2020. NCC fick dock uppskov angående slutdatumet av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg, eftersom ansökan om deponi hade gjorts. 
Under de senaste 10 åren har driften av bergtäkten skötts av Swerock AB, som också exploaterar den närbelägna bergtäkten på Jonsängen. NCC har inga planer på att fortsätta med täktverksamheten i Näverdraget. Den är varken marknadsmässig eller ekonomisk motiverad skriver NCC i sin ansökan.
Istället vill NCC alltså använda bergtäkten till deponi. Det kommer menar företaget att finnas ett stort behov av att kunna deponera överskottsmassor, som lera och silt, från pågående och framtida bygg- och infrastrukturprojekt i Trestadområdet, och kanske också från Skaraborg och Göteborg. Det handlar om avfall som inte eller svårligen går att återvinna.
NCC skriver i sin ansökan att bergtäkten i Näverdraget har ett bra läge för deponiverksamhet eftersom andra intressen redan är prövade i samband med bergtäkten. Dessutom är det nära till tätorter och därmed korta transporter. Det närmaste bostadshuset ligger ca 800 meter öster om det planerade deponiområdet. Det finns inte heller några kända höga natur- eller kulturvärden på verksamhetsplatsen och området är kargt och fågelfattigt.
Ett viktigt argument är också att bergtäkten efter avslutad återfyllnad kan återgå till att bli produktionsmark för skogsbruk. NCC tänker maximalt hantera och deponera 100.000 ton avfall per år – under helgfria vardagar måndag-fredag mellan kl 06.00-18.00. Med den takten så beräknas det ta ungefär 15–20 år för att återfylla täkten. Det krävs enligt beräkningar 1,6 miljoner ton för återfyllnaden. (NCC bedömer att antalet transporter kommer att vara i samma storleksordning som idag.) Högsta fyllnadshöjd på “deponikroppen” blir +103 meter vilket är drygt 10 meter ovan omgivande bergöverkant. Det ska tydligen bli en kulle där det nu är ett stort hål…
Anm. Det var planerat för ytterligare tre bloggar, men så fick jag nyligen mer underlag från Länsstyrelsen. Så nu ser det ut att bli fyra bloggar till om den planerade deponin i Näverdraget.
Fortsättning följer – “NCC:s deponi i Näverdraget (2): Avfallet”…
==
Bloggar i denna serie:
- “NCC:s deponi i Näverdraget (1): Planen” – 29 juni 2021
- “NCC:s deponi: Länsstyrelsen har beslutat!” – 30 juni 2021
- “NCC:s deponi i Näverdraget (2): Avfallet” – 1 juli 2021
- ”NCC:s deponi i Näverdraget (3): Vattnet” – 3 juli 2021
- “NCC:s deponi i Näverdraget (4): NCC svarar” – 4 juli 2021
- ”NCC:s deponi i Näverdraget (5): Framtiden” – 6 juli 2021
- ”Deponin i Näverdraget överklagas” – 30 juli 2021
- ”Deponin i Näverdraget överklagas (2)” – 5 augusti 2021
- ”Deponin i Näverdraget överklagas (3)” – 19 augusti 2021
KF (4): Förbud mot högljudda aktiviteter
På sitt senaste sammanträde beslutade kommunfullmäktige att ändra i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun”. Rubriken på 16 § ändrades 
från “Badförbud” till “Badplatser och badförbud”. Och det viktigaste, det gjordes ett tillägg i paragrafen:
“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”
Syftet är att stoppa busliv och störande musik och oväsen på kommunens badplatser. Till TTELA (se “Stopp för högljutt nattsudd på stranden”) sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vi hade problem förra sommaren med oväsen, inte minst på Ursand. Vid det första fina vädret återkommer det här. Vi gör det här för att polisen ska kunna hänvisa till ordningsföreskriften och göra insatser när det blir för mycket väsen.”
Och för att inte problemet med busliv och störande musik ska flyttas från Ursand till någon annan badplats beslutade kommunfullmäktige att låta regeländringen gälla i stort sett alla badplatser i kommunen.
Jag tyckte att det var ett bra beslut, även om jag hade mina tvivel. Nu i efterhand har tvivlen växt. Det är helt klart bra att polisen får ytterligare ett redskap att stävja busliv och oväsen på stränderna. Det tycker jag fortfarande. Men, ska ordningsföreskrifterna gälla alla badplatser?
Flera av badplatserna är på privat mark och ibland också belägna på tämligen otillgängliga och också ganska okända ställen. Det är snarare platser där människor badar än badplatser… Och folk badar ju faktiskt i stort sett överallt där det finns vatten… Det är till och med så att åtminstone två av de utpekade badplatserna inte finns.
I fullmäktiges beslut finns det ett antal kartbilagor. Det är kartor på de badplatser där ordningsföreskrifterna gäller. Och på varje karta har det 
markerats “exakt” var föreskrifterna gäller. (Kartorna är dock av mycket dålig kvalitet…) Kartorna ingår alltså i beslutet.
Gunnar Lidell (M) påpekade redan under kommunfullmäktiges sammanträde att kartorna var inaktuella redan 2014 då de togs med i föreskrifterna – på grund av att det infördes ett förbud mot hästar på samtliga badplatser. Och kartorna är fortfarande inaktuella…
De badplatser som finns med i ordningsföreskrifterna och där kommunfullmäktiges beslut om förbud mot högljudda och störande aktiviteter, och hästar, gäller är Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredsjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet och Nordkroken.
Gunnar Lidell tog upp de tre badplatserna som finns på kartorna från Frändefors. Kommunen har inte lagt sin hand vid Lillesjön i modern tid, sa Lidell. Och vid Åskaken finns det häst-, ko- och fårhagar, och “badplatsen” är inte speciellt tillgänglig. Och badplatsen Fagervik, i södra Stora Hästefjorden – den finns inte. Lidell hade frågat en av fastighetsägarna i området och fått svaret:
“Badplats? Var sjutton ligger den?”
Man kan ju faktiskt undra vad vi i kommunfullmäktige egentligen har beslutat om, och om beslutet är lagligt när badplatskartorna är felaktiga…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som hade fattat ett ordförandebeslut om att ändra i föreskrifterna, sa:
“…ordningsföreskriften, som inte är färdigställt än, för det ska göras till hösten. Men då är det också att den kartbilaga som är med, jag vet att det finns synpunkter på den, med det var den vi hade att hänvisa till och det har inte funnits tid till att göra nånting annat. Så dom synpunkter som är till den har jag full förståelse för, men vi var det vi hade och stå till buds för att kunna få ett beslut här innan den riktiga sommarsäsongen börjar”
Men kartorna är ju med i fullmäktiges slutliga beslut, och då måste de väl gälla? Fast de bevisligen är felaktiga…? Jag förstår nog inte riktigt. Det är något som inte stämmer. Kommunfullmäktige kan väl inte fatta ett beslut som typ ska rättas till i efterhand?
Och om de högljudda och störande aktiviteterna flyttas till några badplatser som kommunen inte har satt ut på kartan? Om alla stökiga partyn flyttas till, eller kanske snarare fortsätter, på Sanden, Jakoben och övriga Skräcklan (ej barnbadet)? Eller arrangeras på Gaddes brygga, Roddklubben, stränderna kring Sikhall (ej själva Sikhalls badplats), Grönvik eller vid den gamla traditionella badplatsen i St Hästefjorden (inte långt från blåbärsodlaren för övrigt)? Och som sagt, där det finns vatten kan människor bada – och väsnas… På de här ställena gäller inte kommunens föreskrifter, och polisen kan inte ingripa, i varje fall inte med kommunens ordningsföreskrifter…
Det finns en annan aspekt av fullmäktiges beslut också. Jag tror att kommunen har den juridiska rätten på sin sida, men jag är inte riktigt säker.
I stort sett samtliga badplatser ligger på privatägd mark och flera dessutom utanför detaljplanelagt område. Är det någon badplats mer än Ursand, Sikhall och Skräcklan som ligger på kommunalt ägd mark? Jag tror inte det. Det finns delar av stranden i Nordkroken och Gardesanna som kommunen äger, men långt ifrån hela stranden. (Boteredssjön? Gaddes brygga?)
Kommunens nya regler kommer även att gälla badplatser som kommunen inte vill ha något med att göra.
För nästan exakt 4 år sedan skrev jag en blogg om kommunens badplatser i allmänhet och badplatsen vid Ryrsjön (i Väne Ryr) i synnerhet. (Se “Inga fler kommunalt skötta bad!”.) Jag hade motionerat om att kommunen borde sköta om badplatser även sådana på landsbygden som låg på privat mark.
Nä, det gick inte. Det kom aldrig på fråga, det kunde inte ens utredas. Marken var ju privatägd. Men att förbjuda folk att spela hög musik på dessa privatägda och många gånger avlägsna badplatser, det går tydligen bra. Då är badplatserna helt plötsligt offentliga platser… Det känns något motsägelsefullt.
Jag fick ett samtal i helgen. Personen i andra ändan berättade att hen skulle ha en födelsedagsfest på en av badplatserna. Hen ringde och frågade polisen vad som gällde nu efter fullmäktiges beslut. Polisen hade svarat att var det på privat mark, vilket det var i det här fallet, så gällde inte de kommunala ordningsföreskrifterna. Då var det den “vanliga” Ordningslagen som gällde…
Så frågan är vad som gäller – rent lagligt.
När det gäller allmän ordning och säkerhet på offentlig plats är det Ordningslagen som gäller. (Se “Ordningslag (1993:1617)”.) Lokala ordningsföreskrifter är ett tillägg till ordningslagen. De förtydligar hur en speciell offentlig plats i en kommun ska hanteras. Det kan vara att kommunen inte anser att Ordningslagens regleringar räcker till. Lagen ger då kommunen rätt och möjlighet att så att säga “komplettera” lagen.
Enligt Ordningslagens 3 kap 8 § så får kommunen:
“meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.”
Ett nyckelord i sammanhanget är som synes begreppet “offentlig plats”. Kommunen har i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun” förklarat, 2 §:
“Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelsen i 22 §1 är även tillämplig på andra än offentliga platser inom kommunen.”
Tillbaka till Ordningslagen alltså. Det som räknas upp i 1 kap 2 § är:
- “allmänna vägar,
- gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
- områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
- andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.”
Men badplatser? § 2 fortsätter:
“… en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser … skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.”
Badplatser nämns uttryckligen, men vad en badplats är definieras inte. Den enda ledtråd lagen ger är att badplatserna ska vara:
“tillgängliga för allmänheten”
Det kan inte vara lätt att vara jurist…
Vad innebär “tillgänglig”? Om allmänheten måste ta båt till badplatsen eller gå 3 km på enskilda vägar eller stigar eller använda GPS eller gå förbi privata bostäder – är badplatsen “tillgänglig” då?
Och för att krångla till det lite mer. “Anläggningar” i citatet ovan, syftar det på badplatser också? Står det “anläggningar för badplatser”? I så fall gör ju Ordningslagen skillnad på badplatser och platser där människor badar? Det vore ju ganska logiskt.
I ordningsföreskrifterna för Vänersborg förklaras var i kommunen föreskrifterna är tillämpliga:
“Kommunen kan i ordningsföreskrifterna bestämma att vissa angivna områden ska likställas med offentlig plats vid tillämpningen av samtliga eller vissa bestämmelser i ordningsföreskrifterna. Det måste dock vara områden som är tillgängliga för allmänheten och områdena måste beskrivas tydligt och väl avgränsat. Det kan t.ex. gälla områden med anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv liksom badplatser, järnvägsområden och begravningsplatser.”
Jo då, de som har författat kommunens ordningsföreskrifter har läst lagen. Så klart… Det känns emellertid ändå inte helt rätt att kommunen helt på egen hand ska kunna bestämma vilka regler som ska gälla var som helst i en kommun, även på privatägd mark. Bara området är “tillgängligt för allmänheten”… (Skulle kommunen kunna utöka områdena där alkohol inte får förtäras till t ex Lillesjön eller Gaddes brygga?)
Det ska bli intressant att se hur föreskrifterna kommer att tillämpas i praktiken. Och de som ser till att kommunfullmäktiges ordningsföreskrifter följs är inte några politiker… Det är polisen – med bötesblanketterna i fickan.
Men kanske är alltihop en storm i ett vattenglas. Polisen kanske struntar i Vänersborgs ordningsföreskrifter. Det finns ju från och med den 1 juli andra lagar att luta sig mot om polisen vill beivra hög och störande musik.
På Åklagarmyndighetens hemsida kan vi läsa (se “Polis ska få utfärda böter på plats”):
“Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik, exempelvis från en bil. Det aktuella brottet är förargelseväckande beteende. … Boten för störande hög musik blir 1.000 kronor.”
Trots att jag sannolikt hade röstat “ja” till förslaget i kommunfullmäktige den 16 juni om jag hade fått en ny chans, så finns det mycket att önska av ändringen i ordningsföreskrifterna. Beslutsförslaget var inte helt genomtänkt eller genomarbetat.
Glad midsommar!
Idag är det midsommarafton. Det är emellertid inte idag som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Sommarsolståndet på det norra halvklotet inföll i måndags. Det var då solen stod i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets.
Sommarsolståndet är egentligen den riktiga midsommaren.
Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.
Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…
Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.
Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes 
Döparens dag…? (I andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)
Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll i måndags, så innebär det att dagarna redan nu har blivit kortare och nätterna längre. Det blir mörkare…
För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…
PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.
KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg
På fullmäktigesammanträdet i förra veckan diskuterades inte bara budgeten för nästa år (se “KF igår: SD räddade S”) och trafiksäkerheten på övergångsstället vid Rånnums skola (se “KF: Trafiksäkerheten vid Rånnum. Och en kovändning.”). Kommunens ekonomiska situation under innevarande år avhandlades också. Det var under ärendet “Delårsrapport april 2021”.
Klockan hade redan hunnit bli halv 8 (sammanträdet började kl 13.00) när Lutz Rininsland (V) begärde ordet. Han kommenterade kommunens ekonomiska situation och pekade särskilt på det stora förväntade resultatet för året – 98 miljoner kronor. Det är 55 milj över budget… Rininsland ansåg att i synnerhet socialnämnden, men även barn- och utbildningsnämnden, just nu arbetade under ett oerhört tryck. Han frågade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vore det inte bra att redan nu lämna en antydan om att självfallet kan det här överskottet hamna i tilläggsanslag? Om vi väntar till oktober månad då har ju i stort sett hela året gått och det skulle ju vara välgörande om ett sådant besked om att den beredvilligheten finns kommer nu.”
Det skulle underlätta förvaltningarnas arbete i höst menade Rininsland (V).
Jag lyfte återigen utmaningen/problemet med resurser till elever i behov av särskilt stöd. Det gjorde jag också i ärendet innan, i budgetdebatten. Det var lite enligt principen “droppen urholkar stenen”. Jag hoppas i varje fall att ordspråket ska ha någon sanning i sig…
Det stod i delårsrapporten:
“Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter med ett intensivt budgetarbete på alla nivåer för att nå nollresultat. Då antalet elever i grundsärskolan ökar är det en utmaning för verksamheterna att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter. En annan utmaning är rektors uppdrag att inom budget möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola.”
Tack vare det “intensiva budgetarbetet” är prognosen för BUN år 2021 ett plus/minus-noll-resultat. Budgetarbetet innebär självklart att rektorerna då tvingas hålla igen så mycket som möjligt på kostnaderna. Budgetföljsamheten leder därför ofta till så att säga “kompromisser” med Skollagen för att uttrycka det diplomatiskt. Det är helt enkelt ett problem och i det närmaste en omöjlighet många gånger att få resurserna att räcka till för det stöd som eleverna enligt Skollagen har rätt till.
Det är vi politiker som borde ta ansvar för detta, när vi inte ger skolan de resurser som behövs. Men det gör vi inte. Vi blundar och överlåter istället ansvaret till rektorerna. Och rektorerna gör fel hur de än gör. Följer de Skollagen går enheten med underskott – och om enheten håller budget så bryter de mot Skollagen.
Det har jag som sagt framfört många gånger tidigare, både i anföranden och i bloggar. Politikerna måste ta ansvar för konsekvenserna av sina budgetbeslut.
Även kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) upprepade sig:
“Vi har ju en situation idag där vi har, för att slippa låna pengar, ska vi investera för de avskrivningar vi har och det resultatet vi har. Vi kan ju bara konstatera att investeringarna ligger långt utöver vad vi har i resultat och avskrivningar. Så för varje miljon vi har i ökat resultat innebär att vi behöver låna mindre pengar.”
Augustsson menade att vi står inför historiskt höga investeringar och fortsatte:
“För att vi ska klara vård, skola, omsorg i en framtid, ja då är det nog, då ska vi vara glada för de resultaten som är nu, för att då har vi ännu större förutsättningar för att klara vård, skola, omsorg i en framtid ju mindre pengar vi behöver låna.”
Jag hade i ytterligare ett anförande tagit upp situationen på Restad Gård och vad alla nya familjer och barn kunde innebära i ökande kostnader för barn- och utbildningsnämnden, och även socialnämnden. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) När det gällde dessa helt oförutsedda extra kostnader gav Benny Augustsson (S) ett, som jag uppfattade det, löfte om att hela kommunen skulle stå för kostnaderna – det förväntade överskottet skulle användas. Det var ett välkommet besked från kommunstyrelsens ordförande.
I bloggen “Inför KF+ett ev avslöjande” så skrev jag om ärendet “Strategi för Fossilfritt Vänersborg 2030”. Strategin handlar om att kommunen har som mål att vara fossilfri om ungefär 10 år.
Den borgerliga oppositionen inklusive Sverigedemokraterna hade ett annat förslag på skrivningar. Det handlade om ambitionerna på samhällsnivå. Och det var ett förslag som jag nog tyckte var lite “tramsigt”.
Kenneth Borgmalm (S) begärde ordet. Han hade formulerat om de “kontroversiella” meningarna, så att ordet “ska” försvann. Borgmalm läste högt ur sitt kompromissförslag. Det visade sig också att han föreslog att punkt 12 togs bort:
“Andelen gasbilar registrerade i kommunen ska öka till 5 % till 2030.”
Det var Anders Strand (SD) som hade reagerat särskilt mot denna punkt. Strand menade att strategin skulle vara teknikneutral. Det kanske fanns en annan och bättre teknik år 2030 än gasbilar, t ex elbilar och vätgasdrivna bilar. Och det kunde han nog ha rätt i, faktiskt.
Det visade sig att ett enigt kommunfullmäktige antog strategin efter Kenneth Borgmalms (S) revideringar.
Jag tänkte avsluta “rapporteringen” från kommunfullmäktige med en blogg om de lokala ordningsföreskrifterna gällande badplatser.
BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård
Trots det relativt korta sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) måndagen den 14 juni så hann nämnden med flera viktiga frågor. Jag skrev om två av dem, de bristande resurserna till elever i behov av särskilt stöd och Norra skolans framtid, i min förra blogg. (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)
Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder till förskolepersonal har jag beskrivit i två tidigare bloggar. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Beslutsförslaget till nämnden på SD-motionen var:
“Barn- och utbildningsnämnden … föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”
Med andra ord, motionen skulle sättas in i en pärm utan vidare åtgärd.
All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till vissa arbetskläder. Det är en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Lite senare i det yttrande som ordförande Bo Carlsson och förvaltningschef Sofia Bråberg undertecknade står det emellertid:
“Regnkläder däremot erhålls idag beroende på enhetens budget.”
Hur det än är med regnkläder/regnställ, så finns det andra arbetskläder som inte alla anställda erbjuds. De kläderna är upp till varje rektor att hantera utifrån den ekonomiska situationen på varje enhet. Om det finns “pengar över”, så kan personalen också få t-shirt, inomhusbyxor och skor. Om det behövs annat på enheten, typ en iPad, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv, så får personalens behov och önskemål stå tillbaka.
Så får det inte vara. Kommunen kan inte behandla personalen olika beroende på vilken enhet de jobbar. Och att personal ska få fria arbetskläder är självklart, också i kvinnodominerade yrken… Som sagt, jag har utvecklat detta mer i mina båda tidigare bloggar i ärendet. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Vänsterpartiet var inte nöjd med beslutsförslaget. Och jag hade faktiskt skrivit ett återremissyrkande i förväg. Det gick ut på att förvaltningen borde göra en mer noggrann undersökning av hur det ser ut med fria arbetskläder på de olika förskolorna, förskoleklasserna, dagbarnvårdarna och fritidshemmen samt att redovisa kostnaderna för fria arbetskläder till samtlig personal.
Joakim Sjöling (S) framförde tidigt att frågan borde ha varit en “icke-fråga”, dvs att det egentligen var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder. Sjöling lade liksom ribban för debatten, i varje fall för de styrande partierna. (Som naturligtvis hade diskuterat detta innan sammanträdet, precis som Vänsterpartiet.)
Ordförande Carlsson (C) kunde köpa argumenten från oss som hävdade rätten till fria arbetskläder, men han ville fundera mer på frågan. Det blev en ajournering (“paus”).
Efter ajourneringen hade den styrande minoriteten skrivit ett yrkande till återremiss. Det var BUN:s 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) som stod för författandet. Det blev en återremiss:
“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet”
En enig nämnd ställde sig bakom återremissyrkandet, även de två sverigedemokraterna. Återremiss innebär alltså att ärendet kommer tillbaka till nämnden – efter ytterligare utredning av förvaltningen.
Nämndens ledamöter och ersättare fick en gedigen information om situationen på Restad Gårds asylboende. Det handlade om Migrationsverkets pågående flyttning av asylsökande från andra kommuner till Restad Gård.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under maj-juni tagit emot 19 skolelever födda 2004-2015. Det var också klart med 52 nya elever som skulle komma mellan augusti och november. Sedan fanns det ytterligare 50 barn som ska fördelas mellan Vänersborg och Halmstad, kanske kommer hälften till Restad Gård. Det betyder i så fall totalt ca 100 nya elever i Vänersborgs grundskolor under året.
Det är en tragedi hur Sverige behandlar dessa familjer och dessa barn. Det är inte värdigt. Och jag tror att de flesta håller med, kanske till och med en och annan sverigedemokrat… Det är inte heller schysst av statsmakterna att behandla Vänersborgs kommun på detta sätt. Det innebär nämligen stora kostnader för kommunen, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Nettokostnaden för en elev i Vänersborgs grundskolor ligger på drygt 106.000 kr. Det betyder ca 10 milj kr extra för de “nya barnen”. Om varje elev av dessa nytillkomna får modersmålsundervisning 1 timme i veckan kostar det ca 3 milj. Och om varje elev får studiehandledning 3 timmar i veckan är det ytterligare ca 6 milj. Många av de berörda eleverna är dessutom i behov av särskilt stöd. Detta är dock svårt att beräkna. Enligt förvaltningen kan det ligga från allt mellan 2.500-80.000 kr per elev i månaden. Och till det kommer också skolskjutskostnader.
Kommunen har i nu-läget inte fått någon information från Migrationsverket om barn till förskolor.
Det uppkomna läget är allvarligt för kommunen. Kostnaderna är stora och staten tar inte sitt ansvar. Den vältrar istället över den största delen av kostnaderna på kommunen. Dessutom står det helt klart att barn- och utbildningsnämnden, och inte heller socialnämnden, klarar av att bära kostnaderna själva utifrån de anslag de har tilldelats.
Det blev en del diskussion, eller snarare samtal, kring den nya situationen för Vänersborg. Det blir ju inte bara en ekonomisk “utmaning” utan även en pedagogisk och organisatorisk sådan att ta emot omkring 100 nya elever i Vänersborgs skolor.
Bo Carlsson (C) öppnade för möjligheten att kalla in ett extra sammanträde i slutet av sommaren eller i början av hösten för att hantera situationen.
Innan alla önskade varandra en trevlig, glad och solig sommar meddelade förvaltningschef Bråberg att 82,5% av de elever som gick ur 9:an var behöriga till gymnasiet, dvs hade minst E i svenska, engelska och matematik samt minst E i ytterligare 5 ämnen. (Jag glömde nämna detta i min förra blogg.)
Sedan började några politiker sitt politiska sommarlov, medan andra var kvar på ytterligare ett ärende, ett sekretessärende som krävde fysisk närvaro i kommunhuset. Ytterligare andra började förbereda sig inför fullmäktigesammanträdet två dagar senare.
Glad sommar alla BUN-politiker!
BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan
Det kan ibland vara svårt att hinna med att referera de politiska möten som man deltar i. Särskilt när det är sammanträden med både barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunfullmäktige samma vecka.
BUN sammanträdde förra måndagen. Jag skrev om ärendena i en blogg dagen innan. (Se “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Efter att förvaltningens nya administrativa chef Susanne Berg hade presenterat sig började sammanträdet med en månadsuppföljning. Prognosen för året är ett “plusminusnoll”-resultat. Den prognosen gäller för 
nämnden som helhet. När det gäller ”förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” är prognosen dystrare – ett underskott på 3,5 milj kr. Det beror på, skriver förvaltningen:
“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola samt elevers behov av särskilt stöd, främst avseende psykosociala och språkliga behov. Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
Jag skrev en del om det här i bloggen innan mötet, och jag pratade också en hel del om bristande resurser till elever i behov av särskilt stöd i kommunfullmäktige i onsdags. (Se “KF igår: SD räddade S”.) Tilläggsbelopp handlar också om särskilt stöd till elever.
Jag ställde en del frågor i ämnet på nämnden. Det var inga uppmuntrande besked som gavs.
Det finns inga särskilda pengar avsatta där rektorerna kan söka för elever i behov av särskilt stöd. De pengar som finns är redan utdelade till varje enhet. (Det finns ett slags undantag, se nedan.) Därför måste rektorerna bekosta det särskilda stödet inom given ram. 
Problemet är att många enheter inte klarar det. Men rektorerna ska hålla budget. Och enligt Skollagen ska eleverna få sitt stöd…
Det här går naturligtvis inte ihop. Det finns för lite pengar till de behov som finns. Det förstår var och en – utom Vänersborgs styrande politiker… Och istället för att ta ansvar och tala om hur lösningen ser ut, eller ta ansvar för att det inte finns någon lösning, så läggs allt ansvar på rektorerna. Det är de som får ta ansvar för politikernas omöjliga ekvation…
Det finns dock en tillfällig “pott” pengar. I budgeten har kommunfullmäktige avsatt 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av ordförande Bo Carlsson (C).
I ansökan står det:
“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”
10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de 3 miljonerna:
“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”
Det här är uppenbarligen elever som är i behov av “särskilt” särskilt stöd… Det är inga pengar som fördelas ut till enheterna.
Det som händer i förskolorna och skolorna i Vänersborg är, sammanfattningsvis, att barnen och eleverna inte får det stöd de är berättigade till enligt lag. Det hjälper föga att rektorer ibland tar pengar från andra verksamheter, som då försämras och drabbar andra barn och elever, eller att rektorerna inte håller budget.
Men så länge som andelen elever som blir behöriga till gymnasiet ökar och att meritvärdena ökar (det sägs att meritvärderna ökade för årets 9:or, men jag har inte sett några siffror än) så slår sig politikerna till ro. Till viss del kan jag förstå, det är något som inte tycks stämma på “skolfronten”. Jag kan dock se en naturlig delförklaring. Skolresultaten var betydligt lägre för några år sedan. Det var en följd av alla nyanlända. Nu har det gått några år och många, de flesta?, behärskar det svenska språket bättre. Och då blir det naturligtvis lättare att få godkända resultat och bättre betyg.
Men det är sannolikt inte hela förklaringen. Sambandet, eller snarare motsägelsen, mellan för lite resurser och ökade skolresultat bör undersökas och analyseras närmare.
Nämnden fick en redovisning av läget med Norra skolan. Och det är egentligen ingen rolig historia. Den visar, faktiskt, hur styrande politiker med, som jag ser det, hjälp av tjänstemän kan styra utvecklingen vid sidan av de formella beslutsvägarna. Eller till och med i strid mot dom.
Nämnden fick i måndags höra att en utredning hade visat att det inte var möjligt att bygga ut Norra skolan till en tvåparallellig skola. Och så var det. Det fanns emellertid mycket att önska av den utredningen…
Utredningen om Norra skolans framtid lades fram någon gång i slutet av 2016. Den utgick från vissa bestämda förutsättningar, t ex att Norra skolan skulle innehålla ett grupprum, för 10 elever, till varje klass, och två NO/Teknik/Mattesalar, där också Hem- och Konsumentkunskap skulle kunna bedrivas. Utredningen räknade med 25 elever i varje klass, när den samtidigt räknade med 20-25 på Holmängen (som man då började “titta på”). Det skulle även finnas särskola på Norra skolan och flera fritidsavdelningar.
Man kunde undra hur Norra skolan överhuvudtaget kunde fungera då 2016 med sina två paralleller i varje årskurs och 295 elever… Och det fanns inte många andra LM-skolor i kommunen som uppfyllde de krav som förvaltningen ställde på just Norra skolan… Men det var nog inte tänkt att Norra skolan skulle finnas kvar…
Kraven som ställdes på skolan kunde helt enkelt inte uppfyllas. (Se vidare min gamla blogg från december 2016 – “BUN: Norra skolan”.)
Informationen fortsatte. I all planering av grundskolor och grundskoleplatser i centrala Vänersborg är inte Norra skolan medräknad. Den är liksom nedlagd i förvaltningskretsar.
Sedan fick BUN också reda på att det inte fanns något formellt politiskt beslut om en nedläggning av Norra skolan. Det visste nog ledamöterna. Men det är naturligtvis även en sanning att samhällsbyggnadsnämnden inte fick de 60 milj kr som krävdes till en renovering på grund av den omfattande fuktproblematiken. Den stora summan beror naturligtvis på att byggnaden har “körts i botten” under dessa år som har gått. Inget har åtgärdats, så förstörelsen har gått så långt att det blir alldeles för dyrt att renovera.
Har underhållet på Norra skolan eftersatts medvetet eller inte? Är det krafter som har “lagt ner” skolan utan att behöva ta en politisk diskussion? Det vet jag inte, men visst kan man spekulera. Och jag är inte den som avfärdar bra och logiska konspirationsteorier…
Så här i efterhand så tror jag att det var tjänstemannautredningen 2016 som innebar dödsstöten för Norra skolan. Den passade de styrande mycket bra. Det var nog egentligen bara jag och några moderater som opponerade oss mot dess förutsättningar och slutsatser.
Men det där med politiska beslut…
Den 20 juni 2012, i samband med den stora diskussionen om skolstrukturen i kommunen, beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Beslut i kommunfullmäktige gäller tills något annat beslut fattas. Och något annat beslut har inte fattats. Men det är väl återigen som Dan Åberg (M) sa i kommunfullmäktige i december 2020, och som Gunnar Lidell (M) till ordförande Annalena Levins (C) förtret upprepade i onsdags:
“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”
Men Dan Åberg (M), och Gunnar Lidell (M), vet vad de talar om…
Den 29 mars 2017 behandlades ärendet “Reviderad investeringsbudget 2017-2021” i kommunfullmäktige. Ärendet hade föregåtts av en massa strul. Kommunstyrelsen hade nämligen gått mot de styrande partiernas förslag och istället röstat igenom Gunnar Lidells (M) alternativa förslag. Beslutet följdes av många turer och märkligheter framför allt från dåvarande kommunalrådet Marie Dahlins (S) sida, som till stor del spelade under täcket.
Problemet var att det behövdes stora investeringar till en utbyggnad av Idrottsgatan 7/Silvertärnan samtidigt som Norra skolan var i behov av renovering. Det var oppositionen med moderaterna och Vänsterpartiet som ville se en framtida tvåparallellig skola på Norra, de styrande S+C+MP ville inte det…
Det var en tämligen infekterad debatt i kommunfullmäktige som slutade på ett helt oväntat sätt. Efter en ajournering tvärvände Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) och yrkade bifall till Gunnar Lidells (M) förslag, som Vänsterpartiet tidigt hade deklarerat att partiet stod bakom. Jag har än idag inte riktigt fattat vad som hände den där kvällen.. (Se “Enigt och oenigt KF”.)
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att flytta investeringarna för Norra skolan, sammanlagt drygt 27 milj kr, bakåt i tiden – till 2019-2020. Fullmäktige beslutade samtidigt att Norra skolan i framtiden skulle vara en tvåparallellig skola.
Inte heller detta beslut kom att följas, det blev aldrig några investeringar på Norra skolan. Av någon anledning. Istället satsades lite senare stora pengar på renovering och tillbyggnad av Öxnereds skola – och snart börjar bygget av en ny skola på Holmängen.
Det som görs nu på Norra skolan är ingen renovering för att Norra skolan ska bli en skola för framtiden. Nä, kommunen försöker få skolan i ett sådant skick att det överhuvudtaget går att ha elever i lokalerna till Holmängenskolan står färdig. Och bara det lär bli ganska dyrt. Det är inte helt enkelt att få bukt med den omfattande fuktproblematiken… Dräneringen har inte heller fungerat meddelade Bo Carlsson på sammanträdet.
Det verkar inte vara någon just nu som vet vilket öde Norra skolan går mot. Planerna för de som styr, ivrigt påhejade av t ex liberalernas Gunnar Henriksson, är i varje fall att eleverna på Norra ska börja på Holmängenskolan, som dock inte har börjat byggas än. När det formella och korrekta beslutet för detta ska fattas vet ingen, och inte heller när eller hur beslutet ska tas om nedläggning av Norra skolan.
Inte heller framtiden för fastigheten Norra skolan är bestämd. Ordförande Bo Carlsson (C) var övertygad om att kommunfullmäktige förra onsdagen skulle ha avsatt 500.000 kr till en utredning om framtiden, men det blev inte så. Moderaternas förslag fick inget stöd av Sverigedemokraterna… (Se “KF igår: SD räddade S”.)
Trots att det var ett relativt kort sammanträde, det avslutades före lunch, så var det fler saker som diskuterades. I nästa blogg ska jag redovisa diskussionerna om den sverigedemokratiska motionen om arbetskläder och informationen om situation på Restad Gård.
KF: Trafiksäkerheten vid Rånnum. Och en kovändning.
Sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags blev stundtals lite segt. De debattregler som ordförande Annalena Levin (C) skickade ut innan sammanträdet följdes inte heller. De bröts faktiskt direkt när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fick ordet först av alla på mötet. Han ville tala mer än de stipulerade 7 minuterna. Och det fick han på stående fot av ordförande Levin.
Efter alla undantag från reglerna under sammanträdet kan slutsatsen bara bli en, det är dags att lägga alla “corona-överenskommelser” om begränsningar av t ex talartid åt sidan. Ordförande Levin måste återgå till ordinarie arbetsordning och låta alla tala till punkt. Ledamöterna förbereder sina inlägg med tanke på att deras anförande ska bidra till hur ett beslut kan bli bra, inte med tanke på minutvisaren.
Det var som jag skrev i en tidigare blogg ett långt och krävande möte. Det är omöjligt att referera allt i några enstaka bloggar. I min förra blogg skrev jag om budgetdebatten (se “KF igår: SD räddade S”), i denna tänkte jag ta upp ärende 19: “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”.
Orsaken till det är inte bara att det är en mycket viktig fråga, utan också för att historieskrivningen av ärendets hantering redan har haft en tendens att ändras för att lättare passa in i vissa partiers “politiska berättelse”. Sanningen är att utan Vänsterpartiet och i viss mån också Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet så hade beslutet antagligen tagit en annan riktning.
Bakgrunden till ärendet var ett medborgarförslag om trafiksäkerheten vid övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnums skola. Förslagsställaren ansåg att övergångsstället:
“saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder”
Förslagsställaren begärde att kommunen skulle åtgärda säkerheten och gav flera förslag på hur det kunde och borde gå till.
Vårdnadshavare har under de senaste åren varit i kontakt med kommunen angående säkerheten vid övergångsstället. Även skolan var förra året i kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen. Det var efter påstötningar från vårdnadshavare. Tyvärr har skolan inte tagit upp trafiksituationen i sina skyddsrondsprotokoll, vilket vad jag förstår borde ha gjorts. Det är då det finns åtminstone en större möjlighet att kommunen vidtar åtgärder.
Det har inte blivit några större reaktioner från kommunen. Det mesta var tillräckligt trafiksäkert tyckte man på samhällsbyggnadsförvaltningen. I och för sig vidtogs några smärre justeringar, men dessa har varit helt otillräckliga. Och därav medborgarförslaget.
Ärendet om övergångsstället vid Rånnums skola i Vargön bereddes och behandlades i vanlig ordning av kommunstyrelsen innan ärendet hamnade på dagordningen på onsdagens kommunfullmäktige. (Jag beskrev behandlingen i kommunstyrelsen och ärendet i sak noggrant i bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)
Förslaget till kommunstyrelsen var att avslå medborgarförslaget. Det var undertecknad vänsterpartist, Kärvling, som argumenterade mot detta och istället yrkade att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Yrkandet stöddes av de båda Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och Medborgarpartiet. Anders Strand (SD) var mycket tydlig och talade engagerat för att bifalla medborgarförslaget.
I kommunstyrelsen framförde jag att medborgarförslaget beskrev den bristande trafiksäkerheten för barnen mellan 6-12 år helt korrekt. Det var en mycket osäker trafikmiljö som definitivt var farlig för barnen på sin väg till och från skolan.
De andra partierna var tysta. Det var endast Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) som yttrade sig. Andersson påstod att mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig och vad Augustsson försökte säga förstod jag inte riktigt. De båda var för tjänstemännens beslutsförslag och mot medborgarförslaget.
Det blev omröstning, och jag begärde votering. Ärendet var för viktigt för att inte alla skulle behöva “bekänna färg”. Voteringen verkställdes och kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. Det framgår av protokollet.
Det här är viktigt – samtliga andra partier, socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, röstade för att kommunfullmäktige (när ärendet kom dit) skulle avslå medborgarförslaget.
Några dagar efter sammanträdet gjorde jag ytterligare ett besök på plats i Vargön. Denna gång gick jag ur bilen och blev fotgängare. Mina erfarenheter på plats stärkte mig ytterligare i min övertygelse. Jag åkte hem och skrev bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”. Den fick många besökare och ett bra genomslag.
På onsdagens fullmäktigesammanträde var jag mycket förberedd och laddad. Jag begärde ordet så snabbt jag kunde, men Joakim Sjöling (S) och Mats Andersson (C) hann före.
Vargöbon Sjöling (S), som inte sitter med i kommunstyrelsen, tyckte att medborgarförslaget beskrev trafiksituationen på ett bra sätt. Han var tveksam till om kommunens åtgärder räckte:
“Jag upplever … att dom här bristerna kvarstår.”
Och så yrkade Sjöling på återremiss. Han angav två skäl till sitt yrkande, dels hade inte medborgarförslaget hanterats i samhällsbyggnadsnämnden, den nämnd som har hand om trafikfrågor, och dels skulle trafiksäkerhetsåtgärderna utredas vidare.
Det var nog inte bara jag som “kom av mig”… Vad hände, hade socialdemokraterna ändrat sig? Hade de styrande partierna ändrat uppfattning?
Mats Andersson (C), som hade argumenterat mot medborgarförslaget i kommunstyrelsen, hade ändrat åsikt totalt. Andersson:
“Vem förutom en centerpartist kan göra en riktig och bra kovändning?”
Ja, det kan man fråga sig…
Det nyblivna kommunalrådet höll med Sjöling i allt. Det är tydligen annorlunda när en socialdemokrat framför synpunkter på bristande säkerhet än när en vänsterpartist, sverigedemokrat eller medborgarpartist gör det…
Men det var uppenbart, de styrande partierna hade ändrat uppfattning. Och det var ju faktiskt bra. Det handlade ju om barnens säkerhet på väg till och från skolan.
Jag samlade mig lite, näste talare var jag. Jag återgav lite fakta i ärendet, om inte annat som information för de som lyssnade och tittade på debatten. Och det går ju också att se fullmäktigedebatten i efterhand. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.). Men det var inte helt lätt, jag var ju liksom förberedd på ett annat slags anförande…
Anders Strand (SD) hade också hade laddat inför ärendet. Strand kör över övergångsstället minst två gånger varje dag. Han förde fram fler argument till varför säkerheten var låg för barnen, särskilt under den mörka årstiden:
“Det är svårt att se om det står en 6-7-åring vid övergångsstället när man kommer körande från Vargöns station ner mot Fyrkanten för man får fokus på vägbulan och inte på övergångsstället.”
Det var flera ledamöter som deltog i debatten. De flesta nöjde sig dock med att yrka bifall till förslaget om återremiss. Det hade onekligen skett en förändring sedan behandlingen i kommunstyrelsen. Ingen förklarade dock varför de helt plötslig ändrat uppfattning…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) välkomnade att medborgarförslaget skulle remitteras till “hans” nämnd:
“Jag kommer att ta med mig alla synpunkter.”
Gunnar Lidell (M) ansåg att också barn- och utbildningsnämnden skulle få lämna synpunkter på medborgarförslaget.
Från att bara ha varit 4 ledamöter i kommunstyrelsen som tyckte att det var ett bra medborgarförslag så hade helt plötsligt samtliga 51 ledamöter i kommunfullmäktige börjat tycka det…
Joakim Sjölings (S) återremissyrkande, eller snarare remissyrkande, fick slutligen följande lydelse:
“Jag yrkar på att medborgarförslaget remitteras till samhällsbyggnadsnämnden i dialog med barn- och utbildningsnämnden för vidare utredning av trafiksäkerhetsåtgärder.”
Ibland händer det oväntade saker i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är inte ofta, men någon gång per år. Och visst är det värt all respekt när någon tar till sig fakta och omvärderar sitt tidigare ställningstagande. Det framförde jag också i debatten. Men samtidigt är det mycket förvånande att en ledamot i kommunstyrelsen, där det ändå förväntas att man är tämligen ordentligt påläst, tar en tydlig ställning för ett förslag och argumenterar mot ett annat. Och någon vecka senare, gör en total helomvändning…
Ola Wesley (SD) uttryckte det på följande sätt i fullmäktigedebatten:
“Jag är glad att Mats Andersson gör en kovändning. Men jag tycker att det är lite anmärkningsvärt det han sa i kommunstyrelsen. Ett kommunalråd och en före detta ordförande för BUN, han tyckte då att vi skulle avslå medborgarförslaget när det gäller om barns säkerhet.”
Till sist kan det väl påpekas att stämningen kan bli något uppsluppen när ledamöter blir överens. Jordbrukaren Gunnar Lidell (M) kommenterade Mats Anderssons (C) inlägg om kovändning:
“Jag och Bosse Carlsson vet ju hur 
man faktiskt på ensam hand kan vända en ko bokstavligen, på riktigt.”
Sedan fick både Lidell och Carlsson lite strul med mikrofonerna, varpå Benny Augustsson (S) snabbt replikerade:
“Vad kan vi i övrigt lära oss av kvällen? Det verkar vara lättare att vända en ko än att få på micken kanske…”
Slutet gott, allting gott. Förhoppningsvis. Det är bara att hoppas att kommunen skyndsamt vidtar åtgärder för att höja trafiksäkerheten på övergångsstället till Rånnums skola på Nordkroksvägen…
KF igår: SD räddade S
Kommunfullmäktige igår blev en lång tillställning. Sammanträdet började kl 13.00 och slutade inte förrän strax efter kl 22. Det innebar även att ledamöterna missade två matcher och en halvlek av EM-fotbollen…
Inledning
Budgeten för 2022 var den stora frågan på fullmäktige. Det låg inte mindre än fem budgetförslag på fullmäktiges bord, och det är nog rekord i Vänersborg. Det är nämligen inte vanligt att medborgarpartiet lägger något eget förslag. Fast frågan är om de gjorde det denna gång, eller om det
bara var ledamoten Göran Svenssons (MBP) alldeles eget förslag. Partiets andre ledamot i kommunfullmäktige, Morgan Larsson (MBP), stödde nämligen inte sitt partis budgetförslag. Morgan Larsson yrkade i stället bifall till förslaget från M+KD+L… Det är inte så ofta sådant händer…
Jag har beskrivit de olika budgetförslagen i tidigare bloggar. (Du kan läsa om de olika budgetförslagen genom att klicka på respektive partinamn eller partikonstellation – S+C+MP, M+KD+L, SD, Vp och MBP.) Det fanns bara en ändring sedan kommunstyrelsen, och den fanns i förslaget från S+C+MP. Ändringen var en eftergift till den borgerliga oppositionen. Den gick ut på att nämnderna skulle få möjlighet att själva ändra mellan anslagsbindningsnivåer för driftbudgeten.
Det var ingen större skillnad mellan de olika partiernas budgetförslag. Det började också Henrik Harlitz (M) med att påpeka i sitt anförande. Det var Vänsterpartiets förslag som skilde sig åt, som vanligt genom att minska kommunens budgeterade resultat och lägga pengarna på välfärden istället. Vilket i och för sig också socialdemokraterna gjorde, men till mindre del.
Budgetdebatten började ca kl 13.30 och slutade inte förrän kl 19.11 då själva beslutsprocessen började. Det går naturligtvis inte att återge hela debatten, som avbröts av några pauser för toalettbesök och en 20 minuters ajournering för partivisa diskussioner. (Jag hann springa till kylskåpet och få i mig några kalla köttbullar…) Jag tänker “bara” återberätta vissa episoder från den över 5,5 timmar långa budgetdebatten. Urvalet är självklart subjektivt… Den som är intresserad kan själv lyssna på debatten i efterhand på kommunens hemsida. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.)
Budgetdebatten
Budgetdebatten skulle inledas med ett övergripande anförande innan budgetyrkanden nämnd för nämnd skulle behandlas. Det hade ordförande Annalena Levin (C) bestämt, och fått fullmäktiges godkännande för. Det visade sig dock att det bara var Lutz Rininsland (V) som höll sig till reglerna av de olika partirepresentanterna.
Rininsland menade att Vänsterpartiet utgick från förvaltningarnas texter, och där får politikerna reda på verkligheten – att resurstilldelningen är alldeles för låg. Rininsland kunde inte heller låta bli att vara kritisk mot hela budgetprocessen och den bristande tillit som visades de anställda. Han menade att man måste bestämma sig och välja väg. Bestäms mål först, så måste finansiering ske för att kunna nå fram. Sätts ribban för utgifter först, måste målsättningen anpassas. Nu sätts en mycket tuff ekonomisk ram och oberoende av detta fortsätter man med vidlyftiga målformuleringar.
Vänersborg nye kommunalråd Mats Andersson (C) pratade om sina drömmar. Han läste upp samma tal som han hade för några år sedan. Drömmarna var lika overkliga nu som då, även om Andersson tyckte att de höll på att förverkligas. Han exemplifierade med att det byggs mycket i Vänersborg. Det märks att vi närmar oss ett val…
De “småpartier” som är i allians med större partier och därmed också i skuggan av dem, jag tänker på MP, KD och L, hade i sina budgettal inte mycket att tillföra mer än några enstaka detaljer. De presenterade inte ens några drömmar. SD:s presentation var som vanligt kort och tämligen intetsägande. MBP:s Göran Svensson var desto utförligare. Han läste upp hela sitt budgetförslag.
Sedan följde en debatt. Den var mycket lång och stundtals onödigt detaljerad, ibland om teknikaliteter. Det fanns få eller inga visioner om vad partierna politik syftade till och vilket Vänersborg de ville ha. De handlade om pengar hit och dit, överraskande ofta om frågor som betingade mindre prislappar.
En stor del av debatten handlade om socialnämnden, om försörjningsstöd och äldrevården. Det handlade också om de borgerligas vilja att införa “valfrihet” i äldreomsorgen. Det blev en mer principiell eller kanske snarare ideologisk diskussion. Skiljelinjerna var tydliga, S och V på den ena sidan och den borgerliga oppositionen på den andra. “Valfriheten” blir antagligen på nytt en valfråga i kommande val.
Även partiernas syn på resurstilldelningen till andra nämnder diskuterades självklart. På barn- och utbildningsnämndens område pratade jag som vanligt en del. Jag lyfte “utmaningarna”, dvs problemen, med att få resurserna att räcka till åt de elever som är i behov av särskilt stöd. Den tråden togs inte upp av någon annan. Jag lyfte också arbetsmiljön för framför allt pedagogerna. Den tråden togs inte heller upp.
Däremot blev det en diskussion om profilklasser initierad av BUN:s 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Minialliansen (M+KD+L) tänkte tydligen införa det om de fick makten nästa år. Att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för rektorerna (regleras i Skollagen och Skolförordningen), tycktes inte bekymra de borgerliga debattörerna:
“Men vi politiker måste väl få prata om det.”
Sa till slut Henrik Josten (M).
Det blev en del debatt kring behovet av en ny hiss på teatern i Folkets Hus, eller gamla Stadshotellet som Harlitz sa. Frågan tillhör kultur- och fritidsnämndens område.
När fullmäktige kom till samhällsbyggnadsnämnden var det frågan om besöken till Kretsloppsparken skulle vara gratis eller inte. Det var faktiskt moderaterna, tillsammans med KD+L, som hade föreslagit detta.
“Gratis innebär att någon annan betalar.”
Sa Mats Andersson (C), och det skulle i så fall bli skattebetalarna. Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) upplyste om att, förutom de fyra gratisbesöken på Kretsloppsparken, var det alltid gratis att slänga elektronik. Det var också gratis att lämna sopor om man cyklade eller gick till fots. Det visste jag inte.
Den tidigare moderatledaren Gunnar Lidell (M) och också Tommy Christensson (M) tog upp problemet med nedskräpning i naturen – på annans mark. Båda äger mark och får regelbundet städa på sin mark på grund av att andra slänger skräp där, t ex från bilarna. Det är nämligen markägarens skyldighet. Sedan får de betala avgift för att lämna detta skräp på 
Kretsloppsparken. Harlitz kunde inte låta bli att ge miljöpartisten Wiklund en känga:
“Skojigt att miljöpartiet är emot att återvinningen ökar.”
Det var inte så mycket diskussion kring de mindre nämnderna, även om olika budgetförslag presenterades. Karta-GIS nämndes ett flertal gånger, men partierna tycktes egentligen vara överens. 
Ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) försvarade som vanligt sin nämnd:
“Det är en liten nämnd som gör ett stort avtryck.”
Och där kan man nog hålla med ordförande Dahlberg, som också berättade att det var ansträngt på personalsidan. Men personalen gör ett otroligt bra jobb sa Dahlberg – och avslutade:
“Vi ska inte vara en nej-nämnd, utan en ja-nämnd.”
Det ska bli spännande att se om det slår in…
Henrik Harlitz (M), som deltog i debatten lite överallt, ansåg:
“Byggnadsnämnden har i vissa delar ett oförtjänt dåligt rykte.”
Och där kan man nog inte hålla med Harlitz…
Beslut
Hela budgetdebatten slutade som väntat med en votering. Det gick relativt lätt att utse, även om jag inte tror att förfarandet riktigt var enligt regelboken, ett motförslag till kommunstyrelsens förslag, som alltid är huvudförslaget. Kommunstyrelsens budgetförslag var detsamma som förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP, och motförslaget blev förslaget från M+KD+L. Budgetförslagen från SD, V och MBP “röstades ner”.
I min förra blogg (se “Inför KF+ett ev avslöjande”) spekulerade jag om de olika partiernas planer inför denna slutliga votering. Och jag har fått bekräftat att dessa planer gick ut på att den borgerliga oppositionen (M+KD+L) tillsammans med SD och MBP skulle fälla den styrande minoritetens (S+C+MP) förslag. Det skulle med all sannolikhet också leda till Benny Augustssons (S) avgång som kommunstyrelsens ordförande. Och ett maktskifte i Vänersborg. Hade planerna gått i lås hade morgonens intervju i Frukostforum (sändes på Facebook) med 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M) varit en intervju med kommunstyrelsens ordförande…
Det var planerat att den borgerliga “storoppositionen”, M+KD+L+SD+MBL, skulle få 26 av kommunfullmäktiges 51 röster och därmed majoritet, oavsett hur Vänsterpartiet röstade. (Vänsterpartiet röstade för den styrande minoritetens budgetförslag i den avgörande omröstningen därför att detta förslag låg närmast Vänsterpartiets eget, dvs det var det förslag av de båda som gav mest pengar till verksamheterna. Utom Lutz Rininsland, som hade ett annat skäl – se nedan.)
Men något hände, någonstans blev det en “fnurra på tråden”. Sverigedemokraterna övergav sitt informella löfte till de andra partierna och lade ner sina röster. Det betydde att deras 9 röster för ett maktskifte försvann – och den styrande minoriteten med Benny Augustsson i spetsen kunde andas ut…
Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har alltså sverigedemokraterna att tacka för att de fick igenom sin budget – och därmed fortsätta att styra Vänersborg. Dock fortfarande i minoritet, för jag vägrar tro att de har ingått någon slags överenskommelse med SD. (Däremot kan jag tänka mig att samtal och övertalning förekommit, fast jag vet inte. Men jag vet att det har förekommit under tidigare mandatperioder…)
Under valåret 2022 kommer således Vänersborgs kommun att styras med en budget från S+C+MP, och som faktiskt också fick Vänsterpartiets röster i slutomröstningen.
Och Norra skolan blir utan den miljon kronor för utredning om vad som ska hända med fastigheten i framtiden som Bo Carlsson var övertygad om att kommunfullmäktige skulle besluta om… (Se “Inför KF+ett ev avslöjande”.)
Anm. Lutz Rinsland (V) lämnade en protokollsanteckning till beslutet. Det löd bland annat:
”Jag röstade ”ja” till förmån för kommunstyrelsens förslag i MRP-yrkandet eftersom beskedet ”jag avstår” kunde ha bidragit till en svår situation för kommunledningen. Jag röstade ja till förslaget endast av detta skäl.”
PS. TTELA har skrivit om budgetbeslutet och voteringen – se ”De styrande fick igenom sin budget”. TTELA beskriver också diskussionerna kring socialnämnden, men även lite om BUN.
Inför KF+ett ev avslöjande
Igår måndag var det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Jag återkommer senare med ett referat om vad som avhandlades. Min tid idag måste ägnas åt morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige. Och några rader på bloggen… I slutet kommer dock ett litet avslöjande, eller snarare en spekulation, från gårdagens BUN.
Kommunfullmäktige har många ärenden att avhandla. Det viktigaste ärendet är självklart budgeten för nästa år.
Sammanträdet börjar redan kl 13.00. Och för att inte ledamöterna ska glömma det, så kom idag ett “analogt” brev på posten med en påminnelse och en A4 med debattregler som inte alls var lika restriktiva som vid andra fullmäktigemöten – samt en påse godis. Det är väl inte direkt den perfekta presenten för en LCHF-ätande ledamot. Och så var det enligt uppgift sura “el-bilar”. Men tanken var god, och bilarna kommer definitivt att ätas upp nästa gång barnbarnet kommer på besök.
Dagordningen har följande utseende:
Jag har faktiskt skrivit om de flesta av ärendena i tidigare bloggar. Det blir ju så när alla ärenden ska gå via, eller som det egentligen heter, ”beredas av”, kommunstyrelsen. Fast på morgondagens möte finns det faktiskt ett undantag. Det är ärende 21, “Förändring i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun – badplatser”. Det har initierats av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Augustsson föreslår en ändring av en paragraf i kommunens “ordningsregler”.
Paragraf 16 som tidigare hette “Badförbud” ska nu heta “Badplatser och badförbud” och kompletteras med följande text:
“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”
När jag studerar kartbilagorna så förstår jag att Augustsson vill att det ska vara tyst efter kl 22 på i stort sett varenda badplats i kommunen: Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet (fast det är något fel på den kartan) och Nordkroken.
Det var en nyhet för mig att det fanns en badplats i Fagervik vid St Hästefjorden, men den kanske är ny. Den “gamla”, traditionella badplatsen vid Hästefjorden låg annars i sjöns södra ände, inte långt från Sivikan. Men den tycks ha försvunnit, tydligen med kommunens vetskap…
Orsaken till förändringen av ordningsföreskrifterna och den snabba, och annorlunda processen, förklaras så här:
“Till följd av förestående badsäsong och nyss inkomna rapporter till kommunen om problembild vid badplats föreslås förändring av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrift. Med anledning härom utgör ärendet brådskande karaktär för att möjliggöra ett beslut av kommunfullmäktige innan sommaren har passerat.”
Det ska noteras att polisen har möjlighet att agera om någon inte följer reglerna.
Jag undrar vad ledamöterna kommer att säga om detta förslag, och denna ovanliga beslutsprocess…
Ärendet “Förslag till mål- och resursplan 2022-2024”, dvs budgeten 2022, har jag skrivit om tidigare. Samtliga partiers budgetförslag har presenterats i ett antal bloggar (klicka på det parti du vill läsa mer om) – S+C+MP, M+KD+L, SD, V och MBP. Delårsrapporten kan du hitta här, “Reviderad renhållningsordning avfallsplan och renhållningsföreskrifter” här och “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” här.
Jag tror faktiskt att det bara blir debatter och oenigheter kring dessa ärenden. Naturligtvis kommer någon eller några att begära ordet och kanske kan någon också markera på något sätt. Men ärendena kommer att klubbas igenom tämligen snabbt. I kommunstyrelsen fanns det inga avvikande åsikter eller stridande viljor kring några andra ärenden.
Med ett undantag – ärende “Strategi för Fossilfritt Vänersborg 2030”
Strategin förklaras så här:
“Denna strategi har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Med utgångspunkt i det övergripande målet om att Vänersborgs kommun ska vara fossilfri år 2030, anger strategin ambitionsnivåer för dels transporter och dels el och uppvärmning. Ambitionerna är även uppdelade i det som rör kommunens egen organisation och samhälle och invånare.”
Strategin utgör tillsammans med utredning för ett fossilfritt Vänersborg 2030 kommunens energiplan enligt lag om kommunal energiplanering.
De borgerliga partierna, MBP och SD var emot två avsnitt i texten under rubrikerna “ambitioner på samhällsnivå”. De var emot att det stod ”ska”, jag ger exempel på två av flera formuleringar:
- “Bilinnehav ska minska med 10 % till 2030 jämfört med 2018.”
- “Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder ska upphöra till 2030.”
De menade att kommunen inte kunde bestämma sådant här för kommuninvånarna. Det var upp till de enskilda. Ja, Anders Strand (SD) gick så långt så att han i kommunstyrelsen utropade:
“Jag kan inte ställa mig bakom aktivistbeskrivningen… Hårresande att skriva “ska”.”
Undrar om Anders Strand har samma åsikt om alla Sveriges lagar…? Att de typ är ”aktivistiska”…
Alla fullmäktigeledamöter har fått mail från Naturskyddsföreningen i Vänersborg. SNF skriver:
“Att kommunen saknar verktyg för att direkt påverka till exempel företag att effektivisera sin energianvändning eller medborgarna att välja fossil-oberoende bilmodell, betyder inte att kommunen saknar anledning att ha ambitioner i denna riktning…”
Jag håller fullständigt med. Det står väldigt tydligt i strategin att:
“I energieffektiviserings- och fossilbränslefrågor som gäller samhället och invånare har kommunen begränsad rådighet över utfallet. Kommunen har dock en viktig roll i att informera, utbilda och agera för att skapa förutsättningar för invånare och företag att effektivisera sin energianvändning och välja fossilfria alternativ.”
De borgerliga partierna och SD slår enligt min mening in öppna dörrar. Det vet väl alla att kommunen inte typ kan förbjuda bilister att köra bil till jobbet. Men kommunen/regionen kan ha billig och bra kollektivtrafik så att bilisterna tar bussen istället.
Självklart ska kommunstyrelsens text stå kvar. Om den förändras så måste en stor del av målen tas bort eller omarbetas. Och det skulle urvattna syftet med dokumentet och arbetet med att försöka uppnå ett fossilfritt Vänersborg år 2030.
Det lär bli votering i denna fråga – möjligtvis en återremiss där uppdraget till förvaltningen blir att byta ut alla “ska” till “bör”. Och det skulle väl vara tämligen tramsigt…?
Och till sist en spekulation.
På barn- och utbildningsnämndens sammanträde igår så togs Norra skolans framtid upp (på ärendet lokalinformation). Vid ett tillfälle under informationen så kommenterade Bo Carlsson (C) frågan. Han sa att fullmäktige skulle avsätta en miljon för att utreda fastighetens framtid.
“Wow” tänkte jag och frågade Carlsson om det var en felsägning. För det verkade vara ett riktigt avslöjande. Den miljonen till att utreda Norra skolan finns nämligen bara med i de tre borgerliga partiernas budgetförslag! Carlssons uttalande, eller felsägning, tyder på att de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har kommit 
överens om en gemensam budget – en riktig betongbudget för fjärde gången i rad.
Det ska i ärlighetens namn sägas att Bo Carlsson förnekade att han hade kännedom om någon gemensam budget.
Vi får se imorgon… Och det kan också alla vänersborgare göra. Det går att följa med i förhandlingarna på kommunens webb-TV. Det är bara att klicka här.
Kom dock ihåg att fullmäktigesammanträdet börjar redan kl 13.00 imorgon onsdag.
PS. Enligt flera källor så finns det inga planer på att S+C+MP och M+KD+L ska lägga en gemensam budget (Tillagt kl 20.50.)
PPS. Det finns ett annat scenario också. Fullmäktige kan besluta om en miljon kronor för att utreda Norra skolans framtid, precis som den borgerliga oppositionen föreslår i sitt budgetförslag. Men inte på grund av att M+KD+L kommer överens med S+C+MP – utan för att M+KD+L kommer överens med SD och MBP. Tillsammans skulle dessa partier få 26 av totalt 51 röster, dvs majoritet. Det som talar för detta är, förutom Carlssons ”felsägning” i BUN i måndags, också att dessa partier tycker att ett stort överskott (2%) i kommunens resultat är viktigare än att verksamheterna får mer pengar.
Om detta scenario slår in, så kan Vänersborg få en ny ordförande i kommunstyrelsen… Den som lever får se. Det blir spännande imorgon. (Tillagt kl 23.40.)
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer