Arkiv

Archive for 27 juni, 2021

KF (4): Förbud mot högljudda aktiviteter

27 juni, 2021 1 kommentar

På sitt senaste sammanträde beslutade kommunfullmäktige att ändra i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun”. Rubriken på 16 § ändrades från “Badförbud” till “Badplatser och badförbud”. Och det viktigaste, det gjordes ett tillägg i paragrafen:

“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”

Syftet är att stoppa busliv och störande musik och oväsen på kommunens badplatser. Till TTELA (se “Stopp för högljutt nattsudd på stranden”) sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Vi hade problem förra sommaren med oväsen, inte minst på Ursand. Vid det första fina vädret återkommer det här. Vi gör det här för att polisen ska kunna hänvisa till ordningsföreskriften och göra insatser när det blir för mycket väsen.”

Och för att inte problemet med busliv och störande musik ska flyttas från Ursand till någon annan badplats beslutade kommunfullmäktige att låta regeländringen gälla i stort sett alla badplatser i kommunen.

Jag tyckte att det var ett bra beslut, även om jag hade mina tvivel. Nu i efterhand har tvivlen växt. Det är helt klart bra att polisen får ytterligare ett redskap att stävja busliv och oväsen på stränderna. Det tycker jag fortfarande. Men, ska ordningsföreskrifterna gälla alla badplatser?

Flera av badplatserna är på privat mark och ibland också belägna på tämligen otillgängliga och också ganska okända ställen. Det är snarare platser där människor badar än badplatser… Och folk badar ju faktiskt i stort sett överallt där det finns vatten… Det är till och med så att åtminstone två av de utpekade badplatserna inte finns.

I fullmäktiges beslut finns det ett antal kartbilagor. Det är kartor på de badplatser där ordningsföreskrifterna gäller. Och på varje karta har det markerats “exakt” var föreskrifterna gäller. (Kartorna är dock av mycket dålig kvalitet…) Kartorna ingår alltså i beslutet.

Gunnar Lidell (M) påpekade redan under kommunfullmäktiges sammanträde att kartorna var inaktuella redan 2014 då de togs med i föreskrifterna – på grund av att det infördes ett förbud mot hästar på samtliga badplatser. Och kartorna är fortfarande inaktuella…

De badplatser som finns med i ordningsföreskrifterna och där kommunfullmäktiges beslut om förbud mot högljudda och störande aktiviteter, och hästar, gäller är Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredsjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet och Nordkroken.

Gunnar Lidell tog upp de tre badplatserna som finns på kartorna från Frändefors. Kommunen har inte lagt sin hand vid Lillesjön i modern tid, sa Lidell. Och vid Åskaken finns det häst-, ko- och fårhagar, och “badplatsen” är inte speciellt tillgänglig. Och badplatsen Fagervik, i södra Stora Hästefjorden – den finns inte. Lidell hade frågat en av fastighetsägarna i området och fått svaret:

“Badplats? Var sjutton ligger den?”

Man kan ju faktiskt undra vad vi i kommunfullmäktige egentligen har beslutat om, och om beslutet är lagligt när badplatskartorna är felaktiga…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som hade fattat ett ordförandebeslut om att ändra i föreskrifterna, sa:

“…ordningsföreskriften, som inte är färdigställt än, för det ska göras till hösten. Men då är det också att den kartbilaga som är med, jag vet att det finns synpunkter på den, med det var den vi hade att hänvisa till och det har inte funnits tid till att göra nånting annat. Så dom synpunkter som är till den har jag full förståelse för, men vi var det vi hade och stå till buds för att kunna få ett beslut här innan den riktiga sommarsäsongen börjar”

Men kartorna är ju med i fullmäktiges slutliga beslut, och då måste de väl gälla? Fast de bevisligen är felaktiga…? Jag förstår nog inte riktigt. Det är något som inte stämmer. Kommunfullmäktige kan väl inte fatta ett beslut som typ ska rättas till i efterhand?

Och om de högljudda och störande aktiviteterna flyttas till några badplatser som kommunen inte har satt ut på kartan? Om alla stökiga partyn flyttas till, eller kanske snarare fortsätter, på Sanden, Jakoben och övriga Skräcklan (ej barnbadet)? Eller arrangeras på Gaddes brygga, Roddklubben, stränderna kring Sikhall (ej själva Sikhalls badplats), Grönvik eller vid den gamla traditionella badplatsen i St Hästefjorden (inte långt från blåbärsodlaren för övrigt)? Och som sagt, där det finns vatten kan människor bada – och väsnas… På de här ställena gäller inte kommunens föreskrifter, och polisen kan inte ingripa, i varje fall inte med kommunens ordningsföreskrifter…

Det finns en annan aspekt av fullmäktiges beslut också. Jag tror att kommunen har den juridiska rätten på sin sida, men jag är inte riktigt säker.

I stort sett samtliga badplatser ligger på privatägd mark och flera dessutom utanför detaljplanelagt område. Är det någon badplats mer än Ursand, Sikhall och Skräcklan som ligger på kommunalt ägd mark? Jag tror inte det. Det finns delar av stranden i Nordkroken och Gardesanna som kommunen äger, men långt ifrån hela stranden. (Boteredssjön? Gaddes brygga?)

Kommunens nya regler kommer även att gälla badplatser som kommunen inte vill ha något med att göra. 

För nästan exakt 4 år sedan skrev jag en blogg om kommunens badplatser i allmänhet och badplatsen vid Ryrsjön (i Väne Ryr) i synnerhet. (Se “Inga fler kommunalt skötta bad!”.) Jag hade motionerat om att kommunen borde sköta om badplatser även sådana på landsbygden som låg på privat mark.

Nä, det gick inte. Det kom aldrig på fråga, det kunde inte ens utredas. Marken var ju privatägd. Men att förbjuda folk att spela hög musik på dessa privatägda och många gånger avlägsna badplatser, det går tydligen bra. Då är badplatserna helt plötsligt offentliga platser… Det känns något motsägelsefullt.

Jag fick ett samtal i helgen. Personen i andra ändan berättade att hen skulle ha en födelsedagsfest på en av badplatserna. Hen ringde och frågade polisen vad som gällde nu efter fullmäktiges beslut. Polisen hade svarat att var det på privat mark, vilket det var i det här fallet, så gällde inte de kommunala ordningsföreskrifterna. Då var det den “vanliga” Ordningslagen som gällde…

Så frågan är vad som gäller – rent lagligt.

När det gäller allmän ordning och säkerhet på offentlig plats är det Ordningslagen som gäller. (Se “Ordningslag (1993:1617)”.) Lokala ordningsföreskrifter är ett tillägg till ordningslagen. De förtydligar hur en speciell offentlig plats i en kommun ska hanteras. Det kan vara att kommunen inte anser att Ordningslagens regleringar räcker till. Lagen ger då kommunen rätt och möjlighet att så att säga “komplettera” lagen.

Enligt Ordningslagens 3 kap 8 § så får kommunen:

“meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.”

Ett nyckelord i sammanhanget är som synes begreppet “offentlig plats”. Kommunen har i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun” förklarat, 2 §:

“Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelsen i 22 §1 är även tillämplig på andra än offentliga platser inom kommunen.”

Tillbaka till Ordningslagen alltså. Det som räknas upp i 1 kap 2 § är:

  1. “allmänna vägar,
  2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
  3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
  4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.”

Men badplatser? § 2 fortsätter:

… en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser … skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.”

Badplatser nämns uttryckligen, men vad en badplats är definieras inte. Den enda ledtråd lagen ger är att badplatserna ska vara:

tillgängliga för allmänheten”

Det kan inte vara lätt att vara jurist… 

Vad innebär “tillgänglig”? Om allmänheten måste ta båt till badplatsen eller gå 3 km på enskilda vägar eller stigar eller använda GPS eller gå förbi privata bostäder – är badplatsen “tillgänglig” då?

Och för att krångla till det lite mer. “Anläggningar” i citatet ovan, syftar det på badplatser också? Står det “anläggningar för badplatser”? I så fall gör ju Ordningslagen skillnad på badplatser och platser där människor badar? Det vore ju ganska logiskt.

I ordningsföreskrifterna för Vänersborg förklaras var i kommunen föreskrifterna är tillämpliga:

“Kommunen kan i ordningsföreskrifterna bestämma att vissa angivna områden ska likställas med offentlig plats vid tillämpningen av samtliga eller vissa bestämmelser i ordningsföreskrifterna. Det måste dock vara områden som är tillgängliga för allmänheten och områdena måste beskrivas tydligt och väl avgränsat. Det kan t.ex. gälla områden med anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv liksom badplatser, järnvägsområden och begravningsplatser.”

Jo då, de som har författat kommunens ordningsföreskrifter har läst lagen. Så klart… Det känns emellertid ändå inte helt rätt att kommunen helt på egen hand ska kunna bestämma vilka regler som ska gälla var som helst i en kommun, även på privatägd mark. Bara området är “tillgängligt för allmänheten”… (Skulle kommunen kunna utöka områdena där alkohol inte får förtäras till t ex Lillesjön eller Gaddes brygga?)

Det ska bli intressant att se hur föreskrifterna kommer att tillämpas i praktiken. Och de som ser till att kommunfullmäktiges ordningsföreskrifter följs är inte några politiker… Det är polisen – med bötesblanketterna i fickan.

Men kanske är alltihop en storm i ett vattenglas. Polisen kanske struntar i Vänersborgs ordningsföreskrifter. Det finns ju från och med den 1 juli andra lagar att luta sig mot om polisen vill beivra hög och störande musik.

På Åklagarmyndighetens hemsida kan vi läsa (se “Polis ska få utfärda böter på plats”):

“Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik, exempelvis från en bil. Det aktuella brottet är förargelseväckande beteende. … Boten för störande hög musik blir 1.000 kronor.”

Trots att jag sannolikt hade röstat “ja” till förslaget i kommunfullmäktige den 16 juni om jag hade fått en ny chans, så finns det mycket att önska av ändringen i ordningsföreskrifterna. Beslutsförslaget var inte helt genomtänkt eller genomarbetat.

%d bloggare gillar detta: