Stefan Kärvlings blogg

Igår tisdag sammanträdde direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det var sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet hölls som vanligt på distans och det innehöll, också som vanligt, mycket information.

Politik handlar egentligt till stor del om information. Det har säkert läsarna av denna blogg märkt. Det är oftast viktig information. Som är nödvändig för att vi politiker ska förstå vad som händer, och varför. Och vilka konsekvenser olika val kan få. Med alla fakta i handen ska vi sedan (förhoppningsvis) kunna fatta vettiga, riktiga och kloka beslut. Jag vill i mina bloggar dela med mig av åtminstone en del av denna information så att fler får möjlighet att sätta sig in i de politiska frågeställningarna. Kanske kan kommunalpolitiken då bli något mer begriplig samtidigt som det blir lättare (förhoppningsvis) att själv ta ställning till vad som är bra, och mindre bra.

Gårdagens sammanträde började med information kring det senaste ägarsamrådet den 19 maj, dvs mötet där presidiet i Kunskapsförbundet (de tre ordförandena) träffar kommunstyrelsernas presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det här mötet talades det om på kommunstyrelsens senaste sammanträde då jag frågade Benny Augustsson (S) om vad som hade avhandlats. (Se “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.)

Min uppfattning då var att de styrande politikerna i kommunerna hade börjat förstå den problematik som Kunskapsförbundet brottas med och därmed också på ett helt annat sätt än tidigare var beredda att diskutera och hitta lösningar på förbundets utmaningar och problem. Presidiet i KFV bekräftade min bild, bedömningen var att det var ett bra möte.

Även i Kunskapsförbundet finns det delårsrapporter. Gårdagens rapport redovisade perioden januari till april. Den godkändes av politikerna efter – information.

Förbundet visar efter årets första kvartal ett överskott på 5,7 milj kr. En del av överskottet beror på pandemin. Undervisningen har ju till stor del skett på distans och det har inneburit att kostnaderna har varit lägre än normalt. Så har det t ex serverats mycket färre skolmåltider.

Det är svårt att göra prognoser under rådande omständigheter menade ekonomichef Marie Nordvall. KFV utgår dock från att verksamheterna kommer att bedrivas som vanligt till hösten och att stora delar av överskottet kommer att användas då. Det har också uppstått en “undervisningsskuld”, vilket kan innebära att elever behöver extra stöd till hösten eller kanske till och med förlängd utbildning. 

Resultatet för året prognostiseras till +2,4 milj kr.

Det kan även nämnas att 4 milj kr från direktionens förfogandeanslag och budget för oförutsedda kostnader har riktats till insatser för att förbättra elevernas resultat. Och att förbundets vuxenundervisning ska flytta till Vänersborg. För att alla studerande ska få plats i Vänerparkens lokaler flyttar administrationen över gatan till det så kallade externatet, fd “Ungdomens hus”.

Det blev en viktig information kring “Friskolornas expansion”.

Trollhättan är sannolikt den kommun i hela Sverige som i förhållande till invånarantalet har flest fristående gymnasieskolor. Om planerna på fler inriktningar går i lås för Realgymnasiet och LBS (Ljud- och Bildskolan), vilket det mesta talar för, så kommer det nästa år att finnas 791 fler gymnasieplatser i Trollhättan än det finns antal gymnasieelever. 791 fler gymnasieplatser än gymnasieelever!

Direktionen fick en genomgång av vad den ökande friskoleetableringen innebär i ökade lokalkostnader för Kunskapsförbundet. Lagen ger nämligen frigymnasierna rätt till samma summa pengar för lokalkostnaderna per elev som Kunskapsförbundets elever får.

KFV har tre stora skolor, varav två i Trollhättan. Om de elever som börjar i de nya inriktningarna på frigymnasierna i annat fall skulle ha valt någon av KFV:s skolor, så minskar självklart antalet elever i förbundets skolor. Trots att det blir färre elever i KFV:s skolor kan inte förbundet säga upp några hyresavtal. Det går nämligen inte att säga upp lokaler i delar av skolorna, t ex några klassrum.

 KFV har därför kvar samma hyreskostnader för lokalerna som tidigare, även med färre elever. Det innebär att lokalkostnaden per elev ökar. (Samma lokalkostnader dividerat med färre elever.) Och då måste Kunskapsförbundet ge samma ersättning för lokalkostnaderna till frigymnasierna, som alltså då får mer hyrespengar trots att deras lokalkostnader inte ökar.

Nästa år innebär det en extra hyreskostnad för KFV på 3,2 milj kr. Och om tre år ökar lokalkostnaderna till frigymnasierna, om eleverna väljer frigymnasierna i stället för KFV, med 10,4 milj kr jämfört med i år. Det betyder för en friskola med 250 elever får ungefär 750.000 kr mer än tidigare. Det är helt absurt och utarmar den kommunala skolan totalt. Och detta handlar alltså bara om lokalkostnader.

På ägarsamrådet fick ekonomicheferna i uppdrag att titta på bland annat denna fråga. Kommunerna måste ju möta utvecklingen på något sätt.

Ett annat stort problem, som inte diskuterades igår, men som jag ändå nämner i sammanhanget, är den ökande segregationen bland gymnasieungdomarna. Det är mycket tydligt att elever från grundskolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning väljer fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre väljer eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor. (Se vidare “Segregerade skolor”.)

Direktionen fick en utförlig redovisning av resultaten av den omfattande elevenkät som görs varje vårtermin. Och detta läsår, liksom delar av det förra, har varit mycket speciellt. En stor del av undervisningen har ju under pandemin skett på distans.

Svarsfrekvensen för gymnasieeleverna var hög (84%), medan den var låg för de vuxenstuderande (45%). Och trots pandemin var resultaten oerhört positiva, även om det kunde noteras en viss minskning under coronatiden. Eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolarbetet, lärarna, skolsituationen, tryggheten och elevhälsan. Det övergripande omdömet låg strax under betyget 3,5, där 4 var det högsta betyget. Omdömena för de vuxenstuderande var ännu högre, det brukar de också vara. Men på vux var svarsfrekvensen så pass låg att det är svårt att dra några bestämda slutsatser.

Kunskapsförbundet har utformat enkäten så att den överensstämmer med den som görs i riket av Skolinspektionen. Det är för att man ska kunna jämföra förbundets resultat med rikets. Eleverna på Kunskapsförbundets gymnasieskolor ger ett högre betyg än vad eleverna i riket gör på 40 av 44 påståenden. Det är ett fantastiskt bra resultat! Eleverna är mycket nöjda med Kunskapsförbundets utbildningar.

Det är också intressant att många elever anser att den påtvingade distansundervisningen påverkade lärandet på ett positivt sätt jämfört med “vanlig” undervisning. Denna uppfattning återfanns framför allt bland de vuxenstuderande.

Det ska bli intressant att se vilka lärdomar som pedagogerna har fått och vilka slutsatser de drar för den framtida undervisningen. Det gäller ju att ta tillvara de positiva effekterna av distansundervisning, samtidigt som den ska kombineras med den “traditionella närundervisningen”. Som för de allra flesta studerande trots allt har visat sig vara effektivast för inlärning och bra studieresultat. Men en “syntes” av olika undervisningsformer kan kanske visa sig ännu bättre.

Kunskapsförbundets personal, som alltid är förutseende och professionell, har naturligtvis satt igång utvecklingsarbeten om hur digitaliseringen kan förbättra förbundets undervisning så att den blir ännu effektivare.

Politikerna fick också en redovisning av inkomna anmälningar om kränkningar och trakasserier. Och även här får man vara lite försiktig med slutsatserna. Ingenting är ju som vanligt under pandemin. Det skriver jag trots att siffrorna är tämligen positiva. Fast i de här fallen är ju egentligen inget helt positivt så länge som en enda elev upplever sig bli diskriminerad, kränkt eller trakasserad.

91% av gymnasieeleverna och 96% av de vuxenstuderande uppger att de inte har blivit diskriminerade under utbildningen. Motsvarande siffror för kränkningar är 86% för gymnasieeleverna respektive nästan 96% på vux. I absoluta tal blir bilden dock lite annorlunda. 145 gymnasieelever och 28 vux-studerande uppger att de blivit diskriminerade och 221 på gymnasiet och 29 på vux att de blivit kränkta.

Antalet anmälda fall av kränkningar och trakasserier i enlighet med Skollagen 6 kap § 10 var läsåret 2020/2021 64 stycken. Det är självklart för många. Men det är något som Kunskapsförbundet arbetar mycket aktivt med. Jag tror emellertid att så länge som det inte finns tillräckligt många pedagoger och övrig skolpersonal utifrån de behov som finns, så kommer skolorna tyvärr inte att ha möjlighet att komma tillrätta med alla sådana här problem. Och det är ett tungt ansvar att bära, eller borde vara, för alla politiker.

Som avslutning på denna “vårtermins” sammanträden med direktionen i Kunskapsförbundet måste jag som gammal lärare säga att jag särskilt uppskattar förbundsdirektör Johan Olofsons inställning om att stämpelklockor inte är framtiden för lärarna. Istället ska det enligt förbundsdirektören vara mer frihet som gäller:

“Släppa loss lärarnas arbetstid!”

Den inställningen önskar jag också att alla som arbetar med undervisning och skola hade omfattat…

Och med de “bevingade” orden önskar jag alla KFV:s politiker, chefer, pedagoger och alla andra anställda en skön sommar!