Arkiv

Archive for maj, 2021

KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden

6 maj, 2021 2 kommentarer

Kommande onsdag, den 12 maj, är det återigen dags för kommunfullmäktige. Och naturligtvis direktsänds sammanträdet på kommunens webb-TV. (Klicka här.)

Det är som alltid vid den här tiden lite av lugnet före den politiska stormen. I kulisserna diskuteras och utarbetas nämligen budgetförslagen för nästa år. Det kan vara i partilokaler, rum i kommunhuset eller framför datorn på distansmöten. Tyvärr dock med ett ytterst begränsat deltagande från dom det berör, dvs vänersborgarna.

Budgeten för nästa år är utan tvekan den absolut viktigaste frågan under ett år. I Vänersborg fastställs budgeten i juni. I de flesta andra kommuner tas budgeten inte förrän i november. Men som sagt, budgeten kommer lite senare, inte nu på onsdag.

Onsdagens dagordning har följande utseende:

Fullmäktiges sammanträde börjar med två föredragningar. Tre politiskt tillsatta revisorer ska presentera två granskningar, en om arvoden och ersättningar till förtroendevalda och en om kommunens hantering av Covid-19-krisen. Det är dock företaget KPMG:s revisorer som har gjort själva granskningen.

Om kommunens hantering av corona-krisen skriver KPMG i sina slutsatser:

“… kommunstyrelsen och socialnämnden [har] på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt … hanterat krisen utifrån sitt respektive ansvar och befogenheter.”

Och vidare om socialnämndens krishantering:

“Vår bedömning är att socialnämnden arbetat på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt för att säkerställa försörjning av skyddsutrustning utifrån de behov som uppstått inom äldreomsorgen under pandemin. … Vi bedömer att socialnämnden i tillräcklig omfattning arbetat på ett ändamålsenligt sätt i syfte att säkerställa en säker arbetsmiljö. … Vår bedömning är vidare att socialnämnden i tillräcklig omfattning bedrivit ett ändamålsenligt arbete med att säkerställa bemanning inom verksamheten under pandemin.”

Revisorerna anser alltså att kommunen har hanterat Covid-19-krisen på ett bra sätt och det är väl också den allmänna uppfattningen. Revisorerna föreslår dock några förbättringsåtgärder som t ex att all dokumentation om krisledning och krisberedskap ska uppdateras och att erfarenheter och lärdomar ska tas tillvara och naturligtvis dokumenteras.

Den andra granskningen är inte riktigt lika positiv. I sammanfattningen skriver KPMG:

“Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att rutinerna för hantering av arvoden och övriga ersättningar till förtroendevalda inte är tillräckligt ändamålsenliga. Detta då det saknas rutiner för avgörande delar avseende hantering av arvoden och övriga ersättningar. Vidare bedömer vi att den interna kontrollen i processen inte är tillräcklig då det inte genomförs någon uppföljning och kontroll avseende utbetalningar av arvoden och ersättningar.”

Det tror jag stämmer. Det åligger ofta på de förtroendevalda själva att ansvara för att de begär rätt ersättning. Men… Kan det vara på något annat sätt? Ska någon tjänsteman kontrollera allt, så tror jag att det hade blivit dyrare för kommunen än vad kommunen skulle “få tillbaka” om någon hade slarvat, eller fuskat. Och man borde väl kunna förutsätta att politikerna är ärliga…. Eller? Fast det kan man ju faktiskt inte. Det visar ju alla exempel från bland annat riksdagen.

KPMG har vad jag förstår inte hittat något fusk i Vänersborg. I granskningen finns dock ett exempel, som revisorerna har hittat i två nämnder, som kanske skulle kunna ifrågasättas:

“Vi noterar dock att några av sammanträdena har varit två och en halv timmar långa men ledamoten har begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst för åtta timmar.”

KPMG inser dock att det kan finnas naturliga förklaringar till detta. I skolans värld, för att ta ett exempel, kan man inte anlita en vikarie med förutsättningen att “du får vikariera tills läraren kommer tillbaka, men vi vet inte när det blir”. (Det är ofta svårt att veta hur långa sammanträdena kan bli.) Det är ingen som vill ta ett vikariat med sådana förutsättningar. Men revisorerna anser ändå att:

“införande av uppföljning och kontroll av detta minimerar risken för att felaktig ersättning betalas ut.”

Flera politiker har årsarvoden. Revisorerna skriver:

“Årsarvoden ska ersätta förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar. I bestämmelserna listas exempel på arbetsuppgifter som anses ingå i uppdraget och som ska täckas av årsarvodet, listan är dock inte uttömmande.”

Som jag ser det borde revisorerna vara lite tydligare här. Det är nämligen ingen med årsarvoden som egentligen behöver redovisa hur de “gör sig förtjänta” av dessa arvoden. Jag är i och för sig övertygad att många är det, men…

Vi får se vad KPMG:s granskningar leder till. Kommunfullmäktige ska i varje fall inte fatta några beslut i dessa ärenden. 

Kommunfullmäktige har fler ärenden. Jag återkommer till dessa.

VA och utsläppen 2020

Förra året kunde vi läsa att det bräddas drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Den informationen lämnades i pressen efter att hela bräddningsfrågan hade aktualiserats i samband med att de danska planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund blev kända. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.)

Bräddning betyder alltså att avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det sker oftast i samband med kraftiga regn.

Och finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs och det kommande beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, som tampas med kommunen om sina avlopp. 

Kommunen vill nämligen tvinga in så många som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA ”VA-taxorna på väg att höjas igen”.) Men det är oftast inte det argumentet som framförs. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar. 

Det är en sanning med stor modifikation…

Vänersborgs kommun är med och bidrar till de drygt 8 miljarder liter som varje år bräddas. Avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda och alla ledningar och pumpstationer bräddar regelbundet. Det står beskrivet i de av Kretslopp & Vatten årligen publicerade miljörapporterna. Den senaste rapporten gavs ut för någon månad sedan och beskriver och analyserar förra året, år 2020.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten är ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 28.520 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.360.

För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna (det finns undantag i andra kommuner, Sveriges Radio ”Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom”) och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Avloppsreningsverken ger emellertid alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstemän på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.

Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kbm i lilla Ryrsjön…

Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Vid Brålanda reningsverk bräddades det 4.100 kbm. Det bräddades vid 26 tillfällen under sammanlagt 164 timmar. Holmängens reningsverk klarade sig bättre och bräddade “bara” 797 kbm vid 3 tillfällen och under 6,5 timmar.

Även avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda, t ex i samband med större regn eller strömavbrott. Det kan också bli andra fel på eller stopp i pumpar. Då kan avloppsvatten rinna ut på lite olika ställen… Förra året, 2020, bräddade 10 pumpstationer i Vänersborg (ej dalslandsdelen) sammanlagt 208 gånger. Totalt uppskattas 4.000 kbm ha bräddats. I dalslandsdelen bräddade en av pumpstationerna i Frändefors tätort (se punkt 5 på kartan bredvid) 27 gånger förra året under totalt 7 dygn. Det uppskattas att det då bräddades totalt 4.000 kbm.

I centrala Vänersborg är dagvattnet, t ex vatten från gator, separerat från avloppsvattnet. Det innebär att det, i varje fall enligt kommunen, inte är avloppsvatten som rinner ut vid badplatserna på Skräcklan efter regnoväder. Så när det står i miljörapporten att det bräddades vid 83 tillfällen vid Dalbobron så behöver det alltså inte vara avloppsvatten. Hur det är på Sandgärdet, där det bräddades 36 gånger, i Ryr, 27 bräddningar, Ängsvägen, 26 bräddningar, eller Lundgrens väg, 21 bräddningar, vet jag dock inte. Det är inte överallt som ledningarna är separerade. Längs t ex dalslandskusten rinner avloppsvatten i samma ledningar som dagvattnet. Hur det är i Frändefors samhälle (se ovan) vet jag inte.

Det finns en annan aspekt av utsläpp. I miljöbalkens 1 kap 1 § står det inte bara att:

“människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter”

utan också att:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”

I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2020. Notera att siffrorna anger ton/år.

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.

Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.

Det är lite svårt att utläsa, särskilt på miljörapporten från Holmängen, men jag uppfattar redovisningen som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna värdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:

“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde för totalfosfor har klarats men inte riktvärdet för kvartal 4. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”

När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2019”) noterar man att värdena på utsläppen inte direkt har förbättrats. Holmängens reningsverk släpper ut mer Hg, Cd, Pb, Zn, Cr, Ni och As än 2019. När det gäller t ex bly så är det mer än dubbelt så mycket jämfört med 2019, och för Cr 60% och Cd och As 20% mer. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men nog trodde jag att utsläppen skulle minska över tid.

Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Slammet ja.

Reningsprocesserna ger upphov till slam. Under 2020 producerades 2.822 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt transporterades 8.627 ton slam till Ragnsells på Häljestorp. Där blev slammet till jord för Ragnsells sluttäckning av deponin. Även slammet från avloppsreningsverket i Brålanda transporterades till Häljestorp. Där mellanlagrades slammet för att sedan spridas på åkermark. Den totala mängden slam som transporterades till Ragnsells från Brålanda var 1.233 ton.

Slammet från Holmängen respektive Brålanda används tydligen på olika sätt, varför vet jag inte.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2020 användes 1.316.950 kWh på Holmängens reningsverk. Det var mindre än 2019. Det producerades också biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 234.532 kWh förra året. Under 2020 användes 503.480 kWh i Brålandas reningsverk. Det var också mindre än året innan.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018” och “VA och utsläppen 2019”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra de tre åren med varandra.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

PPS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”.

PPPS. Det var badförbud vid några tillfällen förra sommaren på Skräcklan efter häftiga regn. Var det avloppsvatten eller var det på grund av Kanadagässens invasion…? Det var en intressant diskussion bland invånarna om orsakerna, se bland annat “Bad och bräddning”. Kommunen tar i varje fall det säkra före det osäkra och uppmanade nu i söndags (på Facebook) alla vänersborgare på Skräcklan:

Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”

 

Solvarm 11: Stenmans förslag

4 maj, 2021 3 kommentarer

Miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträdde den 7 april. Då lyftes ärendet om Solvarm bort från dagordningen. Nu ska beslutet om naturhuset i Sikhall fattas på nämndens nästa möte den 19 maj.

Inför sammanträdet den 7 april hade tjänstemännen i förvaltningen utarbetat ett nytt förslag som innehöll mängder av nya villkor och krav. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Anders Solvarm, som fruktade att politikerna i nämnden inte fick korrekt information av tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen, skrev ett brev till politikerna och skickade med viktiga dokument och en dom från Mark- och miljödomstolen. (Se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”.)

Flera av handlingarna har inte offentliggjorts av miljö- och hälsoskyddsnämnden – så det har jag gjort… Men det finns ytterligare en handling som skickades till nämnden dagen före sammanträdet. Det är ett dokument på drygt 4 sidor från nämndsledamoten Göran Stenman (V) med synpunkter och ett alternativt beslutsförslag.

Detta dokument ska jag redogöra för i denna blogg. Sedan har du som läsare och kommuninvånare information om alla de handlingar som politikerna ska grunda sitt beslut på om Solvarms VA-system (“System Two”). (Det är möjligt att det kan tillkomma ytterligare dokument.)

Göran Stenman inleder med att ge några synpunkter i ärendet. Han börjar direkt med att slå fast:

“Jag anser inte att tillståndet ska vara tidsbegränsat.”

Det är ett viktigt ställningstagande som skiljer sig helt från miljö- och byggnadsförvaltningens förslag.

Stenman motiverar sin åsikt:

“Det har redan varit en period med tidsbegränsat tillstånd i syfte att utvärdera anläggningen. I beslutsförslaget står att nämnden bedömer att avloppsanläggningen uppfyller kraven på rening gällande hög skyddsnivå för miljöskyddet och hälsoskyddet. Varför ska det då vara en tidsbegränsning?”

Ja, det kan man fråga sig. Solvarms “System Two”, som det gäller, har varit igång under en prövotid på 2 år. Och allt har fungerat som det ska. Alla mätningar, tester, kontroller och utvärderingar har visat på utmärkta resultat – alla krav har uppfyllts. Dessutom har Mark- och miljödomstolen i en dom bekräftat detta och domstolen har också gett sitt godkännande på alla mätningars tillförlitlighet. (Det här har jag skrivit om flera gånger tidigare.)

Göran Stenman har sedan synpunkter på en del formuleringar i det liggande tjänsteförslaget. Han skriver om otydlighet i villkor, sammanblandning av konstateranden och villkor samt en del andra felaktigheter, eller i varje fall korrigeringar som borde göras.

Stenman framför, vad jag kan förstå, helt rimliga synpunkter. Å andra sidan kan man, vilket  jag gjorde i bloggen “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”, ifrågasätta om alla detaljerade villkor som tjänstemännen ställde upp i sitt beslutsförslag borde finnas där.

Stenman pekar även på en viktig aspekt som förvaltningen inte har tagit hänsyn till, inte vid något tillfälle – de ekonomiska kostnaderna för alla mätningar och kontroller som Solvarm har ålagts att utföra.

Stenman skriver:

En föreskrift om ”sakkunnig person” medför dock stora kostnader för Solvarm, särskilt om en sådan person ska göra samtliga kontroller. Framstår inte som befogat. Även analys kostar stora pengar. Inte befogat med en gång/månad. Max en gång halvår.”

Det var bra att Stenman lyfter denna aspekt. Kostnaderna för Solvarm har för de här två “provåren” närmat sig ett sexsiffrigt belopp.

Göran Stenmans (V) presenterar sedan sitt alternativa beslutsförslag:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar Anders Solvarm tillstånd till avloppsanläggningen System Two på fastigheten Vänersborg Sikhall 1:20. Till avloppsanläggningen System Two får spillvatten från WC och BDT anslutas. Även matavfall från matavfallskvarn får tillföras avloppsanläggningen.
Avloppsanläggningen ska vara kopplad till det befintliga så kallade Naturhuset med adressen Sikhall 657. Utgående vatten ska ledas till ett gränsdike intill den egna fastigheten.”

Det här beslutsförslaget är enligt min mening bra. Det är så här det fungerar idag och har gjort under den 2 år långa prövotiden för “System Two” och 10 år före det för “System One”.

Men…

Så räknar Göran Stenman upp en hel mängd villkor och krav som ska uppfyllas för att beslutet ska gälla. Och jag tänker citera och gå igenom dem alla.

Stenman listar i punkt 1 och 2 kraven på anläggningens prestanda. Det är samma krav som gäller för hög skyddsnivå enligt Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer – och som Solvarm visat att han med råge har uppfyllt i alla sina omfattande mätningar:

Villkor för beslutet

Allmänt

1. Det utgående vattnet vid mätpunkten Ö (enligt ansökan) ska ha genomgått följande reduktion
a. Minst 90 % vad gäller mängden organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet)
b. Minst 90 % vad gäller fosfor (totalmängd fosfor) samt
c. Minst 50 % vad gäller kväve (totalmängd kväve)
2. Anläggningen ska skötas så att utsläpp av avloppsvattnet inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet (till exempel lukt) där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.”

I punkterna 3 till 11 (nedan) listar Stenman upp anläggningens utformning i enlighet med tjänstemännens beskrivning och Solvarms ansökan. De kan lämpligtvis jämföras med de villkor som förvaltningen (tjänstemännen) ställde upp i sitt förslag. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.)

Det känns märkligt att villkoren formuleras så att Solvarm inte skulle få lägga till ytterligare en växtbädd i sitt växthus om han kan och vill. Så som villkoren utformas får inga ändringar eller utveckling ske – inte ens om ytterligare förbättringar för återvinning av näring kan göras (som Miljöbalken och Solvarm vill främja).

“Slamavskiljare (enligt ansökan)
3. Avloppsvattnet ska ledas till en kvarnpump vilket sönderdelar slammet och leder det vidare till de efterföljande reningsstegen.
Efterföljande reningssteg (allt enligt ansökan)
4. Efter kvarnpumpen ska avloppsvattnet ledas till fyra olika växtbäddar. En växtbädd ska vara förlagd vertikalt och tre växtbäddar ska vara förlagda horisontellt.
5. Mellan varje växtbädd ska en pump förläggas för att pumpa upp avloppsvattnet till nästa reningssteg.
6. Efter den fjärde växtbädden ska avloppsvattnet ledas vidare till ett vattenspel.
7. Efter vattenspelet ska avloppsvattnet ledas till en uppsamlingsbrunn. Uppsamlingsbrunnen ska ha en volym om minst 5 m3.
8. Efter uppsamlingsbrunnen ska avloppsvattnet ledas till en tvåkammarbrunn placerad på trädgården.
9. Efter tvåkammarbrunnen ska avloppsvattnet ledas vidare till en meanderformad bäck.
10. Efter den meanderformade bäcken ska avloppsvattnet ledas vidare till en trädgårdsdamm.
11. Efter trädgårdsdammen ska avloppsvattnet ledas ut till ett gränsdike och vidare till Sikhallsviken i Vänerns Dalbosjön (behöver det sista vara med?)”

Sen fortsätter Stenman att citera flera av förvaltningens förslag. Och nu kan jag inte låta bli att sätta flera frågetecken, eftersom jag inför bloggserien har läst alla Solvarms handlingar i ärendet – ett ärende som nu har pågått i flera år.

“Drift och skötsel
12. Avloppsanläggningen System Two ska kontrolleras regelbundet. Kontrollerna ska utföras så att villkoren i tillståndet kan följas upp. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumenten ska bevaras på fastigheten. Dokumenten ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten efter begäran.
a) Kvarnpumpen ska kontrolleras minst en gång per vecka.
b) Övriga pumpanordningar ska kontrolleras minst en gång per vecka.
c) Växtbäddarna, luftningsrör och spridarledningar ska kontrolleras minst en gång per månad.”

Är det någon annan i Sverige, t ex alla Vänersborgs fastighetsägare, som måste kontrollera och dokumentera sin kvarnpump varje vecka? Gör kommunen själv det? Eller gäller dessa krav bara Solvarms pumpar?

Solvarms kvarnpump har liksom kommunens ljud- och ljusalarm. Solvarms larm är centralt placerat inuti huset och varnar om något är fel. Solvarm har dessutom reservmotor på sin kvarnpump – en extra säkerhet som jag tror till och med överträffar kommunens system. Övriga pumpar i naturhuset har online-övervakning med felmeddelande via email om något inte fungerar som det ska. Därefter finns det extra säkerhetssteg med ytterligare larmfunktion. Och sedan ännu fler barriärer. Hur kan någon tvivla på säkerheten? Det förefaller tämligen onödigt och meningslöst att Solvarm ska behöva kontrollera pumparna minst en gång per vecka.

Solvarm har naturligtvis ett befintligt drift- och underhållsdokument (DoU), som även lämnades in till Mark- och miljödomstolen 2019. Det betyder att dokumentet faktiskt har granskats i domstol av experter från båda sidor. Här framgår kontrollintervaller, skötsel och dokumentation enligt materialtillverkarnas och Solvarms (konstruktörens) rekommendationer. Dokumentet godtogs av domstolen, som inte framförde någon anmärkning mot det. Det hör till saken att DoU-dokumentet är ett levande dokument som ständigt uppdateras, och det finns även tillgängligt vid anläggningen. I huvudsak är systemet så robust uppbyggt att det räcker med årliga kontroller av ingående delar.

I tjänstemännens förslag finns inga referenser till andra avloppssystem där dokumenterad kontroll av larmsäkrade pumpar krävs 52 gånger per år. Kraven på Solvarm framstår, i avsaknad av motivering, som påhittade, egenartade och högst orimliga.

Solvarm visade, enligt tjänstemännens egna noteringar, fram DoU-dokument vid platsbesöket. Varför nöjer sig inte förvaltningen med befintligt DoU-dokument, godkänt i domstol?

“13. Provtagning för att mäta BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras minst två gånger om året vid mätpunkten Ö. Provtagningarna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac.
14. Samtliga upprättade dokument och sammanställningar för egenkontroll, funktionskontroll och provtagningar för avloppsanläggningen ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten senast den 31 maj varje år, med start den 31 maj 2022.”

Det är ofrånkomligt att man undrar hur länge naturhusets anläggning egentligen ska testas och dessutom på Solvarms egen bekostnad. I evighet? Och vad skulle hända om inte Solvarm lämnar in testresultat, eller t ex på grund av sjukdom blir försenad? Enligt domen i Mark- och miljödomstolen i Växjö krävs att kommunen kan visa att en enskild anläggning inte fungerar för att kunna ge förbud. Kraven på Solvarm, som bevisat sin anläggnings funktion och prestanda i domstol med uppföljande av 2 års mycket hårda kontrollprogram, är fortfarande inte desamma som alla andra enskilda anläggningar i kommunen och alla pumpar på fastigheter som är anslutna till kommunens VA-system. För att inte tala om kommunens egna VA-pumpsystem. Var är rättvisan? Och, undrar en juridiskt intresserad bloggare – hur tillämpar kommunen likställighetsprincipen?

Kommunallagens 2 kap. 3 § lyder:

”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Och finns det några “sakliga skäl för något annat” i det här fallet, så säger de skälen i så fall att det är andra anläggningar som borde ha hårdare kontrollprogram…

Stenman fortsätter.

“15. Avvikelser och driftstörningar avseende avloppsanläggningen ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”

Vad vill kommunen uppnå med denna punkt? Om en pump inte fungerar så går larmet och Solvarm får byta pump. Det är så som både moderna tvättmaskiner, diskmaskiner och bilar fungerar – tekniska problem i tekniska system kan uppstå och måste då åtgärdas. Och Solvarm har inga egna konstruerade pumpar. Familjen har köpt pumpar av minst samma kvalitet som kommunens alla VA-anslutna fastighetsägare har. Kontrollerar kommunen samtliga pumpar i sitt VA-nät varje vecka? Kontrollerar samtliga fastighetsägare i kommunen sina pumpar varje vecka? Solvarm har dessutom flera extra varningssystem och barriärer. Har kommunen eller andra med enskilda anläggningar liknande system?

”Skyndsamt meddelas”… Vad gör kommunen om de får ett ”meddelande”? Utryckning med förbud? Solvarm har reservmotor på sin kvarnpump som träder in medan reparation sker. Och skulle reservmotorn också lägga av samtidigt, så finns reservkapacitet tillgänglig i systemet för mer än en veckas drift. Det är vad jag förstår längre än kommunens egna VA-system… Det är nästan så att man undrar om tjänstemännen, trots alla handlingar och platsbesök, verkligen har förstått systemet.

Solvarm har inte fått några frågor från förvaltningen (tjänstemännen) om detta. Inte några andra frågor heller för den delen. Solvarm har inte ens på begäran fått se förvaltningens förslag. (Se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”.) Mark- och miljödomstolen tvivlade inte på Solvarms dokumentation och hade inga liknande krav. Varför fortsätter då Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning att svartmåla Solvarms system – som alltså har av Mark- och miljödomstolen godkända drift- och underhållsdokument? Varför överklagade inte kommunen domen när de i efterhand i praktiken underkänner beslutet, kan man fråga sig… Jag undrar om Stenman verkligen delar förvaltningens omotiverade krav.

 “16. Tillsynsmyndigheten ska underrättas om annan än Anders Solvarm inträder som verksamhetsutövare.

En avgift tas ut för handläggning av denna avloppsansökan. Handläggningsavgiften motsvarar åtta timmars nedlagd handläggningstid i ärendet. Timtaxan är 1 050 kronor per timme, enligt 2020 års taxa. Avgiften blir därmed 8 400 kronor.”

Jag vet att Solvarm inte är nöjd med handläggningen. Enligt Anders Solvarm hade den kunnat gjorts på mindre än en timma. Det hade bara varit att läsa igenom sammanfattningen av domslutet i Mark- och miljödomstolen från 2019 – och se att kontrollprogrammets (2018-2020) alla mätvärden i punkt Ö (bedömningspunkten) varje gång låg under kraven. Värdena redovisades dessutom i en översiktlig sammanställning. Att miljö- och byggnadsförvaltningen lägger ner arbetstid på att på alla upptänkliga vis försöka hitta fel och dessutom hittar på egna tillståndskrav (t ex dokumenterad kontroll av pumpar 52 gånger per år) vill inte Solvarm betala extra för.

Solvarm har redan betalat två maximala tillståndsavgifter, för “System One” och “System Two” 2018 och över en halv miljon i domstolskostnader 2019 mot kommunen. Till det kan man lägga 90.000 kr för kontrollprogrammets analyser 2018-2020.

Jag undrar om det finns någon invånare i denna kommun som tycker det är rimligt att påföra maximal taxa på Solvarm för att tjänstemännen på förvaltningen ska hitta på egna utformade nya krav på betald arbetstid?

Det är sammanfattningsvis vissa enstaka krav som Göran Stenman (V) har ändrat, och kanske “mildrat”, något jämfört med förvaltningens förslag – i enlighet med de synpunkter som Stenman angav i början av dokumentet. I stort sett är emellertid kraven identiska med de krav som förvaltningen (tjänstemännen) ställde i sitt förslag till beslut. Det betyder att miljö- och hälsoskyddsnämnden även enligt Göran Stenman skulle ställa högre krav på Solvarms anläggning än på andra enskilda avloppsanläggningar.

Och jag kan fortfarande inte låta bli att undra – varför ställde inte Mark- och miljödomstolen upp sådana här krav på “System Two”? Eller politikerna Miljö- och hälsoskyddsnämnden när den 2018 gav permanent tillstånd för “System One” och tillstånd för “System Two” att köras i 2 års tid? Har något hänt sedan dess som gör att nya krav borde tillkomma?

Jag ser inte logiken.

Och varför ska Solvarms utformning av systemet överhuvudtaget vara med i beslutet? VA-systemet är dessutom säkrat på ett sätt som gör att risken att det skulle kunna hända något, som ett utsläpp, är mycket osannolik. Och skulle ett utsläpp, trots alla säkerhetssteg och varningssystem, ändå ske så är mängderna avloppsvatten det teoretiskt och osannolikt skulle kunna vara fråga om extremt små. I synnerhet om man jämför med kommunens årligen dokumenterade utsläpp.

Men visst, är det krav som nämnden måste ha så kanske det istället hade varit på sin plats att politikerna och tjänstemännen först hade kommunicerat med konstruktören Solvarm. Då kanske parterna hade kunnat komma fram till rimliga och för alla accepterade krav och kontroller. Men som det nu har utvecklat sig så tycker jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden helt enkelt borde respektera Mark- och miljödomstolens beslut och ge Solvarm ett permanent tillstånd för “System Two”. 

Jag kan inte heller låta bli att tänka – om

Om Solvarm kopplar bort sitt nya förbättrade “System Two” och bara kör på det äldre, och “mindre utvecklade”, “System One” – då skulle Solvarm slippa alla krav och kontroller från nämnden. Det fanns nämligen inga sådana krav i beslutet från 2018…

Hur logiskt och bra vore detta?

Det som jag har redogjort för nu är själva beslutsförslaget från Göran Stenman. Stenman har också med ett avsnitt med överskriften “Beslutsmotivering/skäl för beslut”. Det mesta som står där är taget från tjänsteskrivelsen, men Stenman utgår ju från att beslutet ska bli permanent och inte tidsbestämt. Därför har några formuleringar korrigerats. Stenman har också strukit en del avsnitt i tjänsteskrivelsen.

Stenman, liksom förvaltningen, skriver:

“Avloppsanläggningen System Two är i förhållande till andra typer av små avloppsanläggningar tekniskt avancerad med flera olika typer av reningssteg och pumpanordningar.”

Detta skulle då vara ett skäl till alla villkor…

Jag undrar emellertid vad miljö och hälsa menar med att systemet är avancerat. Vad jämför nämnden och förvaltningen med? Är det med kommunens eget VA-system? Som har en massa pumpstationer och, förutom mekanisk och biologisk rening, även har kemisk rening med fällningskemikalier som ska hanteras (och sedan bortforslas och deponeras). Kommunens system kräver utbildad personal.

Vad jag förstår så har Solvarm en i grunden enkel anläggning. Den är konstruerad utifrån naturens principer, men med en avancerad design/utformning med flera säkerhetssteg och barriärer. Ska flera ingående säkerhetssteg och dokumenterad välfungerande prestanda med godkänt DoU-dokument motarbetas?

Både förvaltningen och Stenman driver de eventuella konsekvenserna av resonemanget väldigt långt, alldeles för långt kan jag tycka:

“Om avloppsanläggningen inte kontrolleras regelbundet eller missköts, finns en stor risk att avloppsanläggningen inte klarar de skyddsnivåer som ställs i tillståndet och att orenat avloppsvatten når ut till Sikhallsviken och EU-badet. Det kan ge allvarliga konsekvenser för de badande och andra djur och människor som kan komma i kontakt med vattnet i Sikhallsviken.”

Formuleringen sår tvivel på anläggningens robusthet, som därmed undervärderas och på sätt och vis också missaktas. Den sprider en misstänksamhet mot hela naturhuset, och även mot Solvarms intentioner, som utmålas som ett stort potentiellt hot mot hela Sikhall. Och så är det ju inte. Det har ju faktiskt Solvarm till och med bevis på – domen från Mark- och miljödomstolen… Och menar nämnden då också att dessa risker för badvattnet bara skulle gälla “System Two”? Och inte det äldre “System One”, som redan har fått sitt permanenta tillstånd, utan alla dessa krav…? Det tycks mig vara ett mycket ologiskt sätt att resonera.

Resonemanget och farhågorna känns inte ok. Särskilt när man läser i Miljörapporten 2020 att reningsverket i Brålanda, dit Solvarms avloppsvatten skulle hamna om naturhuset anslöts till det kommunala VA-nätet (som förvaltningen uttryckligen har skrivit att Solvarms anläggning borde göra), bräddade 4.000 kbm förra året. Och ytterligare 4.000 kbm bräddades vid pumpstationer och ledningar i Dalslandsdelen av kommunen. Bräddning innebär alltså att otillräckligt renat eller helt orenat avloppsvatten “läcker ut” ur ledningar och reningsverk. I Brålandas fall ut i Frändeforsån och vidare ut i Vänern… (Holmängens reningsverk bräddade för övrigt 797 kbm förra året och ledningar och pumpstationer ytterligare 4.000 kbm.)

Familjen Solvarm lär få gå på toaletten under ganska många år för att komma upp i denna mängd… Så finns det avloppsvatten i Sikhallsbadet så är sannolikheten ganska stor att de kommer från det kommunala VA-nätet, vars pumpstationer och ledningar finns ett stenkast från badet… Och inte från någon enskild avloppsanläggning i Sikhall… Allra minst Solvarms…

Förresten. Vänersborgs kommun håller toaletterna vid badet och magasinet i Sikhall stängda vintertid. Det var som bekant flera fina dagar denna vinter och då var det hundratals människor ute på isen och åkte skridskor. De fiskade, grillade och trivdes på isen de soliga vinterdagarna. Var tror miljö- och hälsa att alla dessa människor gjorde sina behov?

Ibland tror jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden även tappar perspektiven.

Göran Stenmans förslag är helt klart ett förslag i rätt riktning, men jag hoppas ändå att nämnden tar ett ännu bättre beslut…

==

Bloggar i denna serie:
Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021

Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde den 7 april.

Inför sammanträdet hade miljö- och byggnadsförvaltningen utarbetat ett omfattande beslutsförslag med mängder av krav och villkor, som Solvarm skulle vara tvungen att uppfylla för att få tillstånd till ytterligare en ny prövotid för “System Two”, denna gång på 5 år. Det skrev jag om i den förra bloggen. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.)

Inför nämndens sammanträde skrev Anders Solvarm ett mycket faktaspäckat brev på 2,5 sidor, daterat den 5 april, till nämndens politiker. Solvarm hade varken fått se tjänstemännens förslag till nämnden eller fått kommunicera planerna med förvaltningen (tjänstemännen).

Solvarm började med att beskriva syftet med sitt brev:

“Då förvaltningens tidigare underlag och förslag innehållit en rad oriktiga påståenden – i strid med bedömningar av ledande experter inom juridik och naturvetenskap liksom i strid med det domslut som fattades i Mark och miljödomstolen 2019-09-02 (Mål nr M 1607-18) så är jag nu mycket orolig för att förvaltningen presenterar er ett beslutsunderlag som bortser från det gedigna underlag som domstolen presenterade i frågan.”

Solvarm var “lite osäker” på om politikerna i nämnden verkligen hade “förstått ärendet” och om de hade fått se alla de underlag som han hade skickat till miljö- och byggnadsförvaltningen (tjänstemännen). Därför skickade han också, förutom “följebrevet”, med sina egna omfattande kommentarer, synpunkter och argumentation från den 16 februari 2021 (12 sidor), en mycket professionell utvärdering av naturhuset gjord av Hamse Kjerstadius, Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik (13 sidor, daterad den 13 februari 2021), och Mark- och miljödomstolens dom från den 2 september 2019. Denna dom från Mark- och miljödomstolen som borde ha räckt som underlag för både nämnden och förvaltningen att bara godkänna Solvarms VA-anläggning, “System Two” – rakt av! Det är egentligen helt obegripligt hur tjänstemän och politiker överhuvudtaget kan ifrågasätta denna dom!

Jag är faktiskt osäker på om jag har sett de handlingar, som Solvarm bifogar och åberopar i sitt brev, i några underlag till politikerna. Oftast har jag bara stött på egenhändigt gjorda sammanfattningar av tjänstemännen som de har skickat till politikerna. Men jag kan ha fel… Nu har hur som helst politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden fått ta del av underlagen i ”original”. (Om inte annat kan de ladda ner handlingarna med länkarna ovan…)

I brevet till politikerna argumenterar Anders Solvarm för sin sak i 8 punkter. Jag ska försöka sammanfatta vad Solvarm skriver. Det är viktigt. (Du kan ladda ner Solvarms brev här.)

Solvarm börjar med att referera till Mark- och miljödomstolens dom:

“Vår anläggning ansågs var minst likvärdig och på flera punkter betydligt bättre än kommunens system. Det gäller allt: tex prestanda, miljörisker, hälsorisker, robusthet, hållbarhet, drift och underhållsrutiner, ekonomi och kretslopp av näringsämnen. Detta är obestridliga fakta som kommunen måste förhålla sig till.”

Mark- och miljödomstolens dom är oerhört viktig fastän tjänstemännen på kommunen av någon anledning helt sonika vill vifta undan den, på ett väldigt lättvindigt och totalt felaktigt sätt. Eller helt enkelt inte låtsas om att den finns… Politikerna måste naturligtvis förhålla sig, som Solvarm skriver, till domen – även om inte tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen gör det. Och tycker inte politikerna som juristerna och miljöexperterna i Mark- och miljödomstolen så torde det krävas oerhört starka bevis. Och då måste nämnden och förvaltningen presentera dem. Och kanske förklara varför kommunen inte överklagade domen…

Solvarm menar vidare att miljöbalken inte bara har krav på att avlägsna t ex näringsämnen och smittämnen ur avloppsvattnet, utan också att den uppställer krav på att hushålla med naturresurser. Solvarm skriver:

“Vårt system är enligt expertisen ett genuint lokalt kretsloppssystem, där näringsämnen i avloppsvattnet utnyttjas för lokala odlingar. Experterna menar det är högst anmärkningsvärt att sådana anläggningar motarbetas, trots att de uppfyller balkens alla relevanta krav.”

Flera framstående experter har också granskat och kontrollerat Solvarms anläggning:

“Anläggningen uppfyller alla krav med råge vilket bekräftar Mark och miljödomstolens bedömning.”

Solvarm efterlyser de naturvetenskapliga och juridiska underlag som nämnden grundar sina slutsatser och sitt beslut på, om nämnden nu mot förmodan skulle gå emot Mark- och miljödomstolen.

Solvarm åberopar vidare, som bevis, de jämförande riskbedömningar som presenterades i Mark- och miljödomstolen – under vittnesed(!) – av både kommunens anlitade experter och av Solvarms sakkunniga experter.

Solvarm frågar även om nämnden ställer sig bakom förvaltningens tolkning av Miljöbalken. Är t ex en sådan skälighetsbedömning gjord som Miljöbalken enligt 2 kap. 7 § alltid måste göra i det enskilda fallet:

“Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.”

Jag citerar Solvarm helt och hållet på den 7:e punkten:

“Miljöbalken är teknikneutral, vilket innebär att det inte är tekniken som är det viktiga, utan vilket resultat tekniken ger i form av rening och avskiljning av t.ex. näringsämnen och smittämnen. Huvudregeln är därför att det är funktionskrav som ska ställas, inte specifika krav på anläggningens utformning.”

Solvarm ber slutligen nämnden att vara vaksam på vilka nya krav som framförs på hans VA-anläggning. Kraven får inte vara godtyckliga och orimliga i förhållande till ökad miljönytta. Jag tror att läsaren bör gå tillbaka till min förra blogg och studera alla krav som förvaltningen räknade upp i det föreslagna beslutsförslaget. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Solvarm menade i sitt brev att fler krav och ytterligare tidsbegränsningar är oproportionerliga, orimligt dyra och strider både mot miljöbalkens skälighetsregel (2 kap. 7 §), men också mot den generella proportionalitetsprincipen i Förvaltningslagen 5 §:

“Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”

Jag tror att Solvarm i sin kommunikation med miljö- och byggnadsförvaltningen de senaste åren anser att det har varit för mycket “tyckande” från tjänstemännens sida. Solvarm skriver till politikerna:

“De är viktigt att Nämnden kan motivera att de eventuella nya krav förvaltningen vill att ni ska ställa på oss kan anses vara rimliga i förhållande till de olägenheter som kommer att uppstå för mig och min familj. Kan inte Nämnden motivera detta är beslutet redan på den grunden olagligt.”

Solvarm protesterar slutligen mot att inte förvaltningen har kommunicerat det senaste förslaget med familjen. Han hänvisar återigen till Förvaltningslagen, denna gång till 25 §:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Jag tycker nog att det är lika solklart som Solvarm att förvaltningen har brustit i detta avseende. Och det här gör Anders Solvarm riktigt irriterad:

“Om Nämnden underlåter detta kommer det endast leda till att länsstyrelsen, efter vårt överklagande, kommer återförvisa ärendet till Nämnden för förnyad handläggning, igen.”

Det här var en sammanfattning av Anders Solvarms brev till politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden inför sammanträdet den 7 april. Men som vi vet så lyftes ärendet om Solvarms VA-anläggning sedemera bort från dagordningen. (Se “Nyhet: Inget beslut om Solvarm”.) Allt material, alla underlag borde dock finnas med inför miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 19 maj.

Då ska också Göran Stenmans alternativa beslutsförslag finnas med. Om det förslaget handlar nästa blogg.

==

Bloggar i denna serie:
Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021

%d bloggare gillar detta: