Arkiv

Archive for the ‘Budget 2022’ Category

Dagens BUN (22/11)

22 november, 2021 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 12.30 idag.

Mötet blev inte så långt som de flesta, antar jag, trodde att det skulle bli. Det berodde på att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort ett ärende från dagordningen. Och det var inte vilket ärende som helst. Det var det stora brännande ärendet – “Stängning av Norra skolan”.

Det fick naturligtvis till följd att sammanträdet inte bara gick fortare, det fattades inte heller något beslut om Norra skolan. Och det var helt riktigt tycker jag. Bo Carlsson motiverade sitt beslut med att Henrik Josten (M), tillsammans med Henrik Harlitz (M), hade lämnat in en motion om Norra skolan till kommunfullmäktige förra onsdagen och undertecknad Kärvling en motion till dagens BUN. Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid. Nämnden skulle med andra ord inte föregå denna utredning. Och det var bra tänkt.

Däremot fick jag lämna min motion och presentera den för nämnden. Och det gjorde jag. Jag sa väl egentligen inte så mycket mer än det som stod i motionen. Så är du nyfiken så är det bara att ladda ner och läsa motionen här. (Moderaternas motion kan du förresten ladda ner här. Den är kortare än min…)

När jag hade presenterat motionen så yrkade Sverigedemokraterna bifall till motionen. Det var kanske i tidigaste laget, men ser man framåt och spekulerar lite, så kan det tyda på att det just nu finns 23 ledamöter i kommunfullmäktige som är positiva till Norra skolans bevarande som skola. Bara tre kvar till en majoritet….

Igår söndag så skrev jag en lång blogg om dagens ärenden. Jag ska inte upprepa vad jag skrev utan hänvisar till den bloggen för fakta. (Se “Viktiga ärenden för BUN imorgon”.)

Nämnden fick en dragning i ämnet ”Aktuellt grundskolan F-6”. Det var några rektorer från Onsjöskolan, Blåsuts och Öxnereds skolor som informerade. De varvade sin föredragning med inspelade intervjuer av olika yrkesgrupper, och elev. De förmedlade framför allt den komplexa vardagen för pedagoger och övrig skolpersonal. Det var en informativ och lärorik stund. 

Min vana trogen, efter sådana här föredragningar, var jag tvungen att fråga om allt var och fungerade så bra som man som lyssnare fick intryck av. Fanns det inga problem som rektorerna ville förmedla till oss politiker som var åhörare? Det var ju ändå vi som representerade, eller till och med är, huvudmannen. Och huvudmannen är ju den som har ansvaret för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna fullfölja det uppdrag som de har fått av staten.

“Vi i BUN måste dessutom övertyga våra partikompisar.”

Sa Bo Carlsson (C) mycket riktigt. Eller ganska riktigt, mina vänsterpartistiska partikamrater behöver jag knappast övertyga.

Och då fick vi av förvaltningens chefer reda på att det dagligen var en utmaning att utifrån de begränsade resurser som fanns möta varje elevs behov:

“Krav och resurser stämmer inte alltid överens.”

Nämnden fick vidare reda på att det behövs mer resurser till grundbemanningen. Det var t ex ofta någon i personalen som var frånvarande och då kunde inte den tänkta planeringen genomföras. Antalet elever i varje klassrum ökar och då blir det allt svårare att möta varje elevs behov. Det krävs också fler och mer anpassade lokaler.

Förvaltningschef Bråberg blev också tydlig. Lärartätheten behövde öka och man ville helst se att ett tvålärarsystem kunde införas fullt ut. Grundsärskolan behövde mycket resurser och det borde anställas fler rektorer.

Politikerna i nämnden, och jag, fick “så vi teg”. Men jag uppskattar tydligheten mycket. Den är nödvändig om skolan, som var aktuell idag, ska kunna utvecklas. Även om nämndens 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade tycka att det var meningslöst att prata om ekonomiska resurser…

Henrik Josten påpekade slutligen att det borde tas bort en massa i lärarnas kringarbete. Vilket fick ordförande Carlsson att utropa:

“Superbifall!”

Det är märkligt, men det verkar ibland som om Bo Carlsson, Henrik Josten och jag är tämligen överens om en hel del i förskolan och skolan…

Det blev en längre föredragningen kring den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032. Jag skrev en hel del om planen i bloggenViktiga ärenden för BUN imorgon (i avsnitten “Förskole- och grundskoleplan” och “Norra skolan”.) Jag tar också upp några aspekter i motionen.

Nämnden diskuterade kommunens prioriteringsmodell när det gäller fastighetsinvesteringar. Jag påpekade att lagkrav självklart måste gå före investeringar som bara uppfyller kommunens inriktningsmål. Josten menade att det måste vara ett minimum att uppfylla lagkraven.

Modellen kommer från kommunstyrelseförvaltningen och det har tydligen framförts att om det bara ska investeras i lagstadgade verksamheter, så blir det inga investeringspengar över till t ex kultur- och fritidsnämnden… Det finns tydligen de i kommunen som förespråkar att kommunen ska prioritera typ bandyplaner före förskolor…

Både barn- och elevantalet ökar successivt under hela decenniet. Det behövs flera förstudier för att hitta lösningsalternativ och det behövs även flera åtgärder i slutet av prognosperioden, som t ex att bygga en ny förskola. Det är i det här ljuset man ska se Norra skolan. Och det påpekades också. Det känns väl inte helt genomtänkt att stänga en skola, dessutom den enda som finns i centrala Vänersborg, när det blir allt fler barn och elever i både centrum och kommunen.

Månadsuppföljningen konstaterade mycket riktigt att årets överskott beräknas till nästan 11 miljoner kr, 10,9 milj för att vara exakt. Som jag förstod det är en lika stor del av överskottet att hänföras till färre barn och elever än beräknat som till statsbidrag. Trots överskottet så ska det dock noteras att det finns enheter som går med underskott, och framför allt – alla högstadieskolor uppvisar underskott.

Det är ett problem med en del statsbidrag. De har alltför korta förhållningstider och blir därför svåra att använda.

Jag förde fram min idé om att köpa läromedel för överskottet. Ordförande Carlsson (C) var inte helt främmande för tanken.

“Vi tittar på detta. Vi funderar.”

Sa Carlsson, och konstaterade att nämnden verkade positiv till idén, vilket också skulle underlätta ett ordförandebeslut i frågan.

De följande fyra ärendena avhandlades tämligen snabbt, även om föredragningen var lite längre i ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget”. Alla politiker verkade vara överens, om nu en tystnad kan tolkas så. Ingen hade i varje fall någon synpunkt på verksamhetsplanen och detaljbudgeten, bidragsnivåerna och beräkningsgrunderna för de fristående och enskilda verksamheterna, ansökan till kommunstyrelsen om 2 milj kr för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.

Det kan kanske tilläggas att barn- och elevpengen ökar med 2,1% nästa år. Det kanske också kommer några extra statsbidrag. Det finns t ex tankar kring en ny skolmiljard.

Och visst arbetar förvaltningen och skolorna med inkludering. Jag lovade ju i gårdagens blogg att fråga om detta. Det stod i underlaget att antalet elever som har behov av “mindre sammanhang” ökar. Förvaltningschefen förklarade:

“Vi jobbar med inkludering, men det krävs enskilda lösningar ibland under delar av skoldagen. Vi behöver anpassa.”

Jodå, jag har en uppfattning om detta också, även om jag inte gav uttryck för den idag. Jag har tidigare skrivit om inkludering – “Inkludering och särskilda undervisningsgrupper” och “Mer om inkludering och särskild undervisning”. Senast igår fick jag en kommentar på bloggen från en vårdnadshavare som argumenterade för särskild undervisningsgrupp för sitt barn – klicka här.

Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen respektive ordförande informerade. Det är ju två punkter som alltid finns med på dagordningen.

Förvaltningschefen tog upp och kommenterade Lärarförbundets skolranking som kom förra veckan. (Se “Skolranking 2021 (1)”.) Jag tänkte återge och kommentera det senare, jag planerar nämligen en del 2 av skolrankingsbloggen…

Ordförande Carlsson passade på att filosofera en del under sin information. Han hade bland annat gjort studiebesök på grundsärskolan i Mariedal och Torpa. Det var en del intressanta tankar.

Bo Carlsson meddelade även att enhetschefen har fått i uppdrag att titta över skolskjutsreglementet. Nämnden skulle få information nästa möte.

Jag passade på att fråga om upphandlingen av skolskjutsar. Det har kommit flera frågor och kommentarer kring upphandlingen i höst, bland annat en kommentar på gårdagens BUN-blogg – se här. Ordförande Carlsson lovade att upphandlingen skulle, om det fanns utrymme, tas upp på decembermötet.

Och med det var nämndens sammanträde slut. Det gick som synes lugnt och städat till. Det verkar faktiskt som om de politiker som pratar mycket också är överens om det mesta. I varje fall än så länge…

KF igår: SD räddade S

17 juni, 2021 1 kommentar

Kommunfullmäktige igår blev en lång tillställning. Sammanträdet började kl 13.00 och slutade inte förrän strax efter kl 22. Det innebar även att ledamöterna missade två matcher och en halvlek av EM-fotbollen…

Inledning

Budgeten för 2022 var den stora frågan på fullmäktige. Det låg inte mindre än fem budgetförslag på fullmäktiges bord, och det är nog rekord i Vänersborg. Det är nämligen inte vanligt att medborgarpartiet lägger något eget förslag. Fast frågan är om de gjorde det denna gång, eller om det bara var ledamoten Göran Svenssons (MBP) alldeles eget förslag. Partiets andre ledamot i kommunfullmäktige, Morgan Larsson (MBP), stödde nämligen inte sitt partis budgetförslag. Morgan Larsson yrkade i stället bifall till förslaget från M+KD+L… Det är inte så ofta sådant händer…

Jag har beskrivit de olika budgetförslagen i tidigare bloggar. (Du kan läsa om de olika budgetförslagen genom att klicka på respektive partinamn eller partikonstellation – S+C+MP, M+KD+L, SD, Vp och MBP.) Det fanns bara en ändring sedan kommunstyrelsen, och den fanns i förslaget från S+C+MP. Ändringen var en eftergift till den borgerliga oppositionen. Den gick ut på att nämnderna skulle få möjlighet att själva ändra mellan anslagsbindningsnivåer för driftbudgeten.

Det var ingen större skillnad mellan de olika partiernas budgetförslag. Det började också Henrik Harlitz (M) med att påpeka i sitt anförande. Det var Vänsterpartiets förslag som skilde sig åt, som vanligt genom att minska kommunens budgeterade resultat och lägga pengarna på välfärden istället. Vilket i och för sig också socialdemokraterna gjorde, men till mindre del.

Budgetdebatten började ca kl 13.30 och slutade inte förrän kl 19.11 då själva beslutsprocessen började. Det går naturligtvis inte att återge hela debatten, som avbröts av några pauser för toalettbesök och en 20 minuters ajournering för partivisa diskussioner. (Jag hann springa till kylskåpet och få i mig några kalla köttbullar…) Jag tänker “bara” återberätta vissa episoder från den över 5,5 timmar långa budgetdebatten. Urvalet är självklart subjektivt… Den som är intresserad kan själv lyssna på debatten i efterhand på kommunens hemsida. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.)

Budgetdebatten

Budgetdebatten skulle inledas med ett övergripande anförande innan budgetyrkanden nämnd för nämnd skulle behandlas. Det hade ordförande Annalena Levin (C) bestämt, och fått fullmäktiges godkännande för. Det visade sig dock att det bara var Lutz Rininsland (V) som höll sig till reglerna av de olika partirepresentanterna.

Rininsland menade att Vänsterpartiet utgick från förvaltningarnas texter, och där får politikerna reda på verkligheten – att resurstilldelningen är alldeles för låg. Rininsland kunde inte heller låta bli att vara kritisk mot hela budgetprocessen och den bristande tillit som visades de anställda. Han menade att man måste bestämma sig och välja väg. Bestäms mål först, så måste finansiering ske för att kunna nå fram. Sätts ribban för utgifter först, måste målsättningen anpassas. Nu sätts en mycket tuff ekonomisk ram och oberoende av detta fortsätter man med vidlyftiga målformuleringar.

Vänersborg nye kommunalråd Mats Andersson (C) pratade om sina drömmar. Han läste upp samma tal som han hade för några år sedan. Drömmarna var lika overkliga nu som då, även om Andersson tyckte att de höll på att förverkligas. Han exemplifierade med att det byggs mycket i Vänersborg. Det märks att vi närmar oss ett val…

De “småpartier” som är i allians med större partier och därmed också i skuggan av dem, jag tänker på MP, KD och L, hade i sina budgettal inte mycket att tillföra mer än några enstaka detaljer. De presenterade inte ens några drömmar. SD:s presentation var som vanligt kort och tämligen intetsägande. MBP:s Göran Svensson var desto utförligare. Han läste upp hela sitt budgetförslag.

Sedan följde en debatt. Den var mycket lång och stundtals onödigt detaljerad, ibland om teknikaliteter. Det fanns få eller inga visioner om vad partierna politik syftade till och vilket Vänersborg de ville ha. De handlade om pengar hit och dit, överraskande ofta om frågor som betingade mindre prislappar. 

En stor del av debatten handlade om socialnämnden, om försörjningsstöd och äldrevården. Det handlade också om de borgerligas vilja att införa “valfrihet” i äldreomsorgen. Det blev en mer principiell eller kanske snarare ideologisk diskussion. Skiljelinjerna var tydliga, S och V på den ena sidan och den borgerliga oppositionen på den andra. “Valfriheten” blir antagligen på nytt en valfråga i kommande val.

Även partiernas syn på resurstilldelningen till andra nämnder diskuterades självklart. På barn- och utbildningsnämndens område pratade jag som vanligt en del. Jag lyfte “utmaningarna”, dvs problemen, med att få resurserna att räcka till åt de elever som är i behov av särskilt stöd. Den tråden togs inte upp av någon annan. Jag lyfte också arbetsmiljön för framför allt pedagogerna. Den tråden togs inte heller upp.

Däremot blev det en diskussion om profilklasser initierad av BUN:s 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Minialliansen (M+KD+L) tänkte tydligen införa det om de fick makten nästa år. Att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för rektorerna (regleras i Skollagen och Skolförordningen), tycktes inte bekymra de borgerliga debattörerna:

“Men vi politiker måste väl få prata om det.”

Sa till slut Henrik Josten (M).

Det blev en del debatt kring behovet av en ny hiss på teatern i Folkets Hus, eller gamla Stadshotellet som Harlitz sa. Frågan tillhör kultur- och fritidsnämndens område.

När fullmäktige kom till samhällsbyggnadsnämnden var det frågan om besöken till Kretsloppsparken skulle vara gratis eller inte. Det var faktiskt moderaterna, tillsammans med KD+L, som hade föreslagit detta.

“Gratis innebär att någon annan betalar.”

Sa Mats Andersson (C), och det skulle i så fall bli skattebetalarna. Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) upplyste om att, förutom de fyra gratisbesöken på Kretsloppsparken, var det alltid gratis att slänga elektronik. Det var också gratis att lämna sopor om man cyklade eller gick till fots. Det visste jag inte.

Den tidigare moderatledaren Gunnar Lidell (M) och också Tommy Christensson (M) tog upp problemet med nedskräpning i naturen – på annans mark. Båda äger mark och får regelbundet städa på sin mark på grund av att andra slänger skräp där, t ex från bilarna. Det är nämligen markägarens skyldighet. Sedan får de betala avgift för att lämna detta skräp på Kretsloppsparken. Harlitz kunde inte låta bli att ge miljöpartisten Wiklund en känga:

“Skojigt att miljöpartiet är emot att återvinningen ökar.”

Det var inte så mycket diskussion kring de mindre nämnderna, även om olika budgetförslag presenterades. Karta-GIS nämndes ett flertal gånger, men partierna tycktes egentligen vara överens. Ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) försvarade som vanligt sin nämnd:

“Det är en liten nämnd som gör ett stort avtryck.”

Och där kan man nog hålla med ordförande Dahlberg, som också berättade att det var ansträngt på personalsidan. Men personalen gör ett otroligt bra jobb sa Dahlberg – och avslutade:

“Vi ska inte vara en nej-nämnd, utan en ja-nämnd.”

Det ska bli spännande att se om det slår in…

Henrik Harlitz (M), som deltog i debatten lite överallt, ansåg:

“Byggnadsnämnden har i vissa delar ett oförtjänt dåligt rykte.”

Och där kan man nog inte hålla med Harlitz… 

Beslut

Hela budgetdebatten slutade som väntat med en votering. Det gick relativt lätt att utse, även om jag inte tror att förfarandet riktigt var enligt regelboken, ett motförslag till kommunstyrelsens förslag, som alltid är huvudförslaget. Kommunstyrelsens budgetförslag var detsamma som förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP, och motförslaget blev förslaget från M+KD+L. Budgetförslagen från SD, V och MBP “röstades ner”.

I min förra blogg (se “Inför KF+ett ev avslöjande”) spekulerade jag om de olika partiernas planer inför denna slutliga votering. Och jag har fått bekräftat att dessa planer gick ut på att den borgerliga oppositionen (M+KD+L) tillsammans med SD och MBP skulle fälla den styrande minoritetens (S+C+MP) förslag. Det skulle med all sannolikhet också leda till Benny Augustssons (S) avgång som kommunstyrelsens ordförande. Och ett maktskifte i Vänersborg. Hade planerna gått i lås hade morgonens intervju i Frukostforum (sändes på Facebook) med 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M) varit en intervju med kommunstyrelsens ordförande…

Det var planerat att den borgerliga “storoppositionen”, M+KD+L+SD+MBL, skulle få 26 av kommunfullmäktiges 51 röster och därmed majoritet, oavsett hur Vänsterpartiet röstade. (Vänsterpartiet röstade för den styrande minoritetens budgetförslag i den avgörande omröstningen därför att detta förslag låg närmast Vänsterpartiets eget, dvs det var det förslag av de båda som gav mest pengar till verksamheterna. Utom Lutz Rininsland, som hade ett annat skäl – se nedan.)

Men något hände, någonstans blev det en “fnurra på tråden”. Sverigedemokraterna övergav sitt informella löfte till de andra partierna och lade ner sina röster. Det betydde att deras 9 röster för ett maktskifte försvann – och den styrande minoriteten med Benny Augustsson i spetsen kunde andas ut…

Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har alltså sverigedemokraterna att tacka för att de fick igenom sin budget – och därmed fortsätta att styra Vänersborg. Dock fortfarande i minoritet, för jag vägrar tro att de har ingått någon slags överenskommelse med SD. (Däremot kan jag tänka mig att samtal och övertalning förekommit, fast jag vet inte. Men jag vet att det har förekommit under tidigare mandatperioder…)

Under valåret 2022 kommer således Vänersborgs kommun att styras med en budget från S+C+MP, och som faktiskt också fick Vänsterpartiets röster i slutomröstningen.

Och Norra skolan blir utan den miljon kronor för utredning om vad som ska hända med fastigheten i framtiden som Bo Carlsson var övertygad om att kommunfullmäktige skulle besluta om… (Se “Inför KF+ett ev avslöjande”.) 

Anm. Lutz Rinsland (V) lämnade en protokollsanteckning till beslutet. Det löd bland annat:
”Jag röstade ”ja” till förmån för kommunstyrelsens förslag i MRP-yrkandet eftersom beskedet ”jag avstår” kunde ha bidragit till en svår situation för kommunledningen. Jag röstade ja till förslaget endast av detta skäl.”

PS. TTELA har skrivit om budgetbeslutet och voteringen – se ”De styrande fick igenom sin budget”. TTELA beskriver också diskussionerna kring socialnämnden, men även lite om BUN. 

Inför KF+ett ev avslöjande

15 juni, 2021 3 kommentarer

Igår måndag var det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Jag återkommer senare med ett referat om vad som avhandlades. Min tid idag måste ägnas åt morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige. Och några rader på bloggen… I slutet kommer dock ett litet avslöjande, eller snarare en spekulation, från gårdagens BUN.

Kommunfullmäktige har många ärenden att avhandla. Det viktigaste ärendet är självklart budgeten för nästa år.

Sammanträdet börjar redan kl 13.00. Och för att inte ledamöterna ska glömma det, så kom idag ett “analogt” brev på posten med en påminnelse och en A4 med debattregler som inte alls var lika restriktiva som vid andra fullmäktigemöten – samt en påse godis. Det är väl inte direkt den perfekta presenten för en LCHF-ätande ledamot. Och så var det enligt uppgift sura “el-bilar”. Men tanken var god, och bilarna kommer definitivt att ätas upp nästa gång barnbarnet kommer på besök.

Dagordningen har följande utseende:

Jag har faktiskt skrivit om de flesta av ärendena i tidigare bloggar. Det blir ju så när alla ärenden ska gå via, eller som det egentligen heter, ”beredas av”, kommunstyrelsen. Fast på morgondagens möte finns det faktiskt ett undantag. Det är ärende 21, “Förändring i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun – badplatser”. Det har initierats av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Augustsson föreslår en ändring av en paragraf i kommunens “ordningsregler”.

Paragraf 16 som tidigare hette “Badförbud” ska nu heta “Badplatser och badförbud” och kompletteras med följande text:

“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”

När jag studerar kartbilagorna så förstår jag att Augustsson vill att det ska vara tyst efter kl 22 på i stort sett varenda badplats i kommunen: Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet (fast det är något fel på den kartan) och Nordkroken.

Det var en nyhet för mig att det fanns en badplats i Fagervik vid St Hästefjorden, men den kanske är ny. Den “gamla”, traditionella badplatsen vid Hästefjorden låg annars i sjöns södra ände, inte långt från Sivikan. Men den tycks ha försvunnit, tydligen med kommunens vetskap…

Orsaken till förändringen av ordningsföreskrifterna och den snabba, och annorlunda processen, förklaras så här:

“Till följd av förestående badsäsong och nyss inkomna rapporter till kommunen om problembild vid badplats föreslås förändring av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrift. Med anledning härom utgör ärendet brådskande karaktär för att möjliggöra ett beslut av kommunfullmäktige innan sommaren har passerat.”

Det ska noteras att polisen har möjlighet att agera om någon inte följer reglerna.

Jag undrar vad ledamöterna kommer att säga om detta förslag, och denna ovanliga beslutsprocess…

Ärendet “Förslag till mål- och resursplan 2022-2024”, dvs budgeten 2022, har jag skrivit om tidigare. Samtliga partiers budgetförslag har presenterats i ett antal bloggar (klicka på det parti du vill läsa mer om) – S+C+MP, M+KD+L, SD, V och MBP. Delårsrapporten kan du hitta här, “Reviderad renhållningsordning avfallsplan och renhållningsföreskrifter” här och “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” här.

Jag tror faktiskt att det bara blir debatter och oenigheter kring dessa ärenden. Naturligtvis kommer någon eller några att begära ordet och kanske kan någon också markera på något sätt. Men ärendena kommer att klubbas igenom tämligen snabbt. I kommunstyrelsen fanns det inga avvikande åsikter eller stridande viljor kring några andra ärenden.

Med ett undantag – ärende “Strategi för Fossilfritt Vänersborg 2030”

Strategin förklaras så här:

“Denna strategi har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Med utgångspunkt i det övergripande målet om att Vänersborgs kommun ska vara fossilfri år 2030, anger strategin ambitionsnivåer för dels transporter och dels el och uppvärmning. Ambitionerna är även uppdelade i det som rör kommunens egen organisation och samhälle och invånare.”

Strategin utgör tillsammans med utredning för ett fossilfritt Vänersborg 2030 kommunens energiplan enligt lag om kommunal energiplanering.

De borgerliga partierna, MBP och SD var emot två avsnitt i texten under rubrikerna “ambitioner på samhällsnivå”. De var emot att det stod ”ska”, jag ger exempel på två av flera formuleringar:

  • “Bilinnehav ska minska med 10 % till 2030 jämfört med 2018.”
  • “Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder ska upphöra till 2030.”

De menade att kommunen inte kunde bestämma sådant här för kommuninvånarna. Det var upp till de enskilda. Ja, Anders Strand (SD) gick så långt så att han i kommunstyrelsen utropade:

“Jag kan inte ställa mig bakom aktivistbeskrivningen… Hårresande att skriva “ska”.”

Undrar om Anders Strand har samma åsikt om alla Sveriges lagar…? Att de typ är ”aktivistiska”…

Alla fullmäktigeledamöter har fått mail från Naturskyddsföreningen i Vänersborg. SNF skriver:

“Att kommunen saknar verktyg för att direkt påverka till exempel företag att effektivisera sin energianvändning eller medborgarna att välja fossil-oberoende bilmodell, betyder inte att kommunen saknar anledning att ha ambitioner i denna riktning…”

Jag håller fullständigt med. Det står väldigt tydligt i strategin att:

“I energieffektiviserings- och fossilbränslefrågor som gäller samhället och invånare har kommunen begränsad rådighet över utfallet. Kommunen har dock en viktig roll i att informera, utbilda och agera för att skapa förutsättningar för invånare och företag att effektivisera sin energianvändning och välja fossilfria alternativ.”

De borgerliga partierna och SD slår enligt min mening in öppna dörrar. Det vet väl alla att kommunen inte typ kan förbjuda bilister att köra bil till jobbet. Men kommunen/regionen kan ha billig och bra kollektivtrafik så att bilisterna tar bussen istället.

Självklart ska kommunstyrelsens text stå kvar. Om den förändras så måste en stor del av målen tas bort eller omarbetas. Och det skulle urvattna syftet med dokumentet och arbetet med att försöka uppnå ett fossilfritt Vänersborg år 2030.

Det lär bli votering i denna fråga – möjligtvis en återremiss där uppdraget till förvaltningen blir att byta ut alla “ska” till “bör”. Och det skulle väl vara tämligen tramsigt…?

Och till sist en spekulation.

På barn- och utbildningsnämndens sammanträde igår så togs Norra skolans framtid upp (på ärendet lokalinformation). Vid ett tillfälle under informationen så kommenterade Bo Carlsson (C) frågan. Han sa att fullmäktige skulle avsätta en miljon för att utreda fastighetens framtid.

“Wow” tänkte jag och frågade Carlsson om det var en felsägning. För det verkade vara ett riktigt avslöjande. Den miljonen till att utreda Norra skolan finns nämligen bara med i de tre borgerliga partiernas budgetförslag! Carlssons uttalande, eller felsägning, tyder på att de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har kommit överens om en gemensam budget – en riktig betongbudget för fjärde gången i rad.

Det ska i ärlighetens namn sägas att Bo Carlsson förnekade att han hade kännedom om någon gemensam budget.

Vi får se imorgon… Och det kan också alla vänersborgare göra. Det går att följa med i förhandlingarna på kommunens webb-TV. Det är bara att klicka här.

Kom dock ihåg att fullmäktigesammanträdet börjar redan kl 13.00 imorgon onsdag. 

PS. Enligt flera källor så finns det inga planer på att S+C+MP och M+KD+L ska lägga en gemensam budget (Tillagt kl 20.50.)

PPS. Det finns ett annat scenario också. Fullmäktige kan besluta om en miljon kronor för att utreda Norra skolans framtid, precis som den borgerliga oppositionen föreslår i sitt budgetförslag. Men inte på grund av att M+KD+L kommer överens med S+C+MP – utan för att M+KD+L kommer överens med SD och MBP. Tillsammans skulle dessa partier få 26 av totalt 51 röster, dvs majoritet. Det som talar för detta är, förutom Carlssons ”felsägning” i BUN i måndags, också att dessa partier tycker att ett stort överskott (2%) i kommunens resultat är viktigare än att verksamheterna får mer pengar.
Om detta scenario slår in, så kan Vänersborg få en ny ordförande i kommunstyrelsen… Den som lever får se. Det blir spännande imorgon. (Tillagt kl 23.40.)

Budget 2022 (5): SD och MBP

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången innan sommaren. Då ska årets viktigaste beslut fattas – budgeten för nästa år, år 2022.

I ett antal bloggar har jag beskrivit de olika partiernas budgetförslag. (Se listan i slutet av bloggen.) Jag har två partier kvar, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Deras förslag är ganska korta, i synnerhet SD:s, och därför beskriver jag förslagen i samma blogg.

Sverigedemokraterna

Det har funnits tillfällen då SD har lämnat in långa budgetförslag med omfattande “programförklaringar”, ungefär som M+KD+L har gjort i år. (Se ”Budget 2022 (4): M+KD+L”.) I år är SD:s budgetförslag däremot extremt kort. Det innehåller inga som helst förklaringar, motiveringar eller analyser.

Budgetförslaget utgår liksom alla andra partiers budgetförslag från de anvisningar som kommunstyrelsens ordförande lade fram i februari. (Det gör naturligtvis också Medborgarpartiets.) Sedan framställer SD egentligen bara tre egna budgetkrav

SD föreslår att barn- och utbildningsnämnden tillförs 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna. De följer upp den motion om fria arbetskläder som behandlades i barn- och utbildningsnämnden tidigare idag, och som nämnden återremitterade. (Jag kommer att skriva mer om det i en senare blogg.) SD har inga andra förslag på mer pengar till förskola eller skola. Det är sällan som BUN prioriteras av SD.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 450.000 kr till cirkulationsplats vid Björkholmsgatan samt för underhåll av Ursands badplats. Kostnaderna för cirkulationsplatsen beräknas i kommunstyrelsens ordförandes förslag till 200.000 kr. Det betyder följaktligen att 250.000 kr ska användas på Ursand. Ursand var viktigt, sa Ola Wesley under sin mycket korta presentation i kommunstyrelsen. Vad pengarna ska användas till på Ursand, till vilket underhåll, förklarar inte SD, och jag har faktisk ingen aning.

SD är förhållandevis generösa till socialnämnden. Nämnden tilldelas 21 milj kr i förslaget. Dock bara för nästa år. Pengarna är alltså bara tillfälliga och inte ramhöjande. Som jämförelse föreslår M+KD+L 10 milj kr, de styrande partierna 16 milj (tillfälligt anslag för 2022) och Vänsterpartiet 23,8 milj.

Det innebär att SD räknar med att deras budgetförslag ger ett resultat nästa år på 41 milj kr.

I investeringsbudgeten vill SD stryka byggnationen av ny sessionssal. Det kan man väl på sätt och vis hålla med om, problemet är dock att uppförandet av en ny sessionssal/möteslokal redan har beslutats av kommunfullmäktige.

Partiet vill också lägga 5 milj kr extra till samhällsbyggnadsförvaltningen. Pengarna föreslås bli öronmärkta till underhåll av gator samt till trygghetsbelysning.

Det är ett tämligen magert och innehållslöst budgetförslag som läggs av kommunens 3:e största parti. De ger knappt någon fingervisning om vad de vill med Vänersborgs kommun. Om de nu har några visioner för framtiden. Vänersborgs sverigedemokrater tycks räkna med att partiets politik nationellt ska ge dom röster även i Vänersborg. Här i kommunen behöver de tydligen inte lägga ner någon speciell möda eller tid på att tänka igen hur skattebetalarnas pengar borde användas och prioriteras.

Medborgarpartiet

Medborgarpartiet är kommunens minsta parti sett till antalet röster. Partiet har 2 mandat i kommunfullmäktige. Efter att ha ingått i en valallians med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen fick MBP en plats i kommunstyrelsen.

 Det har vid ett flertal tillfällen hänt att MBP inte har lagt någon egen budget. Partiet har menat att det inte har varit någon idé, eftersom ett budgetförslag ändå inte hade haft någon chans att få majoritet i kommunfullmäktige. Och så har det naturligtvis varit. Inte helt sällan har partiets syn på budgetfördelningen legat ganska nära Vänsterpartiets.

I år har MBP lagt ett eget budgetförslag. Det är på 4 sidor och innehåller till skillnad från SD:s en hel del text. Partiet har också lite annorlunda tankar jämfört med de andra partierna.

Partiet inleder med att slå fast att att inga nya administrativa tjänster ska skapas och tillsättas under 2022. Det känns lite populistiskt. Det är nog på det viset att inga tjänster tillsätts nu för tiden om de inte behövs. Däremot kan man ibland undra om alla kommunala tjänster som finns verkligen är nödvändiga…

Barn- och utbildningsnämnden

MBP vill ge barn- och utbildningsnämnden 4 milj kr till elever med särskilt stöd. Det är partiet och Vänsterpartiet ensamma om att yrka. (V yrkar på 3 milj.) MBP säger dock inget om pengar till det ökade antalet elever på grundsärskolan.

Socialnämnden

Medborgarpartiet anser:

“det helt felaktigt att äldreomsorgen i Vänersborgs kommun skall finansiera kostnaden för ökat försörjningsstöd.”

Jag vet egentligen inte om något annat parti hävdar att de äldre ska göra det. Jag har svårt att tro det. Uttalandet känns lite populistiskt. MBP knyter kostnaderna för det ökade försörjningsstödet till de nyanlända och skriver att de därför vill att hela kommunen delar på dessa kostnader.

MBP vill öka budgetramen för socialnämnden med 8,75 milj kr för försörjningsstöd samt tillföra lika mycket (8,75 milj) som tillfälligt anslag för försörjningsstöd. Medborgarpartiet har en förhoppning om att försörjningsstödet ska minska 2023 när pandemins effekter är historia.

MBP vill satsa på en äldreombudsman, dock utan att satsa några pengar på en sådan tjänst. Partiet ville ju inte inrätta några nya tjänster… MBP menar att kompetensen finns inom nämndens verksamhet, men den måste kanaliseras till en person…

Samhällsbyggnadsnämnden

MBP säger inget om att samhällsbyggnadsnämnden ska få extra pengar till t ex ny cirkulationsplats på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden eller för vinterväghållning. Däremot har partiet en del andra krav.

Partiet vill satsa 50.000 kr till underhåll på bryggan vid Nabbensberg. MBP vill också avsätta 125.000 kr till drift av ett kallbadhus på Skräcklan. Det finns som bekant inget kallbadhus, men MBP  kommer att motionera om ett.

Medborgarpartiet har också:

“motionerat om streetrace inom ordnade förhållanden.”

Partiet vill avsätta 125.000 kr till säkerhetsåtgärder.

Det är onekligen en aning visionära krav… Vi får se vilka resultat tjänstemännen kommer fram till när de utreder partiets motioner.

Kommunstyrelsen

MBP har en del åsikter om kommunstyrelsens förfogandeanslag, hyror etc, men partiet vill inte ge några mer pengar till kommunstyrelsen. Tvärtom, drygt 11 milj kr ska tas från förfogandeanslaget till försörjningsstödet. Jag vet inte om dessa pengar ingår i de drygt 17 milj kr ovan till försörjningsstödet (se under socialnämnden) eller om det är ytterligare pengar. Jag tror dock att de ingår i de 17 milj.

Medborgarpartiet har också en del åsikter om investeringsbudgeten. Partiet har en del allmänna önskemål och förhoppningar om att det inte ska behöva investeras så mycket på olika saker. Partiet vill också att VA Vänersnäs ska omprövas. Det är ett lite underligt krav eftersom det är Länsstyrelsen som har förelagt att kommunen ska dra VA till Gardesanna. Och när dessa ledningar går till Gardis så passerar de förbi andra fastigheter och det är dessa som kommunen vill ansluta så att säga “på köpet”. 

MBP vill precis som SD ompröva bygget av en ny sessionssal. Då måste en motion om detta komma snabbt som upphäver fullmäktiges tidigare beslut.

Till sist skriver MBP:

“Medborgarpartiet vill satsa på ett Kallbadhus på Skräcklan och badbrygga på Nabbensberg. Då det i dagsläget inte finns några ekonomiska beräkningar av investeringen avsätts en symboliska summa av 1 mkr.”

MBP tänker i varje fall nytt. Och partiet har lite udda, men ibland intressanta uppslag och idéer. Jag tror dock att partiet ibland saknar en helhetssyn för kommunen och att flera förslag blir lite väl populistiska och opportunistiska.

Medborgarpartiet tänker sig att budgetförslaget kommer att resultera i ett överskott på 54 milj kr. Det är viktigt att hålla på på 2%-målet sa Göran Svensson (MBP) när han mycket kortfattat presenterade partiets förslag i kommunstyrelsen.

PS. Idag presenterade TTELA en artikel om de olika partiernas budgetförslag – ”Socialnämnden vinnare i budgetförslagen”.

==

Bloggar i denna serie:

Budget 2022 (4): M+KD+L

Efter att tämligen noggrant ha beskrivit budgetförslagen från de tre styrande partierna, S+C+MP (se “Budget 2022 (3): S+C+MP”), och Vänsterpartiet (se Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”), har turen kommit till kommunens största oppositionsblock. Det består av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna.

De tre borgerliga partierna har samarbetat i väldigt många år i Vänersborg. M+KD+L kallar sig Vänersborgsalliansen, men för ungefär 10 år sedan “döpte” Dan Nyberg (S) den borgerliga oppositionen till minialliansen. Det var i ett anförande i kommunfullmäktige. Det är ett begrepp som de tre partierna inte gillar.

Vänersborgsalliansens partier är inbördes olika stora. Det kan vara bra att ha i minnet. M har 9 mandat, KD och L har vardera 3 mandat. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet. De tre partierna styrde för övrigt Vänersborg 2011-2014. Det var efter socialdemokraternas katastrofala valförlust efter arenaskandalen.

M+KD+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari. Här ingick bland annat omfattande beskrivningar, analyser och prognoser av diverse förutsättningar kring kommunens ekonomi. (Se “Budget 2022 (3): S+C+MP”.)

Moderaterna har i många år pratat om att ändra hela budgetprocessen. De två andra partierna har kanske hållit med, men jag kan inte påminna mig att jag hört någon driva frågan om en förändring. Snarare tvärtom i så fall. Men nu håller de tydligen med om de gemensamma skrivningarna i budgetförslaget:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Den borgerliga oppositionen vill alltså ändra budgetprocessen, men inte till nästa år. Däremot föreslår de redan nu nya inriktningsmål inför 2023 (inte för 2022 alltså):

  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
  • “Vänersborg är en kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”

Förslaget till de nya målen är väl mer att betrakta som någon slags markering eller viljeinriktning inför framtiden än ett seriöst förslag inför onsdagens kommunfullmäktige. Det finns nämligen inte en chans, som jag ser det, att kommunfullmäktige skulle anta dessa mål. Dessutom är det väl inte heller något speciellt revolutionerande med de borgerligas inriktningsmål…. Och jag undrar också hur seriösa och styrande de är för de borgerliga själva. Skulle t ex det första målet, om bättre skolresultat, verkligen leda till att alliansen satsade mer pengar på grundskolan och gymnasiet… Jag tvivlar på det.

Jag noterar också med ett visst intresse, och en viss sympati faktiskt, att minialliansen kompletterar de traditionella finansiella målen med ytterligare två. Alliansen menar att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter och att kärnverksamheterna ska värnas i första hand. Det skulle väl inte vara helt fel.

De borgerligas budgetförslag är på sammanlagt 13 sidor. Nästan 4 sidor består av något som mer liknar en valbroschyr än ett förslag till budget. Avsnittet innehåller rubriker som t ex “Arbete istället för bidrag”, “Snyggt och tryggt”, “Skola med kvalitet och valfrihet” och “Omsorg – om våra äldre”.

Det är omöjligt, och ganska ointressant att redovisa alla vallöften, så det tänker jag inte göra. Det urartar många gånger till rent valfläsk och rena klyschor. Eller vad sägs om följande exempel:

  • “Vänersborg ska ha en levande landsbygd.”
  • “Förbättra integrationen”
  • “Vår kommun ska bli bäst att växa upp i.”
  • “god kvalité inom barnomsorg”
  • “Det behövs … fler behöriga lärare.”
  • “Profilskolor … ska finnas även i Vänersborgs kommun.”
  • “Det ska serveras bra mat [i äldreomsorgen]”
  • “Vi skall ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
  • “Det behöver bli enklare och lättare att få bygglov i Vänersborg”
  • “Vi måste värna om en ren och fin kommun”

Det är flera förslag i framställningen där de borgerliga partierna har visat minimalt eller inget intresse av att förändra och förbättra tidigare. Många av förslagen synkar inte alls med den politik som partierna har fört de senaste åren. Flera av “vallöftena” kräver t ex mer pengar till både social- och barn- och utbildningsnämnden – något som de borgerliga är oerhört restriktiva med. Då, av någon anledning, tillämpas nämligen det nya finansiella målet “ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter” ytterst strikt medan det andra målet “kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand” helt glöms bort…

Jag blir lite tveksam till det tänk som minialliansen visar. Det är i varje fall inte likt moderaterna. Det är ett tänk som rimmar illa med deras vanligtvis så jordnära och konkreta budgetförslag. Att de sedan också blandar in en hel massa frågor och krav som kommunen inte kan bestämma över får mig att tänka på gamla SD-budgetar. Då kunde det stå allt möjligt som inte hade ett dugg med kommunalpolitiken att göra. Det känns likadant här. Och det är faktiskt något som talar emot att de styrande partierna och den borgerliga alliansen ska komma överens om ett gemensamt budgetförslag. Eller att något annat parti överhuvudtaget skulle stödja det borgerliga förslaget.

Det finns naturligtvis också mer realistiska skrivningar, i den meningen att de faktiskt har att göra med det budgetförslag som partierna till slut kommer fram till. Det blir motiveringar till budgettilldelningen:

  • “Istället för att bygga nya GC-vägar vill vi prioritera ett bättre underhåll.”
  • “Systemet med passerkort vid ÅVC är bra men den begränsning med enbart fyra avgiftsfria besök för privatpersoner, som nu finns borde tas bort. All återvinning ska uppmuntras.”
  • “en utveckling av Karta-GIS-verksamheten skulle innebära snabbare hantering och ökad servicegrad”

Den borgerliga oppositionen konstaterar att det inte är rimligt att höja skatten. Fast det är att slå in öppna dörrar. Det är inget parti som har föreslagit detta. Den konstaterar också att kommunen behöver hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen. Det är ett annat sätt att säga att det behöver sparas. Fast på vad sägs inte. Det är nog säkrast…

Alliansen föreslår att nämndernas anslagsbindningsnivåer ska tas bort och att nämnderna själva får fördela budgetsumman till sina verksamhetsområden. Det är ett förslag som det tål att tänkas på.

Barn- och utbildningsnämnden

M+KD+L lägger precis samma förslag till budget för barn- och utbildningsnämnden som de styrande partierna gör. Det är dock en skillnad. Alliansen tilldelar BUN 1,8 milj kr till att täcka ökade kostnader för grundsärskola. (I de styrandes förslag får BUN ansöka om pengarna – om elevantalet ökar.)

Med tanke på de “vallöften” om bättre skolresultat etc som det skrivs om tidigare i dokumentet hade man kanske förväntat sig åtminstone några miljoner i tillskott till BUN…

Socialnämnden

Socialnämnden föreslås få 10 milj kr. I de styrandes budgetförslag är det 16 milj (dock bara tillfälligt för 2022) och i Vänsterpartiets 23,8 milj. 10 miljoner är som jag, och socialförvaltningen, ser det alldeles för lite pengar för de behov som finns – och som M+KD+L till en del räknar upp i det tidigare avsnittet om ”vallöften”…

Kultur- och fritidsnämnden

De borgerliga vill utöver budgetanvisningarna lägga till 1,6 milj kr till kultur- och fritidsnämnden. Det är 1,4 milj mindre än de styrande partiernas förslag.

Byggnadsnämnden

M+KD+L vill tilldela byggnadsnämnden 1,8 milj kr, varav 600.000 är ett tillfälligt anslag. Pengarna ska gå till utveckling av Karta-GIS-verksamheten och digitalisering av äldre detaljplaner. Det är generöst… Det är 800.000 kr mer än Vänsterpartiet. De styrande vill inte ge något extra till nämnden (jämfört med i år).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

De borgerliga vill tillföra miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,2 milj kr:

“för att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”

Det är en 0,5 milj mer än de styrande och 200.000 kr mer än V.

Samhällsbyggnadsnämnden

Nämnden föreslås få ett tillskott på 360.000 kr för:

“kompensation för slopande av begränsning av antal tillfällen för privatpersoner att lämna avfall på kretsloppsparken ÅVC.”

Det är ett förslag som det är lätt att hålla med om. De borgerliga har dock tänkt att slopande av avgifter ska finansieras genom att:

“ingå i avfallstaxan genom effektivisering.”

Och det är som vanligt enkelt att skriva på ett papper…

S+C+MP och även V vill ge 1,5 milj till nämnden. I de pengarna ingår emellertid inga pengar till att ta bort några avgifter.

Kommunstyrelsen

Och till sist kommunstyrelsen.

De borgerliga skriver inget om de 6 milj som de flesta andra partierna vill avsätta till kommunstyrelsen för t ex “trygghetsskapande insatser” och “bättre skolresultat”. Det är pengar som t ex barn- och utbildningsnämnden ska kunna ansöka om. Jag förutsätter emellertid att även M+KD+L vill ha dessa pengar tillgängliga. De fanns ju med redan i anvisningarna i februari, men det är ändå lite konstigt att de inte omnämns.

S+C+MP vill avsätta 500.000 kr till evenemangsverksamhet. M+KD+L vill istället använda pengarna till:

“utredning om framtiden för Norra skolans fastighet.”

Det handlar inte om att Norra skolan ska vara kvar som skola, utan vad som ska hända med fastigheten när skolan/utbildningen läggs ner.

I början, i den del jag ser som ett valmanifest, stod det:

“Målet är att eleverna lämnar gymnasiet med godkända betyg och examen”

I det sammanhanget är det underligt att partierna inte föreslår några extra pengar till Kunskapsförbundet Väst. (De pengarna ligger under kommunstyrelsen.)

Till sist har den borgerliga oppositionen några synpunkter kring fastighetsunderhåll och investeringar. Partierna skriver:

“Idrottshusets B-hus har drabbats av bristande underhåll och har stort behov av en ombyggnad. Investeringen behöver projekteras med en byggstart från 2024.”

Det är det lätt att hålla med om. Problemet är bara alla de stora investeringar som kommunen står inför. Å andra sidan används ju stora delar av de extrema överskotten (2020 var överskottet 161 milj och i år beräknas det till 98 milj) till att betala tillbaka lån eller direkt till investeringar.

M+KD+L vill också flytta fram föreslagna investeringar i nya GC-vägar från 2022 till 2025 och framåt och vänta med hissen på Folkets hus. Slutligen vill de sätta upp räcken för suicidprevention på Dalbobron. Det vill också alla de andra partierna.

Och med några kreativa bokföringsmässiga konstruktioner så beräknas resultatet med Vänersborgsalliansens budgetförslag hamna på +56 milj kr.

Det borgerliga budgetförslaget är inte riktigt “som vanligt” och inte heller som de andra partiernas. Och när det gäller fördelningen av pengar vill de ge mindre till välfärden (social- och barn- och utbildningsnämnden) än de styrande partierna och Vänsterpartiet. Om man ser enbart till pengarna så ligger dock inte det borgerliga förslaget särskilt långt från förslaget från S+C+MP.

Mitt tips är fortfarande att de 6 “betongpartierna” kommer överens om ett gemensamt “sexpartiförslag”. Det skulle i så fall vara för 4:e gången i rad.

==

Bloggar i denna serie:

Budget 2022 (3): S+C+MP

10 juni, 2021 1 kommentar

Budgetförslaget från den styrande minoriteten bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet är detsamma som kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Förslaget går formellt under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”. Det är nämligen Benny Augustsson (S) som lägger fram det för kommunstyrelsen. Varför det är så vet jag inte, men så är det i varje fall. 6 av kommunstyrelsens 15 ledamöter röstade för ordförandes förslag som därmed gick vidare som huvudförslag till kommunfullmäktige, där det behandlas den 16 juni. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)

Ett första förslag till budget för 2022 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS (24/2): Budgetramar 2022”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, ramarna. Ramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna.

I barn- och utbildningsnämnden fattade vi beslut om nämndens budget, helt enligt budgetanvisningarna, den 19 april. Vänsterpartiet reserverade sig… (Se “Viktigt BUN imorgon” och “BUN: Det blev en reservation”.)

Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del. Och på onsdag ska kommunfullmäktige ta ställning till det slutliga förslaget från S+C+MP. Och de andra partiernas budgetförslag…

Förslaget från S+C+MP innehåller beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, befolkningsutveckling etc. Det är skrivet av kommunens tjänstemän, framför allt de från ekonomiavdelningen. Jag håller med den borgerliga oppositionen när de i sitt budgetförslag skriver:

“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”

De styrande partierna får automatiskt resurser och hjälp som de andra partierna inte får, i synnerhet inte de som är “utestängda från kommunhuset”. Ett parti som Vänsterpartiet, som inte har några arvoderade poster som ordförande eller vice ordförande i nämnder eller styrelser, får göra hela jobbet själv. Det ska dock i rättvisans namn sägas att den så kallade budgetberedningen under våren har fått mycket information och där har alla fullmäktiges partier en insynsplats. Vänsterpartiets representant i beredningen har varit James Bucci.

Och sedan är det också mycket viktigt att konstatera att de andra partierna i sina budgetförslag utgår från all den fakta som tjänstemännen har presenterat i de styrande partiernas förslag.

De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år, 2021. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2020… (Och 2020 från budgeten 2019…)

Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde enligt min mening utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.

Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.

Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Ibland kan det också vara så att nya pengar tillförs någon nämnd för ett bestämt syfte, någon speciell åtgärd. Det handlar i så fall om mindre, ibland till och med symboliska, summor.

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det kan vara bra att veta. Det kan också vara bra att veta att nämnderna får 1,5 % i inflationskompensation. Det är inte alla kommuner som ger ut en sådan kompensation. Pengar till löneutveckling avsätts centralt och ingår inte i de anslag till nämnderna som jag strax ska redogöra för.

I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden föreslås få 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). BUN tillförs också 6,9 milj kr till följd av ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Det kan noteras att inga av dessa extra pengar går så att säga till själva verksamheten, till barnen eller eleverna.

BUN tillförs också 2,3 milj kr för ökade måltidskostnader. Det är en följd av kommunens investeringar i Framtida kök. Och oenigheten mellan samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden om skolmåltidspriserna…

BUN ska också få möjlighet att ansöka hos kommunstyrelsen om högst 2 milj kr 2022 om elevantalet inom grundsärskolan ökar.

Men det finns mer pengar avsatta i kommunstyrelsen som BUN har möjlighet att få ta del av – efter ansökan. I redovisningen av anslagen till kommunstyrelsen står det att:

“I enlighet med tidigare beslut, öronmärktes 3.000 tkr av kommunstyrelsens förfogandeanslag, till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier. Även 3.000 tkr med koppling till inriktningsmålet om att barn och unga uppnår bättre skolresultat kvarstår.”

En stor del av dessa pengar, åtminstone hälften (3 milj), torde sannolikt vara pengar som kommer barn- och utbildningsnämnden tillgodo.

Det är enligt min mening en mycket underlig konstruktion att barn- och utbildningsnämnden ska behöva ansöka om pengar till ändamål som Skollagen föreskriver att huvudmannen måste ge förutsättningar för skolorna att arbeta mot och till och med uppfylla. BUN borde få pengarna direkt – utan ansökan.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har passerat den magiska miljardgränsen.

Socialförvaltningen redovisar ett behov av 31,4 milj kr för nästa år utöver budgetramarna (från februari) och skriver:

“Det avser 21.800 tkr till individ‐ och familjeomsorgen samt 9.600 tkr till personligt stöd och omsorg.”

S+C+MP föreslår att socialnämnden tillförs 16 milj kr som ett tillfälligt anslag under 2022. “Tillfälligt” betyder att socialnämnden inte får dessa pengar år 2023, utan bara som en “engångssumma” år 2022. Det tillfälliga anslaget öronmärks till ökade kostnader för försörjningsstöd (=”socialbidrag”) som ligger under individ- och familjeomsorgen. De styrande partierna hoppas att kostnaderna för försörjningsstödet ska minska i framtiden. Och hoppas kan man naturligtvis.

Socialnämnden kan också förvänta sig ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 17,5 milj kr. Det är emellertid en del frågetecken kring detta statsbidrag. Lutz Rininsland (V) har ställt fler interpellationer i kommunfullmäktige till nämndens ordförande Dan Nyberg (S) om bidraget. Jag vågar inte riktigt säga om dessa pengar löser socialnämndens akuta ekonomiska problem eller inte, men jag tror det. De 16 miljonerna täcker vad jag kan förstå till stor del “det svarta hålet” i försörjningsstödet. Och i så fall dras inga pengar bort från äldreomsorgen, vilket borde göra det sannolikt att Vänersborg ska få statsbidraget på 17,5 milj. (Kommunen får bara bidraget om den inte sparar på sina egna pengar.) Då kan statsbidraget användas till att faktiskt förbättra äldreomsorgen.

Det kan inte nog betonas att socialnämnden har “stora svårigheter” (snällt sagt) att spara i verksamheterna. Nämnden har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst i äldreomsorgen. Det har väl pandemin visat ganska tydligt. Det är därför som Vänsterpartiet vill satsa den summa pengar till den sociala verksamheten som socialförvaltningen har redovisat behov av. (I riksdagen arbetar Vänsterpartiet för mer pengar till den sociala verksamheten.)

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsförvaltningen var inte nöjd med den tilldelade budgetramen. Nämnden skulle bara få 1,3 milj mer än i år – till ökade hyror för framför allt biblioteket. Behoven var större skrev förvaltningen och menade att det behövdes ytterligare lite drygt 1,9 milj kr. Det handlade till stor del om fler hyror och lokalvård.

S+C+MP hörsammade denna begäran och höjde budgettilldelningen precis på det sätt som kultur- och fritidsförvaltningen önskade. Men inte nog med det:

“För bibehållen måluppfyllelse inom fritidsverksamheten utökas ramen med 1.080 tkr.”

Nämnden fick alltså mer pengar än vad den sade sig behöva! Sådant händer ytterst sällan…

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden tilldelades 200.000 kr för ökade kapitalkostnader. Nämnden ansåg dock att den behövde lite mer pengar. S+C+MP föreslår att nämnden ska få de pengar den begär. Det betyder ytterligare 1,5 milj kr. Dessa extra pengar ska gå till kapitalkostnader för den nya cirkulationsplatsen på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden och för vinterväghållning.

Kommunstyrelsen

De styrande partierna föreslår att IT‐säkerhet/IT‐informationssäkerhet ska få en utökad ram med 5,5 milj kr. Valnämnden ska få 1 miljon eftersom det är val nästa år. Och precis som i år, som jag skrev om ovan, ska 3 milj kr öronmärkas till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Samt 3 miljoner till inriktningsmålet om att:

“barn och unga uppnår bättre skolresultat”

Dessutom föreslås remöbleraverksamheten få ytterligare 251.000 kr (till hyra), 150.000 kr i verksamhetsbidrag till funktionsrätt, 125.000 kr till drift av isbana i centrala Vänersborg och 50.000 kr till Leva‐projektet.

Det nya som har tillkommit sedan budgetanvisningarna kom i februari är att kommunstyrelsen tillförs 500.000 i tillfälligt anslag för att minska sjukfrånvaron och att 500.000 kr omfördelas i förfogandeanslaget till evenemangsverksamhet.

Till grundsärskolan avsätts också, som jag också skrev om tidigare, 2 milj kr tillfälligt till barn- och utbildningsnämnden om elevantalet inom grundsärskolan ökar.

Gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen återfinns under kommunstyrelsens budget. Av den totala kostnaden som bokförs under kommunstyrelsen på 480 miljoner faller nästan exakt hälften på verksamheten som drivs i Kunskapsförbundets regi. Förbundets bekymmer är stora, men i förslaget från S+C+MP sägs inget om detta. (Se ”Vårens sista KFV”.)

Övriga nämnder

Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år.

I budgetramarna fick inte  Miljö- och hälsoskyddsnämnden några nya pengar. Tvärtom togs ett tillfälligt anslag på 0,5 milj kr bort (pengar för att “komma ikapp med fakturerad, men ännu ej utförd tillsyn och kontroll”). Nu föreslår de styrande partierna att budgetramen utökas med 650.000 kr för ökad tillsyn av förorenad mark och 50.000 kr i utökad naturverksamhet.

Byggnadsnämnden fick inga nya pengar i anvisningarna från februari. Nämnden ansåg att den behövde 2,4 milj kr (varav 600.000 i tillfälligt anslag) och redovisade även behov av en ny tjänst samt pengar till GIS-verksamheten. S+C+MP lyssnade dock inte på detta och byggnadsnämnden har inte fått några pengar i det slutliga förslaget heller.

Några synpunkter

Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är det förslag som ger mest pengar till verksamheterna – efter Vänsterpartiets budgetförslag. (Se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.) S+C+MP har föreslagit ett förhållandevis stort tillskott till socialnämnden och mindre tillskott till barn- och utbildningsnämnden. Vänsterpartiet tycker inte att det är tillräckligt, varken till socialnämnden eller till barn- och utbildningsnämnden, men i jämförelse med de andra partiernas budgetförslag (som jag ska beskriva senare) så är det ändå bättre. Det är nog ingen tvekan om att de styrande partiernas budgetförslag och Vänsterpartiets förslag ligger närmast varandra.

Nu är det emellertid på det sättet att de styrande partierna, S+C+MP, och V ändå inte har majoritet i kommunfullmäktige. Om dessa 4 partier nu mot all förmodan skulle få för sig att kompromissa ihop ett gemensamt budgetförslag… Ja, det skulle vara om SD lade ner sina röster i en avgörande omröstning. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)

Jag kan tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Årets överskott (2021) beräknas till 98 milj kr. Med lite planering och “split vision” skulle kommunen också ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv… 

Trots att budgetförslaget från S+C+MP skulle ge mer pengar till verksamheterna så är det ändå inte tillräckligt. Det finns stora behov inom socialtjänsten och inom förskola och skola. Med detta budgetförslag kommer inte alla behov att kunna tillgodoses och de stora nämnderna kommer att bli fortsatt tvungna att leta besparingar och nedskärningar i sina verksamheter.

==

Bloggar i denna serie:

Budget 2022 (2): Vänsterpartiet

Jag tänkte i ett antal bloggar presentera de olika partiernas förslag till budget för 2022. Först ut är Vänsterpartiet. (De parlamentariska förutsättningarna för det kommande budgetbeslutet redogjorde jag för i gårdagens blogg – se ”Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)

Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det lämnades in sist av alla partier. Men det var ingen fara, det räckte för att förslaget skulle komma de andra ledamöterna i kommunstyrelsen tillhanda igår onsdag. Och det viktigaste är egentligen att det blev klart till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni. Det är ju då som Vänersborgs högsta beslutande församling ska bestämma budgeten för nästa år, 2022.

Vänsterpartiet vill som vanligt prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden, vilket också är som vanligt. Men behoven är om möjligt ännu tydligare nu, både under och efter pandemin. I förskola och grundskola har frånvaron varit stor. Barn och elever har varit hemma och missat undervisning. Och pedagoger och skolpersonal har varit sjukskrivna. Det har i sin tur inneburit fler vikarier, försämrad arbetsmiljö och en lägre kvalitet på utbildningen.

Det har varit likadant inom socialnämndens områden t ex i hemtjänsten och äldrevården. Personal har varit sjukskriven och det har fått sättas in vikarier. Det har, precis som inom skolan, inneburit sämre kvalitet på verksamheten, och vården. Besök från anhöriga och vänner samt arrangemang som brukar lysa upp tillvaron på äldreboendena har istället lyst med sin frånvaro. Många äldre har blivit ensammare, vilket definitivt har gjort livet mer enformigt och tråkigt. Det i sin tur har sannolikt lett till att de gamla blivit både sjukare och kanske till och med tappat en del av livslusten. 

Det är viktigt att kommunen gör allt den kan för att få människor, unga och gamla, att må bra – inte imorgon utan idag. Vi kan inte svika barnen och de unga som ska ges förutsättningar för att få ett bra liv. Det är nu grunden läggs för framtiden. Och vi kan inte heller svika dom som har arbetat och slitit under ett helt liv – genom att spara på dom och säga att ni får stå tillbaka. Eller som de ekonomiska målen lite ”finare” och ”objektivare” uttrycker det:

“Varje generation ska försörja sig själv.”

För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Kommunen måste ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.

Vänsterpartiets budgetförslag ger ett beräknat överskott på 27 milj kr. Det är 1% av skatter och generella statsbidrag, istället för de av ekonomerna rekommenderade 2%-en. Här tycker vi i Vänsterpartiet dock att förslaget från kommunstyrelsens ordförande banar väg för att bryta ”principerna”, eftersom resultatet i det förslaget inte heller uppgår till 2%. (Det uppgår till 1,5%.)

Vänsterpartiet räknar också med att nästa år inte utgör något undantag när det gäller prognoser och resultat. Kommunen gör nämligen alltid resultat som ligger 25-30 milj kr över prognoserna. I år ligger prognosen t ex på 98 milj kr… Det är 55 milj kr bättre än budgeterat. (Det budgeterade resultatet ligger på 43 milj kr.) Och då ska vi inte prata om förra årets enorma överskott, 161 milj kr. Det var inte mindre än 129 miljoner mer än prognosen. Det är inte heller omöjligt att staten kommer att lätta på plånboken, det är ju val nästa år. Vi tror att det kommer att bli 2% även med Vänsterpartiets budget…

I december 2020 avslogs Vänsterpartiets förslag att inrätta en social investeringsfond. Det fanns visserligen formella skäl som motiverade avslaget, men vi uppfattade ändå att det uttrycktes förståelse och samtycke för en sådan fond. En social investeringsfond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i förebyggande aktiviteter. Vi saknar att frågan inte tycks ha beaktats i budgetarbetet.

Socialnämnden

Vänsterpartiet vill, precis som alla andra partier i år, öka budgetmedlen till socialnämnden. Vi upplever att fullmäktige år efter år gör sig skyldig till underförstådd underfinansiering i sina budgetanslag. Förvaltningens och nämndens ansträngningar att hålla sig inom ramen resulterar i texter och slutsatser som vi har svårt att acceptera. Vänsterpartiet ser att även 2022 kommer att präglas av gapet mellan det som förväntas ske kring måluppfyllelse och det som ställs till förfogande som finansiering.

Vänsterpartiet föreslår 23,8 milj kr till socialnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden

I förvaltningens text framkommer stor oro att den pedagogiska personalen belastas med krav som sedan en längre tid tillbaka inte längre möts med adekvat resurstilldelning från politiken. Det behövs mer pengar om kommunens inriktningsmål ska ha en chans att uppfyllas – 63 personer färre i grundskolan i år jämfört med 2020 har fått konsekvenser. Det måste kompenseras.

Antalet elever i grundsärskolan liksom antalet elever i behov av särskilt stöd i grundskolan ökar. Det kan vara språkligt, socialt och pedagogiskt stöd. Och behovet av stöd ökar också hos de olika barnen och eleverna. Problematiken blir allt svårare hos många. I år var 3 milj kr avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag till dessa elever. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämnden ska få behålla dessa pengar. Egentligen krävs mer pengar men av någon anledning ligger förvaltningen och nämnden lågt… Det är nog också så att det är läge att prioritera socialnämnden nästa år.

Vänsterpartiet föreslår 6,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden

Nämndens budgetram är inte tillräcklig för att uppnå kommunens inriktningsmål och för att fullgöra de uppdrag nämnden har. Aktuell resurstilldelning minskar drastiskt invånarnas tillgänglighet och service på kultur- och fritidsområdet. Arbetsmiljön i förvaltningen försämras. Deltagande av flickor och personer med funktionsvariation bör öka i fritidsverksamheten. Invånare bör var nöjda med våra idrotts- och motionsanläggningar i nivå med rikssnittet. Det lokala föreningslivet är en viktig del för en kommun och vi skulle vilja att nämnden ser över strukturella delar av hur föreningsstödet är utformat.

Vänsterpartiet föreslår 3 milj kr till kultur- och fritidsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden

Vänsterpartiet möter nämndens anmälda behov.

Vänsterpartiet föreslår 1,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden.

Byggnadsnämnden

Vänsterpartiet har tidigare och under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Nedanstående förslag syftar till att förvaltningens önskemål ska tillgodoses. Vi uppfattar att båda förslagen förbättrar förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.

Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till byggnadsnämnden, varav 0,6 milj är ett tillfälligt anslag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Samtliga de förslag som Vänsterpartiet vill tilldela pengar återfinns i förvaltningens text.

Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Vänsterpartiet är det parti av samtliga i Vänersborg som vill ge mest pengar till verksamheterna och pengarna föreslås gå till framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.

Till sist har Vänsterpartiet två synpunkter på investeringsbudgeten 2022-2024. Vi ställer oss bakom kommunstyrelsens ordförandes förslag, men anser att investeringen i Arena Vänersborg år 2024 på 10,5 milj kr lyfts ur investeringsplanen. Vi ämnar återkomma i frågan om arenan med en motion. Vänsterpartiet anser också att så många av de cykelbefrämjande åtgärderna, GC-vägar, som möjligt år 2024 lyfts fram till år 2023.

Det var Vänsterpartiets budgetförslag. En del av texten i denna blogg var också tagen direkt från förslaget. Om du vill veta mer om Vänsterpartiets budgetförslag, eller helt enkelt se det i original, så kan du ladda ner det genom att – klicka här.

I kommande bloggar ska jag presentera de andra partiernas förslag till budget 2021.

==

Bloggar i denna serie:

Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar

På kommunstyrelsens sammanträde idag behandlades de olika partiernas budgetförslag för år 2022.

Budgetekonomen presenterade, som brukligt är, förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Förslaget brukar kallas så, även om det är det gemensamma budgetförslaget från de tre styrande partierna, S+C+MP. Ekonomen presenterade fakta och ordförande Benny Augustsson (S) kommenterade det hela lite mer politiskt. Det blir annorlunda när man får höra kommentarerna och tänket från Augustsson jämfört när man ”bara” läser förslaget.

Sedan fick oppositionspartierna beskriva sina respektive budgetförslag. Kommunalrådet Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, började presentationen med att redogöra för det gemensamma förslaget från M+KD+L. Det gjorde Harlitz tämligen utförligt. Han följdes av Ola Wesley (SD) som ganska kortfattat beskrev sverigedemokraternas ekonomiska prioriteringar, medan undertecknad Kärvling sin vana trogen presenterade vänsterpartiets förslag förhållandevis ingående. Göran Svensson (MBP) avslutade med att redovisa medborgarpartiets budget. Det gjorde han ganska summariskt.

Jag tänkte i kommande bloggar gå igenom de olika budgetförslagen.

Presentationerna följdes inte av några diskussioner. De sparades till senare tillfälle – till kommunfullmäktige. Sedan var det dags för beslut.

Det var inte helt oväntat de styrande partiernas förslag som “vann”. S+C+MP lade ju ett gemensamt budgetförslag och de tre partierna är tillsammans större än den borgerliga oppositionen, dvs M+L+KD. Oppositionspartierna SD, MBP och V hade ju andra ekonomiska prioriteringar och lade därför, som sagt, helt egna budgetförslag. Det fanns alltså hela fem budgetförslag på bordet.

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter. Socialdemokraterna har 3 platser, centerpartiet 2 och miljöpartiet 1. Den styrande minoriteten har alltså sammanlagt 6 platser. Moderaterna har 2 platser, liberalerna 1 och kristdemokraterna 1, totalt 4 platser. Sverigedemokraterna och vänsterpartiet har vardera 2 platser och medborgarpartiet 1 plats. Det betyder att om den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen inte är eniga, så måste de tre styrande partierna ha stöd av åtminstone endera SD eller V. (Eller att partier avstår från att rösta.)

Samtliga partier röstade idag alltså på sitt eget partis eller partikonstellations budgetförslag. Det var därför förslaget från S+C+MP gick “segrande ur striden”.

Det är emellertid helt ointressant vilket budgetförslag som blir kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. I fullmäktige kan nämligen mycket hända…

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige är annorlunda. Det är andra förutsättningar än i kommunstyrelsen. De tre styrande partierna, S+C+MP, har “bara” 20 av 51 mandat, dvs långt ifrån egen majoritet. Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, är ännu längre från egen majoritet. Den har 15 mandat. De två stora blocken är alltså i högsta grad beroende av stöd från ett eller flera av de andra partierna för att få majoritet. SD har 9 mandat, V har 5 och MBP har 2 mandat. Det är bara att spekulera och räkna hur det ska gå till att få majoritet för de olika blocken. Det krävs 26 mandat för majoritet, såvida inte något parti lägger ner sina röster. Det kan också påverka majoritetsförhållandena. SD lade t ex ner sina röster under den förra mandatperioden och banade då vägen för den borgerliga oppositionen att tillsammans med V få igenom sin budget.

Den närmaste tiden, dvs fram till fullmäktiges sammanträde den 16 juni, kommer de olika partierna att analysera de olika budgetförslagen. Syftet är naturligtvis att hitta beröringspunkter mellan sitt eget och de andra partiernas förslag. Och sedan undersöks möjligheterna att komma överens med något eller några andra partier. Kanske kan en kompromiss utformas så att en majoritet kan bildas, och att partiet ifråga därigenom kan få gehör för några av sina egna förslag.

Man får dock inte glömma att det är de olika partiernas budgetförslag som är utgångspunkten och grunden – och som avgör vilka konstellationer och majoriteter som kan uppstå. Det är inte matematiken… I varje fall inte enbart.

Tipset för i år är att de två stora blocken återigen kommer överens om en gemensam budget. De sex så kallade betongpartierna, S+C+MP+M+L+KD, har kommit överens om en gemensam budget 3 år i rad – och mycket talar för att det blir så även i år. Ett annat alternativ skulle kunna vara, fast det är mycket osannolikt, att S+C+MP kommer överens med V och MBP.

I några bloggar fram till det slutliga beslutet i kommunfullmäktige den 16 juni ska jag, som nämnts tidigare, presentera de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2022, KS 2021

BUN: Det blev en reservation

21 april, 2021 Lämna en kommentar

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i måndags förlöpte lugnt och städat. De flesta ärenden klubbades mer eller mindre rutinmässigt. (Se min beskrivning av ärendena i bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Det var en ovanligt lång verksamhetsuppföljning. Högstadieskolornas fem rektorer beskrev tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat det aktuella läget. Det informerades om hur elevers resultat följdes upp, om skolvalet, fullföljda studier osv. Och självklart informerades det om hur pandemin hade påverkat undervisningen.

Rektor Åsa Dahlgren på Vänerparkskolan berättade om hur man arbetar med att skapa “tillgängliga lärmiljöer” för elever som kanske inte alltid är så intresserade av undervisningen. Rektor Bjarne Ström talade om Dalboskolans insatser kring engelska för att öka måluppfyllelsen. Även rektorerna Jeanette Olausson och Lars Loodh på Torpaskolan talade om att öka gymnasiebehörigheten, men då handlade det mer om insatser i matematik. 

Till sin hjälp hade de också ett antal elever, som i filmade inslag svarade på i förväg ställda frågor från politikerna. Det handlade om elevinflytande, trivselregler, stämningen på skolan, skollokaler, arbetsro och trygghet, rättvisa betyg, hur en bra lärare ska vara, hur en bra lektion ska vara utformad – ja, det var tämligen många aspekter som avhandlades. Det var ett “kul” inslag.

Som en tråd i framställningen återkom Silvertärnans rektor Pia Hellåker. Hellåker har arbetat som skolledare i 38 år i kommunen, även om hon började som föreståndare på ett “dagis” 1984. Då blev Hellåker uppringd av dåvarande socialchef Siv Andersson och fick uppdraget att starta ett lägenhetsdagis. Dagis, som det kallades på den tiden, räknades nämligen till socialnämndens område. Pia Hellåker hade mycket att berätta, hon tog ett decennium i taget.

Det är inte många skolledare som har den erfarenhet som rektor Hellåker har. Hon gör just nu sitt sista år innan det är dags för pensionering. Jag har själv haft den äran att ha Pia som rektor under en tid.  ;)

Det var en intressant, pedagogisk bra planerad och varierad presentation med mycket fakta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra varför skolledare och andra från golvet, som presenterar verkligheten för oss politiker, ger en sådan väldigt positiv och nästan “glättig” bild av verksamheten. Positiva bilder är väl i och för sig inte fel, det positiva är ju en del av verkligheten. Men ska man göra “bra bättre” så måste ju även det negativa, det problematiska, lyftas fram. Det är ju det som inte fungerar så bra som måste förändras för att verksamheten ska utvecklas och bli bättre.

Eller också kanske det är så att “verklighetens människor” har insett det meningslösa i att förklara för politiker att det behövs större satsningar, mer resurser för att förskola och skola ska kunna ändras till det bättre. Det händer ju ändå inte…

Trots att ordförande Bo Carlsson (C) var extremt kaffesugen så lyckades jag ändå ställa en fråga. Den handlade om personalneddragningarna på skolorna. Verksamhetschef Granat svarade, kanske något sammanbitet, att så var förvaltningen tvungen att göra när de tilldelade medlen inte räckte till. Han berättade också att på flera skolor gjorde man klasserna större (29 elever) för att frigöra medel till elever i behov av särskilt stöd. Det riskerar dock att skapa fler elever i behov av stöd, eftersom flera elever mår mindre bra i större grupperingar. Och inte sällan behövs det då också mer än en vuxen i klassrummet.

Att nämnden skulle få information om barnomsorgsavgifter fick sin förklaring. Ordförande Carlsson var nämligen inte helt bekväm med reglementet/reglerna kring avgifterna. Carlsson ville att alla politiker skulle få information, eftersom han möjligen ämnade återkomma till frågan. Men först ville Carlsson ta ytterligare, som han sa, en “tankesväng”.

Som jag skrev i min blogg inför BUN:s sammanträde (se “Viktigt BUN imorgon”) så gjorde nämnden ett överskott under det första kvartalet med nästan 5,5 milj kr. Det beror på att de lägre personalkostnaderna, på grund av att 63 personer fick avsluta sin anställning på grundskolan förra året, ger resultat även i år. Dessutom får nämnden fortfarande statsbidrag för sjuklöner. (Det får kommunen till och med april, men det ligger ett förslag på riksdagens, regeringens(?), bord om att förlänga statsbidraget ytterligare 3 månader.)

Och så var det då ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”.

Jag redovisade en hel del fakta i bloggen inför sammanträdet liksom mina och Vänsterpartiets åsikter i budgetfrågan. (Se “Viktigt BUN imorgon”.) Den information som gavs på sammanträdet var i stort sett bara en repetition av det som stod i underlagen. Det enda jag reagerade på var att på en av presentationsbilderna, jag vill minnas att det var om nu-läget, så fanns en bild av Sisyfos med…

Förvaltningen presenterade en del risker med “budgetberäkningarna” inför 2022. Det kan vara bra att ha dem i minnet om riskerna “slår in” och budgetplaneringen spräcks – och därför räknar jag upp dem här.

Följande “risker för den föreslagna budgeten” nämndes: barn- och elevantalet kan överstiga prognosen, ökat behov av särskilt stöd, andelen barn i förskolan ökar, gymnasiebehörigheten behöver stärkas, ökade kostnader för köpta måltider, minskade statsbidrag från Migrationsverket, osäkra och ryckiga statsbidrag samt att riktade statsbidrag kan bli generella (och att det då kan hända att pengarna stannar i kommunens centrala kassa och inte längre står till skolans förfogande).

Förvaltningen föreslog några mindre justeringar av de förväntade resultaten, som är en del av budget 2022, för nästa år – se det fetstilta på bilden nedan:

Det blev inte särskilt mycket diskussion kring varken de förväntade resultaten eller pengarna för nästa år. Jag föredrog Vänsterpartiets, och min, syn på budgetförslaget och meddelade också att Vänsterpartiet tänkte yrka avslag på det liggande budgetförslaget. Det skulle vi V-ledamöter göra även om vi inte hade något eget alternativt förslag.

Det kan tyckas underligt att inte ha ett eget förslag, men Vänsterpartiet har, liksom flera andra partier, inte hunnit formulera något eget budgetförslag än. Och för övrigt kommer sannolikt även de styrande partiernas anvisningar/budgetramar att ändras… Alla förutsättningar finns nämligen inte på bordet än.

Det blev ingen diskussion kring Vänsterpartiets agerande, varken om det “formella” eller innehållsliga. Jag berättade också att vi skulle reservera oss och att allt det jag redogjorde för fanns med i reservationstexten. (Du kan ladda ner reservationen genom att klicka här. Innehållet i den är en slags sammanfattning av bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade bara vårt förslag med att det inte skulle bli aktuellt med några personalneddragningar. Vi avslutade nämligen reservationen med att citera fackens yttrande vid MBL-förhandlingen, och där uttryckte facken denna farhåga.

Att det inte skulle bli några personalneddragningar har vi dock hört förut och läst om i insändare i TTELA. Det sade nämndens förre ordförande Mats Andersson (C) vid ett flertal tillfällen. Ändå var det 63 färre anställda på grundskolan 2020 jämfört med 2019…

De styrande partierna (S+C+MP) kompletterade det liggande beslutsförslaget med följande:

“Barn och utbildningsnämnden vill uppmärksamma att förslaget innebär en nedskärning med 3.600 tkr.  Denna utökade kostnad beror på ökat antal grundsärskoleelever 2022. Nedskärningen kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal.”

Vänsterpartiet röstade nej till förslaget och Magnus Lilja (V) och jag reserverade oss. Vilket även ersättare Eva Lindgren (V) gjorde, fast det enligt Bo Carlsson (C) inte var korrekt. Och där hade han nog rätt…

Det intressanta är att samtliga andra partier, M+L+KD+SD, avstod från att rösta. (MBP har ingen representant i nämnden.) SD och de borgerliga partierna hade inga synpunkter på varken beslutet, budgetförslaget eller Vänsterpartiets reservation. Synpunkter kommer dock med all sannolikhet senare när partierna har arbetat fram sina budgetförslag. Vänsterpartiet ville dock markera redan nu att vi inte heller i år kommer att vara intresserade av att försämra i förskola och skola. Den 16 juni beslutas budgeten för 2022 av kommunfullmäktige.

Efter ett sammanträde på 4 timmar slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet avslutat.

Anm. Du kan ladda ner Vänsterpartiets reservation genom att klicka här.

Viktigt BUN imorgon

18 april, 2021 Lämna en kommentar

Det går i ett. Denna vecka kommunfullmäktige, och imorgon måndag sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Dagordningen för barn- och utbildningsnämnden är relativt kort:

Övriga ärenden utom budget 2022

I verksamhetsuppföljningen presenteras denna gång ”Aktuellt grundsärskola och grundskola 7-9”. Det är kommunens 5 högstadierektorer på kommunens 4 olika högstadieskolor som står för presentationen och informationen. (Torpaskolan är uppdelad i Torpaskolan norr och Torpaskolan söder…)

Sedan ska nämndsledamöterna få en uppdatering om gällande barnomsorgsavgifter. Det är inga handlingar utskickade i detta ärende, men å andra sidan är det bara ett informationsärende. Det betyder att inget beslut ska fattas.

Ekmans Barnomsorg och Bävern Omsorg AB kom i december 2020 in med ansökningar om rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg. Men eftersom ansökningarna inte innehöll fullständiga uppgifter begärdes kompletterande handlingar. Det kom inga. Därför ska nämnden imorgon besluta att avslå ansökningarna. De båda ansökningarna är för “tunna”, för ofullständiga, för att kunna handläggas eller beviljas.

Som vanligt presenteras en månadsuppföljning för nämnden. Den ger de styrande partierna anledning till glädje. Nämnden gör nämligen ett överskott till och med mars 2021 på 5,428 milj kr (2,35 milj kr på grundskolan och 2,941 i förskolan). Det ska bli intressant att höra hur det kommer sig. Det har väl med coronan att göra på något sätt antar jag…

Eller också fortsätter de mycket stora besparingarna med personalneddragningar under 2020 att ge “resultat”. Det var som bekant 63 färre anställda i grundskolan år 2020 än 2019. Och BUN minskade därmed sina personalkostnader med 29,2 milj kr. Det är betydligt färre anställda år 2021 än 2019, även om jag inte har sett några siffror på det.

Man ska också komma ihåg att det är svårt att göra en prognos för hela året enbart utifrån årets första kvartal. Det kan hända mycket på de tre som är kvar. Jag antar t ex att många fler inköp, av bland annat läromedel, sker inför höstterminen.

I månadsuppföljningen redovisas andelen elever med mer än 25% frånvaro i åk 7-9. Denna gång finns det emellertid bara statistik fram till och med november 2020.

Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun, som det heter sedan något år tillbaka, har budgeterats till 2.160 i år. I mars uppgick platserna till 2.188. De har ökat varje månad i år. Det innebär att förskolan kostar mer pengar än prognostiserat. Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun, som uppgår till 1.795 i budget, kom bara upp till 1.719 i mars. De har minskat för varje månad under detta första kvartal. Till slut redovisas också förskoleklass, grundskola och särskola finansierade av Vänersborgs kommun. Det har budgeterats för 4.959 platser. I mars var de färre, 4.898. Platserna har varit ganska konstanta under de tre första månaderna. Jag undrar varför det är färre elever än beräknat, är det befolkningsprognoserna som har “slagit fel”?

Kommunfullmäktige har beslutat att det ska finnas 2,6 milj kr i “reserv” till barn- och utbildningsnämnden, som nämnden kan få:

“under förutsättning att framtida prisförändringar, kan finansieras i dialog mellan barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Och nu har barn- och utbildningsförvaltningen pratat med samhällsbyggnadsförvaltningen, och blivit överens. Nämnden ska därför besluta om att ansöka om dessa pengar, som för tillfället finns hos kommunstyrelsen.

Så långt kommer det mesta att vara “rutin” på sammanträdet. Mycket information och egentligen inget som är kontroversiellt eller som skulle ge upphov till meningsskiljaktigheter. Men så kommer ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”…

Det handlar så klart om pengar… Pengar för nästa år…

Budget 2022

Barn- och utbildningsförvaltningen (tjänstemän) vill att nämnden (politiker) ska:

“godkänna förvaltningens budgetförslag 2022 till Mål- och resursplan 2022-2024 med tillhörande bilaga om åtgärd och konsekvenser för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Förvaltningen och nämnden ska hålla sig inom de anvisningar (“budgetramar”) som kommunstyrelsen har antagit, dvs de tre styrande (S+C+MP) partierna. Och om budgetramarna är för “trånga” så ska också åtgärder och konsekvenser beskrivas.

Anvisningarna innehåller ingen ökning av de ekonomiska resurserna för nämnden förutom kompensation för inflation och hyresökningar. De föreslagna ekonomiska ramarna är enligt min mening alldeles för snäva.

Förvaltningen börjar med att konstatera att kostnaderna för förskolan och grundskolan i Vänersborg är lägre än i likvärdiga kommuner. Dessutom ligger betygsresultat och meritvärden i Vänersborg under riksgenomsnittet. Det påpekas också att den långa perioden med hög frånvaro under coronan kan:

“medföra att en större grupp elever får svårt att komma tillbaka till den vanliga verksamheten i skolan även efter coronapandemin.”

Utgångsläget är med andra ord inget vidare för Vänersborg…

Sedan följer en redovisning av nämndens förväntade resultat som ska bidra till att kommunens inriktningsmål ska uppnås. Målen och de förväntade resultaten lever, som läsare till mina bloggar säkert har förstått, till stor del ett eget liv, utan koppling till de ekonomiska resurser som ställs till nämndens förfogande. Det är många ord och många förskönande omskrivningar för verkligheten – om det nu är kopplat till verkligheten överhuvudtaget. Ibland kan man undra… 

Eller vad sägs om kommunens inriktningsmål:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Detta är alltså ett av kommunens inriktningsmål, inte barn- och utbildningsnämndens – även om det i stort sett är citerat från Skollagen.

Och visst är det fantastiskt att detta mål finns med i kommunens officiella dokument, precis som om man trodde på det och menade det. För jag har fortfarande inte hört någon förklara hur detta ska vara möjligt när det blev 63 färre anställda i grundskolan år 2020 än 2019, och personalkostnaderna minskades med 29,2 milj kr. Tänker de styrande partierna, S+C+MP, och den borgerliga “oppositionen”, M+L+KD, som har kommit överens om budgetarna de senaste åren, öka anslaget till BUN nästa år och möjliggöra att förskola och skola kan anställa fler…? Självklart inte. Snarare tvärtom.

Och med tanke på den stora personalminskningen förra året så är det precis detsamma med det föreslagna förväntade resultatet (utifrån kommunens inriktningsmål “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”):

“Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”

Det är så mycket prat, floskler och meningslösa skrivningar och löften i politiken så att “hälften kunde vara nog”…

Barn- och utbildningsförvaltningen gör som den är tillsagd, och sannolikt nämnden likaså. De förväntade resultaten för år 2022 utifrån kommunens inriktningsmål “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” föreslås bli:

  • “Andelen barn som deltar i en förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 % närvaro ökar”

Tidigare har nämnden i någon form av “protest” angett att resultaten ska “bibehållas”. Men nästa år ska alltså allt öka… Och jag undrar varför de förväntade resultaten har ändrats…

Och samtidigt som att allt ska öka, med otillräckliga resurser, så ska sjukfrånvaron bland medarbetarna minska och dessutom ska deras motivation öka…

BUN:s förslag till budget ligger, precis som anvisningarna säger, inom tilldelad ram. Förvaltningen anser dock att det kommer att saknas 3,6 milj kr för nämnden nästa år.

3,6 miljoner kronor…

Bara 3,6…?

Det kan se ut som om undertecknad vänsterpartist har större ambitioner för förskola och grundskola än förvaltningen själv. För inte räcker det väl med ett budgettillskott på endast 3,6 miljoner…? Nä det räcker inte. Men så är det ändå inte. Tjänstemännen är som jag ser det “fångna” i det politiska systemet. Och måste så vara. Det är ju politikerna som bestämmer och tjänstemännen som utför… Jag är helt övertygad om att det inte finns en tjänsteman i förvaltningen eller en rektor på en förskola eller grundskola som inte anser att det behövs mer personal, dvs mer pengar, i verksamheterna.

Förvaltningen pekar i förslaget på att antalet elever i grundsärskolan fortsätter att öka. Och en grundsärskoleelev kostar betydligt mer än en grundskoleelev, cirka 400.000 kr mer per år. Det kommer att saknas pengar till dessa elever.

Förvaltningen menar också att behovet av särskilt stöd hos barn och elever har ökat under senare år. 

Förvaltningen skriver:

“En utmaning är att elevernas behov är så stora att rektorerna har svårt att organisera detta särskilda stöd inom budget samtidigt som fler barn och unga förväntas uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier.”

Varför skriva “utmaning”? Varför inte istället skriva att det är ett stort problem? Eller att det kanske till och med är omöjligt…

Naturligtvis tänker BUN söka eventuella pengar som avsätts i kommunstyrelsens förfogandeanslag till detta ändamål, om nu kommunfullmäktige beslutar så. (Vilket fullmäktige gjorde för i år.) Som jag ser det, räcker inte 2-3 miljoner, eller vad nu fullmäktige kan avsätta, på långa vägar. Och dessutom ska inte BUN behöva ansöka om pengar från kommunstyrelsen till elever i behov av särskilt stöd. Det står i Skollagen att dessa elever SKALL ha det stöd som de behöver. De här pengarna ska BUN självklart ha från början.

Det är viktigt att notera att statsbidragen från Migrationsverket fortsätter att minska under 2022 med ytterligare 2,9 milj kr. (Sedan 2018 till 2021 har bidragen från Migrationsverket minskat med 22 milj kr. Det motsvarar cirka 50 heltidstjänster…) Behovet av språkligt stöd för de elever det handlar om har inte minskat i samma omfattning som bidragen minskat…

Man behöver inte vara en oppositionell vänsterpartist eller pensionerad pedagog för att se vilka elever det är som drabbas hårdast av otillräckliga resurser… Och visst saknas det mer än 3,6 miljoner…

Till sist beskriver förvaltningen konsekvenserna av de anvisningar, “budgetramar”, som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen.

“Verksamheterna har idag små marginaler och svårigheter att organisera sig utifrån den tilldelade ramen. En obalans om 3,6 mnkr är en mindre del av barn- och utbildningsnämndens totala budgetram, men kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal. Grundskolan, men framförallt förskolan och fritidshemmen i Vänersborg ligger redan något under i nettokostnadsavvikelse enligt Kolada. Det kan innebära att verksamheterna inte har lika stor ekonomisk förmåga att hantera budgetnedskärningar och samtidigt behålla kvaliteten för barn och elever på grund av de små marginaler som verksamheterna idag arbetar utifrån.”

Med tanke på kommunens inriktningsmål för år 2022:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

…är det här mycket “snälla” ord från barn- och utbildningsförvaltningen… En vänsterpartist som jag skulle uttrycka det lite tuffare, typ:

Barnkonventionen har blivit svensk lag. Som politiker i Vänersborg undrar jag – till vilken nytta?

Fackens syn

Till sist vill jag återge personalorganisationernas (“fackens”) syn. Det handlar om Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vårdförbundet. Det var nämligen MBL-förhandlingar kring förslaget den 30 mars.

De fyra fackförbunden var inte överens med arbetsgivaren, dvs barn- och utbildningsförvaltningen. Eller snarare, barn- och utbildningsnämnden… Inte i år heller… “Facken” förklarade sig oeniga till budgetförslaget för 2022 och lämnade ett gemensamt yrkande. (Du kan ladda ner hela yrkandet från “facken” här.)

Personalorganisationerna skriver i yrkandet:

“Om ett av kommunens inriktningsmål är att skolresultaten ska öka borde detta avspeglas med satsningar i budgeten, särskilt med tanke på förvaltningschefens påpekande redan förra året. Barn och ungdomar vill lyckas i skolan, men när de inte får förutsättningar att lyckas uttrycks det ofta i frustration, vilket vi tycker oss ana i mängden KIA-anmälningar.”

(KIA är det system för händelserapportering mm som kommunen använder.)

Det som förvaltningschefen påpekade “redan förra året” var, menar personalorganisationerna, att:

”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp.”

Personalorganisationerna skriver vidare:

“Av kommunens alla lokaler är klassrummet den vanligaste platsen för anmälda händelser. Vidare utgör anmälningar om hot och våld i skolan en överväldigande majoritet av kommunens alla skadeorsaker/ risker. Det är i denna arbetsmiljö fler barn ska nå kunskapskraven, öka närvaron och fler bli behöriga till yrkesprogram. Barn och ungdomar vill gå i skolan men när de inte får förutsättningar att lyckas i skolan kan det leda psykisk ohälsa och lång och problematisk skolfrånvaro.”

Facken avslutar sitt yrkande (fetstilen är fackens egen):

“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2022 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö yrkar Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå inriktningsmålen.”

Jag tycker att facken verkligen sätter fingret på flera av problemen. Det är en bra och tydlig skrivelse.

Och nu kvällens fråga – ska jag skriva en protokollsanteckning eller en reservation…?

Kategorier:Budget 2022, BUN 2021
%d bloggare gillar detta: