Stefan Kärvlings blogg

Jag har i mina tidigare bloggar om kommunstyrelsens sammanträde i onsdags mestadels skrivit om ärenden som beslutades av kommunstyrelsen själv. (Se t ex “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.) Många ärenden gick dock vidare till kommunfullmäktige och kommer att avgöras där den 16 juni. Ett av dem berörde mig lite speciellt, frågan om trafiksäkerheten för eleverna på Rånnum skola. (Se “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)

Ärendet om sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag skulle också ha avgjorts av fullmäktige, men det ärendet skickade kommunstyrelsen tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning.

Delårsrapporten (januari-april) går vidare till kommunfullmäktige, det gör den alltid. Jag kunde dock inte låta bli att i min förra KS-blogg nämna att prognosen för kommunens resultat i år är 55 milj kr bättre än beräknat. Prognosen är just nu att resultatet hamnar på hela 98 miljoner. Det är en smått osannolik siffra. Som jag ser det så borde kommunen passa på att dela ut mer pengar till verksamheterna, framför allt till social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Där är behoven tämligen skriande. Men så lär det inte bli. Samtliga betongpartier torde anse att det är viktigare att betala tillbaka låneskulder alternativt slippa låna till investeringar…

Och på tal om investeringar så uppgår investeringsbudgeten till totalt 775 milj kr för 2021. Nämnderna prognostiserar dock investeringar för “endast” totalt 397 milj kr. Det är i och för sig 55 milj kr högre än under 2020, men nästan bara hälften av fullmäktiges beslut.

Det kan väl också vara värt att notera att delårsrapporten (jan-apr) nämner att kommunens sjukfrånvaro är bland de högsta i landet. Det gäller både för “organisationen Vänersborg” och för den geografiska platsen. Det betyder att sjukfrånvaron i hela kommunen, oavsett arbetsplatser, var bland de högsta. I Vänersborgs kommun som organisation uppgick den till 10,6 procent. I socialförvaltningen var sjukfrånvaron så hög som 13,3 procent.

Ett av ärendena handlade om en viktig och kanske ibland underskattad miljöfråga, sophantering. Kommunstyrelsen skulle “rekommendera” kommunfullmäktige att anta den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningschef Lars Jensen var på plats i kommunstyrelsen och föredrog ärendet.

Det fanns självklart mycket bra i planerna, men jag saknade två saker – utemiljön och fastighetsnära insamling.

Det är många turister som besöker kommunen, och fler vill vi ha. De kan besöka “stan”, gästhamnar och campingar. Eller bergen, Skräcklan, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Och de lämnar efter sig mängder med sopor och skräp.

Det stod emellertid inget i renhållningsordningen om hur allt detta skräp skulle hanteras. Det finns ju oftast bara en enda soppåse (papperskorg) i utemiljöerna där allt avfall slängs, och där blandas då alla typer av sopor t ex rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.

Tidigare fanns det ett avsnitt med rubriken “Källsortering i utemiljöer”. Nu fanns det inget i avfallsplanen som gav förslag på hur dessa problem skulle åtgärdas. 

Renhållningschefen gav ett tråkig men ärligt och fullgott svar. Kommunen har haft källsortering utomhus tidigare. Men det gick inte. Det spelade ingen roll hur kommunen än informerade. Turisterna och “gästerna” sorterade ändå inte. Allt skräp fick ändå gå till brännbart.

Tråkigt men sant.

Min andra “större” fråga (jag hade några mindre också) handlade om hushållens sopor.

Jag har sedan en ganska lång tid tillbaka tyckt att den typ av sophantering som vi har i Vänersborg är något “omodern” och inte särskilt miljömässigt tillfredsställande. Det finns bättre och effektivare sophanteringssystem, särskilt det som kallas “fastighetsnära insamling”, FNI. (Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, senast för ungefär två år sedan – “Dags att byta sophantering?”.)

FNI innebär att varje hushåll får två kärl och varje kärl är uppdelad i fyra fack. Vitsen är att hushållen sorterar avfallet redan hemma i sina sopkärl. Fördelarna är att hushållen inte behöver åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer. Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Jag ställde några frågor om hur renhållningschefen såg på FNI. Även här fick jag  tillfredsställande och godtagbara svar.

Renhållningschefen menade att det skulle vara positivt om Vänersborg införde fastighetsnära insamling. Men, fortsatte han, det innebär i så fall en stor investering på ca 40 milj kr. Det skulle behövas t ex fem nya sopbilar och inköp av nya kärl. Renhållningschefen informerade ledamöterna om att riksdagen har lagt ett förslag om FNI. Han tyckte inte att kommunen skulle göra något förrän staten hade sagt sitt om utformning och regler – och kostnader. Det var inte omöjligt att staten avsåg att bidra ekonomiskt till en förändring, och då vore det onödigt att kommunen i detta läge betalade ur egen kassa.

Och det är ju tråkigt för sortering, återvinning och miljö, men helt förståeligt. 1-2 års “försening” kanske inte gör så mycket, och 40 milj kr är ganska mycket pengar för Vänersborg…

Jag hade en fråga om avloppsslam. Det diskuteras ju om ett nationellt förbud mot att sprida sådant slam på jordbruksmark. Och i miljörapporten från Brålandas avloppsreningsverk står det att slam från Brålanda körs till Häljestorp för att sedan (efter behandling?) spridas på åkrar. Skulle detta fortsätta?

Bo Carlsson (C) kände till en del om detta. Han upplyste oss andra om att avloppsslam sprids bara på åkrar som används till t ex energigrödor. Arla och andra företag accepterar inte att avloppsslam användes på spannmålsåkrar etc.

Det var en del äldre statistik i renhållningsordningen. De skulle uppdateras till nästa version lovade renhållningschefen.

Kommunfullmäktige ska senare behandla och besluta om den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Jag tror att ärendet kommer att diskuteras och klubbas igenom utan någon större diskussion.