Arkiv
Äntligen terminens första BUN!
Imorgon måndag, dagen efter valet, sammanträder kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN). Vissa ledamöter kommer att släpa fötterna efter sig in i konferensrummet, medan andra kommer att glatt studsa in på lätta fötter. Vi får se vem som kommer att göra vad…
Vi får också se om ordförande Bo Carlsson (C) har klarat sig undan feber. Han kände sig lite krasslig igår på Bygdefesten i Brålanda – denna fantastiska tillställning. I år var det antagligen fler besökare än någonsin. Och mängder av gamla elever. Ja, det var länge sedan de satt i mitt klassrum på Dalboskolan. Det var Anna-Karin, Peter, Victoria, Ingemar, Daniel, Marcus, Jonna med många fler. Och 9 partier var där, alla utom Miljöpartiet, men istället var Sunt Förnuft där med stora förhoppningar om att komma in i politikens finrum. Om det nu är särskilt städat varje gång…
BUN:s dagordning har följande utseende:
Första ärendet på dagordningen är delårsrapporten. Det kan förefalla lite otaktiskt att börja med den här rapporten. De som släpade sig in i lokalen kommer säkert att sjunka ännu djupare ner i stolarna. Men även om ledamöterna läser flera delårsrapporter varje år, så står det mycket både intressant och viktigt i dem.
Kunskapsresultat
Delårsrapporten innehåller som vanligt både positiva och bekymmersamma uppgifter. Men det är mycket glädjande att flera skolresultat har förbättrats.
Gymnasiebehörigheten i årskurs 9 i de kommunala skolorna har ökat. Efter sommarskolan var 85,1 procent av eleverna behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det betyder att 430 av 492 elever var behöriga. Det är ett bra resultat och det är högre än nämndens ambitionsnivå. Resultaten visar samtidigt en skillnad mellan flickor (81,2%) och pojkar (88,6%).
Andelen elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen på de kommunala skolorna uppgår till 70,7 procent. Det är högre än nämndens ambitionsnivå för 2026. Av 417 elever har 295 elever godkänt betyg i alla ämnen. Samtliga högstadieskolor har förbättrat sina resultat sedan höstterminen. Men trots allt är fortfarande närmare tre av tio elever inte godkända i minst ett ämne. Resultaten visar också här en skillnad mellan pojkar (76,4%) och flickor (64,5%).
Meritvärdet för niondeklassarna uppgår till 214 poäng. Det är bättre än föregående år, då var meritvärdet 210 poäng. Det är dock under nämndens ambitionsnivå. Lite oroväckande är att meritvärdet fortsatt ligger under det modellberäknade värdet. (Ett modellberäknat värde är ett statistiskt förväntat resultat som en skola eller kommun ”borde” uppnå utifrån sina elevers bakgrundsförutsättningar t ex föräldrarnas utbildningsnivå och elevsammansättningen t ex andelen nyinvandrade elever.)
Det är en utmaning att skillnaderna mellan skolorna är ganska stora när det gäller kunskapsresultaten. Det tycks som om eleverna på Dalboskolan klarar sig bäst (som på 1990-talet) och att eleverna på Silvertärnan har det lite jobbigare.
Det är intressant att pojkarna presterar bättre än flickorna. Det brukar alltid vara tvärtom. Det tål nog att titta lite närmare på. Det var inte många år sedan nämnden hade ett särskilt och längre pass där vi fick information och diskuterade varför killarna presterade sämre. Kanske är en faktor att det tycks som om dagens tonårsflickor verkar må ganska dåligt.
Skolornas analyser kopplar förbättringen i elevernas kunskapsresultat till:
“kartläggningar i kärnämnen, differentierad undervisning, dubbelbemanning, mindre undervisningsgrupper, extra undervisningstid samt ett nära samarbete mellan lärare, mentorer och elevhälsa.”
Dessutom intensifierades insatserna under vårterminen i årskurs 9.
“För att ytterligare förbättra elevernas kunskapsresultat behöver verksamheterna förutom att fortsätta med ovanstående utveckla undervisning och stödinsatser genom … insatser för att stärka elevers läs-, språk- och matematikutveckling. Särskild uppmärksamhet behöver även riktas mot elever med hög frånvaro, psykisk ohälsa och tidigare kunskapsluckor för att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.”
Jag undrar dock, utifrån de förbättrade kunskapsresultaten, hur förhåller sig de redovisade resultaten till elevernas resultat på de nationella proven.
I årskurs 6 är resultaten sämre. “Gymnasiebehörigheten” minskade från 74,0 procent till 70,5 procent. Det betyder att nästan tre av tio elever saknar behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Andelen elever som har godkänt betyg i alla ämnen är 64,8 procent. Det betyder att 141 av 400 elever saknar godkänt i minst ett ämne.
Även i årskurs 6 är skillnaderna mellan skolorna mycket stora. På Skerrud hade 90,9 procent av eleverna godkänt i alla ämnen. På Tärnan är motsvarande andel 27,0 procent. Det är ett tydligt tecken på att likvärdigheten mellan skolorna fortfarande är en viktig utvecklingsfråga.
Budget
BUN redovisar ett överskott på 8,7 milj kr efter augusti. Prognosen för hela året är ett nollresultat.
Överskottet förklaras bland annat av lägre lokalkostnader än budgeterat, vakanshållning av tjänster inom barn- och elevhälsan och ännu ej förbrukade anslag. Hyreshöjningarna efter renoveringarna av Skördegatans förskola och Tärnanskolan har ännu inte börjat belasta nämnden. Det är en tillfällig effekt som gör att ekonomin ser bättre ut än den annars hade gjort.
Personalkostnaderna har ökat med 12,7 milj kr jämfört med samma period föregående år. Ökningen motsvarar 2,7 procent, vilket är något lägre än löneökningarna i 2026 års lönerevision på 3,0 procent. Omkostnaderna har ökat med 15,6 milj kr, bland annat på grund av högre lokalkostnader, ökade måltidskostnader och inflation.
Vi kan också konstatera att inom förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 prognostiseras elevantalet att fortsätta minska jämfört med bokslut 2025. Prognosen ligger även under budgeterad nivå.
Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt avseende psykosociala och språkliga insatser. Det är en fortsatt ekonomisk utmaning.
Personalens arbetsmiljö
Den totala sjukfrånvaron i barn- och utbildningsförvaltningen var 7,2 procent under januari-juli 2026. Det är en ökning från 7,1 procent samma period 2025. Korttidssjukfrånvaron har minskat, men långtidssjukfrånvaron ökat.
Delårsrapporten säger att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp arbetar med att analysera orsakerna till obalans mellan krav och resurser. Det är bra, men det återstår att se vilka konkreta åtgärder som kommer att vidtas. Det är svårt att förbättra skolresultaten utan att samtidigt ha en personalstyrka som orkar och hinner med sitt uppdrag. Arbetsmiljö, bemanning och kvalitet hänger ihop.
Barns och elevers hälsa och trygghet
Rapporten innehåller också flera positiva uppgifter om trygghet, vuxenstöd och stöd i skolarbetet. Men den beskriver samtidigt en rad hälsoutmaningar, särskilt bland flickor. Stress, nedstämdhet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter återkommer. Den fysiska aktiviteten har minskat över tid och många sitter alldeles för länge framför skärmarna.
Det är positivt att “Handlingsprogrammet för förebyggande arbete barn och unga” pågår. Men flera insatser är fortfarande i uppstarts-, implementerings- eller utvecklingsfas. Det betyder att nämnden behöver följa upp om arbetet leder till förbättringar för eleverna. Att ett program finns är inte samma sak som att det får effekt.
Revisionsrapport elevhälsan
Kommunens revisorer har genom EY genomfört en granskning av elevhälsan i Vänersborgs kommun. Granskningen visar att nämnden har säkerställt en tillräcklig uppföljning av elevhälsans arbete och att elevhälsan är ändamålsenlig.
Revisorerna rekommenderar att:
- “Tydliggöra effekterna av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i uppföljningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.”
- “Fortsatt följa och föra dialog om likvärdighet i elevhälsoarbetet med fokus på skillnader mellan skolor och stadier.”
Revisionsrapport “Förstudie av kvalitet i förskolan”
Syftet med förstudien har varit att kartlägga risker för bristande kvalitet inom förskolan. I ett missiv till slutrapporten står det att kommunrevisionen ser positivt på nämndens kvalitetsstyrning, samt:
“noterar särskilt hur nämndens verksamhet har omhändertagit förskolans strävansmål och konkretiserat dessa för att möjliggöra uppföljning av barnens progression.”
Men revisorerna har identifierat en risk:
“Risk för att barn- och utbildningsnämnden inte säkerställer likvärdiga förutsättningar mellan kommunens förskolor.”
Förändringar i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag
Det har under sommaren skett förändringar i Skollagen om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. De två viktigaste förändringarna är som jag ser det:
- “Det regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.”
- “Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.”
Det är bra och nödvändiga förändringar, men samtidigt ökar kommunens kostnader. Fler pedagoger måste anställas. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2027. (Se “Förordning (2026:1487) om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag”.)
Workshop: Målvärden med ambitionsnivåer
I Mål- och resursplan 2027-2029 återfinns barn- och utbildningsnämndens budgetförutsättningar för 2027, målvärden med ambitionsnivåer och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. De kommer utgöra en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029. Nämnden kommer att få information och sedan följer en workshop om “förväntade resultat – uppnå” med tillhörande ambitionsnivåer som också ska vara en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029.
Sedan går man skrattande eller gråtande hemåt. Gråtande om den nuvarande regeringen får sitta kvar, denna gång med SD i regeringen – och Sverige fortsätter att delas upp i “vi och dom”… Och dom hör inte hemma i Sverige – eller Vänersborgs kommun…
Framtiden börjar i förskolan och skolan – samhällets också
Som före detta lärare på Dalboskolan i Frändefors i 35 år och BUP-skolan på Vänerparken och NÄL i 4 år vet jag att det viktigaste en kommun kan göra är att ge alla barn en bra start i livet. Därför är förskolan och skolan Vänersborg kommuns viktigaste verksamheter.
När barngrupper blir större och personalen färre drabbas barnen. Då blir det svårare att se varje barn, ge stöd till den som behöver och skapa den trygghet som krävs för lärande och utveckling.
Jag vill att kommunen går åt ett annat håll och satsar på förskolan och skolan, inte sparar på dem. Kommunen måste behålla utbildad personal och ge barn, elever och lärare bättre förutsättningar. Det är en investering som lönar sig – för barnen, för familjerna och för hela kommunen.
Alla barn ska få möjlighet att lyckas i skolan, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Jag anser att kommunen måste ge de unga en bra utbildning som ger dem kunskap, framtidstro och större möjligheter senare i livet. Den minskar också risken för utanförskap och är en av de bästa investeringar vi kan göra för ett tryggare och mer jämlikt samhälle.
Barnen är inte en kostnad. De är kommunens framtid. Hur vi behandlar våra barn i dag avgör hur Vänersborgs kommun ser ut i morgon. Därför är varje krona till förskolan och skolan en investering i framtiden.
Besök gärna Vänsterpartiets valstuga vid Plantaget. Jag finns där mellan kl 10.00-14.00 på lördag. Kom och ställ frågor, lämna synpunkter och diskutera.
==
Anm. Den här texten är med i Vänsterpartiet Vänersborgs valtidning, “Vänstern i Vänersborg”. Du kan ladda ner valtidningen här.
BUN (13/4): Allt utom budget (1)
På måndag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det är ett viktigt möte. Barn- och utbildningsförvaltningen ska nämligen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut – utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
Så här ser dagordningen ut:
Månadsuppföljning
BUN:s månadsuppföljning för mars visar ett ekonomiskt resultat på +6,1 milj kr. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för hela året. Det man kan konstatera är att verksamheten tycks hålla sig inom budgetramen och att nämnden inte behöver besluta om några korrigerande åtgärder. Det behöver för övrigt nämnden aldrig.
Sänkning av avgifter
Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 1 juli 2026. Regeringen har nämligen meddelat att det sker förändringar i statsbidraget som reglerar den nationella maxtaxan inom dessa verksamheter.
Syftet är att sänka hushållens avgifter för förskola och fritidshem. Det sker genom en förändring av hur den avgiftsgrundande inkomsten ska beräknas. Och precis som tidigare ska inte den del av 
inkomsten som överstiger ett visst belopp räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Men:
“Ändringarna i förordningen medför att inte heller den del av inkomsten som understiger 10.001 kronor ska räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Det innebär att 10.000 kronor räknas av från alla hushålls avgiftsgrundande inkomst. Preliminärt kommer hushåll med en inkomst som understiger 10.001 kronor inte betala någon avgift från och med den 1 juli 2026.”
Ibland händer det saker innan val… Men självklart är det en positiv nyhet för hushållen.
Översyn av organisationen
Barn- och utbildningsförvaltningen har haft information och dialog med vårdnadshavare och andra intresserade under två kvällar i förra veckan. Det var tyvärr inte så många som hade hörsammat inbjudan. Själv var jag där en av kvällarna. De föräldrar som var närvarande hade flera intressanta synpunkter, eller inspel som det kallas nu för tiden.
På måndag kommer inga beslut att fattas av nämnden. Politikerna har inte ens fått några handlingar utskickade i ärendet. Det blir antagligen “bara” information utifrån hur utredningen har fortlöpt sedan sist och vilka inspel som har kommit in till förvaltningen.
Men som alla intresserade känner till vid det här laget så är bakgrunden till översynen och diskussionerna de minskande barn- och elevkullarna. Och kanske, kanske kan det möjligtvis bli lite mer konkreta diskussioner på måndag kring vilka enheter som skulle kunna tänkas läggas ner och vilka som måste finnas kvar etc.
Vi får se. Det kommer inte att fattas några beslut innan höstens val. (För mer information, se “BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?”.)
Delegeringsordning
Nämndens delegeringsordning ska revideras. Det tycks vara ett ganska ointressant ärende, men det är faktiskt mycket viktigt. Det handlar om vem som beslutar om vad. Denna gång ser jag dock bara en förändring. Det har tillkommit en punkt – det är rektor som beslutar om invändig kamerabevakning.
Information
Som vanligt avslutas dagordningen med att förvaltnings- och skolchef Sofia Bråberg respektive ordförande Bo Carlsson (C) informerar BUN om aktuella händelser, pågående projekt, myndighetsbeslut, politiska processer, möten osv.
Jag sparar alltså, som den trogne bloggläsaren märker, det viktiga budgetärendet till ett senare blogginlägg. Det gör jag bland annat för att jag behöver mer tid att fundera. Det är nämligen lite splittrat att samtidigt underhålla ett 5-årigt barnbarn… Även om det är oerhört kul och givande på alla sätt och vis.
Fortsättning följer…
BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?
På måndag är det dags igen. Kommunens “one-and-only” barn- och utbildningsnämnd (BUN) sammanträder. Och det börjar bli allt mer spännande på förskole- och grundskolefronten…
Det är TTELA som ser till att höja temperaturen. Idag publicerades nämligen en spekulativ artikel om vilka skolor i kommunen som ska läggas ner. (Se TTELA “Här är skolorna som kan behöva stänga i Vänersborgs kommun”.)
Bakgrunden till TTELA:s artikel är att barn- och utbildningsförvaltningen under en längre tid har arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Det är med anledning av prognoser om minskade barn- och elevantal i förskola och grundskola, en utveckling som redan har börjat.
Förvaltningschef Sofia Bråberg säger till TTELA:
“Det är inget unikt för Vänersborg att barn- och elevantalet minskar, med det så behöver man se över hur det ska se ut i framtiden. Vi kommer inte kunna lägga lika mycket pengar på lokaler.”
Och förvaltningschef Bråberg fortsätter:
“Om vi har samma struktur som vi har idag fast vi har ett minskat barn- och elevantal, då får vi mindre pengar över att lägga på personal, läromedel och andra delar som vi behöver för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning.”
Det är inga som helst beslut fattade än, det är viktigt att understryka. Nämnden har fått löpande information om översynen och på måndag ska BUN ha en diskussion/dialog. Information ska senare dessutom ges till andra nämnder, men framför allt, det ska bli information och diskussion med vårdnadshavare.
Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder redan nu in vårdnadshavare och andra intresserade till öppna informationsträffar och dialog på Bojorten, kommunhuset i Vänersborg. Det sker den 30 respektive 31 mars kl 18.00-20.30. (Det går att anmäla sitt deltagande här. Och du kan få mer information om organisationsöversynen här.)
Den minnesgode, och till åren kommen, kommer kanske ihåg att BUN har haft en diskussion om skolstrukturen tidigare. Det var 2012 när nämnden var “tvungen” att göra besparingar i arenabyggets kölvatten. (Se “Snart dags för medborgardialog – eller nåt…”.) Denna gång är det alltså det minskande barn- och elevantalet som ger upphov till en liknande översyn. Och precis som då är det möjligt, ja till och med troligt, att BUN kommer att föreslå att någon/några förskolor och skolor läggs ner. Eller för att använda socialnämndens vokabulär – “vakanshålls”…
Beslutet ska inte fattas än på ett tag. Förvaltningschef Bråberg säger till TTELA:
“Politiken har varit tydlig med att det inte kommer fattas något beslut innan valet i den typen av frågor. Sedan kommer nya styret på plats första januari 2027, så det är en bit fram.”
Och det stämmer, men “politiken” i det här fallet är ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson har säkerligen med sig hela det styrande blocket, men barn- och utbildningsnämnden har inte fattat något beslut om när beslut ska fattas. Jag håller dock med om att beslut kring nedläggningar (eller “vakanshållning”) borde fattas först efter noggranna överväganden och i politisk enighet.
Det måste också sägas att det inte är säkert, om det nu ska ske nedläggningar, att det blir de skolor som TTELA på sätt och vis pekar ut. (TTELA skriver inget om förskolorna, men det gäller dem också.) Det kan ske diverse omflyttningar, t ex kan delar av skolor, som Dalboskolan, byggas om till förskola. Det är sådant som kommer att diskuteras i den dialog som följer.
Barn- och elevantalet sjunker i hela Sverige. Det är dock inte alla kommuner som resonerar på samma vis som Vänersborgs kommun, även om en absolut majoritet antagligen gör det. En kommun som går mot strömmen är Hällefors kommun i nordvästra Västmanland (Örebro län). Hällefors behåller alla pedagoger i förskolan trots ett minskat barnantal. Det blir istället mindre barngupper.
“Det har enorm betydelse för barnen, man hinner se varje barn. … Vi har många barn med stora behov av omsorg, trygghet och tydlighet, många barn med språklig sårbarhet.”
Det säger en av lärarna i förskolan till tidningen “Vi Lärare”. Det är inte bara bra för barnen, det blir också bättre för personalen – arbetsbelastningen minskar.
Barn- och utbildningsnämnden har även andra ärenden på sin dagordning:
Det blir som vanligt en del information. Redan i det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning” ska nämnden få veta mer om arbetet kring tidiga insatser i förskolan. Sedan följer information om “Mål och resursplan 2027-2029”. Det är ett arbete som pågår i alla nämnder just nu inför budgetbeslutet i juni.
Kommunstyrelsen (KS) har fastställt budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna, inför budget 2027. De antogs i februari av de styrande partierna (S+C+KD+MP), de andra partierna lade inte fram några egna förslag. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.) Som vanligt har BUN fått otillräckligt med pengar och nu ska förvaltningen informera om var den kan hitta “effektiviseringar”, dvs besparingar. 
(Översynen av förskole- och grundskoleorganisationen ska ses mot denna bakgrund.) Informationen ska så småningom mynna ut i ett beslut i nämnden om hur den vill fördela pengarna. Det ska också motiveras vad den tilldelade budgeten ger för konsekvenser, oftast negativa. Inget beslut fattas emellertid på måndag.
De här två ärendena kommer antagligen att leda till både frågor och diskussioner. Kanske kan det även bli diskussion kring de styrandes planer på att använda den befolkningsbaserade reursfördelningsmodellen från och med 2028 års budget. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Det blir som vanligt en månadsuppföljning. Barn- och elevminskningen fortsätter, som sagt. Det är bara inom skolbarnomsorgen, dvs fritidshemmen, och anpassad grundskola som det sker en ökning.
Det ekonomiska resultatet uppgår till +4,4 milj kr för februari. Det kan för övrigt noteras att kommunens resultat samma tid uppgår till +33 milj kr, vilket är en positiv överraskning. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för resten av året utifrån dessa siffror. Alltför mycket kan hända, särskilt i dessa oroliga tider.
Nämnden ska översända ett yttrande över ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna till KS. Förslagsställaren föreslår t ex att eleverna ska erbjudas:
“pasta och köttbullar som ett dagligt alternativ.”
Vilket det faktiskt finns flera kommuner som gör.
Det var inte länge sedan, 2022, som nämnden behandlade ett annat förslag kring skolmaten. Det ledde till att kommunfullmäktige beslutade att elever och bespisningspersonal skulle vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Med hänvisning till det beslutet anses det i yttrandet, som BUN föreslås ställa sig bakom, att barn- och utbildningsförvaltningen bör:
“fortsätta att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen stärka elevråd och matråd på skolor för att förbättra elevernas mående, bidra till en bättre skolmiljö och bättre skolresultat samt för att ge eleverna det inflytande över måltiderna i skolan som de har rätt till.”
Barn- och utbildningsnämnden ska besluta att anta “Internkontrollplan 2026 med risk- och väsentlighetsanalys”. I årets granskning ingår att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd och att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler för utbildning.
Sammanträdet avslutas med att ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om nyheter och annat som har hänt sedan sist.
Det är som vanligt få beslut på sammanträdet men mycket frågor och diskussion.
BUN:s ansvar och organisation
Oväntat nog har jag fått några frågor efter det förra blogginlägget om barn- och utbildningsnämnden – ”BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”. Det är ett par av bloggens trogna läsare som har hört av sig. Och det glädjer mig naturligtvis.
Frågorna handlade just om BUN:s ansvar och organisation (därav rubriken), t ex hur många förskolor och skolor det finns i Vänersborgs kommun och var. Det är en rimlig fråga särskilt som förvaltningen sedan en tid tillbaka håller på med en grundlig översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.
Det står en del i nämndens verksamhetsplan för 2026-2028, som faktiskt var uppe för behandling på det senaste BUN-sammanträdet, om ansvar och organisation:
”Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår av reglemente fastställt av kommunfullmäktige och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. Barn- och utbildningsnämnden är i egenskap av hemkommun ansvarig för resursfördelning till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet inom nämndens verksamhetsområde.
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar även tillsynsuppdraget för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Tillsynsuppdraget styrs via skollagen. Kommunen ska följa upp fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg för att tillse att dessa verksamheter har god kvalitet och arbetar utifrån gällande styrdokument.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar i frågor som nämnden enligt delegation, lag eller annan författning ska ansvara för. Barn- och utbildningsnämnden tar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål fram förväntade resultat (uppnå och genomföra) till barn- och utbildningsförvaltningen som sedan har i uppdrag att ta fram aktiviteter som ska bidra till att de förväntade resultaten nås.”
När det gäller lokaliseringen av kommunens förskolor så finns det en interaktiv karta på kommunens webbplats där alla kommunens förskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan. Om man följer nedanstående instruktioner så får man ut maximalt av kartan:
”För att få information om respektive enhet, klicka på informationsknappen uppe till vänster i kartbilden och sedan på någon av de färgade prickarna så får du upp ett informationsfönster om den valda enheten. I vissa områden finns det flera enheter som ligger ganska nära varandra, zooma då in ordentligt innan du klickar på den prick/enhet du vill få information om, för att säkerställa att du får information om just den enhet du är intresserad av.
Blåa prickar avser kommunala enheter och röda prickar avser enskilda verksamheter.”
Vill man sedan veta mer om någon förskoleenhet så klickar man på sidan ”Förskolor”. Här hittar man länkar till varenda förskola i kommunen.
Det finns en motsvarande interaktiv karta där alla kommunens grundskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan.
Kommunen ger samma instruktion för användningen av kartan som för förskolorna ovan. Det skiljer sig dock i slutet. Så här lyder ”slutklämmen” i instruktionen för grundskolorna:
”Om du zoomar innanför 1:2000 kommer namn på skolenheterna att visas.
Blåa prickar avser kommunala enheter, röda prickar avser enskilda verksamheter och den gröna pricken avser statlig verksamhet.”
Vill man veta mer om varje skolenhet så klickar man på sidan ”Grundskolor”. På denna sida finns det möjlighet att klicka vidare till varje skolenhet.
De här sidorna kan vara bra att känna till vid t ex val till förskolor och skolor eller om man funderar på att flytta. Det kan också vara bra att veta mer om enheterna när slutsatser ska dras efter översynen av förskole- och grundskoleorganisationen…
KF (17/12): Flera viktiga beslut
Det politiska året 2026 har börjat. Flera nämnder har redan kommit igång och haft sina första sammanträden. (Se t ex “Vårterminen börjar för BUN”.) Nästa vecka på onsdag ska kommunstyrelsen ha sitt första sammanträde för året.
Vi får se hur stämningen kommer att vara på sammanträdena. Det politiska året 2025 slutade ju med två händelserika och uppmärksammade sammanträden. Det var kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december och socialnämndens dagen efter.
En gemensam nämnare för de båda sammanträdena var Dan Nyberg (S). Nyberg spelade huvudrollen och det gjorde han genom att töja på, eller gå över, den politiska anständighetens gränser. På socialnämndens möte sa han till ledamoten Göran Svensson (MBP):
”Skit ner dig”
Det kunde allmänheten läsa i TTELA, se “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.
På fullmäktiges sammanträde dagen innan sa Dan Nyberg (S) från talarstolen:
“Ett par dagar senare så går Stefan Kärvling, han lämnar sin villa i centrala Vänersborg, åker upp till Brålanda och så går han på skördefesten med block och penna och samlar in namn – “Rädda Sörbygården” – ett par dagar senare.”
Det här var rent “hitte-på”, en lögn alltså. Och det framförde jag i en replik till Nyberg. Nyberg gömde sig emellertid bakom 4-5 brålandabor, anonyma förstås, som hade påstått detta. Och brålandabor var ett ärligt folk som inte hittar på, sa Nyberg. 
Det innebar ju faktiskt att Nyberg ansåg att jag ljög från talarstolen när jag berättade att det inte var sant att jag gick runt med namnlistor. Jag blev upprörd. Även detta skrev TTELA om, och på webbsidan kan man se en filmsnutt från ordväxlingen. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.)
Det faller på sin egen orimlighet att jag skulle ha gått runt med en namninsamling. Varför skulle jag ha gjort det när Brålandas Pensionärsförening redan hade en namninsamling för att “Rädda Sörbygården”? Det berättade för övrigt Bo Carlsson (C) i fullmäktige. Han är nämligen medlem i pensionärsföreningen och var på plats i Brålanda…
Det framgick med all tydlighet att flera i oppositionen ansåg att Dan Nyberg (S) hade gått över gränsen. Robin Skenhede (M), 2:e vice ordförande i socialnämnden, sa t ex:
“Det är väl helt uppenbart för alla nu hur det är att sitta i socialnämnden och vad som händer när man inte är överens med ordförande i nämnden. Då sker det här.”
Och det sa Skenhede alltså dagen före Dan Nybergs (S) utbrott i socialnämnden mot Göran Svensson (MBP).
Jag har skrivit fyra blogginlägg om fullmäktiges decembersammanträde – “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”, “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”, “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”och “Kommunen höjer kostavgifterna!”. Det avhandlades fler ärenden.
Kommunfullmäktige fastställde barn- och utbildningsnämndens beslut att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola på 25 timmar i veckan för barn i åldern 3-5 år – under grundskolans läsårstider. Det betyder att Vänersborgs kommun går längre än Skollagens minimum om 525 avgiftsfria timmar under året (motsvarande 15 timmar per vecka under grundskolans läsårstider).
Det blev en del diskussion om revideringen av “riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Jag har tidigare skrivit att ärendet slutade med en återremiss i frågan och jag publicerade även motiveringen till återremissen. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) När jag nu återigen har lyssnat på fullmäktigedebatten kan jag inte låta bli att nämna den ständigt återkommande kommentaren man får när man har synpunkter och kritik på det beslutsunderlag som förvaltningarna arbetar fram. 
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa i debatten:
“jag liksom känner i det här att man saknar totalt tillit till vår personal”
Saknar man verkligen “totalt tillit till vår personal” om man inte håller med om allt som står i underlagen? Jag tycker inte det. Och om man inte får ifrågasätta så betyder det väl att man ska sitta på sin plats – och vara tyst. Är det ett sådant fullmäktige som de styrande partierna vill ha?
Kommunfullmäktige antog den nya Vattentjänstplanen. Det har blivit tre blogginlägg om vattentjänstplanen. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.) “Äntligen!” har Vänersborgs kommun fått en bra plan skulle man kunna utropa. Den gamla Blåplanen kan nu gömmas i arkivet i någon källarskrubb.
Kommunfullmäktige fattade beslut om att en ny nämndstruktur ska gälla från och med den 1 januari 2027. Det är på flera sätt ett ganska drastiskt och uppseendeväckande beslut.
Den stora förändringen är att samhällsbyggnadsnämnden ska försvinna. Nämndens strategiska frågor kommer att övertas av kommunstyrelsen. En nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.
Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Det tyckte inte de andra partierna. Det fanns även synpunkter, särskilt från Moderaterna, på vad “strategiska frågor” var. Och det kan jag i och för sig hålla med om, men jag tror att det kommer att lösas i samband med att reglementen ska arbetas fram i enlighet med den nya strukturen.
Som bloggare kan det emellertid vara ett mindre bra beslut. Samhällsbyggnadsnämndens och -förvaltningens beslut brukar nämligen vara tacksamma ämnen för blogginlägg. Jag anar och misstänker att det antagligen blir betydligt färre inlägg när kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen får ta hand om de strategiska frågorna…
Kommunfullmäktige beslutade att ersätta medborgarförslag med e-förslag och att uppdra till kommunstyrelsen att:
“ta fram styrande dokument, rutiner och tekniska förutsättningar för hantering av e-förslag utifrån det underlag som inhämtats under ärendets beredning.”
Vänsterpartiet ansåg att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. V tror att e-förslag kan minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Vänsterpartiet yrkade därför på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas. (Se “KS: Viktiga beslut inför valet 2026”.)
Kommunfullmäktige biföll en motion från Sverigedemokraterna och uppdrog till kommunstyrelsen att:
“med extern medverkan översiktligt utreda fördelar och nackdelar med att bolagisera kommunens fastighetsbestånd.”
Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget. V ansåg att det finns demokratiska nackdelar med att föra över fastigheter till ett aktiebolag. Det kan också bli ökade kostnader och risk för högre hyror på marknadsmässiga villkor.
Det var flera avsägelser och fyllnadsval. Christin Slättmyr (S) avsade sig uppdraget i demokrati-och jämställdhetsberedningen. Slättmyr ersätts av Anneli Guilotte (S). Robin Danielsson (M) entledigades från sin roll som ersättare i kommunstyrelsen och ersattes av Niklas Claesson (M).
Kommunfullmäktige avslutades inte förrän 7 minuter in på den nya dagen…
BUN: Nya placeringsregler och höjda avgifter
Förra veckan hade kommunfullmäktige sitt sista sammanträde för året. På måndag har turen kommit till barn- och utbildningsnämnden (BUN) att knyta ihop säcken för året. (Och på onsdag gör kommunstyrelsen detsamma.)
Årets sista dagordning för BUN ser ut så här:
Denna gång är det representanter för grundskolan år 7-9 som tar hand om ärendet “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning”. Det är rektorer, lärare och elever från Vänerparkens skola och Torpaskolan som ska hålla i en presentation.
Månadsuppföljningen för november visar ett överskott på +6,7 milj kr. Prognosen för helåret 2024 är en budget i balans. I uppföljningen ingår också uppgifter om antalet barn och elever i nämndens olika verksamheter.
Jag roade mig med att jämföra det antal barn och elever som förvaltningen beräknade förra året, och som låg till grund för budgeten, med det verkliga genomsnittliga utfallet fram till och med november:
- Barnomsorgsplatser: Budget: 2.144. Utfall: 2.028. Skillnad: -116
- Skolbarnomsorgsplatser: Budget: 1.735. Utfall: 1.733. Skillnad: -2
- Grundskola F-9: Budget: 4.831. Utfall: 4.704. Skillnad: -127
- Anpassad grundskola: Budget: 76. Utfall: 86. Skillnad: +10
Det kan konstateras att antalet barn och elever sjunker i alla verksamheter utom i den anpassade grundskolan.
Tidplanen, ärende 3, slår bland annat fast att BUN ska fatta beslut om sitt budgetförslag för år 2026 den 11 april nästa år och att kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut för hela kommunen, inklusive BUN, den 18 juni.
Nästa ärende handlar om avgifter i BUN:s verksamhet. Beslutsförlaget lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden fastställer i enlighet med Skolverkets beräkningar, avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds, enligt tjänsteskrivelse daterad 2024-12-06, gällande från 2025-01-01.”
Skolverket beräknar årligen inkomsttaket och vad den högsta avgiften är för första, andra och tredje barnet i förskola respektive fritidshem. Inkomsttaket per månad för år 2025 har Skolverket fastställt till 59.440 kronor.
Den här frågan diskuterades en hel del i våras innan kommunfullmäktige i juni beslutade om nya regler för avgifter inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. De nya reglerna innebar en höjning av avgifterna. (Se “BUN (15/4): Är det sant?”)
Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen och jag argumenterade emot den i kommunfullmäktige. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget, menade jag, att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Det kostar ju inte vårdnadshavarna något att barnen går i skolan…
Avgiftshöjningen drabbar dessutom de hushåll t ex ensamstående kvinnor med lägst inkomst relativt sett hårdast. Det redogjorde jag för och gav exempel från talarstolen. Det var också viktigt att inse att konsekvensen av en avgiftshöjning kunde bli att hushållen valde enskild pedagogisk omsorg istället.
Vänsterpartiet ansåg också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.
Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige den 19 juni 2024. Jag begärde votering eftersom Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget. Inga annan röstade på Vänsterpartiets avslagsyrkande, samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning (44-4) – och att BUN i fortsättningen skulle få höja avgifterna på egen hand:
“i enlighet med de uppgifter som statens skolverk senast den 1 december inför kommande bidragsår lämnar…”
Det kan också nämnas att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag för 2025 föreslog att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm. Inte heller det höll något annat parti med om…
På måndag avstår jag från att rösta. Jag kan inte rösta nej – kommunfullmäktige har ju faktiskt beslutat att det ska vara så här.
Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på en ny modell för att erbjuda plats i förskola. Förvaltningen skriver:
“Den nya modellen har tagits fram för att skapa tydlighet samt minska antalet omplaceringar mellan förskolor som ligger nära varandra. När omplaceringar sker under året försvåras möjlighet att skapa kontinuitet för barnet i deras utbildning i förskolan.”
Jag tror knappast att det blir några ifrågasättanden av den nya modellen. Möjligtvis en del frågor eftersom det kan vara lite svårt att få grepp om helheten.
I den nya modellen är utgångspunkten att de förskolor som ligger inom ett avstånd på 1 km gång- och cykelväg räknas som närliggande förskolor. För att ta två exempel. Belfragegatans, Korsgatans och Gasverksgatans förskolor i centrala stan är närliggande precis som Björkvägens, Lindvägens, Hallebergs och Näckrosvägens förskolor i Vargön är det.
Naturligtvis är vårdnadshavarna intresserade av principerna för hur platser erbjuds. Vid placering i en förskola:
“beaktas föräldrarnas önskemål i första hand. I andra hand erbjuds plats på en närliggande förskola och i tredje hand så nära barnets folkbokföringsadress som möjligt. När barnet erbjudits plats på den önskade förskolan eller på en närliggande förskola betraktas det som ett skäligt erbjudande om barnet stryks ur kön. Om barnet varken erbjudits plats på den önskade enheten eller på en närliggande förskola står barnet kvar i kö.”
Och vid fördelningen av en plats föreslås att följande prioriteringsordning gäller:
-
“Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola (8 kap. 14 § skollagen). Det innebär dock ingen förtur till en specifik förskola.” - “Barn som behöver omplaceras av organisatoriska skäl, till exempel om en enhet läggs ner. Förturen gäller till en ledig förskoleplats, inte till en specifik förskola.”
- “Syskonförtur, ett barn som har ett syskon vid en viss förskola prioriteras före andra barn vid placering till denna enhet.”
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår dessutom att det intyg vårdnadshavare ska lämna för att styrka behovet av plats i förskola och fritidshem tas bort. Däremot ska kommunen ha möjlighet att begära intyg från t ex arbetsgivare för att kontrollera vårdnadshavarnas rätt till plats och i vilken omfattning. Det är emellertid viktigt att notera att intyg från vårdnadshavarna fortfarande kommer att krävas vid ansökan till Lanternan, kommunens “nattis”.
Och några saker till. Om vårdnadshavare vill att barnet ska byta till annan förskola får en ny ansökan göras. Och:
“Vårdnadshavare som har semester eller annan ledighet har inte rätt att ha sina barn på förskola, fritidshem eller i omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. Vårdnadshavare som har ett arbete som innebär långa perioder av ledighet kan få ha barnet viss tid på förskola och fritidshem om barnet har behov.”
Vad som gäller när vårdnadshavare är hemma för vård av barn, syskon, måste jag fråga om. (Jämför med Trollhättan: TTELA “Oro hos föräldrar när rektor skickade felaktigt vabb-mejl”.)
De nya riktlinjerna föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2025 utan övergångsregler.
Uppföljningen av “Enkät om förhållningssätt mellan förtroendevalda och tjänstepersoner”, ärende 8, kommer att bli intressant.
Alla ledamöter och ersättare i nämnden plus de tjänstepersoner i förvaltningen som typ kommer i kontakt med politikerna fick svara på en enkät. Det var en följd av den utbildning som startades i slutet av förra året (se “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”) och vars resultat efter en enkät i kommunstyrelsen visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner (se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”). Nu har alltså samtliga nämnder genomfört enkäten. Resultatet för barn och utbildning meddelas av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg.
Sedan blir det som vanligt en del information av förvaltningschef och ordförande innan nämnden ämnar inmundiga någon typ av julmat. Ordförande Carlsson är mån om sina nämndledamöter.
Handlingarna till barn- och utbildningsnämndens sammanträde kan laddas ned här. Har du synpunkter på något ärende så kontakta gärna den politiker i barn- och utbildningsnämnden som representerar det parti som du röstade på… Politikerna i nämnden kan du hitta här – “Barn- och utbildningsnämnd”.
Morgondagens BUN (14/10)
Imorgon måndag är det dags för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN) att samlas för att diskutera aktuella och viktiga frågor för kommunens förskolor och grundskolor. Det är som vanligt många lokalfrågor.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Verksamhetsuppföljning
Det tas naturligtvis även upp en del “pedagogiska” frågor. Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Den handlar denna gång om förskola och pedagogisk omsorg. Under ledning av verksamhetschef Pernilla Dahlstrand informeras det om barnhälsoteamets arbete och närvaroarbetet. 
Det blir också en kunskapsuppföljning av 6-åringarnas läs- och skrivutveckling. Dessutom informerar grundskolans verksamhetschefer om lärarbehörigheterna.
Samverkan för bästa skola
Det kommer att informeras om projektet “Samverkan för bästa skola”. Skolverket erbjöd hösten 2022 Vänersborgs kommun, som huvudman för Tärnan och Vänerparkens skola, att påbörja en samverkan i syfte att identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.
Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg
Under ärende 2, “Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”, är det dags för nämnden att ta tag i lokalproblemen.
“Med anledning av den akuta situationen för Öxnered förskola kommer denna upplaga av förstudien att presentera lösningsalternativ för Öxnered förskola med tillhörande moduler, vilket är totalt 6 avdelningar. Resterande delar som ersättning för Dalaborgs förskola, platser för en prognostiserad befolkningsökning i Öxnered och centrala Vänersborg planeras att presenteras i en förstudie under år 2025.”
Förstudien riktar alltså in sig på det akuta problem som har uppstått på grund av Öxnered förskola. Hela den permanenta förskolebyggnaden har evakuerats. I den ena halvan av förskolan uppmättes nämligen skadligt höga halter av mögelsporer och barn och personal fick svåra symptom som astma, huvudvärk och näsblödningar. Barnen har nu flyttats till de nybyggda skolorna i Öxnered och Holmängen.
Det har utretts om hur situationen på Öxnered ska kunna lösas så snabbt och effektivt som möjligt. Förvaltningens förslag är en totalrenovering, verksamhetsanpassning och tillbyggnad av Öxnered förskola. Det betyder att det 
inte är tänkt att någon ny förskola ska byggas utan den gamla ska “återanvändas”. Det ska bli intressant att få höra hur det är möjligt. Det kan ju vara, som nämndens ordförande Bo Carlsson (C) upprepade gånger har påpekat, bottenplattan som är orsaken till alla problem. Jag förutsätter dock att “experterna” vet vad som ska göras.
En totalrenovering är det billigaste och snabbaste alternativet. Tidsplanen (från beviljade medel till färdigt för inflyttning) uppskattas till två år. Den nya förskolan kommer att få 6 avdelningar. BUN passar nämligen på att utöka förskolan med två avdelningar så att de nuvarande modulerna kan avvecklas – det tillfälliga bygglovet löper ut. Hyreskostnaden beräknas till 4,3 milj kr per år vilket ger nämnden en nettokostnadsökning på 2,8 milj kr. BUN kommer senare att begära kompensation för denna hyresökning av fullmäktige.
Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035
Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035”, alltså ytterligare ett ärende om lokaler. Syftet med planen är att revidera lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9. Det är inte tänkt att planen ska presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov.
Mycket i planen har förändrats sedan föregående år:
“Jämfört med förra årets plan prognostiseras ett minskat antal elever i åldersgrupperna 6-12 år och 13-15 år. Även antalet 1-5 åringar prognostiseras att minska de närmsta åren men sedan öka igen för att ligga över dagens nivå år 2032 och framåt.”
Alla förskolor och grundskolor tas upp i rapporten. I sammanfattningen går det att läsa att följande behov har identifierats:
Förskola: En lösning för situationen för Öxnered förskola är akut då lokalerna inte kan användas och modulerna behöver ersättas. Även förbud att bedriva verksamhet i Dalaborgsparkens lokaler samt en prognostiserad framtida befolkningsökning i Öxnered gör att behoven inom området är stora. Arbete pågår med en förstudie för att kartlägga ytterligare behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg under prognosperioden. Utifrån befolkningsprognosen kan det runt år 2029/2030 behövas nya förskoleplatser i området. När det gäller Dalsland är det tidigare utredda behovet av ett utökat antal platser i området osäkert utifrån den senaste befolkningsprognosen. Brålanda förskolas moduler behöver långsiktigt ersättas med permanenta platser och externt inhyrda lokaler (Equmeniakyrkan) för Frändefors förskola behöver ersättas på grund av förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs F-6: Antalet grundskoleplatser förväntas vara tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognosen som visar en marginell minskning av antalet barn. Organiseringen av grundskolorna kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen och det flertalet tillfälliga moduler som idag används av grundskolorna. Mariedalskolan är i behov av en ny idrottshall som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov. För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola i enlighet med tidigare utredning angående Brålanda skola. Den elevökning som prognostiseras för Skerruds skola behöver analyseras och beaktas i samband med utökad lokalkapacitet på Brålanda skola. På Frändeskolan krävs i närtid stora underhållsåtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön för både elever och personal, lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Dalboskolan.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs 7–9: Antalet grundskoleplatser i centrala Vänersborg bedöms som tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Organiseringen av de tre grundskolorna i området kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen om ett minskat antal elever. Även i Dalsland är antalet grundskoleplatser i området tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Frändeskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov.
Vill man veta mer om någon speciell förskola och/eller skola kan man ladda ner rapporten “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026–2035” här.
Månadsuppföljning september
Månadsuppföljningen för september visar att det ekonomiska resultatet för BUN uppgick till +9,6 milj kr och att prognosen för 2024 är budget i balans. I uppföljningen ser man även att barnantalet sjunker i barnomsorgen och så också i skolbarnsomsorgen. I skolbarnsomsorgen har antalet dock ökat under juli-augusti – och det är fler barn än motsvarande tid förra året. I förskoleklass och grundskola minskar elevantalet, medan eleverna i den anpassade grundskolan ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)
Elevdatorer
Barn- och utbildningsnämnden ska begära 3,9 milj kr i utökad investeringsbudget 2025 för inköp av elevdatorer. Det visar sig att nämnden gör en besparing på 100.000 kr om man köper datorerna i stället för att leasa dem.
Yttrande stadsplan
BUN ska yttra sig om en stadsplan (äldre begrepp) och en detaljplan. Stadsplanen är mest intressant eftersom den handlar om den nya idrottshallen som ska byggas på Mariedalskolan.
Självklart kommer nämnden att ställa sig positiv. Mariedalskolan har behövt en ny idrottshall sedan många år tillbaka och nu äntligen syns ljuset i tunneln. BUN är också:
“positiv till att parkeringsfrågan och att hämta-och-lämna-området öster om skolbyggnaden finns med i planbeskrivningen då det under flera års tid varit stora problem med felparkeringar och trafik på området som utgör en säkerhetsrisk för eleverna på skolan.”
Det är inte bestämt exakt var idrottshallen ska byggas. Det finns två alternativ – se bild:
Det är svårt att säga vilken plats som blir bäst. Det viktiga är att skolan får behålla parkeringen väster om skolan, se flygbilden.
Workshop
Nämndens sammanträde avslutas med en workshop. I kallelsen står det:
“i september 2024 genomförde barn- och utbildningsnämnden en workshop om förväntade resultat uppnå (resultatmått med ambitionsnivåer). På nämndsammanträdet i oktober kommer nämnden ges en sammanställning 
av workshopen från september samt genomföra en workshop med fokus på förväntade resultat (nämndens uppdrag till förvaltningen). Workshopen kommer även beröra tilldelade målvärden.”
Workshoparna ska utgöra grund för nämndens verksamhetsplan med detaljbudget för 2025. De ska antas på nämndsammanträdet i november.
Sammanträdet imorgon kommer att ta en stor del av dagen.
Gårdagens sammanträde med BUN
Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde genomfördes i god anda utan varken motsättningar eller voteringar. Som vanligt alltså. Lugnet höll i sig hela sammanträdet som varade ända till kl 16.15. (Mötet började kl 08.30.) Det var med andra ord ett ovanligt långt sammanträde.
Det var en del “manfall” på sammanträdet, tre moderater var frånvarande. Det innebar att Sverigedemokraterna fick ytterligare en ordinarie ledamot.
I söndags skrev jag en tämligen “fyllig” redogörelse för de ärenden som nämnden behandlade. 
För mer fakta hänvisas således till “Sammanträde med BUN imorgon”.
Det var tänkt att författaren till medborgarförslaget, Martin, skulle vara närvarande för att argumentera för sitt förslag. Han fick tydligen förhinder, vilket var lite tråkigt. Det hade nämligen blivit den första förslagsställaren som hade bevistat ett BUN-sammanträde.
Det var en hel del frågor och diskussion kring Öxnereds förskola. Det är ju som bekant stora problem i lokalerna och har varit så en längre tid. De barn som har vistats i den del av lokalerna som har haft förhöjda värden av mögelsporer, på grund av fukt i bottenplattan, har flyttat till Öxnered skola. 40 barn var kvar på förskolan. Vad som framkom på sammanträdet var att det bland de kvarvarande fanns de som kände besvär trots att mätningarna inte visade några förhöjda värden. Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) fattade därför ett så kallat ordförandebeslut om att flytta de kvarvarande barnen och personalen. Det var nödvändigt med ett snabbt beslut.
Flytten av barnen pågår faktiskt just idag och den går till Holmängenskolan. Det finns inga andra evakueringslokaler än skolan på Holmängen. Nämnden och förvaltningen förstår att flytten kan leda till nya och obekväma rutiner för vårdnadshavare och barn, framför allt längre resor, men barnens och personalens hälsa går självklart först. Flytten var nödvändig. Förvaltningen jobbar med ljus och lykta för att hitta nya lokaler närmare Öxnereds förskola.
Vårdnadshavarna har haft kritiska synpunkter på den dialog och kommunikation som har förekommit i den uppkomna situationen. Förvaltningen menar att de har gjort vad de har kunnat för att informera, men det innebär naturligtvis inte att det inte kan ligga något i vårdnadshavarnas kritik. Förvaltningen ska titta på om det hade gått att informera på ett bättre sätt. Ärendet avslutades med att ett enigt BUN ställde sig bakom ordförande Carlssons ordförandebeslut om flytt av förskoleverksamheten till Holmängens förskola.
Nämnden fick också reda på att det har varit fuktskador på Tärnanskolan i idrottshall och omklädningsrum samt i två klassrum. Problemen är nu åtgärdade.
Det känns inte särskilt tillfredsställande som BUN-ledamot att det uppstår sådana här arbetsmiljöproblem i förskolor och skolor. Vi har ju fortfarande också misskötseln av Norra skolan i färskt minne. Det är viktigt att kommunens fastigheter sköts ordentligt och att underhållet fungerar. Vi kan inte låta barn och personal vistas i ohälsosamma miljöer.
Barn- och utbildningsförvaltningen föredrog också en “förstudie om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”.
Nämnden fick ta del av befolkningsprognoser, prognoser för utvecklingen av barn- och elevantal osv. Vi fick reda på att om ungefär 5 år behövs förskoleplatserna på Öxnereds skola och Holmängenskolan till elevplatser i grundskolan. Det betyder att förskoleplatserna måste tillskapas någon annanstans. Dessutom har Dalaborgs förskola dömts ut och verksamheten ska ha upphört den 1 januari 2029. Och till det tillkommer att det även behövs fler förskoleplatser i centrala staden inom några år. Vi pratar inte om att det behövs en ny stor förskola i kommunen som står färdig omkring 2029 – vi pratar om att det behövs två nya förskolor…
Förstudien om förskoleplatser kommer inte vidare just nu. Skälen är att situationen i Öxnered måste ordnas och att man måste vänta på utredningen om vad som ska hända med Norra skolan. En av tankarna med Norra är ju att skolan ska användas till förskola.
Jag ställde en del frågor kring förslaget att starta en utredning om lokalerna för Frändeskolan och Dalboskolan. Det ska ju renoveras på skolorna. Det var inte tydligt vad förvaltningen ville tyckte jag. Det var dock tänkt så – förvaltningen hade spånat mer eller mindre fritt kring olika möjligheter att anpassa lokalerna. Utredningen ska sedan visa vad som är möjligt, effektivt och – kostnadsmässigt genomförbart. Vi får se vad som kommer ut av en eventuell utredning.
Det blev en längre och utförlig föredragning kring delårsrapporten. (Se som sagt “Sammanträde med BUN imorgon”.) Förvaltningschef Sofia Bråberg tog upp flera aspekter av nämndens verksamhet i samband med målavstämningen, som utgör en stor del av delårsrapporten.
Förvaltningschefen nämnde bland annat att barn- och utbildningsförvaltningen överlag hade fått bra betyg i medarbetarundersökningen men att förvaltningen “stack ut” på två områden, dvs resultaten var sämre än genomsnittet i kommunen. Medarbetarna ute på förskolor och skolor tyckte att det var tufft med tid för återhämtning och:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
I samband med budgetdiskussionerna i våras kommenterade personalorganisationerna (facken) resultaten i undersökningen (se “BUN 15/4: Budget 2025”):
“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”
När det gäller sjuktalen har faktiskt både den korta och den långa sjukfrånvaron minskat under det första halvåret jämfört med förra året. Den totala sjukfrånvaron låg i januari-juli på 7,9% (2023: 8,8%).
Det blev några frågor och kommentarer kring behörighet till yrkesprogram, lovskola, betydelsen av mindre elevgrupper, särskilt stöd och legitimerade pedagoger. Jag tror att de flesta i nämnden känner till vad som krävs för att resultaten ska förbättras, även om nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) tyckte att det inte bara handlade om pengar. Det kanske är en typisk kommentar från en liberal vars partiledare Johan Pehrson har blivit utbildningsminister.
Igår meddelade Pehrson att den nuvarande förskoleklassen ska bli åk 1 och åk 9 ska bli åk 10. Den förra regeringen utredde frågan (se t ex “Utredning om tioårig grundskola presenteras” från 2021) men lade aldrig något förslag. Det gör nu regeringen och skickar med 194 milj kr till genomförandet. Det innebär att BUN troligtvis får ca 500.000 kr (exkl avdrag med 12% till friskolorna). Men det handlar ju inte bara om pengar…
Förvaltningschefen nämnde också att BUN inte har fått full kompensation för de ökade kostnaderna som t ex lovskola och andra utökade statliga uppdrag innebar. Skolmåltiderna ökar i år antagligen med 4 milj kr. Det är samhällsbyggnadsnämnden som ska betalas och pengarna får tas från den övriga verksamheten typ undervisningen. Inget avtal är dock påskrivet än.
Diskussionen om målavstämning och resultat fortsatte i mindre grupper under ärendet “Verksamhetsplan 2025, workshop gällande förväntade resultat och målvärden”. Diskussionen ska fortsätta även nästa sammanträde och beslut fattas på sammanträdet i november. Jag anar att nämndens ambitioner skruvas upp ytterligare trots att det inte blir några extra pengar till förskola och skola – varken från kommunen eller staten.
Till sist kan nämnas att barn- och utbildningsnämnden har mottagit sponsring från VBG Truck Equipment AB. Det handlar om resor till Universeum i Göteborg för elever i årskurs 8. (Se TTELA “VBG storsatsar på Vänersborgs åttondeklassare”.)
Visst gör pengar skillnad…
PS. Rätt ska vara rätt. Läser i Aftonbladet ganska sent på kvällen den 17 september att regeringen ska satsa mer pengar på skolan i den kommande budgetpropositionen – se Aftonbladet ”Tioårig skola 2028 – lektioner för sexåringar”.
BUN, BUN… Och lite KS
Kommunstyrelsen
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Vänsterpartiet ska lämna yrkanden i två ärenden.
I ärende 8, “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”, är förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för beslut. Den ökade kostnaden för förslaget uppskattas till 373.000 kr. Det är ökningen jämfört med vad kommunen har för kostnad idag när medborgare som är 75 år och äldre har seniorkort, dvs avgiftsfria kollektivtrafikresor. Och eftersom +70 år ska införas vid halvårsskiftet blir det hälften av den tillkommande kostnaden under ett helt år. Nästa år, 2025, är ökningen av kostnaden för seniorbiljetterna +70 år alltså ungefär 746.000 kr.
Vänsterpartiet anser att åldersgränsen ska sänkas och lägger istället följande förslag (yrkandet kan laddas ner här):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +65 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Den ökande kostnaden uppskattas till 632.000 kr i år och till det dubbla för 2025, dvs 1.264.000 kr. Vänsterpartiet anser att både seniorerna och miljön är värda de pengarna. (Se vidare på Vänsterpartiets hemsida – “Västtrafiks seniorbiljett”.)
Ärende 11 i kommunstyrelsen imorgon, “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”, beskrev jag utförligt i mitt förra blogginlägg “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.
Sedan blogginlägget publicerades har jag bestämt mig. Eftersom inget har ändrats i de dokument som återremitterades av kommunfullmäktige den 17 maj 2023, så tänkte jag återigen yrka på återremiss – med precis samma motivering som fullmäktige gjorde förra året. Som jag ser det så har inte ärendet beretts på det sätt som fullmäktige beslutade. Min förhoppning är att versionerna 2025 av de två dokumenten blir annorlunda och kompletta jämfört med versionerna 2024… Och versionerna 2023… (Motiveringen till återremiss kan laddas ner här.)
Uppdatering kl 18.55: Kommunens resultat för 2023 uppgår till 87 milj kr. Det är 82 milj bättre än budget och 20 milj bättre än prognosen i augusti.
Barn- och utbildningsnämnden
Igår måndag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det slutade inte förrän kl 15.40, trots att dagordningen var ganska kort. Det var framförallt två dialogärenden som tog tid. Det var emellertid ingen som klagade på det, det var väldigt intressanta och givande diskussioner.
Den första dialogen handlade om att nämnden skulle framföra synpunkter på den kommande, och uppdaterade, planen för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys. Politikerna såg att det fanns en risk för att elever inte får det stöd de behöver och har rätt till. Det blev en hel del diskussioner kring detta och politikerna i nämnden visade ett imponerande engagemang. Det vore bra om detta engagemang kunde sprida sig i de olika partigrupperna… Andra områden som lyftes i diskussionerna var trygghetens och skollokalernas betydelse för lärandet. Även arbetsmiljöns betydelse för personalen i förskola och skola diskuterades.
Förvaltningen ska arbeta vidare med hur dessa frågor ska redovisas och utvärderas i nämnden.
Det var också en dialog kring en utbildning som presidiet och några av chefstjänstepersonerna hade deltagit i – ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. (Som ledamot i KS deltog jag i denna utbildning.) Utbildningen är ett led i att den nya styr- och ledningsmodellen ska bli känd och tillämpas i hela kommunen. Dialogen i BUN syftade till att nämnden och dess förvaltning skulle bli förtrogna med vad som
gällde och hur samarbetet borde och skulle fungera i fortsättningen.
Och det var inte mycket som nämnden och tjänstepersonerna ville ändra på. Samarbetet fungerade enligt alla deltagare, även flera tjänstepersoner alltså, utmärkt. Tjänstepersonerna vittnade om att klimatet var bra och att det i det närmaste var ett nöje att informera politikerna. De förde fram att politikerna visade respekt för och uppskattning av deras kunnande samt intresse och nyfikenhet när de hade sina föredragningar inför nämnden. Politikerna tyckte i sin tur att underlagen var väl genomarbetade, faktabaserade och allsidiga. De 
hade bara positivt att säga om tjänstepersonernas arbete. Politikerna uttryckte också, med all rätt, sin uppskattning av förvaltningschefs Sofia Bråbergs ledarskap.
Politikerna framförde även att det var ett trevligt och tillåtande klimat på sammanträdena. Det sistnämnda ville många tillskriva ordförande Bo Carlsson förtjänsten för. Han har ett avslappnande, lyssnande och respektfullt sätt att leda sammanträdena. Ordförande Carlsson menade att det inte var någon konst att leda sammanträdena med en så bra nämnd…
Jag redovisade en del ärenden i söndagens blogginlägg (se “Årets första BUN!”) och där skrev jag också om ärendet “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan)”.
Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena, hade möte strax före jul med kommunstyrelsens presidium. Bo Carlsson redogjorde för mötet, men nämnden ansåg ändå att den skulle fatta ett beslut. Det var viktigt rent formellt att det fanns ett protokollfört beslut. Samtal som inte var formella eller protokollförda skulle kunna leda till missuppfattningar om vad som överenskommits,
t ex om vem som ansvarade för vad. Henrik Josten (M) lämnade ett yrkande i Tor Wendels frånvaro. (Det var Wendel som hade författat yrkandet.)
Det var egentligen ingen diskussion om innehållet i yrkandet, kanske mer om det var lämpligt att fatta ett beslut enligt yrkandet efter att presidierna var överens. Oppositionen tyckte att det var viktigt, och det slutade med en votering. De styrande partierna fick 5 röster och oppositionens partier 6.
BUN beslutade därför att:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att
Kommunfullmäktige kan fatta beslut; - att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Sammanträdet avslutades med att förvaltningschef Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Det var en tämligen lång information om bland annat resultaten av medarbetarundersökningen. Värt att nämna för läsare av detta inlägg är kanske informationen om Öxnereds förskola.
Det har vidtagits åtgärder på Öxnereds förskola, men det är fortsatt förhöjda värden av mögelsporer i vissa rum. Det ska bli fler kontroller och åtgärder. Sedan ska förnyade mätningar göras. Kontakt har vidare tagits med företagshälsovården och barnläkare. Det har även skickats ut brev till vårdnadshavarna, från Fastighet & Service som ansvarar för lokalerna. Barnen är inte i dessa lokaler längre, det bedrivs verksamhet på flera andra ställen.
Miljö och hälsa har gjort en del inspektioner. Det har resulterat i beslut om att förelägga förbud att bedriva förskoleverksamhet i Equmeniakyrkans lokaler i Frändefors, Dalaborgsparken och Öxnereds förskola från och med den 30 juni 2028. Det var lite av en överraskning för BUN, särskilt när det gällde lokalerna i Frändefors. Nu blir det att leta nya lokaler…
Sedan slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet för avslutat.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på kommunstyrelsens sammanträde i blogginlägget ”Vad hände på dagens KS?”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer