Arkiv
BUN 21/11: Viktiga lokalfrågor
I väntan på att kommunfullmäktige ska fatta beslut om budgeten för 2023 så handlar en stor del av måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) istället om lokaler för förskola och grundskola.
Sammanträdet startar emellertid med att ett antal rektorer och representanter för Elevhälsan ska informera om hur elevers resultat ska förbättras. Det är ingen enkel fråga och den som har det ultimata svaret kan säkert göra karriär som forskare och föreläsare. Men det ska bli intressant att höra vad som sägs. Politikernas förväntningar är som vanligt höga på verksamhetsuppföljningen. Verksamhetsuppföljningarna är alltid mycket intressanta och givande.
Som vanligt ska nämnden få en månadsuppföljning. Det kan konstateras att BUN uppvisar ett överskott till och med oktober på drygt 7,6 milj kr. Dock är prognosen fortfarande att det ska bli ett plus/minus-noll-resultat vid årets slut. Ett varningens ord framförs också:
“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser. Erhållen inflationskompensation täcker inte de ökade kostnaderna för framför allt skolskjuts.”
Även barn- och elevutvecklingen redovisas. Jag roade mig med att jämföra antalet barn och elever mellan de år som redovisas i handlingarna – “budgeterna” för barn- och elevantalen finansierade av Vänersborgs kommun från 2018 till 2022.
Det har inte varit någon ökning av varken barnomsorgsplatser eller förskola/grundskola/särskola mellan 2018 och 2022. Det budgeterades för 2.263 barn i barnomsorgen 2018. 2022 var motsvarande siffra 2.137 barn. Siffrorna för förskola/grundskola/särskola var år 2018 4.925 elever och år 2022 4.919 elever. Det var alltså minskningar i antalet. Även skolbarnomsorgplatserna minskade, och det ännu mer – från 2.119 år 2018 till 1.705 barn år 2022.
Det är intressanta siffror med tanke på de diskussioner, nybyggen av förskolor och skolor som har varit de senaste åren. Det kan vara lite svårt att få ekvationen att gå ihop. Men då ska vi komma ihåg att elevökningen var stor redan 2014 och accelererade 2015 och 2016. Vänersborg har fortfarande inte “hunnit ikapp”.
Det talas inte särskilt ofta om Fridaskolan i Vänersborg. Det är ju en friskola som inte BUN är huvudman för. Kommunen betalar “bara” ut pengar till skolan. Fridaskolan har nu meddelat att den planerar att utöka elevantalet i lägre åldrar. Elevantalet ska öka från 492 elever till 589 elever när expansionen är klar.
Till höstterminen 2023 kommer Fridaskolan att ta in ytterligare 20 elever i förskoleklassen och 17 elever i årskurs 4-6. Den successiva ökningen av antalet elever i förskoleklassen innebär att fram till och med höstterminen 2026 kommer Fridaskolan att växa med cirka 100 elever. Det här kommer självklart att påverka de kommunala grundskolorna. 
Det är dock osäkert vilka kommunala skolor det kommer att påverka. Min gissning är att det är en del elever från Norra skolan, som en majoritet vill lägga ner, som kommer att välja Fridaskolan.
Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”. Planen inventerar lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9 samt barn- och elevhälsan. Den presenterar inga färdiga åtgärdsförslag utan pekar på nuvarande och framtida behov.
Förskole- och grundskoleplanen är en mycket viktig och givande läsning för alla intresserade av förskola och skola. Kanske särskilt för alla föräldrar som har barn och elever i Vänersborgs förskolor och skolor. “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033” är oerhört faktaspäckad och genomarbetad. Den kan laddas ner här.
Planen sammanfattar förskolans behov.
Det finns ett behov av fler förskoleplatser i centrala Vänersborg och de planerade förskoleplatserna i Holmängenskolan kommer ge ett tillskott av platser. Det behöver också skapas platser på Onsjö, i Brålanda och Frändefors. Granås förskola i Vargön behöver byggas ut och man behöver titta närmare på Öxnered/Blåsut/Väne-Ryr eftersom antalet barn förväntas öka där.
Det är stora behov av förskoleplatser de närmaste 10 åren. Till det kommer också att flera förskolor behöver verksamhetsanpassas, dvs renoveras och byggas om.
Det ser “bättre ut” för grundskolan årskurs F-6. Det blir betydligt fler elevplatser i centrala Vänersborg när Holmängenskolan står färdig. Vänersborgs största grundskola, Mariedalskolan, är i stort behov av en ny idrottshall och matsalen är för liten. Den nyligen om- och tillbyggda Öxnereds skola har skapat elevplatser i området Öxnered/Blåsut som förväntas täcka befolkningsökningen i området under prognosperioden. I Blåsut skola behöver vissa verksamhetsanpassningar utföras.
Elevantalet på Onsjöskolan ser stabilt ut. Det finns dock en del tillfälliga moduler som bör ersättas. Brålanda skola behöver byggas ut. Det förväntas också en elevökning på Skerruds skola. Det måste snarast till stora underhållsåtgärder på Frändeskolan.
Det finns fler F-6-skolor som behöver verksamhetsanpassas. Det saknas ibland grupprum, specialsalar för praktiskt-estetiska ämnen samt NO-ämnen osv.
Det är många som vill lägga ner Norra skolan, eller flytta undervisningen till Holmängenskolan som några säger. (Byggnaden Norra skolan kommer ju att stå kvar vad som än händer.) Det ligger två motioner om Norra skolan – en från Harlitz (M) och Josten (M) samt en från Kärvling (V). Yrkandena i motionerna är att det ska utredas om skolan behövs för förskola och/eller F-3.
Förskole- och grundskoleplanen har inte gjort denna utredning, men skriver att Holmängenskolan täcker alla behov av elevplatser i grundskolan. Samtidigt nämns i planen att det ska ske en förtätning av bostäder i centrala Vänersborg och att Sanden ska bebyggas. Det betyder fler barn och elever. Förlorar inte bostäderna på t ex Sanden en del dragningskraft, och mening, när det blir så långt till skolan – och förskolan? Och får barnen och eleverna plats på Holmängenskolan överhuvudtaget i framtiden?
Det kommer att behövas fler förskoleplatser i centrala Vänersborg ganska snart. Planen skriver att behoven av platser tillgodoses av Holmängenskolan när den står klar. Men allt fler väljer kommunal barnomsorg istället för enskild pedagogisk omsorg, antalet bostäder på Holmängs Hage ökar, 
liksom i centrum och på Sanden, och hela Holmängsskolan behövs så småningom till grundskola. Just nu används också lokalerna på Björkholmsgatan till förskola, fast den dömdes ut för många år sedan…
I Förskole- och grundskoleplanen står det:
“…en ny förskola kan komma att behövas på sikt.”
Vi får se vad utredningen kommer fram till. Ett dilemma är självklart att så länge Norra skolan används till skola så är det BUN som får stå för lokalkostnaderna – och det är dyrt. Det kan ju vara så att Norra skolan inte behövs till varken grundskola, eller förskola, de närmaste åren, men om kanske 5-6 år… Kan någon annan än BUN stå för kostnaderna under mellanperioden? Det gäller ju att se långsiktigt på verksamheternas behov.
När det gäller grundskolan årskurs 7–9 så är läget ganska gott. Det är tack vare om- och tillbyggnaden av Silvertärnan. Det behövs inga nya elevplatser den närmaste framtiden. Det kan dock behövas fler platser i grundsärskolan. Dessutom skulle det behövas fler lokaler för undervisning i “mindre sammanhang”. I Dalslandsdelen av kommunen finns det utrymme att ta emot den väntade elevökningen.
Det finns en del att önska när det gäller barn- och elevhälsans lokaler. På flera skolor är de naturligtvis väldigt bra, men på sina håll behöver lokalerna åtgärdas. Elevhälsan måste ha t ex ha ljudisolerade dörrar så att samtal som förs i lokalen inte hörs utanför. På något ställe finns det inte ens vatten i lokalen…
Det här var taget ur sammanfattningen. (Diskussionen om Norra skolan är dock mina egna funderingar.) I själva planen behandlas varje område och varje enhet mycket utförligt. Som sagt, det går att ladda ner “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”- det kan du göra här.
Förskole- och grundskoleplanen innehåller också en hel del pedagogiska diskussioner. Det är ju naturligtvis så att lokalerna sätter ramar för undervisningen och lärandet. Det säger ju sig själv att saknas det t ex grupprum så blir det svårare, eller omöjligt, att organisera undervisningen efter de behov som finns.
Det finns även några avsnitt i planen som får mig att, återigen, fundera på Kommunallagens förhållande till Skollagen… Med andra ord, kravet på BUN och framför allt på rektorerna att hålla budget, fast Skollagen stipulerar att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och att alla elever i behov av särskilt stöd ska få det.
När det gäller förskolan står det i Skollagen 8 kap 8 §:
“Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.”
Det visar svårigheten för BUN att gå till kommunfullmäktige och yrka på pengar för mindre barngrupper. Det finns ju inga absoluta siffror för gruppernas storlek… Skolverkets riktmärke torde vara meningslöst att hänvisa till, som Förskole- och grundskoleplanen gör, eftersom det inte är lagstadgat:
“Enligt Skolverket kan ett riktmärke för barn mellan ett och tre år för barngruppens storlek vara 6–12 barn. För barn mellan fyra och fem år kan ett riktmärke vara 9–15 barn.”
Eller om både förskolor och skolor:
“Däremot går det att ha en uppfattning om vad som händer om åtgärder inte vidtas i och med att lokalbristen redan är ett faktum på flera enheter.”
Eller grundskolan:
“Avsaknaden av dessa mindre lokaler kan göra det svårare att tillgodose behoven hos eleverna. Utifrån ett barnperspektiv är skolans lokaler elevernas arbetsmiljö, vilket innebär att arbetsmiljölagens krav gäller.”
Eller:
“Behov av att ha undervisning i mindre sammanhang är viktigt för att alla elever ska kunna tillförsäkras en skol- och lärmiljö som präglas av trygghet och studiero.”
Öxnereds skola står klar efter renovering och om- och tillbyggnad och Holmängenskolan ska tas i bruk höstterminen 2024. Det är två stora och viktiga kommunala satsningar. På andra skolor och förskolor renoveras det för flera miljoner, men behoven är stora. Hur mycket har Vänersborgs kommun råd att satsa?
Det stundar svårare tider. Kommunen måste fundera flera varv på hur den ska investera och prioritera. Det är inte lätt, särskilt inte som den nya borgerliga högerregeringen inte verkar vara villig att öppna plånboken och satsa på välfärden.
Barn- och utbildningsnämnden kommer inte självt att kunna lösa alla “utmaningar” den står inför…
Om dagens BUN (17/10)
Det blev ett relativt kort sammanträde med barn- och utbildningsnämnden idag. Mötet slutade redan kl 11.35. Det var inte bara kort, det var ganska lugnt också. Men det blev en del diskussioner trots allt, till och med oväntat många. (Jag skrev igår om nämndens ärenden – se “BUN 17 okt 2022”.)
Rektorer och personal från några av kommunens förskolor informerade om internationella projekt. Förskolorna på Blåsut och Öxnered har arbetat med att utveckla utomhuspedagogiken tillsammans med Axel Ericsson Daycare i Omaruru, Namibia. Projektet hade varit mycket utvecklande och givande för både barn och pedagoger. Flera föräldrar hade också uttryckt sin uppskattning. Ordförande Bo Carlsson (C) tyckte direkt att personalen borde komma till Agenda 2030-gruppen och informera.
Från Propellergatans förskola redogjordes för arbetet med “könsneutrala lärmiljöer”. Det var positivt att höra om arbetet – och som vanligt är förskolans personal mycket insatta i läroplanens skrivningar. De är mycket medvetna, och kompetenta, i arbetet, och det handlar inte om att pojkar ska bli tjejer eller tvärtom, om nu någon uppfattade det så. Alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Som det står i läroplanen:
“Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. … Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.”
Det blev dock en del frågor och diskussion i nämnden, men det hör naturligtvis till när politiker möts och dessutom möter personal från verksamheten. Förskoleinformationen slutade som vanligt med en spontan applåd. Det brukar bli så när de pålästa och kunniga pedagogerna från förskolorna informerar i nämnden.
Det följde en ekonomisk månadsuppföljning.
Årets prognos är ett plus-minus-noll-resultat. Det ska emellertid noteras att prognosen för grundskolan, inklusive förskoleklass, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år, är –6,4 milj kr.
Årets prognos för hela BUN är lite osäker eftersom hyrorna kan höjas, kostnaden för skolskjutsar kan öka och statsbidragen är lite osäkra. Samtidigt hade inte nämnden gjort ett så bra ekonomiskt resultat utan statsbidragen för sjuklöner och skolmiljarden mm. 
Det gäller att förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut.
Det framfördes en del kritik i ärendet om privata utförare. Några i nämnden hade erfarenhet av skoltaxin. Den fungerade inte alltid särskilt bra, för att uttrycka det milt. Det visar sig att socialnämnden är ansvarig för detta avtal, och att regionen också är inblandad i upphandlingen.
Bo Carlsson uppdrog åt förvaltningen att återkomma med en fördjupad analys i frågan på nästa BUN-sammanträde.
Det blev också diskussion kring “Yttrande angående remiss av utredningsrapport Bergen i framtiden”.
Det framfördes synpunkter om utredningens förslag om att lägga ner naturskolan på Hunneberg, och nämndens yttrande på detta.
Förvaltningen var noga med att betona att nämndens pengar helt enkelt inte räckte till för att finansiera dessa besök. Verksamheten i naturskolan var bra, men verksamheten (åk 5) prioriterade ett studiebesök 
på Innovatum i Trollhättan istället. Det var pedagogernas val. De ansåg att studiebesöket på Innovatum var nödvändigt i NO-undervisningen. Stiftelsen Bergagården har dessutom tidigare bekostat studiebesöken på naturskolan.
Vi var nog flera som tyckte att det var tråkigt att naturskolan ska läggas ner. Det ligger mycket i remissvaret från styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:
“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”
Det var också ett extra ärende på dagordningen. Nämnden ska yttra sig till förvaltningsrätten “beträffande ansökan om utdömande av vite gällande Ströms Slott AB”. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)
BUN beslutade i mars att Ströms Slott AB:
“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”
Och:
“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”
Vitet är nu sänkt till 75.000 kr på grund av vissa förbättringar i verksamheten.
VD Magnus Olsson på Ströms Slott har i en inlaga till Förvaltningsrätten motsatt sig detta. Olsson skriver:
- “Ströms slott AB anser att Vänersborgs kommun inte har följt de anvisningar som finns för dem som tillsynsmyndighet i Skollagen.”
- “Bedömningar av en tillsynsmyndighet ska inte vara godtyckliga utan bygga på fakta.”
- “Vänersborgs kommun ställer krav på språkkunskaper i svenska som inte har täckning i skollagen. Det är inte reglerat i skollagen hur mycket svenska en dagbarnvårdare måste kunna för att kunna arbeta som dagbarnvårdare.”
Nämnden ska yttra sig om Ströms Slotts inlaga. Tyvärr var inte detta yttrande klart. Nämnden beslutade därför att ordförande Carlsson ska få skriva på yttrandet till Förvaltningsrätten som ett ordförandebeslut.
Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade slutligen nämnden om att Skollagen nyligen har ändrats. Det stadgas nu i lagen att eleverna i mellan- och högstadierna har rätt till extra studietid (“läxhjälp”) 2 timmar i veckan. Lagen säger också att eleverna i åk 9 har rätt till ytterligare 25 timmar lovskola.
Staten skickar 914.000 kr till Vänersborg för att finansiera de ökade kraven. Det extra statsbidraget täcker dock inte kostnaderna på långa vägar. Det kommer att kosta BUN hela 6 milj kr extra! Och då är inte kostnaderna för skolbussar inräknad…
Det gäller återigen att ledamöterna i BUN kan förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut…
Till sist skickade ordförande Carlsson med några visdomsord om landsbygdens och jordbrukets betydelse för miljöarbetet i kommunen.
BUN 17 okt 2022
Det kan nog med ett tämligen stort mått av säkerhet konstateras att morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) kommer att kunna avlöpa ganska snabbt. Det är få ärenden på dagordningen och det är inte heller särskilt mycket att läsa in.
Sammanträdet inleds med en “uppföljning av förskola och pedagogisk omsorg, samt redovisning av andel legitimerade lärare”.
Det är information om bland annat förskolans globala samarbeten och arbetet kring barnens språkutveckling. Med tanke på att nämnden har visat sig tämligen diskussionsvillig i höst så skulle det kunna bli en del åsiktsutbyten kring punkten “ett normkritiskt förhållningssätt i förskolans könsneutrala lärmiljöer”. Det ska bli intressant att veta vad detta innebär i Vänersborg… Själv har jag förberett mig lite extra genom att kolla i läroplanen om kön och jämställdhet (se “Läroplan för förskolan”) och även vad Skolverket skriver i ämnet (se “Jämställdhet i förskolan”).
Det ska ske en redovisning i BUN av andelen legitimerade lärare i kommunens grundskolor. Det är ett resultat av den granskning som revisorerna utförde i början av året och redovisningen ska bli ett stående inslag från och med nu:
“…redovisas för nämnden när ett nytt läsår påbörjats hur stor andel av samtliga lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation.”
Vi får se hur utvecklingsledare Ackermann får ihop det. Det finns tydligen flera sätt att räkna.
Det blir naturligtvis en månadsuppföljning.
Till och med september har BUN ett överskott på 6,8 milj kr. Prognosen säger dock att det ska sluta i ett plus-minus-noll-resultat. Det brukar alltid uppkomma en del extra kostnader under slutet av ett budgetår. Denna gång tycker jag dock att det verkar vara ovanligt stora kostnader det sista kvartalet. Det blir till att ställa en fråga om det.
Som vanligt betonar barn- och utbildningsförvaltningen att i förskolan har flera enheter:
“kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”
Det är likadant i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13:
“flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser.”
Det är lite svårt att ta till sig detta, även för en nämndspolitiker. I regel är ju alla nämndens förväntade resultat uppfyllda, betygsresultaten ökar, progressionen i resultaten under högstadietiden ökar och andelen behöriga elever till yrkesförberedande program på gymnasiet ökar eller ligger på samma nivå som tidigare. Och nämnden gör inget underskott…
Det känns som om något inte stämmer. I och för sig har grundskolan ett stort underskott (-6,4 milj kr), men förskolan har ett överskott (+5,3 milj kr).
Den galopperande inflationen resulterar i ökade kostnader. Som det ser ut nu så fixar barn- och utbildningsnämnden det, i varje fall i år. Även antalet elever i grundsär ökar. Det måste nämnden få kompensation för kommande år.
Månadsredovisningen redogör också för antalet barn och elever i nämndens verksamheter. Det som slår mig särskilt är den stora variationen mellan månaderna. I augusti fanns det 1.944 barn i förskolan mm (“barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun”) jämfört med 2.215 i juni. På fritidshemmen (och enskild pedagogisk omsorg) var det som flest barn och elever i mars, 1.764, och minst i juni, 1.595. I grundskolan (förskoleklass, grundskola och särskola) var det som flest elever i juni, 4.972 elever, och minst i augusti, 4.877 elever. Det kan inte vara lätt med planeringen ute på enheterna.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under året anlitat tre privata utförare som den köper tjänster av. Nämnden är skyldig att kontrollera att avtal och uppdragsbeskrivningar är fullgjorda.
“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”
Det ska bildas en ny organisation för verksamheterna på Hunne- och Halleberg, dvs Kungajaktmuseet och Stiftelsen Bergagården. Det har vi kunnat läsa om i bland annat TTELA. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.) Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. (Jag har skrivit lite om detta i bloggen: “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.) Barn- och utbildningsnämnden ska uttala sig som remissinstans om utredningen.
För barn- och utbildningsnämndens del handlar det framför allt om naturskolan på Hunneberg. Och imorgon ska nämnden kort och gott konstatera:
“det idag inte är möjligt att finansiera tjänsteköpsavtal inom den budgetram som nämnden förfogar över.”
Det är naturligtvis tråkigt. Naturskolan är bra och det är ett tillfälle för många elever att komma ut i naturen. Det är en möjlighet som faktiskt inte alla elever har annars. Jag kan hålla med styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB när den i sitt remissvar skriver:
“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”
Men vill inte kommunen satsa pengar, så har inte BUN möjlighet att betala utifrån sin tajta budget.
Det följer sedan två väldigt formella ärenden, “Riktlinjer och regler för plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Vänersborgs kommun” och “Svar på Remiss om Valmandat för mandatperioden 2022-2026”. Riktlinjerna uppdateras framför allt därför att Skollagen har förändrats något.
Nämndssammanträdet avslutas med att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som hänt den senaste månaden.
Sedan slår Carlsson klubban i bordet – och det sker sannolikt en god stund före lunch.
===
Du kan läsa om sammanträdet här: ”Om dagens BUN (17/10)”.
Det nya läsåret har startat!
Det var nog en och annan bilist som förvånades när de tog vägen förbi arenan in till stan igår tisdag. Det var nämligen totalt fullt på parkeringsplatserna ända från Arena Vänersborg till brandstationen. Berodde det på att IFK Vänersborg hade sin första isträning för säsongen?
Nä, det var barn- och utbildningsförvaltningen som startade upp det nya läsåret för kommunens pedagoger och skolfolk. Alla som på något sätt arbetade med förskola och skola hade samlats i Idrottshusets A-hall. Det var imponerande 1200-1300 personer närvarande. Däribland några av kommunens politiker. Så var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) på plats, liksom även kommunalrådet Mats Andersson (C). Självklart var några av barn- och
utbildningsnämndens politiker närvarande, dock inte alla.
Undertecknad bloggare återfanns i publiken. Jag kände mig dock mer som lärare än som politiker. Det var många gamla kollegor att hälsa på och utbyta några ord med. Och sådant är alltid mycket trevligt och stimulerande, vi stöter ju inte på varandra särskilt ofta nu för tiden. Men, det måste jag nog erkänna, det kändes rätt skönt att efter samlingen kunna gå hem och njuta av en kopp kaffe och veta att det där med yrkesarbete är ett avslutat kapitel…
Förvaltningschef Sofia Bråberg inledde tillställningen med att hälsa alla välkomna. Bråberg formulerade sin vana trogen några tänkvärda ord inför det nya läsåret. Hon presenterade också sina “närmaste” arbetskollegor på förvaltningen. Jag vet inte om det har hänt förut, men samtliga presenterade chefer fick rungande applåder från publiken.
Och hör och häpna, det fick även nämndens ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson inspirerades av mottagandet och talade varmt om verksamheten och alla pedagogers insatser. Anförandet utformades nästan till ett valtal och det var lätt att få uppfattningen att partierna och politikerna i Vänersborg satsar hårt på förskolan och skolan.
Fast det är inte sant. Vänersborgs styrande politiker satsar inte nämnvärt på varken förskola eller skola. Och faktum är ju också att den budget som Bo Carlsson stod bakom röstades ner av kommunfullmäktige i juni. Men vi får se vad alla vallöften leder till, kanske kommer nya pengar att föras över till förskola och skola när kommunen ska ta ytterligare ett budgetbeslut i november. Chansen för det är dock ytterst minimal. Det skulle i så fall vara om alla pedagoger och de som arbetar inom förskola och skola tillsammans med många andra vänersborgare röstar på Vänsterpartiet. Det var och är bara V som i tilldelningen av pengar utgår från de behov som förvaltningen visar att kommunens barn och elever har.
Anette Olin från Göteborgs Universitet föreläste om aktionsforskning och aktionslärande. Det var ett tungt ämne. Det var mycket intressanta saker som Olin redogjorde för, men det kanske inte riktigt var vad publiken ville höra just precis när den långa ledigheten hade tagit slut.
Själv lyssnade jag lite extra noga när Anette Olin pratade om det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är något som åligger lärare, förskollärare och övrig personal att utföra under rektors ledning. Även elever ska delta.
Det är Skollagen som kräver ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är (se Skolverkets hemsida):
“att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.”
Anette Olin menade att det framför allt var organisationens behov som tillgodosågs i detta arbete. De resultat som samlades in och skulle analyseras utifrån de mål som hade satts upp, av bland annat politikerna i barn- och utbildningsnämnden, var mer till för styrsystemets skull än för professionens. Professionen skulle ha betydligt större nytta och utbyte i sin verksamhet och kunskapsutveckling av aktionslärandet.
Det tyckte jag lät intressant, eftersom jag är ganska kritisk och ifrågasättande av det nuvarande styrsystemet. Systemet är ju starkt påverkat av NPM, New Public Management. Men naturligtvis är inte allt svart eller vitt.
Föredraget följdes av en lång rast. Det uppskattades nog av de flesta närvarande. Man fick tillfälle till samtal med många kollegor som man inte hade sett på ett tag, och så serverades kaffe. Rasten blev nog lite längre än beräknat tror jag, strömmen gick nämligen i hela Idrottshuset. Och nästa och avslutande punkt på programmet var en föreläsning av Pia Sundhage på länk från Costa Rica…
Arrangörerna fick dock hyfsad ordning på det tekniska. Föreläsningen kunde genomföras även om Sundhage inte kunde se eller höra något från Vänersborg eller visa sitt bildspel.
Pia Sundhages föreläsning var mycket uppskattad. Hon förmedlade de erfarenheter och kunskaper som hon hade tillägnat sig från alla år som tränare och ledare, och även spelare, för en mängd fotbollslag. Det handlade om positivt ledarskap.
Pia Sundhage har ju tagit USA:s damer till VM-guld och nu senast vann Brasiliens damer motsvarigheten till EM. Sundhage är nog den ledare inom damfotbollen i världen som har flest och störst meriter.
“Det är bara tillsammans med andra som man kan vara bäst!”
Sa Pia Sundhage.
Utanför Idrottshuset körde Tor med sin vagn och jagade febrilt 
jättar och troll. Hammarslagen var frekventa. Och regnet bara öste ner. Golvet i A-hallen blev allt fuktigare och en källarnedgång till ett förråd vattenfylldes. Jag såg framför mig hur dörren skulle ge vika och vattnet forsa in i A-hallen…
Nu är pedagoger och andra yrkesgrupper inom förskola och skola i full gång. Läsåret har börjat. Nu väntar personalen med stor förväntan på alla barn och elever.
Och politikerna väntar på nästa sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Typ.
Prioritera barnen och förskolan!
Vänsterpartiet Vänersborg har producerat ett antal flygblad. Texterna är oftast hämtade från den valtidning som vi i partiföreningen arbetade fram strax innan sommaren. Vi tänkte dela ut flygbladen fram till valet.
Jag tänkte publicera flygbladen här på bloggen. Längst ner kan du hämta dem som pdf-filer.
Imorgon lördag kan du besöka Vänsterpartiets valstuga på Edsgatan mellan Torget och Plantaget. Vi finns där kl 11.00-13.00. Har du frågor eller vill diskutera något – kom!
==
Framtiden börjar i förskolan. Barn som går i en fungerande och bra förskola har betydligt bättre förutsättningar i livet än många andra barn. Särskilt viktig är förskolan för barnens språkutveckling. En god språklig start är en förutsättning för social inkludering och barnens framtid. Barngrupperna i förskolan måste anpassas efter barnens behov. Det innebär oftast mindre barngrupper. Det behövs fler pedagoger och annan personal i förskolan. Ökad personaltäthet är en förutsättning för trygga relationer och en förbättrad arbetsmiljö.
Fritidshemmens kvalitet ska förbättras och elevgruppernas storlek ska minska. Fritids ska stödja elevernas sociala utveckling och erbjuda en meningsfull fritid.
Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I kvinnodominerade yrken som i förskolan och på fritidshemmen får ofta de anställda själva stå för kläderna. Detta är könsdiskriminering. Självklart ska personalen ha fria arbetskläder.
==
Anm. Här kan du ladda hem de flygblad som Vänsterpartiet Vänersborg har producerat hittills:
- Landsbygd: Landsbygdsutvecklare/Brålanda/Sikhall
- Landsbygd: Obebodda hus
- Prioritera barnen och förskolan!
Framtiden börjar i förskolan!
Budgetarbetet för nästa år, 2023, har börjat i Vänersborg. Detta år kommer budgetprocessen att vandra särskilt länge innan den kommer fram till vägs ände – ett slutligt budgetbeslut. Det är ju valår.
Budgetprocessen börjar dock som “vanligt”, och faktum är att den så kallade budgetberedningen redan har startat sitt arbete. Budgetberedningen består av 
kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) plus gruppledarna i de partier som inte har någon plats i KSAU. Vänsterpartiet representeras av James Bucci.
Det första som kommer att hända på vägen till en ny budget är att de så kallade budgetramarna ska beslutas. I Vänersborg har det alltid blivit så att det är de styrande partiernas ramar som gäller. Sedan kommer nämnder och förvaltningar att få förhålla sig till ramarna och vad de skulle innebära för verksamheterna. Budgetramarna betyder nästan alltid att alla verksamheternas behov inte kan tillgodoses. Så småningom lägger de styrande partierna fram sitt slutliga förslag till budget, vilket också de andra partierna gör. I juni fastställer kommunfullmäktige budgeten. Men eftersom det är val i år så kommer det nya kommunfullmäktige, utifrån valresultatet, också att besluta om budgeten. Då kan det faktiskt ske ändringar i budgeten. Två budgetbeslut under samma år således.
Kommunen har många viktiga verksamheter. En verksamhet som det kanske talas för lite om i den allmänna debatten och i budgetarbetet är förskolan.
I Vänersborg finns det 26 kommunala förskolor. En av förskolorna har öppet dygnet runt, Lanternan. Det finns också en öppen förskola, Sirius, som ingår i en familjecentral. Det finns vidare en allergianpassad avdelning på en av förskolorna och på en annan finns det pedagoger med en ökad kompetens kring barn med hörselvariationer, Korsgatans förskola. Det är drygt 1.800 barn placerade i den kommunala förskolan. 
Förskolan är en del av utbildningen inom skolväsendet och den har en viktig roll. Skollagen slår fast utbildningens syfte:
“Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”
I läroplanen utvecklas och fördjupas beskrivningen av uppdraget:
“Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.”
Det här var inledningen. Uppdraget beskrivs betydligt mer omfattande. (Se “Läroplan för förskolan”.)
Förskolan förbereder barnen för grundskolan och är ett första steg i det livslånga lärandet. Det har lett till en diskussion om att införa mer undervisning i förskolan i olika ämnen som t ex naturkunskap och matematik. Och de flesta förskolor (alla?) undervisar också om detta. Det kanske är bra för barnen, jag vet inte riktigt. Det beror väl på hur undervisningen läggs upp… Men enligt min uppfattning finns det andra kunskaper och förmågor som kanske har ännu större betydelse för barnens fortsatta lärande och som förskolan av tradition har visat sig väldigt bra på. Det handlar om att utveckla förmågor som kreativitet, motivation, samarbetsförmåga, noggrannhet och ansvarstagande. Det tillsammans med språkutveckling tycks mig vara särskilt betydelsefulla i det livslånga lärandet.
På barn- och utbildningsnämndens nästa sammanträde, den 14 februari, ska nämndens politiker få fördjupa sig i ämnet. Presentationen har den passande titeln ”Barnets möte med undervisning i förskolan”.
Det är viktigt att huvudmännen i Sverige, dvs kommunerna, ger förskolan de förutsättningar som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Barn som har gått i en fungerande och bra förskola har betydligt bättre förutsättningar i livet än många andra barn. Särskilt viktig är förskolan för barn med utrikes födda vårdnadshavare.
I Vänersborg har förskolan alltid haft ett gott rykte och legat långt framme pedagogiskt. På senare år har förskolepersonalen dock fått det allt tuffare att fullgöra sitt uppdrag. Och då tänker jag egentligen inte på pandemin som naturligtvis har gjort uppgiften oerhört mycket svårare för personalen. Nä, jag tänker på att förskolan inte har fått tillräckligt med resurser rent generellt. I Vänersborg har det ibland kompenserats av statliga bidrag till enskilda förskoleprojekt etc. Statsbidragen har då kunnat användas till att t ex öka personaltätheten och/eller minska barngrupperna. Det har dock ofta bara gällt vissa förskolor och bidragen har varit tidsbegränsade.
För att förskolan ska bli ännu bättre och personalen kunna göra ett ännu bättre jobb så kräver Lärarförbundet, som organiserar personalen, framför allt att fler förskolelärare utbildas. Det råder nämligen brist på förskolelärare i landet. Vidare vill Lärarförbundet att gruppstorlekarna anpassas efter barnens behov, vilket rent generellt innebär mindre barngrupper. Men vissa barn behöver mindre grupper än andra barn. Det är självklart också så att ju yngre barn desto mer beroende är de av att det finns personal tillgänglig. Det behövs även fler lärare med specialpedagogisk kompetens i förskolan menar Lärarförbundet.
För ungefär 10 år sedan var det ett antal förskolepedagoger som tröttnade på alla besparingar och nedskärningar på förskolorna i Sverige. De startade en grupp på Facebook som snart växte. Idag har gruppen drygt 35.000 medlemmar. Denna rörelse av missnöjda pedagoger kom att kallas förskoleupproret.
Förskoleupproret gick ännu längre i sina krav än Lärarförbundet. Pedagogerna krävde:
- “max 12 barn i småbarnsgrupp, 1-3 år”
- “max 15 barn i storbarnsgrupp, 3-5 år”
- “max 4-5 barn per pedagog i varje barngrupp”
- “att barngruppsstorlek är anpassad efter lokalens storlek”
- “att barn med särskilda behov får de resurser som krävs”
- “att alla förskolor har tillgång till specialpedagog”
- “att det sätts in vikarier när verksamheten kräver det samt att det sätts in från första dagen”
- “beslut om likvärdig, reglerad planeringstid för förskollärare i hela landet”
- “fortbildning och kurser på arbetstid”
- “ökad lön”
- “att alla kringuppgifter för förskolepersonalen plockas bort. Med kringuppgifter menar vi exempelvis: laga frukost och mellanmål, duka till måltider, diska, städa, ringa vikarier, beställa varor, schemaläggning och andra tidskrävande administrativa uppgifter.”
Vad jag vet så finns det ingen organiserad grupp för förskoleupproret i Vänersborg. Många av kommunens förskollärare är däremot med i förskoleupproret på Facebook. Enligt ordförande i Lärarförbundet i Vänersborg så står förbundet bakom många av kraven:
“Mer personal, mindre barngrupper, planeringstid, mindre arbetsbelastning och bättre arbetsmiljö till exempel.”
Det kanske inte är realistiskt att alla krav ska tillgodoses redan 2023 i Vänersborg, men det visar vad professionen anser krävs för att förskolan ska kunna uppfylla sitt statliga uppdrag på ett fullgott sätt. Och de om några borde veta… Dessutom är jag ganska övertygad om att även tjänstepersonerna på förvaltningen håller med om flera av kraven. Och det gör kanske också politikerna i nämnden… I den senaste verksamhetsberättelsen står det t ex:
”I förskolan ser man att mindre barngrupper skapar en inkluderande och tillgänglig lärmiljö där alla barn kan delta på sina villkor och får möjlighet till en undervisning av hög kvalitet.”
Förskoleupprorets och Lärarförbundets krav kan vara något att tänka på för alla politiker som just nu sitter och “pysslar och pusslar” med budgetramarna för 2023.
Framtiden börjar i förskolan!
Inför BUN 18/10 (2/2)
Imorgon är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I min förra blogg (se “Inför BUN 18/10 (1/2)”) beskrev jag alla nämndens ärenden utom ett, ärende 5 “Svar på motion om kläder till förskolepersonal”.
SD-motion om arbetskläder
Sverigedemokraterna har lagt en motion i kommunfullmäktige som barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig om. Motionen har rubriken “Motion om kläder till förskolepersonal”. Den är kanske inte helt genomtänkt och stringent i alla sina formuleringar, men det tycker jag egentligen saknar betydelse. Det går inte att missförstå vad motionärerna syftar till och vad de yrkar:
“att Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”
BUN behandlade ett yttrande på motionen på sitt sammanträde i juni. Då beslutades att ärendet skulle återremitteras med motiveringen:
“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet.”
Sverigedemokraterna lade även ett tilläggsyrkande, men mitt minne säger mig att både ordförande och SD:arna glömde bort detta. Det fattades nämligen inget beslut om det. Å andra sidan är jag inte säker på att man kan ha ett tilläggsyrkande i en nämnd på en motion lagd i fullmäktige. I varje fall skrev de i yrkandet:
“Ansvaret ska inte ligga på enskilda rektorer utan på kommunen , alternativt på BUN. Detta för att få ett mer rättvist system.”
Bakgrund
Jag har vid tre tillfällen skrivit om den motion från Sverigedemokraterna som har gett upphov till ärendet:
- “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” 21 mars
- “Morgondagens BUN (14/6)” 13 juni
- “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård” 22 juni
Motionen tar alltså upp den aktuella frågan om fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Fria arbetskläder är ett gammal krav från facket. Redan 2006 fick Lärarförbundet i Vänersborg igenom fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Det gällde dock inte kläder för inomhusbruk. Facket har fortsatt att driva frågan, men kom inte längre. Därför motionerade socialdemokraterna om detta 2012. Den motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013.
Lärarförbundet har inte släppt frågan om fria arbetskläder och den har fått förnyad aktualitet de senaste åren på nationell nivå. Det visar sig nämligen att det inte är någon större diskussion om att de anställda inom typiska mansdominerade yrken får fria arbetskläder, men att detsamma inte gäller kvinnodominerande yrken som t ex inom förskolan, fritidshemmen, förskoleklassen och dagbarnvårdare.
Det finns flera kommuner i Sverige som erbjuder de anställda inom förskola, fritidshem mm fria arbetskläder. I andra kommuner pågår diskussioner. I Stockholm drivs frågan främst av Feministiskt Initiativ.
Egentligen tror jag att alla stödjer förslaget. Det är nog bara bekymret med att finansiera det hela som kan tala emot kravet.
Och nu har alltså Sverigedemokraterna i Vänersborg skrivit en motion i frågan…
Yttrandet
Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit och lämnat ett yttrande om motionen. Det ska behandlas på morgondagens nämndsammanträde. Det är dock viktigt att påpeka att BUN bara ska lämna ett yttrande till kommunfullmäktige. Det är fullmäktige som slutligen beslutar om personalen ska erbjudas fria arbetskläder.
Yttrandet från ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg är i det närmaste identiskt med det yttrande som de skrev till nämndens sammanträde i juni. Det enda tillägget av ytterligare fakta är en tabell med exempel på årskostnader för arbetskläder. Och det var ju det som motiveringen till återremissen innebar.
Yttrandet börjar med att beskriva vilka arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren idag. All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem, som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Visstidsanställd personal, anställda med arbetsmarknadsstöd och praktikanter kan låna begagnade arbetskläder i mån av tillgång. (Vill du veta mer om regler etc kring de fria arbetskläderna i Vänersborg kan du läsa mer i bloggen “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.)
I en tabell i yttrandet beräknas kostnaden för dessa kläder uppgå till 522.453 kr per år. Det är dock lite svårt att avgöra om detta är en exakt siffra och om all personal ingår. Det står t ex i förklaringen att tabellen bara gäller tillsvidareanställda inom förskola.
Sedan följer en tabell över hur mycket ytterligare kläder skulle kosta. Om varje anställd varje år skulle få 4 st t-shirt och 2 st innebyxor, termobyxa vart 5:e år, joggingskor vartannat år och kängor vart 3:e år så skulle det kosta 1.350.281 kr. Det kan tyckas vara mycket pengar, men det är väl det här det kostar för arbetskläder till alla mansdominerade yrken inom t ex samhällsbyggnadsnämnden varje år… Och har gjort i flera mansåldrar…
I yttrandet till nämnden i juni så skrev ordförande och förvaltningschefen:
“Kostnaden för arbetskläder hanteras genom den budget som rektor förfogar över. Arbetskläder bekostas således av varje enhet, detta innebär att tillgången på arbetskläder kan se olika ut från enhet till enhet beroende på budgetförutsättningar. Det betyder att de förskolor som har en budget som tillåter det kan erbjuda arbetskläder även efter behov till de anställda medan enheter med sämre budgetförutsättningar inte kan erbjuda arbetskläder i samma utsträckning.”
Det här avsnittet finns inte med i yttrandet nu, men jag antar, och är ganska säker på, att det gäller även efter sommaren. Det betyder då att varje enskild rektor hanterar de ”extra” fria arbetskläderna – och kostnaderna ställs mot respektive enhets övriga kostnader. Kostnaderna för arbetskläder ställs alltså mot kostnaden av att köpa in en ny iPad eller dator, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv osv.
Så kan det, vad man än tycker i sakfrågan, inte vara. All personal måste behandlas lika.
Den enda nya informationen i yttrandet är följande tabell över de totala årskostnaderna – fördelade över en sexårscykel:
Bör kommunen ta de här kostnaderna? För min del är svaret ett självklart ja. Det är överhuvudtaget inget att diskutera anser jag. När arbetskläder till mansdominerade yrken köps in utan att ifrågasättas ska samma gälla de kvinnodominerande yrkena. Det är med andra ord ett viktigt jämställdhets- och rättvisekrav. Jag håller med socialdemokraten Joakim Sjöling när han på junisammanträdet sa att frågan om fria arbetskläder borde vara en “icke-fråga”, dvs det var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder.
Det finns alltså en tabell med ytterligare fakta i yttrandet samtidigt som fakta har tagits bort (se ovan). I båda yttrandena dras dock samma slutsats:
“Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att medel behöver tillföras barn- och utbildningsnämnden för att köpa in både nuvarande utbud samt en utökning i enlighet med intentionen i inlämnad motion.”
Eftersom ordförande Bo Carlsson (C) också har skrivit på yttrandet antar jag att han menar att också nämnden tycker eller i varje fall borde tycka detta. Eller?
Eller inte?
I förslaget till beslut för nämnden står det att BUN:
“…föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”
Det står inte att nämnden anser att personalen ska få fria arbetskläder eller att nämnden yrkar på att kommunfullmäktige ska skjuta till pengar. Det står att motionen är besvarad, dvs den ska läggas till handlingarna utan åtgärd.
Så vad anser Bo Carlsson (C) egentligen…? Och BUN?
Och oavsett vad BUN anser – det står naturligtvis fritt för kommunfullmäktige att besluta som det vill.
Några ord om BUN (20/9)
Förra måndagen, den 20 september, kl 08.30 greppade Bo Carlsson (C) ordförandeklubban och förklarade sammanträdet öppnat. Det var som vanligt. Precis som om ingenting hade hänt.
Det var nog inte bara jag som hade känt en viss osäkerhet inför barn- och utbildningsnämndens (BUN) första sammanträde efter sommaruppehållet. Det hade onekligen blåst en del kring Carlsson sedan det senaste 
nämndmötet. Det kunde vi läsa om i TTELA den 25 augusti. (Se TTELA “Blåsut portas från Arenan”.)
Bo Carlsson har ju tillsammans med det förra kommunalrådet Marie Dahlin (S) suttit i styrelsen för bandyklubben Blåsut. Och den styrelsen skötte sig som bekant inget vidare:
“Vi har en ny styrelse nu, den gamla har inte skött sig. De har inte gjort de åtaganden de ska och inte betalat av sina skulder hos kommunen.”
Det sa Blåsuts nye ordförande Dan Kjellson till TTELA, och fortsatte:
“Det är en katastrof. Jag har suttit i många styrelser genom åren, men jag har aldrig varit med om något liknande.”
Bo Carlsson (C) klarade uppenbarligen inte av sina åtaganden i Blåsuts styrelse, men att fortsätta ordförandeskapet i barn- och utbildningsnämnden med en budget på nästan 900 miljoner kronor – det har han socialdemokraternas, miljöpartiets och centerpartiets förtroende för. Vi är nog många som anser att det är tveksamt om han fortfarande är värd det förtroendet och den ansvarsfulla posten. Men kommunledningen har som sagt tydligen motsatt uppfattning.
Det blev ett längre sammanträde än beräknat i måndags. Ordförande Bo Carlsson (C) slog inte klubban i bordet förrän nästan 4 timmar senare, strax före kl 12.30.
Jag skrev en blogg innan sammanträdet, där jag beskrev ärendena tämligen utförligt. (Se “BUN! BUN! BUN! (20/9)”.) Det “största” ärendet var “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”.
Det blev en hel del information och frågor i detta ärende. Det var faktiskt lite så att man fick känslan av att några ledamöter inte hade läst underlaget…
Det var nog ingen ledamot som egentligen var negativ till de planer som tjänstepersonerna hade lagt fram i förstudien/utredningen på politikernas bord. Men det var ett stort och omfattande ärende som skulle få konsekvenser för tämligen många år framåt. Och det fanns en del frågetecken.
Det är framför allt prognoserna för befolkningsutvecklingen som utgör en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år och det kommer de sannolikt att göra de kommande åren också. Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever i grundskolan redan 2024? Och även om det inte händer då, så är det bara en tidsfråga tills det behövs en ny förskola på Holmängen – och fler elevplatser på Holmängens skola. Det kanske är smartast att bygga en ny förskola redan nu?
Det ska inte heller glömmas att boendet på Restad Gård är en del av osäkerheten. Hur många barn och elever kommer det att finnas på Restad Gård de närmaste åren? Det vet naturligtvis inte ens Migrationsverket. Det är ingen som kan förutsäga utvecklingen i världen och vilka migrationsströmmar det kan leda till.
Eller som ordförande Carlsson uttryckte det:
“Det vi vet, vet vi. Det vi inte vet, vet vi inte.”
Carlsson menade att nämnden får sätta sin tilltro till de befolkningsprognoser som kommunstyrelsen ger oss.
Om det blir som utredningen har tänkt sig att det öppnas förskola med 85 platser i en del av Holmängens skola, så uppkommer en del frågor som det inte gick att utläsa några svar på i förstudien. De handlar t ex om utemiljön och matsalar. Ska det vara olika lekplatser för förskola resp skola? Fungerar en integrering? Olika matsalar? Förskolan äter ju också frukost, mellanmål… Precis som fritidshemmet. Var ska fritids hålla hus?
Det finns säkerligen många fler frågor, och de tål att diskuteras innan, och under, nästa sammanträde. För det blir nämligen mer tid. Ärendet bordlades.
Det var Kärvling (V) som yrkade bordläggning.
“Jag ser inte vinsten att skjuta på beslutet.”
Sa däremot liberalen Gunnar Henriksson. Henriksson hade tidigare fått information om ärendet i presidiet. Vilket inte “vanliga” ledamöter och ersättare i nämnden hade fått.
Henrik Josten (M) yrkade bifall till mitt förslag. Det blev votering. Nämnden beslutade om bordläggning mot de styrande partiernas och Gunnar Henrikssons vilja.
Jag hoppas att den extra tiden utnyttjas till att utredningen läses igenom och analyseras. Och att det diskuteras med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar.
TTELA skrev om ärendet, se “Stort behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg”. Det står att Björkholmsgatan ska avvecklas. Och det stämmer, men å andra sidan är förskolan redan nedlagd av nämnden för flera år sedan. Björkholmsgatan öppnades vid årsskiftet av förvaltningen för att platserna i övriga förskolor inte räckte till. Och Norra skolan? Hanteringen av Norra ger mig en smärre ångest.
Bo Carlsson sa:
“Norra skolan är en pusselbit som vi alltid har med oss och som vi funderar över.”
Jag vet inte vad Carlsson menade. Han har varit med och styrt kommunen i 7 år på raken nu. Carlsson är en av de ansvariga för Norra skolans öde.
Ärende 3 hade titeln “Överenskommelse samnyttjande av lokaler mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden”. Även detta ärende beskrev jag innan sammanträdet. (Se “BUN! BUN! BUN!”.)
Det blev några frågor om samhällsbyggnadsnämndens roll i överenskommelsen mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden, men också om regelverk och ansvar för t ex underhåll, städning, investeringar, “rörlig utrustning”, undervisningsmaterial osv. Gunnar Bäckman (KD) passade på att flika in att den interna hyressättningen var helt uppåt väggarna…
Förvaltningens förslag till beslut antogs av en enig nämnd.
Det sista tyngre ärendet var delårsrapporten.
Förvaltningschef Bråberg och förvaltningsekonom Edkvist gick igenom rapporten. Och jag kunde som vanligt inte vara tyst. Fast det var ingen större överraskning, jag hade ju talat om i min blogg innan (se “BUN! BUN! BUN!”) vad jag skulle framföra.
Jag sa bland annat det var imponerande att trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfyllde nämnden alla förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås (utom ett)…
Jag undrade om detta t ex betydde att nämnden skulle kunna avstå ekonomiska resurser till t ex socialnämnden i framtiden…
Det var nog ett rätt provocerande inlägg… Eller? Jag vet inte. Det blev nämligen totalt tyst på sammanträdet. Ingen sa något, ingen politiker, ingen tjänsteperson. Ingen. Bara en öronbedövande tystnad.
Bo Carlsson slog klubban i bordet och konstaterade att nämnden skulle ta en paus. Under denna paus ringde en i den borgerliga oppositionen och uttryckte sin förvåning över att ingen ville diskutera… Vi var två.
Innan sammanträdet avslutades fick nämnden information om läget på Restad Gård. Barn- och utbildningsförvaltningen har fram till och med 17 september placerat 49 elever på Restad Gård i förskoleklass till
årskurs 9. Av de kända planerade förflyttningarna kvarstår nu Mellerud och där finns det ca 22 elever som ska flytta till Vänersborg. Det sker dock inte förrän efter jul. 23 barn har hittills tagits in i förskolan.
Sedan var sammanträdet slut och jag kunde inte låta bli att undra varför inte ledamöterna i nämnden vill diskutera viktiga förskole- och skolfrågor… Och det funderar jag på fortfarande.
BUN! BUN! BUN! (20/9)
På måndag är det dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att återigen ge sig in i elden. Höstens första sammanträde börjar kl 08.30. Och det sker fortfarande på distans.
Dagordningen är osedvanligt kort, men å andra sidan är de tre ärendena som ska behandlas tämligen “tunga”:
I ärende 2, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, förväntas nämnden besluta att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser på Onsjö”
Det behövs nämligen fler förskoleplatser i centrala Vänersborg (centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan) samt på Onsjö fram till år 2029. Men med tanke på den stora utredning som ligger till grund för ärendet verkar det vid första påseendet vara ett förvånansvärt “okomplicerat” beslut.
Förskolorna i centrala Vänersborg och Onsjö är idag placerade på dessa platser:
De röda prickarna på kartan ovan visar de enskilda alternativen, Förskolan Villa Korseberg och Frida förskola.
Antalet platser i de olika kommunala förskolorna i centrum och på Onsjö ser ut på följande sätt:
Utredningen bollar med olika alternativ för att tillskapa fler förskoleplatser, bland annat så ägnas både Tärnanskolan och Silvertärnan stort utrymme. Även Björkholmsgatans förskola behandlas, även om inte så utförligt. Det finns vidare olika alternativ utifrån den beslutade Holmängenskolan och för Onsjös tre förskolor. 
Alternativen diskuteras från många olika utgångspunkter, t ex pedagogiska och ekonomiska, utifrån kommunens mål, personalförsörjning, styrdokument, barnkonvention, integration, befolkningsutveckling osv.
Det är en gedigen utredning. Den tar tid att läsa igenom och sätta sig in i, några avsnitt är också tämligen “svåra”. Och efter genomläsning, bearbetning och analys skulle man vilja ha tid för att diskutera utredningen och slutsatserna med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar. Därför var min första tanke när jag först såg förstudien att jag skulle begära bordläggning – inte för att jag är kritisk till slutsatserna utan för att det behövs mer tid för just diskussion och analys. Men så läste jag i slutet av utredningen:
“Då beslut angående handlingsalternativ inte kommer att kunna fattas av barn- och utbildningsnämnden förrän tidigast 20 september är tidplanen för detta mycket pressad och risk finns för förseningar. Anledningen är att förstudien har dragit ut på tiden.”
Oops. Tidplanen är tydligen så pressad att den politiska diskussionen typ inte hinns med. Det verkar knappt så att nämnden ens hinner besluta i tid. Med andra ord, nämnden bör lita på förvaltningens slutsatser och förslag.
Hmm… Vem är det som styr kommunen – politiker eller tjänstemän?
Men samtidigt som det är så bråttom med beslutet så ska det senare utarbetas detaljplaner, som kan ta ett år, och sedan kan bygglov etc överklagas, vilket kan ta ytterligare ett år…
När barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar har sammanställt alla fakta och allt underlag, diskuterat, jämfört och analyserat, så blir förstudiens/utredningens slutsats, och beslutsförslag, kort och gott att BUN måste skapa fler förskoleplatser på Onsjö.
Förvaltningen själv sammanfattar utredningen och ärendet:
“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”
Det kan väl tilläggas att precis som Björkholmsgatans förskola kommer att uppgå i Holmängenskolans förskola så kommer Norra skolans elever att ingå i Holmängenskolan. Jag tror ibland att det medvetet pratas tyst om Norra skolans öde. I utredningen står det:
“I inventeringen har Norra skolan ingått som kommer att tomställas då Holmängenskolan står klar. … Norra skolan har dessutom en omfattande fuktproblematik vilken inte beräknas kunna åtgärdas på grund av att investeringsmedel för renovering inte beviljats.”
“Tomställas”…?
Det är brist på medel för att åtgärda fuktproblematiken som orsakar “tomställningen”. Liksom att skolan är för stor för att göras om till förskola eftersom det i dagsläget inte finns några:
“andra verksamheter som skulle kunna samnyttja lokalerna med en förskola.”
Norra skolans öde är tragiskt. Det finns inga politiska beslut om nedläggning, ändå ska den bli “tomställd”. Vilket hemskt ord förresten… Jag funderar på vem som egentligen har bestämt att Norra skolan ska “tomställas” – och därmed läggas ner…
För att “pusslet” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler där menar utredarna:
“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”
Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.
Kostnaderna för att förverkliga förstudiens förslag är naturligtvis intressanta.
“Den preliminära investeringskostnaden för en utbyggnad av Skördegatans förskola beräknas uppgå till 14 miljoner kronor med en beräknad utökad årshyra på cirka 900.000 kronor. Genom att bygga ut Skördegatans förskola kan modulen på Skördegatans förskola avvecklas. … Hyran för modulen är 406.496 kronor/år. Den utökade årshyran efter utbyggnad och borttagande av modul blir cirka 494.000 kronor.”
Det räknas inte heller med några ökade verksamhetskostnader. Det blir det däremot på förskolan i Holmängenskolan. Den totala driftskostnaden för 55 fler barn beräknas bli nästan 6 milj kr per år.
Det ska noteras att utredningen “bara” sträcker sig till 2029. Vad som händer därefter vet man inte idag. Barnantalet skulle kunna öka ytterligare vilket då kanske kräver att hela Holmängenskolan behövs till grundskola. Då måste det finnas mark för att bygga en ny förskola. Fördelen med Holmängenskolan är att det relativt lätt och billigt går att omvandla förskoledelen till grundskola. Om kommunens planer på att bygga fler bostäder på Onsjö södra går i lås så kan det behövas en ny förskola där också.
Jag tycker att prognoserna för befolkningsutvecklingen är en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år skriver förvaltningen, men vad säger att de inte fortsätter att göra det de kommande åren? Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever redan 2024?
Till sist vill jag framhålla förskolans stora betydelse för barnens utveckling och lärande, särskilt för barn med “svag” socioekonomisk bakgrund. Förskolan bidrar till att barn får mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten och barnen får därför bättre förutsättningar att nå högre kunskapsresultat i grundskolan. Det viktigaste är kanske att förskolan betyder mycket för språkutvecklingen och det gynnar framför allt barnen som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för integrationen.
Ett annat stort ärende på måndag kommer från kommunfullmäktige.
När fullmäktige i november förra året fastställde budgeten för 2022, dvs mål- och resursplanen, så gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämnderna skulle ta fram en överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.
Och det har de tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort:
“…fört en dialog och tagit fram en rapport, som kartlagt uppdraget samt tagit fram förslag till hantering/överenskommelse. För att denna överenskommelse ska kunna genomföras krävs erforderliga beslut från högre instans för båda nämnderna.”
Förvaltningarna är överens och de tänker, efter beslutet från “högre instans”, dvs kommunfullmäktige, gå vidare. Målet för förvaltningarna är att kultur- och fritidsförvaltningen ska hyra samtliga uthyrningsbara lokaler av samhällsbyggnadsnämnden, t ex skolornas idrottshallar, för att sedan hyra ut dessa i andra hand till både barn- och utbildningsnämnden och även till t ex föreningar.
Det betyder att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att ha:
“huvudansvaret för de fritidsanläggningar som de har idag med tillägg för de uthyrningsbara idrottssalarna i skolorna. I ansvaret för lokalerna ingår även underhåll, skötsel, fast och lös inredning, vaktmästeri samt städning.”
Det verkar vara ett bra förslag.
Till sist ska delårsrapporten behandlas.
Och det är bara att gratulera. Man blir imponerad. Trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfylls alla nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, alla utom ett…
Följande förväntade resultat får en grön plopp:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
- “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalité ökar”
- “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 ökar”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
- “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
- “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”
Anna Karlefjärd från Karlstads universitet inledde läsåret för lärarna. (Se “Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet”.) Hon lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare var hög samtidigt som betygsresultaten ökade. Karlefjärd berättade att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. Jag kan inte se att det görs i delårsrapporten…
Eller är det kanske så att nämnden har fel förväntade resultat? Resultaten kanske inte har någon anknytning till verkligheten…?
Det enda förväntade resultatet som inte har fått en grön plopp är:
“Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”
Resultatet har fått en gul plopp, dvs uppnås delvis.
Inte nog med alla pedagogiska framgångar, även ekonomiskt så går det utmärkt. BUN uppvisar den 31 augusti 2021 ett överskott på 10,3 milj kr.
Överskottet beror framför allt på den statliga sjuklönekompensationen under coronapandemin, för perioden januari-augusti. Förskolan har inte heller hunnit utnyttja statsbidraget för mindre barngrupper. Den tredje förklaringen till överskottet är att verksamheterna har haft färre barn och elever än budgeterat. Sedan ska vi inte glömma att förvaltningen minskade antalet anställda ganska drastiskt under höstterminen 2020. Den minskade personalstyrkan, som nämnden gick in i 2021 med, har naturligtvis bidragit till det positiva ekonomiska resultatet.
Förvaltningen beräknar emellertid att överskottet kommer att förbrukas under hösten.
Orsaken är, menar förvaltningen, att antal barn och elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka i både kommunala och externa enheter. Och att det under hösten kommer upp mot 100 nya elever till Restad Gård som ska gå i Vänersborgs grundskolor. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) Det betyder naturligtvis ökade kostnader. Här har dock kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gett ett löfte om att hela kommunen ska stå för kostnaderna – det förväntade överskottet ska användas. (Se “KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg”.)
BUN:s prognos för år 2021 visar med andra ord ett nollresultat.
Och med det avslutar jag denna långa blogg. Har du några synpunkter – skriv en kommentar eller skicka ett mail, ett DM (=direktmeddelande, dvs privat meddelande) på Messenger går också bra.
BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård
Trots det relativt korta sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) måndagen den 14 juni så hann nämnden med flera viktiga frågor. Jag skrev om två av dem, de bristande resurserna till elever i behov av särskilt stöd och Norra skolans framtid, i min förra blogg. (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)
Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder till förskolepersonal har jag beskrivit i två tidigare bloggar. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Beslutsförslaget till nämnden på SD-motionen var:
“Barn- och utbildningsnämnden … föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”
Med andra ord, motionen skulle sättas in i en pärm utan vidare åtgärd.
All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till vissa arbetskläder. Det är en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Lite senare i det yttrande som ordförande Bo Carlsson och förvaltningschef Sofia Bråberg undertecknade står det emellertid:
“Regnkläder däremot erhålls idag beroende på enhetens budget.”
Hur det än är med regnkläder/regnställ, så finns det andra arbetskläder som inte alla anställda erbjuds. De kläderna är upp till varje rektor att hantera utifrån den ekonomiska situationen på varje enhet. Om det finns “pengar över”, så kan personalen också få t-shirt, inomhusbyxor och skor. Om det behövs annat på enheten, typ en iPad, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv, så får personalens behov och önskemål stå tillbaka.
Så får det inte vara. Kommunen kan inte behandla personalen olika beroende på vilken enhet de jobbar. Och att personal ska få fria arbetskläder är självklart, också i kvinnodominerade yrken… Som sagt, jag har utvecklat detta mer i mina båda tidigare bloggar i ärendet. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och “Morgondagens BUN (14/6)”.)
Vänsterpartiet var inte nöjd med beslutsförslaget. Och jag hade faktiskt skrivit ett återremissyrkande i förväg. Det gick ut på att förvaltningen borde göra en mer noggrann undersökning av hur det ser ut med fria arbetskläder på de olika förskolorna, förskoleklasserna, dagbarnvårdarna och fritidshemmen samt att redovisa kostnaderna för fria arbetskläder till samtlig personal.
Joakim Sjöling (S) framförde tidigt att frågan borde ha varit en “icke-fråga”, dvs att det egentligen var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder. Sjöling lade liksom ribban för debatten, i varje fall för de styrande partierna. (Som naturligtvis hade diskuterat detta innan sammanträdet, precis som Vänsterpartiet.)
Ordförande Carlsson (C) kunde köpa argumenten från oss som hävdade rätten till fria arbetskläder, men han ville fundera mer på frågan. Det blev en ajournering (“paus”).
Efter ajourneringen hade den styrande minoriteten skrivit ett yrkande till återremiss. Det var BUN:s 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) som stod för författandet. Det blev en återremiss:
“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet”
En enig nämnd ställde sig bakom återremissyrkandet, även de två sverigedemokraterna. Återremiss innebär alltså att ärendet kommer tillbaka till nämnden – efter ytterligare utredning av förvaltningen.
Nämndens ledamöter och ersättare fick en gedigen information om situationen på Restad Gårds asylboende. Det handlade om Migrationsverkets pågående flyttning av asylsökande från andra kommuner till Restad Gård.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under maj-juni tagit emot 19 skolelever födda 2004-2015. Det var också klart med 52 nya elever som skulle komma mellan augusti och november. Sedan fanns det ytterligare 50 barn som ska fördelas mellan Vänersborg och Halmstad, kanske kommer hälften till Restad Gård. Det betyder i så fall totalt ca 100 nya elever i Vänersborgs grundskolor under året.
Det är en tragedi hur Sverige behandlar dessa familjer och dessa barn. Det är inte värdigt. Och jag tror att de flesta håller med, kanske till och med en och annan sverigedemokrat… Det är inte heller schysst av statsmakterna att behandla Vänersborgs kommun på detta sätt. Det innebär nämligen stora kostnader för kommunen, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.
Nettokostnaden för en elev i Vänersborgs grundskolor ligger på drygt 106.000 kr. Det betyder ca 10 milj kr extra för de “nya barnen”. Om varje elev av dessa nytillkomna får modersmålsundervisning 1 timme i veckan kostar det ca 3 milj. Och om varje elev får studiehandledning 3 timmar i veckan är det ytterligare ca 6 milj. Många av de berörda eleverna är dessutom i behov av särskilt stöd. Detta är dock svårt att beräkna. Enligt förvaltningen kan det ligga från allt mellan 2.500-80.000 kr per elev i månaden. Och till det kommer också skolskjutskostnader.
Kommunen har i nu-läget inte fått någon information från Migrationsverket om barn till förskolor.
Det uppkomna läget är allvarligt för kommunen. Kostnaderna är stora och staten tar inte sitt ansvar. Den vältrar istället över den största delen av kostnaderna på kommunen. Dessutom står det helt klart att barn- och utbildningsnämnden, och inte heller socialnämnden, klarar av att bära kostnaderna själva utifrån de anslag de har tilldelats.
Det blev en del diskussion, eller snarare samtal, kring den nya situationen för Vänersborg. Det blir ju inte bara en ekonomisk “utmaning” utan även en pedagogisk och organisatorisk sådan att ta emot omkring 100 nya elever i Vänersborgs skolor.
Bo Carlsson (C) öppnade för möjligheten att kalla in ett extra sammanträde i slutet av sommaren eller i början av hösten för att hantera situationen.
Innan alla önskade varandra en trevlig, glad och solig sommar meddelade förvaltningschef Bråberg att 82,5% av de elever som gick ur 9:an var behöriga till gymnasiet, dvs hade minst E i svenska, engelska och matematik samt minst E i ytterligare 5 ämnen. (Jag glömde nämna detta i min förra blogg.)
Sedan började några politiker sitt politiska sommarlov, medan andra var kvar på ytterligare ett ärende, ett sekretessärende som krävde fysisk närvaro i kommunhuset. Ytterligare andra började förbereda sig inför fullmäktigesammanträdet två dagar senare.
Glad sommar alla BUN-politiker!
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer