Arkiv

Archive for the ‘förskolan’ Category

Inför BUN 18/10 (2/2)

17 oktober, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I min förra blogg (se “Inför BUN 18/10 (1/2)”) beskrev jag alla nämndens ärenden utom ett, ärende 5 “Svar på motion om kläder till förskolepersonal”.

SD-motion om arbetskläder

Sverigedemokraterna har lagt en motion i kommunfullmäktige som barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig om. Motionen har rubriken “Motion om kläder till förskolepersonal”. Den är kanske inte helt genomtänkt och stringent i alla sina formuleringar, men det tycker jag egentligen saknar betydelse. Det går inte att missförstå vad motionärerna syftar till och vad de yrkar:

“att Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”

BUN behandlade ett yttrande på motionen på sitt sammanträde i juni. Då beslutades att ärendet skulle återremitteras med motiveringen:

“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet.”

Sverigedemokraterna lade även ett tilläggsyrkande, men mitt minne säger mig att både ordförande och SD:arna glömde bort detta. Det fattades nämligen inget beslut om det. Å andra sidan är jag inte säker på att man kan ha ett tilläggsyrkande i en nämnd på en motion lagd i fullmäktige. I varje fall skrev de i yrkandet:

“Ansvaret ska inte ligga på enskilda rektorer utan på kommunen , alternativt på BUN. Detta för att få ett mer rättvist system.”

Bakgrund

Jag har vid tre tillfällen skrivit om den motion från Sverigedemokraterna som har gett upphov till ärendet:

Motionen tar alltså upp den aktuella frågan om fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Fria arbetskläder är ett gammal krav från facket. Redan 2006 fick Lärarförbundet i Vänersborg igenom fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Det gällde dock inte kläder för inomhusbruk. Facket har fortsatt att driva frågan, men kom inte längre. Därför motionerade socialdemokraterna om detta 2012. Den motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013.

Lärarförbundet har inte släppt frågan om fria arbetskläder och den har fått förnyad aktualitet de senaste åren på nationell nivå. Det visar sig nämligen att det inte är någon större diskussion om att de anställda inom typiska mansdominerade yrken får fria arbetskläder, men att detsamma inte gäller kvinnodominerande yrken som t ex inom förskolan, fritidshemmen, förskoleklassen och dagbarnvårdare.

Det finns flera kommuner i Sverige som erbjuder de anställda inom förskola, fritidshem mm fria arbetskläder. I andra kommuner pågår diskussioner. I Stockholm drivs frågan främst av Feministiskt Initiativ.

Egentligen tror jag att alla stödjer förslaget. Det är nog bara bekymret med att finansiera det hela som kan tala emot kravet.

Och nu har alltså Sverigedemokraterna i Vänersborg skrivit en motion i frågan…

Yttrandet

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit och lämnat ett yttrande om motionen. Det ska behandlas på morgondagens nämndsammanträde. Det är dock viktigt att påpeka att BUN bara ska lämna ett yttrande till kommunfullmäktige. Det är fullmäktige som slutligen beslutar om personalen ska erbjudas fria arbetskläder.

Yttrandet från ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg är i det närmaste identiskt med det yttrande som de skrev till nämndens sammanträde i juni. Det enda tillägget av ytterligare fakta är en tabell med exempel på årskostnader för arbetskläder. Och det var ju det som motiveringen till återremissen innebar.

Yttrandet börjar med att beskriva vilka arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren idag. All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem, som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Visstidsanställd personal, anställda med arbetsmarknadsstöd och praktikanter kan låna begagnade arbetskläder i mån av tillgång. (Vill du veta mer om regler etc kring de fria arbetskläderna i Vänersborg kan du läsa mer i bloggen “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.)

I en tabell i yttrandet beräknas kostnaden för dessa kläder uppgå till 522.453 kr per år. Det är dock lite svårt att avgöra om detta är en exakt siffra och om all personal ingår. Det står t ex i förklaringen att tabellen bara gäller tillsvidareanställda inom förskola.

Sedan följer en tabell över hur mycket ytterligare kläder skulle kosta. Om varje anställd varje år skulle få 4 st t-shirt och 2 st innebyxor, termobyxa vart 5:e år, joggingskor vartannat år och kängor vart 3:e år så skulle det kosta 1.350.281 kr. Det kan tyckas vara mycket pengar, men det är väl det här det kostar för arbetskläder till alla mansdominerade yrken inom t ex samhällsbyggnadsnämnden varje år… Och har gjort i flera mansåldrar…

I yttrandet till nämnden i juni så skrev ordförande och förvaltningschefen:

“Kostnaden för arbetskläder hanteras genom den budget som rektor förfogar över. Arbetskläder bekostas således av varje enhet, detta innebär att tillgången på arbetskläder kan se olika ut från enhet till enhet beroende på budgetförutsättningar. Det betyder att de förskolor som har en budget som tillåter det kan erbjuda arbetskläder även efter behov till de anställda medan enheter med sämre budgetförutsättningar inte kan erbjuda arbetskläder i samma utsträckning.”

Det här avsnittet finns inte med i yttrandet nu, men jag antar, och är ganska säker på, att det gäller även efter sommaren. Det betyder då att varje enskild rektor hanterar de ”extra” fria arbetskläderna – och kostnaderna ställs mot respektive enhets övriga kostnader. Kostnaderna för arbetskläder ställs alltså mot kostnaden av att köpa in en ny iPad eller dator, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv osv.

Så kan det, vad man än tycker i sakfrågan, inte vara. All personal måste behandlas lika.

Den enda nya informationen i yttrandet är följande tabell över de totala årskostnaderna – fördelade över en sexårscykel:

Bör kommunen ta de här kostnaderna? För min del är svaret ett självklart ja. Det är överhuvudtaget inget att diskutera anser jag. När arbetskläder till mansdominerade yrken köps in utan att ifrågasättas ska samma gälla de kvinnodominerande yrkena. Det är med andra ord ett viktigt jämställdhets- och rättvisekrav. Jag håller med socialdemokraten Joakim Sjöling när han på junisammanträdet sa att frågan om fria arbetskläder borde vara en “icke-fråga”, dvs det var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder.

Det finns alltså en tabell med ytterligare fakta i yttrandet samtidigt som fakta har tagits bort (se ovan). I båda yttrandena dras dock samma slutsats:

“Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att medel behöver tillföras barn- och utbildningsnämnden för att köpa in både nuvarande utbud samt en utökning i enlighet med intentionen i inlämnad motion.”

Eftersom ordförande Bo Carlsson (C) också har skrivit på yttrandet antar jag att han menar att också nämnden tycker eller i varje fall borde tycka detta. Eller?

Eller inte?

I förslaget till beslut för nämnden står det att BUN:

“…föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”

Det står inte att nämnden anser att personalen ska få fria arbetskläder eller att nämnden yrkar på att kommunfullmäktige ska skjuta till pengar. Det står att motionen är besvarad, dvs den ska läggas till handlingarna utan åtgärd.

Så vad anser Bo Carlsson (C) egentligen…? Och BUN?

Och oavsett vad BUN anser – det står naturligtvis fritt för kommunfullmäktige att besluta som det vill.

Kategorier:BUN 2021, förskolan, SD

Några ord om BUN (20/9)

26 september, 2021 1 kommentar

Förra måndagen, den 20 september, kl 08.30 greppade Bo Carlsson (C) ordförandeklubban och förklarade sammanträdet öppnat. Det var som vanligt. Precis som om ingenting hade hänt.

Det var nog inte bara jag som hade känt en viss osäkerhet inför barn- och utbildningsnämndens (BUN) första sammanträde efter sommaruppehållet. Det hade onekligen blåst en del kring Carlsson sedan det senaste nämndmötet. Det kunde vi läsa om i TTELA den 25 augusti. (Se TTELA “Blåsut portas från Arenan”.)

Bo Carlsson har ju tillsammans med det förra kommunalrådet Marie Dahlin (S) suttit i styrelsen för bandyklubben Blåsut. Och den styrelsen skötte sig som bekant inget vidare:

“Vi har en ny styrelse nu, den gamla har inte skött sig. De har inte gjort de åtaganden de ska och inte betalat av sina skulder hos kommunen.”

Det sa Blåsuts nye ordförande Dan Kjellson till TTELA, och fortsatte:

“Det är en katastrof. Jag har suttit i många styrelser genom åren, men jag har aldrig varit med om något liknande.”

Bo Carlsson (C) klarade uppenbarligen inte av sina åtaganden i Blåsuts styrelse, men att fortsätta ordförandeskapet i barn- och utbildningsnämnden med en budget på nästan 900 miljoner kronor – det har han socialdemokraternas, miljöpartiets och centerpartiets förtroende för. Vi är nog många som anser att det är tveksamt om han fortfarande är värd det förtroendet och den ansvarsfulla posten. Men kommunledningen har som sagt tydligen motsatt uppfattning.

Det blev ett längre sammanträde än beräknat i måndags. Ordförande Bo Carlsson (C) slog inte klubban i bordet förrän nästan 4 timmar senare, strax före kl 12.30.

Jag skrev en blogg innan sammanträdet, där jag beskrev ärendena tämligen utförligt. (Se “BUN! BUN! BUN! (20/9)”.) Det “största” ärendet var “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”.

Det blev en hel del information och frågor i detta ärende. Det var faktiskt lite så att man fick känslan av att några ledamöter inte hade läst underlaget…

Det var nog ingen ledamot som egentligen var negativ till de planer som tjänstepersonerna hade lagt fram i förstudien/utredningen på politikernas bord. Men det var ett stort och omfattande ärende som skulle få konsekvenser för tämligen många år framåt. Och det fanns en del frågetecken.

Det är framför allt prognoserna för befolkningsutvecklingen som utgör en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år och det kommer de sannolikt att göra de kommande åren också. Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever i grundskolan redan 2024? Och även om det inte händer då, så är det bara en tidsfråga tills det behövs en ny förskola på Holmängen – och fler elevplatser på Holmängens skola. Det kanske är smartast att bygga en ny förskola redan nu?

Det ska inte heller glömmas att boendet på Restad Gård är en del av osäkerheten. Hur många barn och elever kommer det att finnas på Restad Gård de närmaste åren? Det vet naturligtvis inte ens Migrationsverket. Det är ingen som kan förutsäga utvecklingen i världen och vilka migrationsströmmar det kan leda till.

Eller som ordförande Carlsson uttryckte det:

“Det vi vet, vet vi. Det vi inte vet, vet vi inte.”

Carlsson menade att nämnden får sätta sin tilltro till de befolkningsprognoser som kommunstyrelsen ger oss.

Om det blir som utredningen har tänkt sig att det öppnas förskola med 85 platser i en del av Holmängens skola, så uppkommer en del frågor som det inte gick att utläsa några svar på i förstudien. De handlar t ex om utemiljön och matsalar. Ska det vara olika lekplatser för förskola resp skola? Fungerar en integrering? Olika matsalar? Förskolan äter ju också frukost, mellanmål… Precis som fritidshemmet. Var ska fritids hålla hus?

Det finns säkerligen många fler frågor, och de tål att diskuteras innan, och under, nästa sammanträde. För det blir nämligen mer tid. Ärendet bordlades.

Det var Kärvling (V) som yrkade bordläggning.

“Jag ser inte vinsten att skjuta på beslutet.”

Sa däremot liberalen Gunnar Henriksson. Henriksson hade tidigare fått information om ärendet i presidiet. Vilket inte “vanliga” ledamöter och ersättare i nämnden hade fått.

Henrik Josten (M) yrkade bifall till mitt förslag. Det blev votering. Nämnden beslutade om bordläggning mot de styrande partiernas och Gunnar Henrikssons vilja.

Jag hoppas att den extra tiden utnyttjas till att utredningen läses igenom och analyseras. Och att det diskuteras med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar.

TTELA skrev om ärendet, se “Stort behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg”. Det står att  Björkholmsgatan ska avvecklas. Och det stämmer, men å andra sidan är förskolan redan nedlagd av nämnden för flera år sedan. Björkholmsgatan öppnades vid årsskiftet av förvaltningen för att platserna i övriga förskolor inte räckte till. Och Norra skolan? Hanteringen av Norra ger mig en smärre ångest.

Bo Carlsson sa:

“Norra skolan är en pusselbit som vi alltid har med oss och som vi funderar över.”

Jag vet inte vad Carlsson menade. Han har varit med och styrt kommunen i 7 år på raken nu. Carlsson är en av de ansvariga för Norra skolans öde.

Ärende 3 hade titeln “Överenskommelse samnyttjande av lokaler mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden”. Även detta ärende beskrev jag innan sammanträdet. (Se “BUN! BUN! BUN!”.)

Det blev några frågor om samhällsbyggnadsnämndens roll i överenskommelsen mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden, men också om regelverk och ansvar för t ex underhåll, städning, investeringar, “rörlig utrustning”, undervisningsmaterial osv. Gunnar Bäckman (KD) passade på att flika in att den interna hyressättningen var helt uppåt väggarna…

Förvaltningens förslag till beslut antogs av en enig nämnd.

Det sista tyngre ärendet var delårsrapporten.

Förvaltningschef Bråberg och förvaltningsekonom Edkvist gick igenom rapporten. Och jag kunde som vanligt inte vara tyst. Fast det var ingen större överraskning, jag hade ju talat om i min blogg innan (se “BUN! BUN! BUN!”) vad jag skulle framföra.

Jag sa bland annat det var imponerande att trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfyllde nämnden alla förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås (utom ett)… Jag undrade om detta t ex betydde att nämnden skulle kunna avstå ekonomiska resurser till t ex socialnämnden i framtiden…

Det var nog ett rätt provocerande inlägg… Eller? Jag vet inte. Det blev nämligen totalt tyst på sammanträdet. Ingen sa något, ingen politiker, ingen tjänsteperson. Ingen. Bara en öronbedövande tystnad.

Bo Carlsson slog klubban i bordet och konstaterade att nämnden skulle ta en paus. Under denna paus ringde en i den borgerliga oppositionen och uttryckte sin förvåning över att ingen ville diskutera… Vi var två.

Innan sammanträdet avslutades fick nämnden information om läget på Restad Gård. Barn- och utbildningsförvaltningen har fram till och med 17 september placerat 49 elever på Restad Gård i förskoleklass till årskurs 9. Av de kända planerade förflyttningarna kvarstår nu Mellerud och där finns det ca 22 elever som ska flytta till Vänersborg. Det sker dock inte förrän efter jul. 23 barn har hittills tagits in i förskolan.

Sedan var sammanträdet slut och jag kunde inte låta bli att undra varför inte ledamöterna i nämnden vill diskutera viktiga förskole- och skolfrågor… Och det funderar jag på fortfarande.

BUN! BUN! BUN! (20/9)

18 september, 2021 Lämna en kommentar

På måndag är det dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att återigen ge sig in i elden. Höstens första sammanträde börjar kl 08.30. Och det sker fortfarande på distans.

Dagordningen är osedvanligt kort, men å andra sidan är de tre ärendena som ska behandlas tämligen “tunga”:

I ärende 2, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, förväntas nämnden besluta att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:

“starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser på Onsjö”

Det behövs nämligen fler förskoleplatser i centrala Vänersborg (centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan) samt på Onsjö fram till år 2029. Men med tanke på den stora utredning som ligger till grund för ärendet verkar det vid första påseendet vara ett förvånansvärt “okomplicerat” beslut.

Förskolorna i centrala Vänersborg och Onsjö är idag placerade på dessa platser:

De röda prickarna på kartan ovan visar de enskilda alternativen, Förskolan Villa Korseberg och Frida förskola. 

Antalet platser i de olika kommunala förskolorna i centrum och på Onsjö ser ut på följande sätt:

Utredningen bollar med olika alternativ för att tillskapa fler förskoleplatser, bland annat så ägnas både Tärnanskolan och Silvertärnan stort utrymme. Även Björkholmsgatans förskola behandlas, även om inte så utförligt. Det finns vidare olika alternativ utifrån den beslutade Holmängenskolan och för Onsjös tre förskolor. Alternativen diskuteras från många olika utgångspunkter, t ex pedagogiska och ekonomiska, utifrån kommunens mål, personalförsörjning, styrdokument, barnkonvention, integration, befolkningsutveckling osv.

Det är en gedigen utredning. Den tar tid att läsa igenom och sätta sig in i, några avsnitt är också tämligen “svåra”. Och efter genomläsning, bearbetning och analys skulle man vilja ha tid för att diskutera utredningen och slutsatserna med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar. Därför var min första tanke när jag först såg förstudien att jag skulle begära bordläggning – inte för att jag är kritisk till slutsatserna utan för att det behövs mer tid för just diskussion och analys. Men så läste jag i slutet av utredningen:

“Då beslut angående handlingsalternativ inte kommer att kunna fattas av barn- och utbildningsnämnden förrän tidigast 20 september är tidplanen för detta mycket pressad och risk finns för förseningar. Anledningen är att förstudien har dragit ut på tiden.”

Oops. Tidplanen är tydligen så pressad att den politiska diskussionen typ inte hinns med. Det verkar knappt så att nämnden ens hinner besluta i tid. Med andra ord, nämnden bör lita på förvaltningens slutsatser och förslag.

Hmm… Vem är det som styr kommunen – politiker eller tjänstemän?

Men samtidigt som det är så bråttom med beslutet så ska det senare utarbetas detaljplaner, som kan ta ett år, och sedan kan bygglov etc överklagas, vilket kan ta ytterligare ett år…

När barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar har sammanställt alla fakta och allt underlag, diskuterat, jämfört och analyserat, så blir förstudiens/utredningens slutsats, och beslutsförslag, kort och gott att BUN måste skapa fler förskoleplatser på Onsjö.

Förvaltningen själv sammanfattar utredningen och ärendet:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”

Det kan väl tilläggas att precis som Björkholmsgatans förskola kommer att uppgå i Holmängenskolans förskola så kommer Norra skolans elever att ingå i Holmängenskolan. Jag tror ibland att det medvetet pratas tyst om Norra skolans öde. I utredningen står det:

“I inventeringen har Norra skolan ingått som kommer att tomställas då Holmängenskolan står klar. … Norra skolan har dessutom en omfattande fuktproblematik vilken inte beräknas kunna åtgärdas på grund av att investeringsmedel för renovering inte beviljats.”

“Tomställas”…?

Det är brist på medel för att åtgärda fuktproblematiken som orsakar “tomställningen”. Liksom att skolan är för stor för att göras om till förskola eftersom det i dagsläget inte finns några:

“andra verksamheter som skulle kunna samnyttja lokalerna med en förskola.”

Norra skolans öde är tragiskt. Det finns inga politiska beslut om nedläggning, ändå ska den bli “tomställd”. Vilket hemskt ord förresten… Jag funderar på vem som egentligen har bestämt att Norra skolan ska “tomställas” – och därmed läggas ner…

För att “pusslet” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler där menar utredarna:

“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”

Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.

Kostnaderna för att förverkliga förstudiens förslag är naturligtvis intressanta.

“Den preliminära investeringskostnaden för en utbyggnad av Skördegatans förskola beräknas uppgå till 14 miljoner kronor med en beräknad utökad årshyra på cirka 900.000 kronor. Genom att bygga ut Skördegatans förskola kan modulen på Skördegatans förskola avvecklas. … Hyran för modulen är 406.496 kronor/år. Den utökade årshyran efter utbyggnad och borttagande av modul blir cirka 494.000 kronor.”

Det räknas inte heller med några ökade verksamhetskostnader. Det blir det däremot på förskolan i Holmängenskolan. Den totala driftskostnaden för 55 fler barn beräknas bli nästan 6 milj kr per år.

Det ska noteras att utredningen “bara” sträcker sig till 2029. Vad som händer därefter vet man inte idag. Barnantalet skulle kunna öka ytterligare vilket då kanske kräver att hela Holmängenskolan behövs till grundskola. Då måste det finnas mark för att bygga en ny förskola. Fördelen med Holmängenskolan är att det relativt lätt och billigt går att omvandla förskoledelen till grundskola. Om kommunens planer på att bygga fler bostäder på Onsjö södra går i lås så kan det behövas en ny förskola där också.

Jag tycker att prognoserna för befolkningsutvecklingen är en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år skriver förvaltningen, men vad säger att de inte fortsätter att göra det de kommande åren? Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever redan 2024?

Till sist vill jag framhålla förskolans stora betydelse för barnens utveckling och lärande, särskilt för barn med “svag” socioekonomisk bakgrund. Förskolan bidrar till att barn får mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten och barnen får därför bättre förutsättningar att nå högre kunskapsresultat i grundskolan. Det viktigaste är kanske att förskolan betyder mycket för språkutvecklingen och det gynnar framför allt barnen som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för integrationen.

Ett annat stort ärende på måndag kommer från kommunfullmäktige.

När fullmäktige i november förra året fastställde budgeten för 2022, dvs mål- och resursplanen, så gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämnderna skulle ta fram en överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.

Och det har de tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort:

“…fört en dialog och tagit fram en rapport, som kartlagt uppdraget samt tagit fram förslag till hantering/överenskommelse. För att denna överenskommelse ska kunna genomföras krävs erforderliga beslut från högre instans för båda nämnderna.”

Förvaltningarna är överens och de tänker, efter beslutet från “högre instans”, dvs kommunfullmäktige, gå vidare. Målet för förvaltningarna är att kultur- och fritidsförvaltningen ska hyra samtliga uthyrningsbara lokaler av samhällsbyggnadsnämnden, t ex skolornas idrottshallar, för att sedan hyra ut dessa i andra hand till både barn- och utbildningsnämnden och även till t ex föreningar.

Det betyder att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att ha:

“huvudansvaret för de fritidsanläggningar som de har idag med tillägg för de uthyrningsbara idrottssalarna i skolorna. I ansvaret för lokalerna ingår även underhåll, skötsel, fast och lös inredning, vaktmästeri samt städning.”

Det verkar vara ett bra förslag.

Till sist ska delårsrapporten behandlas.

Och det är bara att gratulera. Man blir imponerad. Trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfylls alla nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, alla utom ett…

Följande förväntade resultat får en grön plopp:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
  • “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
  • “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”

Anna Karlefjärd från Karlstads universitet inledde läsåret för lärarna. (Se “Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet”.) Hon lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare var hög samtidigt som betygsresultaten ökade. Karlefjärd berättade att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. Jag kan inte se att det görs i delårsrapporten…

Eller är det kanske så att nämnden har fel förväntade resultat? Resultaten kanske inte har någon anknytning till verkligheten…?

Det enda förväntade resultatet som inte har fått en grön plopp är:

“Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”

Resultatet har fått en gul plopp, dvs uppnås delvis.

Inte nog med alla pedagogiska framgångar, även ekonomiskt så går det utmärkt. BUN uppvisar den 31 augusti 2021 ett överskott på 10,3 milj kr.

Överskottet beror framför allt på den statliga sjuklönekompensationen under coronapandemin, för perioden januari-augusti. Förskolan har inte heller hunnit utnyttja statsbidraget för mindre barngrupper. Den tredje förklaringen till överskottet är att verksamheterna har haft färre barn och elever än budgeterat. Sedan ska vi inte glömma att förvaltningen minskade antalet anställda ganska drastiskt under höstterminen 2020. Den minskade personalstyrkan, som nämnden gick in i 2021 med, har naturligtvis bidragit till det positiva ekonomiska resultatet.

Förvaltningen beräknar emellertid att överskottet kommer att förbrukas under hösten. 

Orsaken är, menar förvaltningen, att antal barn och elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka i både kommunala och externa enheter. Och att det under hösten kommer upp mot 100 nya elever till Restad Gård som ska gå i Vänersborgs grundskolor. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) Det betyder naturligtvis ökade kostnader. Här har dock kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gett ett löfte om att hela kommunen ska stå för kostnaderna – det förväntade överskottet ska användas. (Se “KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg”.)

BUN:s prognos för år 2021 visar med andra ord ett nollresultat.

Och med det avslutar jag denna långa blogg. Har du några synpunkter – skriv en kommentar eller skicka ett mail, ett DM (=direktmeddelande, dvs privat meddelande) på Messenger går också bra.

BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård

Trots det relativt korta sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) måndagen den 14 juni så hann nämnden med flera viktiga frågor. Jag skrev om två av dem, de bristande resurserna till elever i behov av särskilt stöd och Norra skolans framtid, i min förra blogg. (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)

Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder till förskolepersonal har jag beskrivit i två tidigare bloggar. (Se Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och Morgondagens BUN (14/6)”.)

Beslutsförslaget till nämnden på SD-motionen var:

“Barn- och utbildningsnämnden … föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”

Med andra ord, motionen skulle sättas in i en pärm utan vidare åtgärd.

All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till vissa arbetskläder. Det är en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Lite senare i det yttrande som ordförande Bo Carlsson och förvaltningschef Sofia Bråberg undertecknade står det emellertid:

“Regnkläder däremot erhålls idag beroende på enhetens budget.”

Hur det än är med regnkläder/regnställ, så finns det andra arbetskläder som inte alla anställda erbjuds. De kläderna är upp till varje rektor att hantera utifrån den ekonomiska situationen på varje enhet. Om det finns “pengar över”, så kan personalen också få t-shirt, inomhusbyxor och skor. Om det behövs annat på enheten, typ en iPad, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv, så får personalens behov och önskemål stå tillbaka.

Så får det inte vara. Kommunen kan inte behandla personalen olika beroende på vilken enhet de jobbar. Och att personal ska få fria arbetskläder är självklart, också i kvinnodominerade yrken… Som sagt, jag har utvecklat detta mer i mina båda tidigare bloggar i ärendet. (Se Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” och Morgondagens BUN (14/6)”.)

Vänsterpartiet var inte nöjd med beslutsförslaget. Och jag hade faktiskt skrivit ett återremissyrkande i förväg. Det gick ut på att förvaltningen borde göra en mer noggrann undersökning av hur det ser ut med fria arbetskläder på de olika förskolorna, förskoleklasserna, dagbarnvårdarna och fritidshemmen samt att redovisa kostnaderna för fria arbetskläder till samtlig personal.

Joakim Sjöling (S) framförde tidigt att frågan borde ha varit en “icke-fråga”, dvs att det egentligen var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder. Sjöling lade liksom ribban för debatten, i varje fall för de styrande partierna. (Som naturligtvis hade diskuterat detta innan sammanträdet, precis som Vänsterpartiet.)

Ordförande Carlsson (C) kunde köpa argumenten från oss som hävdade rätten till fria arbetskläder, men han ville fundera mer på frågan. Det blev en ajournering (“paus”).

Efter ajourneringen hade den styrande minoriteten skrivit ett yrkande till återremiss. Det var BUN:s 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) som stod för författandet. Det blev en återremiss:

“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet”

En enig nämnd ställde sig bakom återremissyrkandet, även de två sverigedemokraterna. Återremiss innebär alltså att ärendet kommer tillbaka till nämnden – efter ytterligare utredning av förvaltningen.

Nämndens ledamöter och ersättare fick en gedigen information om situationen på Restad Gårds asylboende. Det handlade om Migrationsverkets pågående flyttning av asylsökande från andra kommuner till Restad Gård.

Barn- och utbildningsförvaltningen har under maj-juni tagit emot 19 skolelever födda 2004-2015. Det var också klart med 52 nya elever som skulle komma mellan augusti och november. Sedan fanns det ytterligare 50 barn som ska fördelas mellan Vänersborg och Halmstad, kanske kommer hälften till Restad Gård. Det betyder i så fall totalt ca 100 nya elever i Vänersborgs grundskolor under året.

Det är en tragedi hur Sverige behandlar dessa familjer och dessa barn. Det är inte värdigt. Och jag tror att de flesta håller med, kanske till och med en och annan sverigedemokrat… Det är inte heller schysst av statsmakterna att behandla Vänersborgs kommun på detta sätt. Det innebär nämligen stora kostnader för kommunen, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.

Nettokostnaden för en elev i Vänersborgs grundskolor ligger på drygt 106.000 kr. Det betyder ca 10 milj kr extra för de “nya barnen”. Om varje elev av dessa nytillkomna får modersmålsundervisning 1 timme i veckan kostar det ca 3 milj. Och om varje elev får studiehandledning 3 timmar i veckan är det ytterligare ca 6 milj. Många av de berörda eleverna är dessutom i behov av särskilt stöd. Detta är dock svårt att beräkna. Enligt förvaltningen kan det ligga från allt mellan 2.500-80.000 kr per elev i månaden. Och till det kommer också skolskjutskostnader.

Kommunen har i nu-läget inte fått någon information från Migrationsverket om barn till förskolor.

Det uppkomna läget är allvarligt för kommunen. Kostnaderna är stora och staten tar inte sitt ansvar. Den vältrar istället över den största delen av kostnaderna på kommunen. Dessutom står det helt klart att barn- och utbildningsnämnden, och inte heller socialnämnden, klarar av att bära kostnaderna själva utifrån de anslag de har tilldelats.

Det blev en del diskussion, eller snarare samtal, kring den nya situationen för Vänersborg. Det blir ju inte bara en ekonomisk “utmaning” utan även en pedagogisk och organisatorisk sådan att ta emot omkring 100 nya elever i Vänersborgs skolor.

Bo Carlsson (C) öppnade för möjligheten att kalla in ett extra sammanträde i slutet av sommaren eller i början av hösten för att hantera situationen.

Innan alla önskade varandra en trevlig, glad och solig sommar meddelade förvaltningschef Bråberg att 82,5% av de elever som gick ur 9:an var behöriga till gymnasiet, dvs hade minst E i svenska, engelska och matematik samt minst E i ytterligare 5 ämnen. (Jag glömde nämna detta i min förra blogg.)

Sedan började några politiker sitt politiska sommarlov, medan andra var kvar på ytterligare ett ärende, ett sekretessärende som krävde fysisk närvaro i kommunhuset. Ytterligare andra började förbereda sig inför fullmäktigesammanträdet två dagar senare.

Glad sommar alla BUN-politiker!

Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder

21 mars, 2021 1 kommentar

Sent omsider lämnades en motion in till onsdagens kommunfullmäktige. Den behandlades dock inte, utan remitterades bara till kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden.

Motionen kom från Sverigedemokraterna (SD). SD-motionärerna yrkade att:

“Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”

Det är ett bra yrkande. Och aktuellt. Det pratas en del om fria arbetskläder på riksplanet och det kanske också är orsaken till att SD:s motion kommer just nu.

I ett pressmeddelande i december 2019 skrev socialminister Lena Hallengren (S) (se Kommunalarbetaren, “Utredning: Får alla fria arbetskläder?”):

“Det är en rättvisefråga i grund och botten. I mansdominerade yrken är detta (fria arbetskläder; min anm) sällan ett problem. Men i kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för rätten till arbetskläder. Därför skärpte vi under förra mandatperioden Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nu ska vi också följa upp att dessa förändringar får önskvärt resultat.”

I februari i år (2021) var Socialstyrelsen klar med sin kartläggning. (Kartläggningen kan laddas ner här.) Kartläggningen omfattade dock bara:

“hur arbetskläder tillhandahålls, hanteras och finansieras i de verksamheter inom omsorgen som omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter.”

Det är nog inte någon som ifrågasätter att arbetskläder ska tillhandahållas av arbetsgivarna. Det skulle i så fall vara av rena kommunalekonomiska skäl. Och det är, eller borde vara, lika självklart att även förskolepersonal ska ha fria arbetskläder, precis som anställda inom socialtjänsten. Eller anställda inom mansdominerade yrken.

Sverigedemokraterna skriver i sin motion:

“Behovet av exempelvis badkläder, vinterkläder eller kläder anpassade för frilufts-verksamhet förekommer frekvent. Inom verksamheten förekommer att personalen kan behöva klättra, krypa eller på annat vis slita på kläderna. Inom arbetsuppgifterna förekommer även att på daglig basis ta hand om blöjor eller kläder och barn som inte hunnit fram till toaletten i tid.”

Elisabet Mossberg, utredare på Lärarförbundet, säger (se “Experten svarar: Arbetskläder i förskolan”, 6 feb 2019):

“Det är uppenbart att det här blir en jämställdhetsfråga.”

Det torde finnas en stor opinion som ser kravet på fria arbetskläder även i kvinnodominerade yrken som ett viktigt jämställdhets- och rättvisekrav. Det finns sannolikt även en majoritet av politiker och partier som ställer sig bakom kravet.

Så var det då det här med att motionen i Vänersborg kommer från Sverigedemokraterna…

Det finns olika åsikter bland icke-SD-politiker om andra partier ska stödja motioner och förslag från SD. Främst är det väl socialdemokrater och vänsterpartister som är mest skeptiska eller negativa. De menar att man inte ska legitimera SD inför väljarna. SD ska, menar de, inte behandlas som ett ”normalt parti som alla andra”, utan behandlas som det främlingsfientliga, eller rasistiska parti, som de menar att det är. Andra ska inte ha något som helst med SD att göra.

Frågan är om det är eller har varit en speciellt “taktisk” eller “strategisk” korrekt inställning. Under tiden som många partier har haft den här inställningen till SD, inte bara S och V, så har SD växt kraftigt. I riksdagsvalet 1998 fick SD 19.624 röster vilket var 0,37% av väljarna. Endast 20 år senare, i valet 2018 så fick SD 1.135.627 röster eller 17,53 %.

Någonting har uppenbarligen inte fungerat med strategin. Det är bara att konstatera. Även om det inte finns något facit på hur utvecklingen skulle ha varit med en annan “taktik”. Det kanske hade varit ännu värre, det kan knappast någon svara på. Men det verkar osannolikt. Jag tror tvärtom att många väljare har röstat på SD just för att andra partier inte vill “ta i” SD och därigenom inte heller lyssna på vad partiet, och kanske framför allt dess väljare, har haft att säga.

Och det kan bli absurt. I fredagens pappersupplaga av TTELA läser jag (finns som låst artikel på TTELA:s hemsida, men något annorlunda redigerad – “Sjukhusen i Västra Götaland slipper betala tillbaka 689 miljoner”):

“När regionstyrelsen under tisdagen behandlade regionens årsredovisning för 2020 yrkade SD på nytt att sjukhusens gamla skulder skulle strykas. Den här gången fick de med sig såväl S som V och tillsammans kunde oppositionen köra över minoritetsstyret i regionen.”

Vore det inte absurt om S och V hade röstat mot ett förslag som de instämmer i till hundra procent, eller avstått från att rösta – bara för att det är SD som blev först med att lägga förslaget? Jag tror att en majoritet av väljarna skulle svara ja på den frågan.

Vad jag förstår (inget protokoll finns ute än) så “löste” Vänsterpartiet situationen genom att lägga ett förslag som yrkade på precis samma sak som SD… De flesta uppfattar nog detta som, om inte absurt, så i varje fall som synnerligen tramsigt. Det praktiska resultatet blev ju detsamma… Precis som TTELA rapporterade.

Nu tror jag att ett sådant här “beteende” från andra politiker och partier knappast är resultatet av en “taktisk” eller “strategisk” syn eller genomtänkt analys. Det är nog bara så, kan man kanske misstänka, att det istället finns en baktanke. Sådana här attityder och handlingar ger nog mest en personlig känsla av moralisk tillfredsställelse, och kanske överlägsenhet(?), för de inblandade.

Handen på hjärtat, ska förskolepersonal få ”lida”, och inte få fria arbetskläder, för att vissa andra ska känna en moralisk tillfredsställelse?

I riksdagen stötte jag alldeles nyligen på en speciell reservation. Det var i Socialutskottets betänkande “Covid-19-pandemin och därmed sammanhängande frågor”. (Vi är i riksdagen nu.) Den bör få åtminstone vänsterpartister att börja fundera… 

Jag trodde först inte att det var sant, men texten i betänkandet ljuger inte – en gemensam reservation från 3 sverigedemokrater och en vänsterpartist… (Det handlade om vaccintillverkning i statlig regi.)

Frågan tål onekligen att diskuteras. Verkligen. Och det handlar inte om att bjuda in SD i värmen. Tvärtom. En annan inställning, taktik och strategi skulle bara visa kommuninvånarna, och SD:s väljare, att andra partier också lyssnar på dem. Och att dessa partier bara har ett mål för ögonen, det bästa för invånarna. Då skulle det också finnas en ännu mindre anledning att rösta på SD…

Nu visar det sig att det finns tid att diskutera frågan om förhållningssättet till SD. Sverigedemokraternas motion slår nämligen in öppna dörrar…

Den 1 september 2006(!) skrev TTELA (se “Fria arbetskläder till förskolepersonal”):

“Personalen inom förskolan i Vänersborg ska få fria arbetskläder. Det beslöt barn- och ungdomsnämnden vid senaste mötet. … Beslutet om fria arbetskläder gäller dagbarnvårdare, barnskötare och förskollärare inom förskolan. Det rör sig om ungefär 400 anställda som nu slipper att slita på sina egna kläder i ur och skur.”

Det var ett bra beslut, och jag satt faktiskt med i nämnden redan på den tiden…

Den 24 oktober 2012 lämnade Theresia Nordlund (S) och Bengt Larson (S) in en motion, “Arbetskläder”. (Kan laddas ner här.) De skrev:

“Personal inom social och — samhällsbyggnadsförvaltningen innehar arbetskläder och skyddskläder. Dessa självklarheter finns inte inom barn och ungdomsförvaltningen. Vaktmästarna inom denna förvaltning innehar dock arbetskläder. Personal inom förskoleverksamheterna har förvisso arbetskläder för utemiljö, men inte för arbete inomhus, varför?”

Det var tydligen så att nämndens beslut från 2006 hade brister.

Nordlund och Larson yrkade i motionen:

“att personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”

Det var en nödvändig komplettering av det gamla beslutet.

Den här motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013:

“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheten. Därmed är motionen besvarad och avslutad för Kommunfullmäktiges del. “

26 ledamöter röstade för avslag av motionen, medan 23 röstade för bifall. En ledamot avstod. Vänsterpartiet röstade för motionen (med ett undantag, och det var inte jag). Det intressanta är att Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna röstade avslag på motionen. (En SD-plats var tom.)

Jag kunde inte låta bli denna historiska utvikning… (Sån är jag.) Vill man veta vad som gäller idag kan man gå in på kommunens intranät och läsa under rubriken “Arbetskläder Barn- och Utbildningsförvaltningen”. För att komma in på sidan måste man ha en inloggning i kommunen, och det har man som politiker – också Sverigedemokrater. Även kommunanställda, t ex förskolelärare, kan självklart logga in och läsa.

Det står bland annat:

Vem ska få tillgång till nya arbetskläder?
Tillsvidareanställd personal inom förskolan 1-5 år, förskoleklass och fritidshem som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare omfattas.

Vilka kläder får jag låna?
Arbetskläderna består av en tre i ett jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk samt ett regnställ. Övriga kläder utifrån behov.

Vems är kläderna?
Arbetskläderna tillhör arbetsgivaren det vill säga Vänersborgs kommun, barn- och utbildningsförvaltningen.

Hur länge får jag låna dem?
När du slutar din anställning ska kläderna lämnas tillbaka till arbetsplatsen, för dagbarnvårdare till närmaste chef. Närmaste chef meddelar sedan den som är ansvarig för hanteringen av kläderna som plockar bort rekvisitionen.

Hur sker märkning och tvätt?
Var och en som kvitterar ut arbetskläder ansvarar själv för eventuell märkning och tvätt av kläderna.

Utslitna arbetskläder
Utslitna arbetskläder kan bytas genom att du kontaktar närmaste chef som fattar beslut om att du kan erhålla nya kläder.”

Det har hänt en del under åren. Jämställdheten i kommunen har tagit några steg framåt. Personalen på förskolan har enligt dessa anvisningar fria arbetskläder – och jag hoppas verkligen att rektorerna har en generös inställning till “övriga kläder utifrån behov”.

Det verkar inte som om Sverigedemokraterna har läst på hur det förhåller sig i verklighetens Vänersborg. De borde göra det innan de motionerar. Det har vi sett många exempel på de senaste åren – inte bara med denna motion.

Kategorier:förskolan, Motion, SD

BUN 18 jan

19 januari, 2021 Lämna en kommentar

Gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev relativt långt. Det började kl 08.30 och slutade kl 14.50. Men så var det också mycket information och dessutom en så kallad workshop.

Nämndens nytillträdde ordförande Bo Carlsson (C) ledde mötet. Det var inte första gången han var ordförande för ett politiskt sammanträde. Det syntes. Han skötte klubban lugnt och rutinerat. Det är för övrigt inte helt lätt i distanssammanträdenas tider.

Det började med en information om distansundervisningen i högstadieskolorna. Vänersborg liksom flera andra kommuner, t ex Trollhättan, införde distansundervisning förra veckan och det ska fortsätta denna vecka. Hur det blir nästa vecka fattar förvaltningschef Bråberg beslut om senare i veckan. Det handlar om totalt 1.200 elever. Dock är 200 elever av olika skäl på plats i skolorna. Det kan t ex vara att det inte är någon studiero i hemmet, att internet inte fungerar eller att eleverna är i behov av stöd.

Verksamhetsuppföljningen handlade om förskolan. Ett flertal rektorer och en specialpedagog berättade om verksamheten och det pedagogiska tänket. Det var en mycket proffsig presentation som nämnden fick avnjuta. Men det som slog åtminstone mig allra mest, det var den levande och professionella diskussionen och dito arbetet som pågår bland pedagogerna i förskolan. Det var nästan så att man blev sugen att delta i de pedagogiska samtal som förs ute i verksamheterna…

Jag blev emellertid något beklämd av att det bara fanns en specialpedagog anställd i förskolan. Det skulle i och för sig anställas en till inom kort, men det borde finnas betydligt fler specialpedagoger. Behoven är stora och jag tror också att det vore en bra strategi att förstärka det förebyggande arbetet, framför allt naturligtvis för barnens skull men också för kommunens. Pengarna för specialpedagogerna skulle “betalas tillbaka” mångfalt i ett senare skede.

Förvaltningschefen redogjorde för den korta verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen är ju en slags sammanfattning av förra årets verksamhet. Det kommer så småningom en längre verksamhetsberättelse, men redan nu fanns det mycket att ta upp, problematisera och diskutera. Tyckte i varje fall jag. Jag lyfte flera av de saker som jag skrev om i bloggen ”BUN: Året som gått”.

Tyvärr verkade jag vara tämligen ensam om att vilja diskutera förra årets verksamhet, besparingar och nedskärningar. (Antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade förra året jämfört med 2019 med 40 personer…) Jag förstår inte riktigt varför. Det borde ju vara centralt att analysera och dra slutsatser från det som har varit för att kunna göra verksamheten bättre kommande år, typ lära sig av sina misstag. Kanske är det så att de andra partierna inte riktigt vill ta ansvar för och försvara den budgettilldelning som de bestämde för kommunens förskolor och grundskolor.

Det framgick också av redovisningen att verksamheten i förskolor och grundskolor har stora “utmaningar” även under detta år. Och det är klart, påstår man som flera i de styrande partierna har gjort, att kommunens budget för 2021 innebär en satsning på skolan, så kan jag förstå att man helst låtsas som ingenting. Hur som helst var det undertecknad som frågade och påstod saker, och förvaltningschefen som svarade.

Det är mycket att hålla reda på. Samtidigt som nämnden ska styra verksamheten under 2021 så behandlar den (eller borde göra) förra året och dessutom börjar titta framåt mot nästa. BUN fick information om budgetförutsättningar och arbetet med nämndens förväntade resultat inför budget 2022. Kommunen ska snart börja budgetarbetet för nästa år genom att budgetberedningen bland annat träffar nämndens presidium i slutet av januari. Redan nu ser nämnden att kostnaderna kommer att öka nästa år. Kapitalkostnaderna för fastighetsinvesteringar blir allt större liksom kostnaderna för barn och elever med särskilda behov.

Och så var det då en workshop på 60 min angående varumärkesplattform. Och även om inte entusiasmen sprudlade så var ändå aktiviteten och engagemanget vida större än när verksamhetsberättelsen behandlades…

Kommunstyrelseförvaltningen har fortfarande inte svarat på de frågor jag ställde förra veckan om varumärkesarbetet… (Se ”BUN: Året som gått”.) Bo Carlsson (C) gav dock på sätt och vis svar. Carlsson sa något sådant här:

“Marie Dahlin gav uppdraget för några år sedan. Nu har nån letat fram det här dokumentet.”

Lite senare sa han att “nån” var kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande. Carlsson verkade för övrigt inte särskilt entusiastisk över arbetet. Ändå var det han som kom med sammanträdets mest minnesvärda kommentar. Den gavs i samband med att nämnden diskuterade frågeställningen:

“Om Vänersborg var en känd person – vem skulle det vara?”

Det fanns några bilder på olika personer, bland annat Bert Karlsson. Då kom Carlsson, ironiskt och med glimten i ögat, på en bra slogan:

“Vi är en kommun som struntar i regler och lagar…”

Men jag undrar vem ledamöterna tänkte på i det sammanhanget?

Under lokalinformationen fick ledamöter och ersättare veta att kommunen väntar på besked från Förvaltningsrätten angående Holmängenskolan. Upphandlingen är nämligen överklagad. Två av huskropparna ska underhållas och “göras om” på Mariedalskolan. Det kräver evakuering, och då ska de två modulerna som står vid Tärnan användas. Hallebergs förskola ska renoveras under året och på Norra skolan har ett takbyte påbörjats. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.)

BUN fattade också beslutet att samhällsbyggnadsnämnden ska starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser i Dalsland – se “Årets första BUN 2021”. I denna blogg glömde jag faktiskt att redovisa att den planerade utbyggnaden innebär att netto 36 nya platser tillskapas i Brålanda och netto 9 nya platser i Frändefors. Det var en självklart en enig nämnd som stod bakom beslutet, även om ingen yttrade sig – mer än en viss vänsterpartist…

Sammanträdet avslutades med information från dels ordförande Bo Carlsson (C) och dels förvaltningschef Sofia Bråberg. Förvaltningschefen redogjorde för medarbetarenkäten och siffror på gymnasiebehörigheten utifrån höstens betyg. Det finns anledning att återkomma till dessa punkter.

Sofia Bråberg meddelade också den glädjande nyheten att det nu är kommunalt städ i alla för- och grundskolor i Vänersborg. 

Återigen fungerade tekniken om inte perfekt så i varje fall helt nöjaktigt. Ibland när det strular så tror jag att det faktiskt beror mer på användarna än på tekniken…

Årets första BUN 2021

14 januari, 2021 1 kommentar

Historien upprepar sig, politiken måste gå vidare, i år också. Och det oavsett vad som händer i samhället, corona eller inte corona.

Med andra ord, det är dags igen – årets första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Nämnden är först ut, i varje fall när det gäller mina politiska uppdrag. Måndagen den 18 januari kl 08.30 börjar förhandlingarna.

År 2021 blir återigen ett väldigt annorlunda år för nämnden. Precis som förra året med coronan. Detta år är det inte coronan jag tänker på i första hand, trots att nämndens ledamöter och ersättare får fortsätta sammanträda på distans. Numera på riktig distans, alla politiker uppmanas nämligen att stanna hemma och delta därifrån. Vi förväntas alltså inte bege oss till något rum i kommunhuset.

Tänk vad bestämda åsikter och synpunkter kan förändras… Denna gång emellertid till det bättre.

 Nä, det som blir annorlunda i år är att barn- och utbildningsnämnden får en ny ordförande. Det är den inte helt obekante Bo Carlsson (C) som ska axla manteln efter sin partikamrat Mats Andersson (C). Och leda kommunens förskolor och grundskolor mot nya djärva mål, och framför allt bättre resultat.

Bo Carlsson behöver väl ingen närmare presentation. Han är numera en av de mest rutinerade politikerna i kommunen med många år bakom sig som kommunalråd. Det har han också varit de två senaste åren, men vid årsskiftet bytte han position med Mats Andersson. Som nu alltså efter halva mandatperioden har lämnat BUN och istället blivit kommunalråd.

Tiden kommer att visa om det var ett bra byte.

Dagordningen har följande utseende:

Handlingarna till BUN:s sammanträde skickades ut i måndags, men de är fortfarande ofullständiga. Det droppar väl in fler efterhand. I ärende 8, “Tillskapande av förskoleplatser i Dalsland”, följde dock alla handlingar med när utskicket sändes ut.

Och det handlar om en mycket viktig och strategisk fråga. Ärendet har faktiskt en hel del likheter med socialnämndens nya planerade boende i Elgärde. Socialnämnden beslutade ju i december att föreslå:

“…samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering…”

Det är precis vad barn- och utbildningsnämnden ska göra:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering…”

Ja, BUN planerar ju naturligtvis inte att bygga ett särskilt boende, utan det handlar om att skapa nya förskoleavdelningar i Brålanda och Frändefors. Och precis som socialnämnden gjorde en förstudie innan ärendet skickades till samhällsbyggnadsnämnden, så har BU-förvaltningen gjort detsamma. (Vad som sedan “väntar” ärendet – med behandling i kommunstyrelsen etc enligt processen för lokalanskaffning – beskrev jag i bloggen “Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.)

BU-förvaltningens förstudie hade som syfte att ge förslag på hur många platser det behövdes i förskolan i Dalsland fram till år 2029 och var dessa platser skulle placeras.

Förvaltningen tar i utredningen sin utgångspunkt i dokumentet “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021–2029” som BUN fattade beslut om i november förra året. Förvaltningen skriver:

“genom att analysera befolkningsprognoserna på djupet och kartlägga vårdnadshavares val av förskoleplats idag har behovet av förskoleplatser i Dalsland kunnat kartläggas.”

Det har utförts ett gediget och, vad jag kan bedöma, också ett tämligen fullständigt arbete. Jag ska inte gå in på själva utredningen, utan helt enkelt konstatera att förstudiens slutsats blir att det behövs fyra nya avdelningar i Brålanda och en ny avdelning i Frändefors. (Vill du läsa mer om själva utredningen, t ex siffror på antal elever etc, så kan du läsa TTELA:s artikel ”Planer på nya förskoleplatser i Dalsland”.) Dessa nya avdelningar är tänkta att skapas i anslutning till de befintliga förskolorna, Brålanda förskola respektive Frändefors förskola. I Skerrud behövs det inte tillskapas några nya platser. Det kommer att finnas plats för de föräldrar som efterfrågar det.

Det kan väl nämnas att det är väldigt många föräldrar i Frändefors, Rösebo och Skerrud som väljer andra placeringar för sina barn än förskolan som ligger i området. En väldigt stor andel av föräldrarna väljer faktiskt förskolor i Öxnered/Blåsut. I Brålanda väljer de flesta föräldrar emellertid att placera sina barn på just förskolan i Brålanda.

Utredningen räknar med att det inte ska vara några problem att bygga ytterligare en avdelning i Frändefors. I Brålanda blir det däremot svårare att få till en bra utbyggnad med gällande detaljplan. Utredningen föreslår därför att en planändring ska göras för att ta bort viss prickmark, dvs mark som inte får bebyggas.

Utbyggnaden i Brålanda innebär att två moduler kommer att försvinna och i Frändefors slutar förvaltningen att nyttja lokalen i Missionskyrkan (G-klaven).

Utredningen beräknar att utbyggnaden av Frändefors förskola med 1 avdelning kommer att minska nämndens totala driftskostnad med ungefär 60.000 kr per år. Det tack vare att hyran för G-klaven försvinner och att personalorganisationen kan göras effektivare.

Utbyggnaden av Brålanda förskola med 4 avdelningar kommer enligt beräkningarna att innebära en total ökad hyreskostnad med lite drygt 1,7 milj kr per år.

Barn- och utbildningsnämnden är ute i god tid med de planerade nybyggena och utökningen av antalet barnomsorgsplatser. Det är även “hela” kommunen – ekonomiska medel finns avsatta för fastighetsinvesteringar i både Frändefors och Brålanda. Investeringspengar avsattes så sent som den 18 november 2020 av kommunfullmäktige i den senaste mål- och resursplanen 2021-2023.

BUN kommer på måndag med all sannolikhet att ställa sig bakom förvaltningens förslag att:

“föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser i Dalsland.”

Det ska emellertid noteras att det slutliga beslutet att bygga nya avdelningar i Brålanda och Frändefors kommer att fattas av kommunstyrelsen. (Se ”Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.)

Det händer alltså återigen saker i Dalsland. Det ska byggas en ny GC-väg vid Stenhammarsvägen i Brålanda och inom några år ska Brålanda också få en tåghållplats och 45:an göras om till en 2+1-väg. Men inte nog med det, nu vill BUN också bygga ut förskolan. Det ser positivt ut för Brålanda. Även Frändefors får del av kakan med en ny avdelning på förskolan. Dessutom går ju den nya 45:an förbi Frändefors och vem vet, kanske blir det också en tåghållplats. Vi får se vad regionen kommer fram till. Tyvärr lägger socialnämndens ställningstagande sordin på en del av den glada stämningen. Vi får se hur stor den framtida utbyggnaden av bostäder blir i Elgärde…

Det finns fler ärenden på BUN:s dagordning. Om jag hinner, så återkommer jag.

Till sist, du kan ladda ner utredningen/förstudien om förskoleplatser i Dalsland här, och också bilagan om Brålanda respektive Frändefors.

Förskolan i blickpunkten

19 augusti, 2018 Lämna en kommentar

Lördagen igår var fullspäckad med politik. Och det verkar bli alltfler sådana dagar ju närmare valet vi kommer.

Det började faktiskt direkt på morgonen med TTELA. TTELA tog upp förskolan i två längre artiklar. Tidningen redovisade också de politiska partiernas svar på tre förskolefrågor. (Jag återger Vänsterpartiets svar i slutet av denna blogg.)

TTELA ställde dessa frågor plus frågor om skola och socialnämndens verksamhet någon gång i juni, före semestrarna. Då, i juni, var det oerhört bråttom med att få in svaren till TTELA. Jag tror vi hade kanske 2-3 dagar på oss att svara på frågorna. …och så tar det 8-9 veckor innan svaren kommer in i TTELA… (Och det finns alltså svar som fortfarande inte har redovisats.) Snälla TTELA, ge oss i fortsättningen mer tid att svara på frågor när det inte finns någon anledning till brådska.

I en av förskoleartiklarna intervjuades barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C), liksom verksamhetschef Boel Jansson. (Läs här.) Det framgick tämligen snabbt vid en genomläsning att Andersson och Jansson inte hade samma uppfattning.

Mats Andersson sa till TTELA arbetet med att organisera om förskolan i kommunen var påbörjat:

”En tredjedel av förskolorna i Vänersborg ställer om från avdelningstänk till barngruppstänk. Vårt mål är att alla förskolor i kommunen ska jobba efter den så kallade Kungsbacka-modellen.”

Verksamhetschefen sa istället till TTELA:

”Nya Vänerparken är en förskola där man jobbar på det här nya sättet. Det fungerar inte på alla förskolor och det beror i vissa fall på lokalerna, de är för trångbodda helt enkelt. Vi skulle behöva bygga mängder av nya förskolor för att det skulle vara möjligt och det finns inte på kartan. Det finns inga pengar till det.”

Jag tror för min del att det är verksamhetschefen som har bäst koll…

Kungsbackamodellen går bland annat ut på att förändra strukturerna i barngruppernas storlek. (Läs mer här.) Det ryktas för övrigt om att Fridaskolan prövar modellen.

Ordförande Andersson sa också till TTELA att målet i Vänersborg var att alla förskolor i Vänersborg ska jobba enligt Kungsbackamodellen:

”Det är ett tydligt direktiv från politiken.”

Uttalandet förvånar mig – och det av två skäl. För det första så har inte barn- och utbildningsnämnden fattat något som helst beslut om Kungsbackamodellen. Och för det andra så är det ingen politisk fråga. Det är nämligen enligt Skollagen varje förskolechefs ansvar att organisera verksamheten efter sin budget och sina förutsättningar:

”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Däremot är det politikerna som beslutar om budgeten och resursfördelningen. Verksamhetschefen framhåller i TTELA:

”Jag önskar att politikerna förstår att de ska satsa på barnen och framför allt de små barnen. Ju tidigare man satsar desto bättre går det senare i livet och gynnar samhället i längden. Det gynnar hela kommunen”.

Och det är helt sant och oerhört viktigt.

Efter att ha läst TTELA och funderat kring förskolan i Vänersborg så var det dags för Vänsterpartiets Röda Lördag vid Gågatekrysset.

Den fantastiska duktiga musikern och sångerskan Liza Sörqvist från Göteborg underhöll. Många människor stannade till och lyssnade eftersom de direkt hörde att det var ett proffs som befann sig på scenen. Lizas framträdanden varvades med anföranden från Marianne, Kenneth och Robert. Anförandena handlade om allt från serviceboenden till miljö och byggnation.

Det var också många människor som kom fram och både ville samtala och ställa frågor. Jag fick t ex frågan om hur Vänsterpartiet ställde sig till inköp av nya U-båtar. Den frågan har jag aldrig fått förut, men den var lätt att besvara – Vänsterpartiet är mot att Vänersborgs kommun köper in u-båtar…

Några personer kom också fram till mig och berättade att de läste mina bloggar. En tyckte t ex att det var bra att det fanns någon som faktiskt reagerade på den obligatoriska VA-anslutningen. Personen ifråga var pensionär och hade en enkel stuga vid Dalslandskusten. Han hade mulltoa och åkte egentligen bara dit över dagen, stugan gick knappt att övernatta i. Han hade inte råd med VA-anslutningen och tvingades sälja sin stuga…

Ett mycket tragiskt exempel på vad kommunal byråkratisk nit kan få för konsekvenser för enskilda kommuninvånare.

På eftermiddagen var det valupptakt i Trollhättan. På storbildsskärm kunde vi följa ett engagerat och mycket inspirerande tal av Jonas Sjöstedt. (Du kan lyssna på talet här. Gör gärna det, talet är mycket givande. Och här kan du läsa talet.) Efter Jonas tal så blev det jazzmusik med sångerskan Anna Lundkvist. Det var nog bra att någon gång höra lite annat än hårdrock… (Kanske…)

Men innan jag avslutar denna blogg, så kommer här TTELA:s frågor om förskolan och svaren från Vänsterpartiet.

======

1. Vad anser ni om barngruppernas storlek i dag?

”Barngrupperna måste bli mindre. Undersökningar visar att de barn som gått i förskola med mindre barngrupper lyckades bättre i skolan. Detta gällde främst barn med särskilda behov och barn under fyra år.”

2. Hur vill ni förändra förskolan, är det bra organiserad i dag?

”Ja.”

3. Hur ska kommunen locka förskollärare och annan personal att jobba inom förskolan?

”Förskollärarnas kompetens är den enskilt mest avgörande faktorn för kvaliteten. Konkurrensen handlar inte bara om löner utan också om den arbetssituation som kommunen kan erbjuda. Och då pratar vi återigen om barngruppernas storlek, antal barn per pedagog och lokalernas beskaffenhet.”

PS. Vänsterpartiet vill skjuta till över tio miljarder kronor till förskolan för att fler ska kunna anställas – klicka här.  (20/8)

BUN-mötet med fler nyheter

14 november, 2017 Lämna en kommentar

magont2Profilklassernas vara eller inte vara har gett upphov till både intresse och debatt. (Se ”Profilklasserna försvinner”.) Och det är inte utan att jag får en lätt magkänsla av att det antagligen kommer att bli tillfälle att återkomma i frågan… Även om profilklassernas avskaffande inte var något politiskt beslut.

Jag har tidigare skrivit om de ärenden som togs upp på måndagens nämndsmöte. (Se ”BUN-sammanträde 13 nov”.) Denna blogg blir helt enkelt en komplettering med vad som faktiskt avhandlades på själva sammanträdet.

motion3Min motion om att utreda skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö bifölls av nämnden, utan någon diskussion. Utredningen ska ske i samordning mellan BU-förvaltningen och kommunens Personalavdelning.

Utredningen av Adam Frändelids (V) motion om barnomsorg kväll, natt och helg var kort. Den kom snabbt fram till att efterfrågan på barnomsorg kväll, natt och helg kommer att täckas när förskoleverksamheten startar i BUP:s gamla lokaler i Vänerparken.

uggla_nattNämnden fick reda på att Vänerparkens lokaler ska stå klara den 1 maj. Om det blir en ”bra” vinter, så finns det en chans att lokalerna kan bli färdiga lite tidigare. Tanken är att det först ska flytta in dagverksamhet i lokalerna, dvs en ”vanlig” daglig förskola. Sedan, efter sommaren, ska barnen från Nattugglans förskola flytta in. Det är alltså tänkt att det ska bli både ”dagis” och ”nattis” i BUP-lokalerna. Och det blir följaktligen också fler förskoleavdelningar i centrala stan, något som det finns akut behov av.

nattugglanMen eftersom behovet av förskoleplatser är så stort, samtidigt som det planeras bostäder för fullt ute på Holmängen, ska Nattugglan, dvs Björkholmsvägens förskola som den egentligen heter, behållas. Dock inte som ”Nattis”, utan bara som ”vanlig” daglig förskola. En anledning är att varenda förskoleplats behövs, samtidigt som lokalhyran har sänkts.

Fridhems förskola håller på att renoveras och under tiden behövs tillfälliga evakueringsplatser för barnen. De ska hålla till i Mödravårdens gamla lokaler (!) på Vänerparken. Där blir det alltså också en förskola, men bara under renoveringen som beräknas hålla på i 1,5 år.

honan4Alla dessa nya förskoleplatser innebär att kommunen med all sannolikhet kommer att kunna möta den ökande efterfrågan av platser i centrala Vänersborg. Nu är det bara en ny förskola som behövs i kvarteret Hönan (som har börjat kallas Belfragegatans förskola) för att pusslet ska bli fullständigt. Det finns gamla och mindre lämpliga lokaler kvar som kommunen bör lämna. Sedan är det bara Vargön, Frändefors och Brålanda kvar…

prisonerDet kan väl nämnas att fram till att Vänerparken är inflyttningsklar så lär inte BUN klara av att uppfylla den lagstadgade garantitiden på 4 månader för att erbjuda förskoleplats. För övrigt är den tillfälliga förskolan på Vallgatan nedlagd. BUN fick inte något förlängt hyreskontrakt.

Det blev självklart en budgetuppföljning också. Nämnden fick reda på att ökningen på Fritids mattats av sedan förra månaden. Det började bara 6 fler i september. Antalet barn som är placerade i den enskilda pedagogiska omsorgen har minskat.

BUN fick ju mer pengar av kommunfullmäktige och det innebär att nämnden kommer att gå i stort sett plus/minus noll vid årets slut. Den borgerliga oppositionen (L+M+KD) ville därför komplettera nämndens beslut med:

”och konstaterar att elevökningspengarna verkar ha haft god effekt på möjligheten att hålla budget.”SD_bulls

Det var väl egentligen ett ganska självklart konstaterande, men jag röstade ändå med de borgerliga. Ola Wesley (SD) avgjorde dock omröstningen genom att rösta med S+C+MP. De borgerliga partiernas tillägg avslogs alltså.

Ärendet ”Redovisning av utförd internkontroll 2017” behandlades också. Det var väl inte så mycket att orda om, trodde jag. Men det blev en diskussion om avgifter i skolan. Det var nämligen en skola i kommunen som hade tagit ut en mindre avgift (50 kr), jag tror att det var för en aktivitet på en friluftsdag. Det här är för övrigt lagligt, men flera av ledamöterna tyckte att Vänersborgs skolor helt skulle undvika att ta ut avgifter. Det var också förvaltningens målsättning.

Liberalernas Tove af Geijerstam uttryckte då det som skulle kunna bli bevingat:

star_red”Jag låter som en kommunist.”

Det visade sig att flera politiker lät på samma sätt…

skolinspektionSkolinspektionen har nu avslutat den regelbundna tillsynen i kommunen. Någon enstaka skola hade ”utvecklingsområden”, men de flesta hade inga som helst anmärkningar. Tvärtom, den övergripande kvaliteten fick gott betyg. Det var egentligen ganska unikt och förvaltningen var uppenbarligen nöjd med Skolinspektionens rapporter. Och det med rätta.

Det fanns dock ett undantag, Frändeskolan i Frändefors. Och här var kritiken omfattande, och dessutom utfärdade Skolinspektionen ett hot om vite:

pengar40”Skolinspektionen förelägger … Vänersborgs kommun att vid vite av 700.000 kronor senast den 6 mars 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.”

Det har emellertid TTELA redan skrivit om (se ”Hot om vite för allvarliga brister”) och rapporten kan hämtas här. Förvaltningen har tillsammans med Frändeskolan redan börjat arbetet med att avhjälpa bristerna och åtgärder har satts in.

Förvaltningen håller på att se över ledningsorganisationen. Den ställer sig frågan, hur kan vi organisera skolorna för ökad måluppfyllelse? Resultatet av arbetet lär redovisas så småningom.kontroll

Förvaltningen ser också över kostnaderna och det är avtalen med samhällsbyggnadsförvaltningen som står i fokus. Avtalen är uppsagda, det gäller t ex städ, vaktmästeri och skolmåltider. Förvaltningen arbetar med nya kravspecifikationer, allt för att minska kostnaderna.

Sverigedemokraternas Ola Wesley hade hört att det diskuteras att halalkött ska införas i förskolor och skolor. Det dementerade ordförande Mats Andersson (C) å det bestämdaste och förvaltningen konstaterade att ingen sådan beställning har lämnats från BUN. Det är nämligen samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för skolmåltiderna.

betyg3Nämnden fick också en verksamhetsuppföljning av ”kunskapsresultat i grundskola och grundsärskola”. Jag har skrivit om resultaten tidigare (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) och det var väl egentligen dessa siffror som redovisades.

Det blev självklart en diskussion om vad de markant försämrade resultaten beror på. Flera pekade på den stora elevökningen och bristen på utrymmen och lokaler. Det har alltför ofta handlat om snabba åtgärder för att få ”plats” med eleverna och mindre om pedagogisk utveckling. En sådan ”liten” sak som att det krävs simkunnighet för att få ett godkänt betyg i Idrott och Hälsa är också en del av förklaringen. Det här sistnämnda har skolorna börjat jobba med på ett annorlunda sätt.

Det är också svårt att rekrytera legitimerade pedagoger. På t ex Dalboskolan är det bara 1 av 5 i Ma/NO, 1 av 4 i Sv och 1 av 3 i Eng som är legitimerade…statistik

Det krävs krafttag för att vända den nedåtgående kunskapsutvecklingen i Vänersborg. Och kommunen måste börja med det allra mest grundläggande – att skaffa ändamålsenliga skollokaler…

Det var alltså inte särskilt många beslut som fattades under måndagens sammanträde med BUN. Men mycket information lämnades och det var många diskussioner. Och dessa diskussioner fortsatte sedan på eftermiddagen.

Nämnden fick information av och tillfälle att samtala med kommunens förskolechefer och rektorer. Det var givande, även om det inte alltid var några upplyftande rapporter ute från verksamheten…

Det vore bra om politikerna fick möjlighet att träffa dem fler gånger.

Investeringar förskola/skola

25 september, 2017 1 kommentar

Imorgon tisdag kl 17.00 ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) samlas för att diskutera investeringarna för den kommande femårsperioden.

investering4BUN fattade beslut om investeringarna den 18 april. Då landade investeringskostnaderna på 1.103 miljoner kronor, över en miljard alltså, för 2018-2022. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 21 juni om ramarna för fastighetsinvesteringar och då nästan halverades ramarna för BUN. Fullmäktige ansåg att det räckte med 586,6 milj kr till BUN för perioden. Och det skulle man kunna hoppas, att investeringarna skulle räcka alltså, men så är det inte. BUN var seriös i sitt planerande av investeringar – och nu måste alltså nämnden prioritera… En omöjlig uppgiftinvestering1 egentligen, men det är detta som morgondagens möte ska handla om – vilka investeringar ska BUN skjuta på framtiden, vilka investeringar ska prioriteras bort?

Som jag ser det så här inledningsvis så måste BUN:s ramar ifrågasättas. Jag menar, är investeringarna nödvändiga så är de. Punkt, slut. Och anser kommunledningen att de samlade investeringarna är för stora så måste kommunen gemensamt prioritera. Det kanske är viktigare med t ex en ny förskola än en investering på kultur och fritidssidan…

Barn- och utbildningsförvaltningen har inför morgondagens sammanträde fullgjort sitt uppdrag och prioriterat investeringarna så att de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutade om hålls. Det har inneburit att många investeringsobjekt helt enkelt har strukits. Förvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av uteblivna investeringar.

skola_bortDe prioriterade fastighetsinvesteringarna på skolområdet, dvs de investeringar som förvaltningen har kvar på sin lista, är Öxnered skola inklusive idrottshall, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorps skola. Här kan nämnas att investeringen i Mulltorp, inklusive förskolan, redan är påbörjad och det vore inte försvarbart att inte slutföra den.

Investeringarna på Silvertärnan är absolut nödvändiga:

”Om investeringsmedel ej beviljas saknas elevplatser motsvarande 7 klasser fram till 2020 [i centrala Vänersborg; min anm]. Fram till 2025 beräknas ytterligare elevplatser motsvarande 7 klasser behövas.”

oxneredsskola2När det gäller en ny skola i Öxnered skriver förvaltningen:

”Grundskolorna i Öxnered och Blåsut har under lång tid haft fler elever än vad de är dimensionerade för. För att klara organisationen har tillfälliga moduler hyrts in. Med de nya bostadsområden som planeras på Skaven och i Öxnered beräknas elevantalen öka ytterligare. I nuläget transporteras elever för undervisning i specialsalar såsom idrott- och hälsa, slöjd mm. Lokalerna är i mycket dåligt skick och opraktiska för verksamheten.”

Jag kan inte annat än se att investeringen i Öxnered också är absolut nödvändig.

bralandaskolaFörvaltningen har prioriterat bort investeringar i Brålanda skola, vilket innebär att moduler motsvarande 2-3 klasser måste hyras in och eleverna fortsätta bussas till Dalboskolan för praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap. Och hur matsalssituationen ska lösas kan nog ingen svara på…

Investeringarna på Norra skolan prioriteras bort, vilket innebär att modulerna måste finnas kvar. Även investeringen på Onsjö tas bort från listan.

Det planeras fler bostadsområden ute på Onsjö. Förvaltningen skriver:

”Vid en fullt utbyggd och maximalt nyttjande av byggrätten vid den första etappen så behöver skolans kapacitet öka med ca 200 elever. När alla tre etapper är byggda behöver ytterligare 200 platser tillskapas.”

onsjoskolanOm investeringarna på Onsjöskolan inte blir av, så innebär det, som jag ser det, att kommunen helt enkelt får stoppa sina planer på bostadsbyggande på Onsjö. Det kommer inte att finnas skolplatser (eller förskoleplatser) för de barn och ungdomar som flyttar hit, varken på Onsjö eller någon annanstans i kommunen.

Och visst, det är väl möjligt. Men är det vad kommunen vill?

Barn- och utbildningsnämnden vill bygga en helt ny skola, inklusive idrottshall, på Holmängen:

”De skolor som är tillgängliga för boende i centrala Vänersborg, Norra skolan, Tärnanskolan och Mariedalskolan, har betydligt fler elever än vad de ursprungliga skolorna är dimensionerade för. … Elevantalen i centrum inklusive Torpaområdet har ökat kraftigt och prognostiseras att fortsätta öka de närmsta åren. På Holmängen växer ett nytt bostadsområde fram som bör öka elevantalet ytterligare. … Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel i Vänersborgs kommun på grund av platsbrist.”

holmangen_kartaskola_miniFörvaltningen har prioriterat bort den nya skolan på Holmängen på så sätt att investeringarna skjuts till år 2022 och då är investeringarna bara en tredjedel så stora som i BUN:s ursprungliga förslag. Det är möjligt att förvaltningen räknar med att de resterande 2/3-delarna ska investeras efter innevarande tidsperiod, dvs år 2023.

Min uppfattning är nog att denna bortprioritering är den som är mest tveksam. Skolorna i centrala stan är fulla eller överfulla redan, samtidigt som byggandet har kommit igång på Holmängen. En ny skola på Holmängen är ”akut-akut”. Jag anser att kommunledningen måste lyfta fram denna skola.

BU-förvaltningen prioriterar också ner investeringar i skolgårdar med drygt 10 milj kr, trots att många skolgårdar är slitna och i behov av upprustning. Skolgårdarna på många skolor börjar också bli för små på grund av elevökningarna. Det slår mig att samhällsbyggnadsnämnden kanske borde stå för dessa kostnader, eftersom mångaforskola skolgårdar faktiskt används utanför skoltid. Det leder till ökat slitage, och ibland förstörelse.

Investeringarna handlar även om förskolor.

honan5På förskolesidan har förvaltningen tvingats prioritera bort ganska mycket. Dock finns en ny förskola i kvarteret Hönan med. Den är ett måste, eftersom den bland annat skapar nya platser och bristen på förskoleplatser är stor. Förskolorna i Mulltorp och på Fridhem finns också med. På båda ställena är investeringarna redan påbörjade och måste självklart slutföras. Den nya förskolan i gamla BUP:s lokaler på Vänerparken finns inte med i investeringsplanen, men det beror på att här handlar det inte om några kommunala investeringar. BUN ska helt enkelt hyra lokaler från en extern hyresvärd.

De investeringar i förskolor som har tagits bort från investeringsplanen är tillbyggnad av Granås förskola, ny förskola i Frändefors respektive Brålanda och nya förskolor på Onsjö och Öxnered.

Detta talar återigen för att kommunen bör stoppa bostadsplanerna på Onsjö. Och kanske kan barnen i Blåsut och Öxnered få plats i andra delar av kommunen, fast det är nogdalslandstjuren tveksamt. Men var ska barnen i Frändefors och Brålanda vara? Finns det överhuvudtaget plats någonstans i kommunen?

”Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda.”

Det tycks mig som om åtminstone en ny förskola i Frändefors är tämligen ”akut-akut”…

bjorkBUN vill utöka förskolan på Granås med två avdelningar. Det är tänkt att dessa avdelningar ska ersätta Björkvägens förskola som är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Om investeringen i Granås prioriteras bort:

”måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.”

Det betyder att en bortprioritering av Granås inte innebär någon ”besparing” eftersom pengar till Björkvägen då måste fram.investeringsplan

Barn- och utbildningsnämnden står som synes inför ett stort dilemma. Bara att få uppgiften att prioritera bland nödvändiga investeringar är en omöjlig uppgift. Det känns väl som om nämnden bör skicka iväg den ursprungliga investeringsplanen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige och låta de prioritera…

Kanske skulle nämndens beslut lyda:

”Här har ni konsekvenserna av bortprioriteringarna, de blir katastrofala. Vi i BUN vägrar att ta ansvar för följderna. Se till att ta ert ansvar och prioritera ni!”

Typ.

%d bloggare gillar detta: