Stefan Kärvlings blogg

Nu på måndag, den 20 november, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Dagordningen är ganska kort och underlaget består av bara 159 sidor. Och flera av dem kan man nog nöja sig med att enbart ögna igenom.

Dagordningen har följande utseende:

Nämnden får som vanligt information från “golvet”, från verksamheterna. Denna gång är det information från F-6, och temat är “Elevens perspektiv”. Två elever ska delta i föredragningen.

Sedan ska ledamöter och ersättare få en grundlig genomgång av kommunens nya styr- och ledningsmodell. Det är inte en helt enkel uppgift som väntar utvecklingsledare Anna Helena Wiechel från kommunstyrelseförvaltningen. Modellen är nämligen inte helt lätt att förstå. Men Wiechel har varit med förr och ska nog lyckas även denna gång med att leda åhörarna rätt i styrsystemets labyrinter.

När jag läste igenom Riktlinjerna en gång till fastnade jag för:

“Förväntade resultat är det som förväntas uppnås och genomföras inom varje nämnds ansvarsområde och inom den budgetram som kommunfullmäktige fastställt.”

“Inom den budgetram” innebär ju att ett stort mått av realism ska prägla de förväntade resultaten. Är fallet så med nämndens förväntade resultat, tänkte jag…

Månadsuppföljningen för oktober visar att BUN:s besparingar, dvs neddragningar av resurspersoner med visstidsanställning, har gett resultat på ekonomin. Och antagligen också på verksamheten… Det ekonomiska resultatet uppgår till +3,8 milj kr och prognosen för året är en budget i balans.

Det som hjälper nämnden att få detta ekonomiska resultat är att nämnden har fått 8 extra miljoner i hyra till Holmängenskolan trots att vi inte hyr den i år. När vi börjar göra det nästa år ska BUN hitta sätt att klara sig utan de 8 miljonerna… Det betyder mer neddragningar. Denna gång av legitimerad personal…

Ärende 5, “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, handlar om Norra skolan. Det tänkte jag skulle bli en egen blogg imorgon. (Se ”Norra skolan: To be or not to be”.)

Kommunstyrelsen har frågat alla nämnder om de har möjlighet att förlägga några verksamheter till fastigheten Krickan 1 ute vid Torpa (inte långt från Torpahallen). BUN svarar nej, eftersom fastigheten ligger nära ett ställverk (anläggning för eldistribution) och:

“rekommendationen från Strålsäkerhetsmyndigheten är dock att undvika skolor, förskolor och bostäder.”

Barn ska alltså helst inte vistas nära ställverk någon länge tid.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört tillsyn på Dalaborgs respektive Frändefors förskolor för att kontrollera att gällande lagkrav följs i verksamheten. (Tillägg 25/11. TTELA hade en artikel om Dalaborgs och Frändefors förskolor, den 25/11, se ”Förskolor i Vänersborg döms ut – fara för hälsan”.)

När det gäller Dalaborgs förskola bedömer Miljö- och hälsoskyddsnämnden att lokalerna som används:

“inte är lämpade att använda som lokal för utbildning ur ett hälsoskyddsperspektiv på grund av skicket på ytskikt och materialföroreningar samt problematik med fuktpåverkan.”

Miljö och hälsa har många synpunkter… BUN:s ambition är emellertid att skapa nya förskoleplatser i området och Dalaborgs förskola har “högsta prioritet”.

Det som förvånar mig mycket är att kommunen hyr lokalerna för Dalaborgs förskola av Dalaborgsparkens ekonomiska förening – och:

“Internt i kommunen finns ett avtal som tydliggör att det är samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för skötsel, drift och underhåll av lokalerna, både invändigt och utvändigt.”

Kommunen hyr lokalerna men ansvarar samtidigt för underhåll mm. Eller ja, borde göra… Det är ett unikt hyresavtal som, tror jag, inga andra föreningar i kommunen har.

Om Frändefors skriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden:

“de externt inhyrda lokalerna i Equmeniakyrkan i dagsläget inte är lämpade att använda som lokal för utbildning ur ett hälsoskyddsperspektiv på grund av skicket och materialföroreningar samt problematik med luftkvalitén.”

BUN tänker svara att:

“Frändefors förskola behöver byggas ut och att de externt inhyrda lokalerna i Equmeniakyrkan ska ersättas.”

Equmeniakyrkan ska också vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som påpekas.

Nämnden ska vidare föreslå att kommunstyrelsen ställer sig bakom ett:

“länsgemensamt samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland.”

Inte mycket att orda om. En familjecentral är:

“En familjecentral är en samlokaliserad verksamhet som minst består av  barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.”

Sammanträdet avslutas med att dels ordförande Bo Carlsson (C) och dels förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om vad som har hänt sedan sist. Nämnden vet sällan eller aldrig vad informationerna ska handla om. Denna gång har jag dock skrivit och önskat att någon av dem informerar om säkerheten på våra förskolor. Det bad jag om efter en incident på en av kommunens förskolor, en olyckshändelse som kunde ha slutat mycket illa.

Anm. Läs också ”Norra skolan: To be or not to be”.

Anm 2. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.

I början av september fick barn- och utbildningsnämnden presidium, dvs ordförande Bo Carlsson (C), 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) och 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L), ett brev från en förskollärare i kommunen. Jag fick också brevet, men inga andra ledamöter i barn- och utbildningsnämnden (BUN). De fick det dock på nämndens senaste sammanträde den 18 september.

Förskolläraren beskrev arbetssituationen på sin förskola. Hon beskrev den stressfyllda arbetsdagen med alltför få pedagoger på alltför många barn under stora delar av dagen. Det var svårigheter att hinna med alla barn och ge dem det de hade rätt till. Det var en utmaning att arbeta enligt läroplanens mål och det var svårt att hinna med att dokumentera. Hon beskrev att måltidstillfällena inte var den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som personalen ville ge barnen.

Hon skrev:

“många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen”

Förskollärarens beskrivning var mycket levande och man kände desperationen. Jag publicerade brevet i sin helhet i bloggen “Brev från en förskollärare”.

Brevet togs upp tämligen kryptiskt av ordförande Bo Carlsson på nämndens sammanträde. Jag förstod faktiskt inte ens vad Carlsson pratade om. Efter en fråga, när Carlsson hade “föredragit ärendet”, fick jag reda på att det var det här brevet från en förskollärare som han hade pratat om. Då var det svårt att gå tillbaka och diskutera innehållet i brevet. Det var egentligen inte heller någon större mening eftersom knappast någon i nämnden hade läst det. Jag tar dock för givet att brevet från förskolläraren kommer att diskuteras på nästa sammanträde.

Ordförande Carlsson och de andra i presidiet hade författat ett svar på brevet till förskolläraren. Det skickades den 8 september. Jag publicerar svaret i sin helhet.

===

“Vi förstår av ditt brev att du upplever din arbetssituation ansträngande och att du värdesätter att ge barnen en undervisning av god kvalitet. Precis som du anser vi att personalen inom förskolan, likt all personal inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde, gör det bästa man kan för Vänersborgs kommuns barn och elever. Det är vi tacksamma för.

Vi får i nämnden regelbundna föredragningar där verksamheterna beskriver sitt arbete och sina utmaningar. Vi tillsammans har uppdrag att skapa en så god verksamhet som möjligt för de medel som Kommunfullmäktige har givit oss. Under de senaste budgetdialogerna har barn- och utbildningsnämnden lyft vikten av resurstillskott för att kunna erbjuda ökad vistelsetid för barn i förskolan och för att möta barnens behov av särskilt stöd. Än så länge har inte de ekonomiska förutsättningarna funnits för detta.

Vi i nämnden arbetar hela tiden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för Vänersborgs barn och elever. Vi och övriga världen står inför några osäkra år där det kommer vara viktigt att prioritera rätt och använda resurserna på bästa sätt.

Presidiet för barn och utbildningsnämnden genom Bo Carlsson”

===

Det finns mycket att säga om både svar och förskollärarnas och, inte minst, barnens situation i kommunens förskolor. Många vårdnadshavare och all personal kan bidra med egna erfarenheter. Jag återkommer, men det är viktigt att förskollärarna och vårdnadshavarna får kännedom om brevet som kom till BUN och även om svaret som lämnades av presidiet.

Det är bra att se att synpunkter från enskilda besvaras. Men utifrån presidiets besked borde det inte förvåna om röster höjs av alla som inte vill finna sig i att stanna vid en suck av uppgivenhet…

Det kan nog med ett tämligen stort mått av säkerhet konstateras att morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) kommer att kunna avlöpa ganska snabbt. Det är få ärenden på dagordningen och det är inte heller särskilt mycket att läsa in.

Sammanträdet inleds med en “uppföljning av förskola och pedagogisk omsorg, samt redovisning av andel legitimerade lärare”.

Det är information om bland annat förskolans globala samarbeten och arbetet kring barnens språkutveckling. Med tanke på att nämnden har visat sig tämligen diskussionsvillig i höst så skulle det kunna bli en del åsiktsutbyten kring punkten “ett normkritiskt förhållningssätt i förskolans könsneutrala lärmiljöer”. Det ska bli intressant att veta vad detta innebär i Vänersborg… Själv har jag förberett mig lite extra genom att kolla i läroplanen om kön och jämställdhet (se “Läroplan för förskolan”) och även vad Skolverket skriver i ämnet (se “Jämställdhet i förskolan”).

Det ska ske en redovisning i BUN av andelen legitimerade lärare i kommunens grundskolor. Det är ett resultat av den granskning som revisorerna utförde i början av året och redovisningen ska bli ett stående inslag från och med nu:

“…redovisas för nämnden när ett nytt läsår påbörjats hur stor andel av samtliga lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation.”

Vi får se hur utvecklingsledare Ackermann får ihop det. Det finns tydligen flera sätt att räkna.

Det blir naturligtvis en månadsuppföljning.

Till och med september har BUN ett överskott på 6,8 milj kr. Prognosen säger dock att det ska sluta i ett plus-minus-noll-resultat. Det brukar alltid uppkomma en del extra kostnader under slutet av ett budgetår. Denna gång tycker jag dock att det verkar vara ovanligt stora kostnader det sista kvartalet. Det blir till att ställa en fråga om det.

Som vanligt betonar barn- och utbildningsförvaltningen att i förskolan har flera enheter:

“kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Det är likadant i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13:

“flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser.”

Det är lite svårt att ta till sig detta, även för en nämndspolitiker. I regel är ju alla nämndens förväntade resultat uppfyllda, betygsresultaten ökar, progressionen i resultaten under högstadietiden ökar och andelen behöriga elever till yrkesförberedande program på gymnasiet ökar eller ligger på samma nivå som tidigare. Och nämnden gör inget underskott…

Det känns som om något inte stämmer. I och för sig har grundskolan ett stort underskott (-6,4 milj kr), men förskolan har ett överskott (+5,3 milj kr).

Den galopperande inflationen resulterar i ökade kostnader. Som det ser ut nu så fixar barn- och utbildningsnämnden det, i varje fall i år. Även antalet elever i grundsär ökar. Det måste nämnden få kompensation för kommande år.

Månadsredovisningen redogör också för antalet barn och elever i nämndens verksamheter. Det som slår mig särskilt är den stora variationen mellan månaderna. I augusti fanns det 1.944 barn i förskolan mm (“barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun”) jämfört med 2.215 i juni. På fritidshemmen (och enskild pedagogisk omsorg) var det som flest barn och elever i mars, 1.764, och minst i juni, 1.595. I grundskolan (förskoleklass, grundskola och särskola) var det som flest elever i juni, 4.972 elever, och minst i augusti, 4.877 elever. Det kan inte vara lätt med planeringen ute på enheterna.

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året anlitat tre privata utförare som den köper tjänster av. Nämnden är skyldig att kontrollera att avtal och uppdragsbeskrivningar är fullgjorda.

“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”

Det ska bildas en ny organisation för verksamheterna på Hunne- och Halleberg, dvs Kungajaktmuseet och Stiftelsen Bergagården. Det har vi kunnat läsa om i bland annat TTELA. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.) Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. (Jag har skrivit lite om detta i bloggen: “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.) Barn- och utbildningsnämnden ska uttala sig som remissinstans om utredningen.

För barn- och utbildningsnämndens del handlar det framför allt om naturskolan på Hunneberg. Och imorgon ska nämnden kort och gott konstatera:

“det idag inte är möjligt att finansiera tjänsteköpsavtal inom den budgetram som nämnden förfogar över.”

Det är naturligtvis tråkigt. Naturskolan är bra och det är ett tillfälle för många elever att komma ut i naturen. Det är en möjlighet som faktiskt inte alla elever har annars. Jag kan hålla med styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB när den i sitt remissvar skriver:

“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”

Men vill inte kommunen satsa pengar, så har inte BUN möjlighet att betala utifrån sin tajta budget.

Det följer sedan två väldigt formella ärenden, “Riktlinjer och regler för plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Vänersborgs kommun” och “Svar på Remiss om Valmandat för mandatperioden 2022-2026”. Riktlinjerna uppdateras framför allt därför att Skollagen har förändrats något.

Nämndssammanträdet avslutas med att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som hänt den senaste månaden.

Sedan slår Carlsson klubban i bordet – och det sker sannolikt en god stund före lunch.

===

Du kan läsa om sammanträdet här: ”Om dagens BUN (17/10)”.

Budgetarbetet för nästa år, 2023, har börjat i Vänersborg. Detta år kommer budgetprocessen att vandra särskilt länge innan den kommer fram till vägs ände – ett slutligt budgetbeslut. Det är ju valår.

Budgetprocessen börjar dock som “vanligt”, och faktum är att den så kallade budgetberedningen redan har startat sitt arbete. Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) plus gruppledarna i de partier som inte har någon plats i KSAU. Vänsterpartiet representeras av James Bucci.

Det första som kommer att hända på vägen till en ny budget är att de så kallade budgetramarna ska beslutas. I Vänersborg har det alltid blivit så att det är de styrande partiernas ramar som gäller. Sedan kommer nämnder och förvaltningar att få förhålla sig till ramarna och vad de skulle innebära för verksamheterna. Budgetramarna betyder nästan alltid att alla verksamheternas behov inte kan tillgodoses. Så småningom lägger de styrande partierna fram sitt slutliga förslag till budget, vilket också de andra partierna gör. I juni fastställer kommunfullmäktige budgeten. Men eftersom det är val i år så kommer det nya kommunfullmäktige, utifrån valresultatet, också att besluta om budgeten. Då kan det faktiskt ske ändringar i budgeten. Två budgetbeslut under samma år således.

Kommunen har många viktiga verksamheter. En verksamhet som det kanske talas för lite om i den allmänna debatten och i budgetarbetet är förskolan.

I Vänersborg finns det 26 kommunala förskolor. En av förskolorna har öppet dygnet runt, Lanternan. Det finns också en öppen förskola, Sirius, som ingår i en familjecentral. Det finns vidare en allergianpassad avdelning på en av förskolorna och på en annan finns det pedagoger med en ökad kompetens kring barn med hörselvariationer, Korsgatans förskola. Det är drygt 1.800 barn placerade i den kommunala förskolan.

Förskolan är en del av utbildningen inom skolväsendet och den har en viktig roll. Skollagen slår fast utbildningens syfte:

“Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”

I läroplanen utvecklas och fördjupas beskrivningen av uppdraget:

“Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.”

Det här var inledningen. Uppdraget beskrivs betydligt mer omfattande. (Se “Läroplan för förskolan”.)

Förskolan förbereder barnen för grundskolan och är ett första steg i det livslånga lärandet. Det har lett till en diskussion om att införa mer undervisning i förskolan i olika ämnen som t ex naturkunskap och matematik. Och de flesta förskolor (alla?) undervisar också om detta. Det kanske är bra för barnen, jag vet inte riktigt. Det beror väl på hur undervisningen läggs upp… Men enligt min uppfattning finns det andra kunskaper och förmågor som kanske har ännu större betydelse för barnens fortsatta lärande och som förskolan av tradition har visat sig väldigt bra på. Det handlar om att utveckla förmågor som kreativitet, motivation, samarbetsförmåga, noggrannhet och ansvarstagande. Det tillsammans med språkutveckling tycks mig vara särskilt betydelsefulla i det livslånga lärandet.

På barn- och utbildningsnämndens nästa sammanträde, den 14 februari, ska nämndens politiker få fördjupa sig i ämnet. Presentationen har den passande titeln ”Barnets möte med undervisning i förskolan”.

Det är viktigt att huvudmännen i Sverige, dvs kommunerna, ger förskolan de förutsättningar som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Barn som har gått i en fungerande och bra förskola har betydligt bättre förutsättningar i livet än många andra barn. Särskilt viktig är förskolan för barn med utrikes födda vårdnadshavare.

I Vänersborg har förskolan alltid haft ett gott rykte och legat långt framme pedagogiskt. På senare år har förskolepersonalen dock fått det allt tuffare att fullgöra sitt uppdrag. Och då tänker jag egentligen inte på pandemin som naturligtvis har gjort uppgiften oerhört mycket svårare för personalen. Nä, jag tänker på att förskolan inte har fått tillräckligt med resurser rent generellt. I Vänersborg har det ibland kompenserats av statliga bidrag till enskilda förskoleprojekt etc. Statsbidragen har då kunnat användas till att t ex öka personaltätheten och/eller minska barngrupperna. Det har dock ofta bara gällt vissa förskolor och bidragen har varit tidsbegränsade.

För att förskolan ska bli ännu bättre och personalen kunna göra ett ännu bättre jobb så kräver Lärarförbundet, som organiserar personalen, framför allt att fler förskolelärare utbildas. Det råder nämligen brist på förskolelärare i landet. Vidare vill Lärarförbundet att gruppstorlekarna anpassas efter barnens behov, vilket rent generellt innebär mindre barngrupper. Men vissa barn behöver mindre grupper än andra barn. Det är självklart också så att ju yngre barn desto mer beroende är de av att det finns personal tillgänglig. Det behövs även fler lärare med specialpedagogisk kompetens i förskolan menar Lärarförbundet.

För ungefär 10 år sedan var det ett antal förskolepedagoger som tröttnade på alla besparingar och nedskärningar på förskolorna i Sverige. De startade en grupp på Facebook som snart växte. Idag har gruppen drygt 35.000 medlemmar. Denna rörelse av missnöjda pedagoger kom att kallas förskoleupproret.

Förskoleupproret gick ännu längre i sina krav än Lärarförbundet. Pedagogerna krävde:

• “max 12 barn i småbarnsgrupp, 1-3 år”
• “max 15 barn i storbarnsgrupp, 3-5 år”
• “max 4-5 barn per pedagog i varje barngrupp”
• “att barngruppsstorlek är anpassad efter lokalens storlek”
• “att barn med särskilda behov får de resurser som krävs”
• “att alla förskolor har tillgång till specialpedagog”
• “att det sätts in vikarier när verksamheten kräver det samt att det sätts in från första dagen”
• “beslut om likvärdig, reglerad planeringstid för förskollärare i hela landet”
• “fortbildning och kurser på arbetstid”
• “ökad lön”
• “att alla kringuppgifter för förskolepersonalen plockas bort. Med kringuppgifter menar vi exempelvis: laga frukost och mellanmål, duka till måltider, diska, städa, ringa vikarier, beställa varor, schemaläggning och andra tidskrävande administrativa uppgifter.”

Vad jag vet så finns det ingen organiserad grupp för förskoleupproret i Vänersborg. Många av kommunens förskollärare är däremot med i förskoleupproret på Facebook. Enligt ordförande i Lärarförbundet i Vänersborg så står förbundet bakom många av kraven:

“Mer personal, mindre barngrupper, planeringstid, mindre arbetsbelastning och bättre arbetsmiljö till exempel.”

Det kanske inte är realistiskt att alla krav ska tillgodoses redan 2023 i Vänersborg, men det visar vad professionen anser krävs för att förskolan ska kunna uppfylla sitt statliga uppdrag på ett fullgott sätt. Och de om några borde veta… Dessutom är jag ganska övertygad om att även tjänstepersonerna på förvaltningen håller med om flera av kraven. Och det gör kanske också politikerna i nämnden… I den senaste verksamhetsberättelsen står det t ex:

”I förskolan ser man att mindre barngrupper skapar en inkluderande och tillgänglig lärmiljö där alla barn kan delta på sina villkor och får möjlighet till en undervisning av hög kvalitet.”

Förskoleupprorets och Lärarförbundets krav kan vara något att tänka på för alla politiker som just nu sitter och “pysslar och pusslar” med budgetramarna för 2023. 

Framtiden börjar i förskolan!