Arkiv

Archive for the ‘Holmängen’ Category

Några ord om BUN (20/9)

26 september, 2021 1 kommentar

Förra måndagen, den 20 september, kl 08.30 greppade Bo Carlsson (C) ordförandeklubban och förklarade sammanträdet öppnat. Det var som vanligt. Precis som om ingenting hade hänt.

Det var nog inte bara jag som hade känt en viss osäkerhet inför barn- och utbildningsnämndens (BUN) första sammanträde efter sommaruppehållet. Det hade onekligen blåst en del kring Carlsson sedan det senaste nämndmötet. Det kunde vi läsa om i TTELA den 25 augusti. (Se TTELA “Blåsut portas från Arenan”.)

Bo Carlsson har ju tillsammans med det förra kommunalrådet Marie Dahlin (S) suttit i styrelsen för bandyklubben Blåsut. Och den styrelsen skötte sig som bekant inget vidare:

“Vi har en ny styrelse nu, den gamla har inte skött sig. De har inte gjort de åtaganden de ska och inte betalat av sina skulder hos kommunen.”

Det sa Blåsuts nye ordförande Dan Kjellson till TTELA, och fortsatte:

“Det är en katastrof. Jag har suttit i många styrelser genom åren, men jag har aldrig varit med om något liknande.”

Bo Carlsson (C) klarade uppenbarligen inte av sina åtaganden i Blåsuts styrelse, men att fortsätta ordförandeskapet i barn- och utbildningsnämnden med en budget på nästan 900 miljoner kronor – det har han socialdemokraternas, miljöpartiets och centerpartiets förtroende för. Vi är nog många som anser att det är tveksamt om han fortfarande är värd det förtroendet och den ansvarsfulla posten. Men kommunledningen har som sagt tydligen motsatt uppfattning.

Det blev ett längre sammanträde än beräknat i måndags. Ordförande Bo Carlsson (C) slog inte klubban i bordet förrän nästan 4 timmar senare, strax före kl 12.30.

Jag skrev en blogg innan sammanträdet, där jag beskrev ärendena tämligen utförligt. (Se “BUN! BUN! BUN! (20/9)”.) Det “största” ärendet var “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”.

Det blev en hel del information och frågor i detta ärende. Det var faktiskt lite så att man fick känslan av att några ledamöter inte hade läst underlaget…

Det var nog ingen ledamot som egentligen var negativ till de planer som tjänstepersonerna hade lagt fram i förstudien/utredningen på politikernas bord. Men det var ett stort och omfattande ärende som skulle få konsekvenser för tämligen många år framåt. Och det fanns en del frågetecken.

Det är framför allt prognoserna för befolkningsutvecklingen som utgör en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år och det kommer de sannolikt att göra de kommande åren också. Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever i grundskolan redan 2024? Och även om det inte händer då, så är det bara en tidsfråga tills det behövs en ny förskola på Holmängen – och fler elevplatser på Holmängens skola. Det kanske är smartast att bygga en ny förskola redan nu?

Det ska inte heller glömmas att boendet på Restad Gård är en del av osäkerheten. Hur många barn och elever kommer det att finnas på Restad Gård de närmaste åren? Det vet naturligtvis inte ens Migrationsverket. Det är ingen som kan förutsäga utvecklingen i världen och vilka migrationsströmmar det kan leda till.

Eller som ordförande Carlsson uttryckte det:

“Det vi vet, vet vi. Det vi inte vet, vet vi inte.”

Carlsson menade att nämnden får sätta sin tilltro till de befolkningsprognoser som kommunstyrelsen ger oss.

Om det blir som utredningen har tänkt sig att det öppnas förskola med 85 platser i en del av Holmängens skola, så uppkommer en del frågor som det inte gick att utläsa några svar på i förstudien. De handlar t ex om utemiljön och matsalar. Ska det vara olika lekplatser för förskola resp skola? Fungerar en integrering? Olika matsalar? Förskolan äter ju också frukost, mellanmål… Precis som fritidshemmet. Var ska fritids hålla hus?

Det finns säkerligen många fler frågor, och de tål att diskuteras innan, och under, nästa sammanträde. För det blir nämligen mer tid. Ärendet bordlades.

Det var Kärvling (V) som yrkade bordläggning.

“Jag ser inte vinsten att skjuta på beslutet.”

Sa däremot liberalen Gunnar Henriksson. Henriksson hade tidigare fått information om ärendet i presidiet. Vilket inte “vanliga” ledamöter och ersättare i nämnden hade fått.

Henrik Josten (M) yrkade bifall till mitt förslag. Det blev votering. Nämnden beslutade om bordläggning mot de styrande partiernas och Gunnar Henrikssons vilja.

Jag hoppas att den extra tiden utnyttjas till att utredningen läses igenom och analyseras. Och att det diskuteras med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar.

TTELA skrev om ärendet, se “Stort behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg”. Det står att  Björkholmsgatan ska avvecklas. Och det stämmer, men å andra sidan är förskolan redan nedlagd av nämnden för flera år sedan. Björkholmsgatan öppnades vid årsskiftet av förvaltningen för att platserna i övriga förskolor inte räckte till. Och Norra skolan? Hanteringen av Norra ger mig en smärre ångest.

Bo Carlsson sa:

“Norra skolan är en pusselbit som vi alltid har med oss och som vi funderar över.”

Jag vet inte vad Carlsson menade. Han har varit med och styrt kommunen i 7 år på raken nu. Carlsson är en av de ansvariga för Norra skolans öde.

Ärende 3 hade titeln “Överenskommelse samnyttjande av lokaler mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden”. Även detta ärende beskrev jag innan sammanträdet. (Se “BUN! BUN! BUN!”.)

Det blev några frågor om samhällsbyggnadsnämndens roll i överenskommelsen mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden, men också om regelverk och ansvar för t ex underhåll, städning, investeringar, “rörlig utrustning”, undervisningsmaterial osv. Gunnar Bäckman (KD) passade på att flika in att den interna hyressättningen var helt uppåt väggarna…

Förvaltningens förslag till beslut antogs av en enig nämnd.

Det sista tyngre ärendet var delårsrapporten.

Förvaltningschef Bråberg och förvaltningsekonom Edkvist gick igenom rapporten. Och jag kunde som vanligt inte vara tyst. Fast det var ingen större överraskning, jag hade ju talat om i min blogg innan (se “BUN! BUN! BUN!”) vad jag skulle framföra.

Jag sa bland annat det var imponerande att trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfyllde nämnden alla förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås (utom ett)… Jag undrade om detta t ex betydde att nämnden skulle kunna avstå ekonomiska resurser till t ex socialnämnden i framtiden…

Det var nog ett rätt provocerande inlägg… Eller? Jag vet inte. Det blev nämligen totalt tyst på sammanträdet. Ingen sa något, ingen politiker, ingen tjänsteperson. Ingen. Bara en öronbedövande tystnad.

Bo Carlsson slog klubban i bordet och konstaterade att nämnden skulle ta en paus. Under denna paus ringde en i den borgerliga oppositionen och uttryckte sin förvåning över att ingen ville diskutera… Vi var två.

Innan sammanträdet avslutades fick nämnden information om läget på Restad Gård. Barn- och utbildningsförvaltningen har fram till och med 17 september placerat 49 elever på Restad Gård i förskoleklass till årskurs 9. Av de kända planerade förflyttningarna kvarstår nu Mellerud och där finns det ca 22 elever som ska flytta till Vänersborg. Det sker dock inte förrän efter jul. 23 barn har hittills tagits in i förskolan.

Sedan var sammanträdet slut och jag kunde inte låta bli att undra varför inte ledamöterna i nämnden vill diskutera viktiga förskole- och skolfrågor… Och det funderar jag på fortfarande.

VA och utsläppen 2020

Förra året kunde vi läsa att det bräddas drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Den informationen lämnades i pressen efter att hela bräddningsfrågan hade aktualiserats i samband med att de danska planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund blev kända. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.)

Bräddning betyder alltså att avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det sker oftast i samband med kraftiga regn.

Och finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs och det kommande beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, som tampas med kommunen om sina avlopp. 

Kommunen vill nämligen tvinga in så många som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA ”VA-taxorna på väg att höjas igen”.) Men det är oftast inte det argumentet som framförs. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar. 

Det är en sanning med stor modifikation…

Vänersborgs kommun är med och bidrar till de drygt 8 miljarder liter som varje år bräddas. Avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda och alla ledningar och pumpstationer bräddar regelbundet. Det står beskrivet i de av Kretslopp & Vatten årligen publicerade miljörapporterna. Den senaste rapporten gavs ut för någon månad sedan och beskriver och analyserar förra året, år 2020.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten är ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 28.520 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.360.

För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna (det finns undantag i andra kommuner, Sveriges Radio ”Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom”) och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Avloppsreningsverken ger emellertid alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstemän på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.

Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kbm i lilla Ryrsjön…

Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Vid Brålanda reningsverk bräddades det 4.100 kbm. Det bräddades vid 26 tillfällen under sammanlagt 164 timmar. Holmängens reningsverk klarade sig bättre och bräddade “bara” 797 kbm vid 3 tillfällen och under 6,5 timmar.

Även avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda, t ex i samband med större regn eller strömavbrott. Det kan också bli andra fel på eller stopp i pumpar. Då kan avloppsvatten rinna ut på lite olika ställen… Förra året, 2020, bräddade 10 pumpstationer i Vänersborg (ej dalslandsdelen) sammanlagt 208 gånger. Totalt uppskattas 4.000 kbm ha bräddats. I dalslandsdelen bräddade en av pumpstationerna i Frändefors tätort (se punkt 5 på kartan bredvid) 27 gånger förra året under totalt 7 dygn. Det uppskattas att det då bräddades totalt 4.000 kbm.

I centrala Vänersborg är dagvattnet, t ex vatten från gator, separerat från avloppsvattnet. Det innebär att det, i varje fall enligt kommunen, inte är avloppsvatten som rinner ut vid badplatserna på Skräcklan efter regnoväder. Så när det står i miljörapporten att det bräddades vid 83 tillfällen vid Dalbobron så behöver det alltså inte vara avloppsvatten. Hur det är på Sandgärdet, där det bräddades 36 gånger, i Ryr, 27 bräddningar, Ängsvägen, 26 bräddningar, eller Lundgrens väg, 21 bräddningar, vet jag dock inte. Det är inte överallt som ledningarna är separerade. Längs t ex dalslandskusten rinner avloppsvatten i samma ledningar som dagvattnet. Hur det är i Frändefors samhälle (se ovan) vet jag inte.

Det finns en annan aspekt av utsläpp. I miljöbalkens 1 kap 1 § står det inte bara att:

“människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter”

utan också att:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”

I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2020. Notera att siffrorna anger ton/år.

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.

Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.

Det är lite svårt att utläsa, särskilt på miljörapporten från Holmängen, men jag uppfattar redovisningen som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna värdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:

“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde för totalfosfor har klarats men inte riktvärdet för kvartal 4. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”

När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2019”) noterar man att värdena på utsläppen inte direkt har förbättrats. Holmängens reningsverk släpper ut mer Hg, Cd, Pb, Zn, Cr, Ni och As än 2019. När det gäller t ex bly så är det mer än dubbelt så mycket jämfört med 2019, och för Cr 60% och Cd och As 20% mer. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men nog trodde jag att utsläppen skulle minska över tid.

Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Slammet ja.

Reningsprocesserna ger upphov till slam. Under 2020 producerades 2.822 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt transporterades 8.627 ton slam till Ragnsells på Häljestorp. Där blev slammet till jord för Ragnsells sluttäckning av deponin. Även slammet från avloppsreningsverket i Brålanda transporterades till Häljestorp. Där mellanlagrades slammet för att sedan spridas på åkermark. Den totala mängden slam som transporterades till Ragnsells från Brålanda var 1.233 ton.

Slammet från Holmängen respektive Brålanda används tydligen på olika sätt, varför vet jag inte.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2020 användes 1.316.950 kWh på Holmängens reningsverk. Det var mindre än 2019. Det producerades också biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 234.532 kWh förra året. Under 2020 användes 503.480 kWh i Brålandas reningsverk. Det var också mindre än året innan.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018” och “VA och utsläppen 2019”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra de tre åren med varandra.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

PPS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”.

PPPS. Det var badförbud vid några tillfällen förra sommaren på Skräcklan efter häftiga regn. Var det avloppsvatten eller var det på grund av Kanadagässens invasion…? Det var en intressant diskussion bland invånarna om orsakerna, se bland annat “Bad och bräddning”. Kommunen tar i varje fall det säkra före det osäkra och uppmanade nu i söndags (på Facebook) alla vänersborgare på Skräcklan:

Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”

 

VA och utsläppen 2019

2 augusti, 2020 Lämna en kommentar

I maj var det stor uppmärksamhet kring planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.) Då fick allmänheten också veta att det släpps ut avloppsvatten även i Sverige. Det släpps ut drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Jag delade några artiklar på Facebook och fick då frågan om hur det var i Vänersborg. Jodå, det bräddas i Vänersborg också. Det har jag redogjort för i några bloggar genom åren. Men frågan blev också en påminnelse om att jag inte hade skrivit om bräddningar förra året…

Bräddningar kan man nämligen läsa om i de miljörapporter som Kretslopp & Vatten sammanställer varje år. Miljörapporterna omfattar avloppsverksamheten på kommunens båda avloppsreningsverk året innan. Således handlar årets två miljörapporter om Holmängens respektive Brålandas avloppsreningsverk förra året, 2019.

När jag bläddrade i Kretslopp & Vattens sidor på kommunens omfattande hemsida, som en förberedelse för denna blogg, upptäckte jag att det även här fanns en stor mängd intressant och lärorik information. (Se startsidan: “Vattentjänster”.) 

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Det har alltid varit min uppfattning. Men när jag läste på Kretslopp & Vattens hemsidor insåg jag till min förvåning att det fanns ytterligare två vattenverk (se cirklarna/punkterna på kartan):

“Den allmänna vattenförsörjningen i Vänersborgs kommun baseras på uttag av ytvatten i Vänern/Göta Älvs vattentäkt till vattenverken Skräcklan och Rörvik. Grundvatten tas i Hästevadets (Vargön) samt Dyrehögs vattentäkter till vattenverken Hästevadet och Källeberg.”

Den här texten hittade jag dock inte på hemsidan utan i kommunens så kallade Blåplan. Det är en mycket ambitiös plan – också med mängder av intressanta och viktiga fakta. (Du kan ladda ner planen här, den är i tre delar.) Jag lärde mig t ex att vattenverket på Skräcklan har kapacitet att klara hela Vänersborgs kommuns behov. Och även att Hästevadets och Dyrehögs reservvattentäkter kan kopplas in om det blir kris. Dessa vattentäkter kan försörja 20 procent av behovet i den allmänna vattenförsörjningen under obegränsad tid. Det kan väl nämnas att det också finns en reservvattenledning mellan Vänersborg och Trollhättan. Som inte har något att göra med Trollhättans planer i Nordkroken… (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”.)

Man lär sig, även som pensionär. Men miljörapporterna för 2019, vilka alltså är de senaste, handlar om avloppsverksamheten på avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Trestad Center och Väne Ryr, medan avloppsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. I Vänersborg är ledningsnätet för spillvatten ca 25 mil långt och det finns 51 pumpstationer längs nätet. 

Pumpstationernas uppgift är att pumpa/lyfta avloppsvattnet vidare på de delar av ledningsnätet när det inte kan rinna vidare med självfall. I samband med Kanadagässens invasion på Skräcklan i sommar och “badförbuden” så blev pumpstationerna både aktuella och “intressanta”… (Se “Bad och bräddning”.)

I miljörapporterna står det angående pumpstationerna:

“I samtliga pumpstationer finns givare som signalerar när nödutloppsnivån uppnås, signalen överförs till en dator vid avloppsreningsverket. Datorn gör en larmutskrift och dessutom en månadsrapport. I denna månadsrapport kan utläsas antal gånger samt sammanlagd tid som nödutloppen varit i funktion. Med hjälp av dessa rapporter har beräkningar gjorts av den mängd avloppsvatten som har passerat genom nödutloppen.”

Det går alltså inte utifrån nivåmätningen att säga hur stora volymer som har bräddats. Storleken på bräddningarna beräknas utifrån bräddtid och ett förmodat normalflöde i inloppsledningen till pumpstationen.

För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas alltså bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv…

Under 2019 beräknas ca 4.100 kbm ha bräddats i Holmängens avloppsreningsverk eller om det möjligtvis är totalt på hela “Holmängens” ledningsnät. I miljörapporten för Holmängen står det:

“Sammanlagt bräddade 14 pumpstationer 102 gånger under totalt 30 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 4.100 kbm ha bräddats på grund av regn.”

I Brålanda bräddades 5.500 kbm. I miljörapporten för Brålanda:

“Sammanlagt bräddade en pumpstation 27 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 5.500 kbm ha bräddats på grund av regn.”

Jag antar att det mesta av det här avloppsvattnet flöt ut i Frändeforsån.

Det är onekligen en del orenat avloppsvatten… Å andra sidan kan det vara bra att jämföra det med att Holmängen behandlade 6.034.482 kbm avloppsvatten förra året och Brålanda 606.238 kbm.

Det pågår en stor diskussion om det är “nyttigt” att slammet från reningsverken läggs ut på åkrar. Vilket är tveksamt… Slam från Brålandas reningsverk mellanlagras på Häljestorp och sprids sedan ut på åkermark. Det handlar om 2.700 ton. Det transporteras slam från Holmängen till Häljestorp också. Rapporten skriver:

“Under 2019 producerades 2.840 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt 2.063 ton slam transporterades till Ragnsells som har gjort jord till deras sluttäckning av deponin.”

Avloppsreningsverken är inte hundraprocentigt “effektiva”. Det “rinner igenom” en hel del… Ut i naturen…

Det släpptes ut följande från reningsverken i Vänersborg förra året (i ton/år):

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Det finns en annan aspekt av utsläpp, inte bara att t ex kväve och fosfor hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas

Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):


Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2019 användes 1.596.745 kWh på Holmängens reningsverk. (Det producerades dock biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 117.320 kWh förra året, men då hade den driftproblem och fungerade inte på 6 månader.) Under 2019 användes 655.059 kWh i Brålandas reningsverk.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Förra året skrev jag en blogg om VA och utsläppen 2018 – se här. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra 2019 års utsläpp med 2018.

PS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”. Filmen är alldeles ny.
(Tillagt efter tips från Daniel P i gruppen ”Vänersborgare” på FB. 3/8)

Bad och bräddning

Idag kan vi läsa en insändare i TTELA (se “Avloppsvattnet förorenar baden”) som slår fast att:

“det är kommunalt avloppsvatten som går ut orenat när det regnar kraftigt och som sedan förorenar baden i Vänersborg.”

Vänersborgs kommun svarade insändarskribenten på direkten. Kommunen skrev:

“Vid extrema väder bräddar avloppsvatten ut en del orenat för att undvika att dränka de som har källare på sina fastigheter.”

Och kommunen fortsatte:

“Vänersborgs kommuns avdelning Kretslopp & vatten har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

Med Kretslopp och Vattens kartor över pumpstationer och bräddar på ledningsnätet i minnet så reagerade jag på detta sistnämnda. (Se “Vad beror badförbudet på?”.) Det var inte korrekt.

Det fick bli (ytterligare) ett mail till Kretslopp och Vatten.

Jag fick snabbt svar av en av cheferna, ställde kompletterande frågor och fick snabbt svar igen. Jag tycker att svaren från Kretslopp och Vatten tillsammans ger en bra och tämligen komplett bild av vad som har hänt. Därför återger jag mailväxlingen i sin helhet, och hoppas med det att bilden av vad som har hänt blir tydligare.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag läser insändaren i dagens (fredag 2 juli) TTELA och svaret från kommunen. Jag reagerar när det står i svaret:

“…har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

I Miljörapport 2019 så finns denna karta (till vänster; min anm) med på pumpstationerna på ledningsnätet:

Även nedanstående karta (till höger; min anm) finns med, som jag uppfattar det är närmast identisk, eller kanske borde vara det. Den visar bräddar på ledningsnätet.

Båda kartorna visar att det finns sådana här “punkter” runt Skräcklan, även väldigt nära de aktuella badställena.

Vad är det dessa kartor visar om inte “punkter” där kommunen kan brädda? Ni måste förklara detta för mig. Varför är kartorna annars med i Miljörapporten?

I ett tidigare mailsvar till mig, så skrev ni att det har bräddats efter skyfallet för snart 2 veckor sedan. Men att det krävdes en utredning innan ni kunde säga var och hur mycket det hade bräddats. Men är det inte så att Kretslopp & Vatten har ständig koll på drifttid, avloppspumpar, driftstopp och eventuell bräddning? Vad hindrar er från att i stort sett i realtid säga var bräddningar sker?

Så, var bräddades det efter skyfallet?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Den 21/6 bräddades det på följande ställen: Kvarnbäcken, Ängsvägen, Dalbobron och Lundgrens väg. Totalt bräddade Kretslopp & vatten 202 m³. När det är sådant extremt regnoväder är det dagvattnet som inte hinner med att svälja allt vatten. Det är inte avloppsvattnet som rinner ut orenat.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag tackar för svaret, men noterar att du dock inte svarade på alla mina frågor. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det. Som t ex de här punkterna som visas på kartorna, det är väl platser där det kan bräddas?

Det är väl inte ovanligt att regnvatten kommer in i avloppsledningarna genom otäta rör och fogar. Kan det inte ha skett den här gången också? Är dagvattnet separerat från avloppsvattnet överallt i centrala stan? Även på de ställen där det bräddades den 21/6? Noterar också att det inte är så långt mellan Dalbobron och Skräcklan.

Sedan undrar jag om dagvattnet separeras i VA-utbyggnaden längs dalslandskusten, t ex vid Sikhall?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Ja, de punkterna som finns på kartan är punkter där det kan bräddas. 

Ja, regnvatten kan komma in i avloppsledningarna och det kan ha skett denna gången också. Detta ser vi på flödena in till avloppsverket. Avloppsverket har klarat av att rena allt vatten som har kommit in till verket det specifika dygnet.

Ja, dagvattnet är separerat från avloppsvattnet i centrala stan. Även på de andra ställena som bräddades.

Vi resonerar att bräddningar från Dalbobron sker söderut och inte norrut mot Skräcklan.

Det finns inga dagvattenledningar längs Vänerkusten.

Vad beror badförbudet på?

28 juni, 2020 2 kommentarer

I torsdags tog jag som vanligt ett, av ett flertal, dopp under dagen, precis som jag gjort varje dag under veckan. Bor man på Skräcklan så bor man vid sjön och bor man vid sjön så ska man bada. I varje fall när det är nästan 30 grader i skuggan och till och med fiskmåsarna är tysta på grund av utmattning i värmen.

Doppet visade sig emellertid bli det sista doppet under veckan. När jag kom upp ur vattnet vid badtrappan inte långt från Fridastatyn, så mötte jag nämligen en fd lärarkollega med sitt barnbarn. Hon undrade var man kunde bada. Jag var lite frågande, men det visade sig att ett plakat nyligen hade satts upp vid barnbadet vid Norra skolan:

“Avrådan från bad”

På ett annat A4-plakat på samma skylt upplyste Miljö- och byggnadsförvaltningen om orsaken:

“Vattnet vid Skräcklan Barnbadet innehöll vid senaste provtagningen höga halter bakterier, bl.a. E.coli, som kan orsaka magsjuka. Vi avråder speciellt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada. Omprov har tagits och provsvar väntas i början på nästa vecka. Till dess avråder vi från bad.”

Det är inte bara Coronan som vi gamlingar ska akta oss för. Det är också vattnet utanför Skräcklan… Det rådde för övrigt också “avrådan från bad” på ytterligare två ställen vid Skräcklan, bland annat på Jacoben. Eller Jacobs udde som det heter officiellt. Fast det fanns inget plakat där jag badade…  Men, det var alltså badförbud på hela Skräcklan.

Vid hemkomsten läste jag på TTELA:s hemsida (se TTELA “Här avråder kommunen från bad – bakterier i vattnet”):

“I måndags gjordes provtagningar av vattnet vid flera badplatser i Vänersborg. När kommunen nu har fått svar på proverna visar de att vattnet var otjänligt och innehåller för höga halter av tarmbakterier.
– Proverna visar att vattnet var förorenat av bakterier som finns i avföring och spillning. … säger Kajsa Wegberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Vänersborgs kommun.”

TTELA var tydligare än vad anslagen vid Skräcklan var. Dessutom, skrev TTELA, avrådde kommunen från bad även på Sikhall och i Nordkroken.

Orsaken till badförbudet är alltså tarmbakterier, som finns i “avföring och spillning” – främst E.coli-bakterier. E.coli-bakterier förklaras så här på Wikipedia (se här):

Escherichia coli, förkortas ofta E. coli (kolibakterie) … E. coli lever i de nedre delarna av tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Det klarlades tidigt att den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. … E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran (intestinala floran). Antalet E. coli-bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram avföring.”

På kommunens hemsida (se “Otjänligt badvatten”) sägs det också att provtagningen även visade på för höga halter av enterokocker. Enterokocker verkar inte vara några roliga tarmbakterier, men det kan jag väl i och för sig inte påstå att E.coli är heller…. Enterokocker beskrivs på Wikipedia (se här), men också på Folkhälsomyndighetens hemsida (se “Sjukdomsinformation om vancomycinresistenta enterokocker (VRE)”):

“Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser. … VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. … En infektion eller ett bärarskap av VRE ska enligt smittskyddslagen anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Fyndet ska även föranleda en smittspårning.”

Det är förhoppningsvis en liten risk att någon ska drabbas av de här bakterierna, men bara att de finns och att kommunen därmed avråder från bad gör mig lite orolig. Nu brukar jag sällan svälja något vatten, men alla småbarn…

Orsaken till att bakterierna finns i badvattnet vid Skräcklan, Nordkroken och Sikhall beskriver TTELA genom att citera miljö- och hälsoskyddsinspektör Wegberg:

“Det var ett ordentligt skyfall och i samband med det sköljs marker av och bäckvatten rinner ut i sjön.”

Och visst var det ett ordentligt skyfall. Regnet formligen öste ner på söndagskvällen, skyfallet gav 51,2 millimeter. Ingemar Vänerlöv, känd lokal klimatexpert, sa till TTELA (se TTELA “Hela juni månads regnmängd föll på en timme”):

“Det här är den näst största dygnsmängden i Vänersborg sedan mätstarten 1860.”

Men finns det en massa E.coli och Enterokocker i markerna och i bäckvatten? På t ex Skräcklan finns det väl ingen bäck och gatorna är fulla av brunnar där vattnet kan rinna ner…? Och inte kunde väl Canadagässen, och alla andra gäss, förorena vattnet på hela Skräcklan på en gång? Kan det “otjänliga badvattnet” bero på något annat? På kommunens VA-ledningar? Avloppsvatten brukar nämligen innehålla tarmbakterier…

I “Miljörapport Holmängen 2019” (kan laddas ner här) som skrivs och publiceras av Kretslopp & Vatten står det:

“Avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda i samband med driftstopp, avstängning vid planerat underhåll eller i samband med större regn.”

Bräddning innebär att (se Wikipedia):

“mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät avleds direkt och utan rening till ett vattendrag, hav eller en sjö”

Det blev ett mail till samhällsbyggnadsförvaltningen. Och jag fick svaret:

“Vänersborgs Kretslopp och vatten har inga bräddar som går ut vid de drabbade badstränderna.”

Men jag trodde mig sedan tidigare veta att kommunen kan brädda i hamnkanalen, och den ligger ju nära barnbadet på Skräcklan.

I miljörapporten beskrivs pumpstationerna på ledningsnätet och i en bilaga har de märkts ut på en karta – se kartan till vänster.

Och vad jag förstår så är det i pumpstationerna som bräddning kan ske. Eller? I en bilaga strax efter så finns det en karta som visar bräddar på ledningsnätet.

Men vad jag förstår så visar de båda kartorna samma sak, även om de inte riktigt överensstämmer. Det tycks dock oavsett vilken karta man föredrar att använda, som att Skräcklan är omgiven av pumpstationer och bräddar.

Tyvärr finns inga kartor över Nordkroken, men i en tabell finns Nordkroken upptaget under rubriken “Bräddar vid pumpstationer”. (Däremot finns inte Sikhall med i “Miljörapport Brålanda 2019”. Huruvida en bräddning vid pumpstationerna i Södra och Norra Timmervik och Sannebo kan påverka Sikhallsbadet har jag inte en aning om.)

Hade det bräddats på kvällen eller natten i söndags/måndags? Jag fick följande svar från Kretslopp och Vatten:

“Naturligtvis har det bräddat, nederbördsmängden var den näst största för ett dygn sedan 1860. Hur och var det bräddat kan jag inte svara på i detta mail. För att få fram dessa uppgifter krävs en utredning och uppgifterna tas fram i samband med miljörapporten.”

Visst har det bräddats, men enligt mailet så lär vänersborgarna och undertecknad få reda på var och hur mycket först om ett år…

Jag är inte personen att säga vad orsaken till de förhöjda värdena av tarmbakterier i badvattnen i kommunen egentligen beror på, men det vore förvånande om inte kommunens avloppsledningar hade något med det att göra. Mycket förvånande…  Jag hade hoppats på ett klargörande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen redan i fredags, som kanske hade skingrat mina okunniga tankar. Men det kom inget svar. Kanske kommer det imorgon måndag, och kanske får jag då reda på mer.

Men jag kan inte heller låta bli att fundera över kommunens febrila jakt på enskilda avloppsanläggningar… För inte är det godkända enskilda avloppsanläggningar på landsbygden som är boven i dramat om det förorenade Vänervattnet… Varför ska kommunen tvinga fastighetsägare att för dyra pengar koppla in sig på det kommunala VA-nätet – så att kanske ännu mer orenat avloppsvatten ska kunna rinna ut i sjön vid våra badstränder? (Det är svårt att säga vad föroreningarna i Sikhall beror på. Det kan enligt vissa bero på att VA-ledningarna som går alldeles vid sjökanten är enkelmantlade och inte dubbelmantlade – och att ledningarna helt enkelt läcker… Jag vet inte, men jag kan garantera att det inte beror på Solvarms naturhus…)

Det är viktigt att kommunen är öppen, tydlig och ärlig om vad som händer. Om det bräddas, vilket kan vara nödvändigt i ett ej fullt fungerande VA-nät för att förebygga skador i t ex byggnader, så måste detta kommuniceras med kommuninvånarna. Utan prestige.

Till sist.

Jag, liksom säkerligen många andra, badade i början på veckan, flera gånger varenda dag, i det förorenade vattnet på Skräcklan. För förorenat blev det på grund av störtregnet på söndagskvällen. Om det råder ingen som helst tvekan. Och det visste säkert kommunen om redan samma kväll/natt att det skulle bräddas vid pumpstationerna. (Det är ju inte första gången det händer att vattnet blir förorenat efter regn!) Varför sattes inte plakaten med avrådan från bad upp redan i måndags? Varför väntade kommunen ända till torsdag? Varför lät man barn bada på Norra skolan fast vattnet var fullt av tarmbakterier?

I torsdags, samma dag som plakaten sattes upp, tog Miljö- och byggnadsförvaltningen nya vattenprov. Provsvaren kommer i början på denna vecka, kanske redan imorgon måndag. Säkerligen har bakteriehalterna sjunkit successivt under måndag till torsdag, så att det går att bada igen. Det vill säga, det hade kanske gått att bada på Skräcklan mellan torsdag-söndag, men då har det rått “badförbud”…

Så när plakaten tas bort imorgon, och badandet “släpps fritt”, samtidigt som kommunen tar nya prov, vars svar kommer på torsdag, som kanske återigen visar förhöjda värden av tarmbakterier, eftersom det har regnat idag söndag igen, och det kanske kommer ännu mer nederbörd, så sätts plakaten upp igen. På torsdag, då halterna kanske har sjunkit…

Det är upp och ner i Vänersborg. Men jag hoppas innerligt att ingen blir sjuk av Vänerns vatten. Det är kanske bäst att använda badkaret…

Efter BUN (1): Norra och Holmängen

20 januari, 2020 3 kommentarer

Så var årets första nämndsammanträde avklarat. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 15.25, naturligtvis med avbrott för vederbörlig förmiddagsfika och lunch. Ja, nämnden hann faktiskt med en eftermiddagsfika också. Och allt betalades naturligtvis ur nämndsledamöternas egen ficka. Som vanligt.

Det var, som nämndens möten brukar vara nu för tiden, mer diskussion än beslutsfattande. Men det var naturligtvis ett oerhört viktigt beslut att BUN godkände att:

“samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och verkställer byggnation av en ny skola på Holmängen”

Det var dock en del diskussion i ärendet. Det handlade om vilken roll BUN ska ha i den fortsatta processen. Vi var flera, framför allt Henrik Josten (M) och Anton Lidell (M), som framförde vissa betänkligheter om att bollen nu kastades till samhällsbyggnadsnämnden. Skulle inte BUN ha möjlighet att delta i den fortsatta processen och ha kontroll över att skolbygget fortlöpte enligt de intentioner som nämnden hade? Moderaterna yrkade därför att ordet “verkställer” skulle utgå ur beslutet.

Det gav både Magnus Lilja (V), som idag var ordinarie, och undertecknad (V) en del huvudbry. Vi höll ju egentligen med moderaterna. Men ordförande Mats Andersson (C) bedyrade och försäkrade att både nämnden och i synnerhet förvaltningen skulle fortsätta att samarbeta med samhällsbyggnads. Och nämnden skulle garanterat få kontinuerlig information och insyn. Dessutom ville de föredragande tjänstemännen ha beslutet som det var formulerat i förslaget. Lilja och jag nöjde oss med det. Precis som alla andra ledamöter, utom moderaterna.

Lite fakta och “nyckeltal” om den nya skolan på Holmängen:

  • 3-parallellig skola
  • 525 elever
  • 21 klasser
  • Möjligheter till 30 elever i varje klass
  • Yta: 8.300 kvm + 2.000 kvm idrottshall
  • 10 kvm per elev inomhus
  • Skolan klar ht 2023
  • Total kostnad: 260 milj kr

BUN:s hyra för den nya skolan på Holmängen beräknas uppgå till uppemot 16,3 milj kr om året. Det diskuterades en del om nämnden skulle få en ramhöjande kompensation för detta – kommunfullmäktige har ju beviljat investeringen och borde då förstå att den också ska betalas, med ränta. Framförde några. Det är dock inget som är givet eller beslutat. Tvärtom egentligen, nämnderna brukar inte få en sådan kompensation av fullmäktige. Pengarna ska tas ”inom ram”. Men vi kan ju hoppas att de styrande ändrar sig när skolan står klar inför höstterminen 2023.

Och så var det frågan om vad som händer med Norra skolan…

Jo då, det är tänkt att Norra skolans elever ska gå på den nya Holmängenskolan… De är inräknade i elevunderlaget. Förvaltningen menade att det inte går att bygga om Norra skolan till en tvåparallellig skola, och så är det uppenbarligen enligt den utredning som har gjorts. Och en enparallellig skola är inte att tänka på ansåg tjänstemännen. Det skulle bli för dyrt. Det är tydligen bara i Dalsland och på Mulltorp som det får finnas mindre eller små skolor… (Å andra sidan var det politikerna som bestämde att “småskolorna” skulle vara kvar och inte tjänstemännen.)

Jag undrade därför om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Formellt sett var det inte det. Men i praktiken så var det så, sa i varje fall nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Henriksson var nog den ende av de “ledande” politikerna som pratade klartext. Men jag tror att de flesta politikerna runt bordet höll med honom. Ingen sa i varje fall mot… Mer än Henrik Josten (M) och jag. Vi ville gärna se att Norra fick fortsätta som skola.

Det är nog så att den dag ett förslag om att lägga ner Norra skolan läggs på nämndens bort så finns det inga alternativ – mer än nedläggning då… Jag framförde tanken att det skulle kunna vara idé att åtminstone fundera på att ha ett tvåparallelligt lågstadium (F-3) på Norra… Ingen tog emellertid upp den tråden. (Ingen ägnade heller någon tanke på Barnkonventionen, i varje fall inte i den tolkning som “Jenny” gjorde i en kommentar till en tidigare blogg, se här.)

Kommunens bristande underhåll har ytterligare “komplicerat” frågan om Norra skolans fortsatta “existens”. Det har nu visat sig att det inte bara är en stor fuktproblematik på Norra – det är mikrobiell påväxt också… Mikrobiell påväxt innebär (enligt “internet”) att det:

“växer någon form av mikroorganismer. I gruppen mikroorganismer eller mikrober ingår bakterier, mögel, röta, alger och andra mycket små organismer.”

Det sägs att det är svartmögel i väggarna. Det kanske är så att vi får vara glada om Norra kan fungera som skola tills Holmängen är klar…

Hanteringen av Norra skolan känns inte helt ok. En ny skola på Holmängen behövs. Det är ingen diskussion om det. Men nedläggning av Norra? Jag har svårt att acceptera det, åtminstone utan en ordentlig diskussion. Och förutsatt att det går att åtgärda och komma till rätta med det nästan brottsligt eftersatta underhållet – till en hyfsat rimlig kostnad…

Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?

15 april, 2018 1 kommentar

Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp”…

Det är helt befogat att ställa frågan – är kommunalt VA och kommunala reningsverk bättre än enskilda anläggningar?

VanersborgsARV2

I en rapport från Naturvårdsverket (april 2012, ”Läget inom markbaserad avloppsvattenrening”) så står det:

”Styrgruppen gör den generella bedömningen att markbaserade reningsanläggningar, förutsatt att de är rätt lokaliserade och byggda enligt de tidigare anvisningarna från Naturvårdsverket, ger en god resurshushållning och tillräckligt miljö- och hälsoskydd.”

Läs gärna detta en gång till och tänk på Timmervik, Sikhall och andra ställen i Vänersborg, där kommunen vill tvångsanslutna fastighetsägare till det kommunala VA-nätet… (Merparten av dagens reningsanläggningar för enskilda avlopp är anlagda med någon form av markbaserad rening.)naturvardsverket

Det är faktiskt så att enskilda lösningar kan vara bättre. Naturvårdsverket igen:

”Reduktionen av läkemedel och organiska miljöfrämmande ämnen kan förväntas vara minst lika bra i markbaserade reningssystem eller till och med betydligt bättre jämfört med kommunala avloppsreningsverk.”

En liten jämförelse mellan kommunala reningsverk och markbaserade reningssystem med infiltration har gjorts av Peter Ridderstolpe, teknisk licentiat i tillämpad ekologi.

VanersborgsARV9

Vi kan se av tabellen att kommunala reningsverk har ganska mycket i övrigt att önska, t ex när det gäller kemikalier, läkemedelsrester och smittämnen. Enskilda anläggningar med infiltration är likvärdiga eller bättre… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

Det är alltså något som inte stämmer i den kommunala argumentationen för tvångsanslutning till det kommunala VA-systemet. Det verkar som om kommunen har något att bevisa när det gäller miljöaspekterna… (Snällt sagt.)

koskitHar förresten ni, som läser min blogg, någon gång tänkt på att kommunen tillåter jordbrukare att gödsla sina åkrar och vi stadsbor våra gräsmattor. Hur kan det komma sig, med all fosfor i gödseln? Ger inte det upphov till en förfärande näringstillförsel till våra sjöar? (Jag kontaktade, med anledning av detta, en kompis som är jordbrukare. Han menade att jordbruksmarken gödslas med så mycket som växterna ska ta upp, men att det alltid finns ett visst näringsläckage från marken. Jordbrukaren menade också att det kan vara intressant att nämna att bönderna måste köpa konstgödsel för att ersätta det som aldrig kommer tillbaka från reningsverken…)

Eller varför tillåts vi att begrava våra nära och kära? Människokroppen innehåller ju faktiskt 1,5% fosfor…

Och så vill kommunen inte tillåta enskilda avloppsanläggningar…

Markbaserad rening ger ett grundskydd som normalt är alldeles tillräckligt bra. Utsläpp till mark bryts faktiskt ner effektivt.

riddarstolpeI skriften ”Markbaserad rening”, utgiven av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver Peter Ridderstolpe:

”Markbaserad teknik är enkel och robust och har världen över visat sig fungera väl vad gäller grundläggande skydd för människors hälsa och miljö. … Markbaserad rening ger, förutsatt att den är rätt lokaliserad och utförd, ett billigt och mycket bra skydd mot smittspridning, lukt och annan sanitär olägenhet.”

Mark ger ett betydande skydd t ex mot övergödning. Ett hushåll med WC-avlopp kopplad till infiltration ger i normalfallet nollutsläpp av fosfor i mer än 50 år om avståndet mellan anläggning och utströmningsområde är mer än 100 m. På en konferens, VAK 2018, presenterade man en studie gällande Fyrisån. Man hade studerat områden med enbart enskilda avlopp och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas. Området bebos av 260.000 invånare och det fanns 26.000 enskilda avlopp. Man mätte 30 ämnen, t ex alvedon. Från de enskilda avloppen kom 2 ämnen ut i vattendragen. Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, många läkemedel…

miljoRapporter från forskare, myndigheter och andra visar att vi med andra ord borde tänka om i landet när det gäller VA-lösningar och avloppsrening. Det är till och med sannolikt så att de kommunala reningsverken, som de fungerar nu, leder oss in i en miljömässig återvändsgränd. (Här kan du ladda ner ett dokument från VA-i-tiden som innehåller mängder med fakta och massor av länkar till andra fakta.)

karvlingVarför skriver jag då allt det här? Det är inte för att jag vill att kommunens reningsverk ska läggas ner. Självklart är det positivt att Vänersborg har två reningsverk – på Holmängen och i Brålanda. Men… De är inte så bra som folk i allmänhet och politiker och kommunala tjänstemän i synnerhet tror…

Och även om reningsverken är bra på mycket, t ex på att avskilja fosfor, kväve och BOD, så handlar det just om att avskilja – och inte cirkulera (återvinna). Och avskiljning är ingen framtidslösning, därom är väl de flesta eniga. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det finns många skäl till att enskilda fastighetsägare inte ska tvingas in i Vänersborgs kommuns VA-nät. De har jag skrivit om tidigare. I de här bloggarna har jag visat att det alltså finns ytterligare ett viktigt skäl – de miljömässiga.

Det är dock viktigt att poängtera att dåliga enskilda anläggningar måste åtgärdas. Men lösningen måste inte vara en anslutning till kommunens VA. Kommunen måste vara öppen för andra, och för den enskilde billigare, lösningar än det kommunala VA-nätet.

Det ska noteras att det för övrigt inte står någonstans i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens. Vilket hävdas av nitiska tjänstemän och politiker.

lagbokenI LAV 9 § står det:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Notera fetstilen (som är gjord av mig, liksom nedan). Lagen säger alltså inte att enskilda avloppslösningar måste vara bättre än kommunens.

I 24 § av LAV handlar det om fastighetsägares skyldighet att betala avgift till kommunalt VA. Där bekräftas detta:

”Vid bedömning av behovet … skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Det står alltså ingenstans i lagen att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens… Även om det nu faktisk inte sällan kan vara så, t ex Solvarms hus i Sikhall…

Till sist.

piskaVarför är det då så att politiker och tjänstemän vill tvinga in så många kommuninvånare som möjligt i de kommunala VA-näten?

Kanske är det för att en del anser att så ska det vara – för att så har det alltid varit… Jag tror inte det.

Kommunalt VA behövs, framför allt i städerna och tätorterna. Där går det inte att lösa VA-frågan på annat sätt (än så länge) än med gemensamma, kommunala lösningar. För kommunen handlar det då bara om ekonomi. Alla ska vara med och finansiera VA-nätet och reningsverken. Då blir det också billigare för de som verkligen behöver det.

På sätt och vis skulle man kunna se det som att pengar rinner från landsbygden in till tätorterna, precis som avloppsvattnet. Det är ju faktiskt så att det är de boende på landsbygden som i nu-läget kan ordna sitt avlopp på egen hand, något som stadsborna inte kan…

Eller är det så att kommunen genom den dyra tvångsanslutningen till det kommunala VA-systemet vill tvinga människor att lämna sina hem och stugor för att ge plats för ny befolkning..?

kretsloppFör övrigt är framtiden återvinning och kretslopp. Vi och framtida generationer kan inte fortsätta som vi gör. Det inte är långsiktigt hållbart. Men hur ska det bli? Vem ska forska och utveckla? Och hur ska det betalas?

Solvarm arbetar med och utvecklar sitt naturhus i Sikhall. Det vore bättre om kommunen stödde ett sådant arbete, och själv också jobbade med det, än att lägga ner tid på att jaga fastighetsägare med enskilda avloppslösningar…

 

.

Bilaga 1
Jag vill återge en insändare från Bärgslagsbladet/Arboga Tidning från 19 mars:

avloppsbrunn_bil

Bilaga 2
Råd till politiker och myndigheter av Peter Ridderstolpe.

Avloppsrad_politiker

 

 

Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp

13 april, 2018 2 kommentarer

VanersborgsARV2Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (1/3)”…

För att få veta lite mer om Holmängens avloppsreningsverk (ARV) så kan man förslagsvis studera en miljörapport från 2016. Det har jag gjort. (Vad jag förstår så är det här den senaste rapporten.)

I rapporten beskrivs hur Holmängens ARV är uppbyggt och hur det fungerar. Rapporten är naturligtvis stundtals mycket teknisk och det har jag varken kunskap eller lust att gå närmare in på. Men jag tror att systemet är så bra det kan bli, när det gäller sådana här kommunala anläggningar. Så länge reningsverket fungerar så renas avloppsvattnet på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. (Rent tekniskt är det säkerligen möjligt med ett system, där allt från toaletterna går tillbaka till t ex åkermark utan att något rinner ut i vattendragen.)

Det kan dock vara bra att veta att t ex kväve, fosfor och BOD (biokemisk syreförbrukning) mäts i mg/liter och det kan vara väldigt missvisande. Koncentrationen kan se helt ok ut, men mängden ovidkommande vatten som rinner in i verket är stort. Avloppsvattnet späds därför helt enkelt ut. Mängderna kan sammanlagt bli stora. (Jag återkommer till det.)

VanersborgsARV5Det kan vara värt att titta på vad en bra och godkänd rening enligt lagar och förordningar innebär. Hur ser t ex slambehandlingen ut? Det är ju något som kommunen har synpunkter på när det gäller t ex Solvarm i Sikhall.

I rapporten står det:

”Grovrens uppsamlas i container. Bio- och kemslam pumpas till förluftningsbassängen och avskiljs tillsammans med primär- och kemslam i försedimenteringen. Efter förtjockning rötas slammet.”

Det verkar ju bra. Det bildas gas i rötkammaren. Det används för uppvärmning av lokalerna samt rötkammaren. En del av gasen används även för att producera elström.

Det är också bra. Och sedan?

”Efter avvattning transporteras slammet till mellanlagringsplatsen. Under året har slammet transporteras från mellanlagringsplatsen till Ragns Sells på Heljestorp.”

ragn_sellsSlam skickas alltså till Ragn-Sells anläggning i Heljestorp och återvinns inte. (Enligt muntlig uppgift så skickas det koncentrerade slammet nu för tiden till deponitäckning i Karlstad.) Det kan noteras att Solvarm vill återvinna allt slam från sin fastighet, men det stoppades som bekant av Miljö och Hälsa. Det fanns inget formellt tillstånd… (Se ”Solvarms naturhus (3): Stäng systemet!”.)

Det kan också nämnas att Holmängens ARV tillförs ”externslam”, ca 5.000 m³/år, från icke avloppsansluten bebyggelse. Det slam som blir kvar i Brålandas reningsverk skickas däremot inte till Holmängen. Det går direkt till Häljestorp.

avlopp2Det är även intressant att titta på bräddningen. En bräddning innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastat och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn och snösmältning. Bräddning är alltså inget bra…

Under år 2016 brann det i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 m³. (Ooops!) Det flöt ut i Vänern och Göta älv…

Det bräddades också i Ryrsjön, 339 m³ under 2016. Det var dock mindre än åren innan, 2014 bräddades nämligen 1.297 m³ och 2015 bräddades 911 m³… Det kanske inte alltid är så fräscht att bada i Väne Ryr…

vaneryr15_6

Sammanlagt bräddades också 694 m³ vid de olika pumpstationerna. (I tabellen, som är min källa, ingår ”Ryr telestn” med 309 m³, en något annorlunda siffra än den som uppges på ett annat ställe i rapporten. Är det samma bräddning, som omtalas ovan, vilket allt talar för att det är, så får detta räknas bort från totalen.) Det bräddades vid Ängsvägens pumpstation, 129 m³ och Halleskogen 146 m³. Vid Sandgärdet bräddades det hela 7 gånger under året, men ”bara” sammanlagt 36 m³.

Det bräddas i Dalsland också. Brålanda reningsverk bräddade 240 m³ år 2016. I Frändeforsån skedde bräddning av orenat avlopp 50 ggr år 2016. Volymen var 3.124 m³. Det är ganska mycket i den lilla ån…

fish_deadJag har inga nyare uppgifter på bräddning, men det sägs av människor som bor vid Frändeforsån i Brålanda, att de aldrig har sett så mycket död fisk, som låg och flöt i vattnet, som i somras (2017). Det sägs också att avloppsrören läcker in vatten, vilket ibland gör att det behöver bräddas när det regnar extremt. Men att kommunen förnekar att det läcker ut… Det sista kan vara rykten.

En bräddning innebär alltså att avloppsvatten skickas ut orenat. Det kan t ex innebära utsläpp av sjukdomsalstrande mikroorganismer från människans tarmar (t ex e-koli, intestinala enterokocker och salmonella, men även virus mm). Det är för övrigt också ett problem att Vänersborgs kommuns reningsverk inte riktigt vet hur väl de tar hand om smittämnen vid reguljär drift. Det kan vara upp till 95%, men 5% blir mycket om det släpps ut i en enda punkt, t ex i Frändeforsån.

Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) bedömer att bräddningar och nödutsläpp på ledningsnätet kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå i framtiden. I Vänersborgs kommuns miljörapport från 2016 står det för övrigt att utsläppen är försumbara… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

solvarm_hus2Det är inte utan att tanken slår en att det kanske vore bättre miljömässigt om Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Kretslopp & Vatten lägger ner mer fokus på att samverka för att minimera (ta bort) bräddningar i kommunens nät än att jaga enskilda fastighetsägare i Timmervik och på Sikhall…

I ”Tillståndsansökan” från 2016 om att Holmängen ska ta emot mer avloppsvatten står det:

”Kväve och fosfor avleds via det renade avloppsvattnet till Göta älv. … Från H (Holmängen; min anm) släpps idag (2014-2015) ut ca 60 ton N (=kväve; min anm) per år och ca 1,3 ton P (fosfor; min anm) per år.”

Är dessa utsläpp ett problem? Kommunen anser inte det. Kommunen menar att Vänern är så stor och att vattenomsättningen vid Göta älvs utlopp också är det så att utsläppen knappast märks.

Men…

Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius skriver i sin analys och utvärdering av reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall:

naturvardsverket”I avlopp återfinns mycket av de näringsämnen som konsumeras i våra samhällen. Bland dessa läggs särskilt fokus på kväve och fosfor. Återvinning av dessa näringsämnen från avlopp till åkermark föreslås i Naturvårdsverkets senaste förordningsförslag kring ny slamförordning.”

Kjerstadius skriver vidare att vid större avloppsreningsverk skiljs rent allmänt en stor mängd av fosforn bort från avloppsvattnet och hamnar i det avvattnade avloppsslammet. Men att endast en mindre del av kvävet återfinns i avloppsslammet, då det mesta av kvävet omvandlas till kvävgas. Och kvävgas är inte tillgängligt för växter. Det är däremot kvävet som finns i slammet. sopor

”Läget ser ännu värre ut för Vänersborg där allt avloppsslam från Holmängens ARV används som deponitäckning (Vänersborgs kommun, 2017). Således sker inget kretslopp av näringsämnen alls från Holmängens ARV idag.”

Det finns alltså en annan aspekt av utsläpp, inte bara att kvävet och fosforn hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas… (Det sägs, även om jag själv inte kan räkna ut det, att 42% av kvävet rinner rakt igenom reningsverket.)

Holmängen släpper också ut andra ämnen. Här följer en tabell som visar de totala utsläppen från Holmängens ARV 2016:

VanersborgsARV3

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, P=fosfor, N=kväve, NH4-N= ammonium, Hg=kvicksilver, Cd=Kadmium, Pb=bly, Cu=koppar, Zn=zink, Cr=krom, Ni=nickel och As=arsenik.

Det är en del… avlopp_toa

Som jämförelse, Solvarm släpper ut 1 m³ slam och noll liter orenat vatten varje år…

Det pratas en del i världen om kemikaliemixar, dvs när kemikalier, ibland i sig ofarliga, blandas och kan reagera med andra kemikalier och bli till nya farliga ämnen. Det är ganska outforskat än så länge vad jag förstår, men kemikalier blandas onekligen i utsläppen från reningsverken.

Med andra ord är kommunens rening inte alls så bra och effektiv som man kan tro, många farliga ämnen släpps ut i Vänern och förs via Göta älv så småningom ut i Skagerack/Kattegatt. Såvida inte en del hamnar i Trollhättan, Lilla Edet och Göteborg… Dessutom finns det alltså inget bra system för återvinning på Holmängens ARV. Och frågan är om det är hållbart…

Fortsättning följer…

.

 

Kommunens avloppsrening (1/3)

12 april, 2018 Lämna en kommentar

avlopp6Kommunen bygger ut VA-nätet i Vänersborg. Det är i grunden bra. Det är många på landsbygden som välkomnar utbyggnaden och som inget hellre vill än att ansluta sig. Men det finns också en baksida. Det finns de som inte vill eller behöver kommunalt VA. Det kan t ex bero på att det för många helt enkelt inte är prisvärt. Anslutningen till VA-nätet kostar ett par hundratusen kronor och överstiger kanske fastighetens värde. Det kan också bero på att fastighetsägare redan har en godkänd och bra avloppslösning. Som kanske till och med är bättre än kommunens…

Just nu, och sedan några år tillbaka, bygger kommunen ut VA-nätet längs vänerkusten i Dalsland. Det är en investering på åtskilliga miljoner kronor.

bralanda_skyltKommunens VA-nät leder till två avloppsreningsverk. Det är där som avloppsvattnet ska renas. Det ena ligger i Brålanda och till det är ca 3.000 personer plus industrier anslutna. De viktigaste industrierna är naturligtvis Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri. Det renade vattnet släpps sedan ut i Frändeforsån.

Det andra avloppsreningsverket är placerat på Holmängen. Här har verket varit lokaliserat sedan 1959. Holmängens reningsverk behandlar det kommunala och industriella avloppsvattnet från tätorterna Vänersborg och Vargön samt de mindre samhällena Båberg, Grunnebo och Väne-Ryr. Inga industrier av vikt ur belastningssynpunkt finns idag anslutna till verket. Utgående vatten från reningsverket leds till Vänerns utlopp i Göta älv via en 115 meter lång ”utloppstub” i betong.

VanersborgsARV2

Vattenledningarna som läggs ner i Dalsland just nu har blivit ihopkopplade med resten av kommunens. Dock ska allt avloppsvatten från fastigheterna längs Vänerkusten i Dalsland fortsättningsvis också gå till Brålandas avloppsverk.

Kapaciteten behöver utökas på Holmängens avloppsreningsverk (ARV). Samhällsbyggnadsnämnden ansöker om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet.

vbg_loggaKommunen yrkar i sin ansökan till Länsstyrelsen:

”fortsatt tillstånd till utökad verksamhet vid Holmängens avloppsreningsanläggning och fortsatt utsläpp av behandlat avloppsvatten till Vänerns utlopp till Göta Älv”

Enligt ansökan kommer anslutningen till reningsverket att öka från ca 28.600 hushåll till ca 45.000 personekvivalenter (=föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn). I ansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Av denna framgår bl.a. att verksamhetens utsläpp till vatten kommer att öka pga. den ökade anslutningen.

lansstyrelsen-vastra-gotalandDet kan vi läsa på Länsstyrelsen Västra Götalands hemsida. (Se här.) Det är Länsstyrelsen som beviljar tillstånd för kommunens ARV (avloppsreningsverk), precis som kommunen gör för enskilda fastighetsägares avloppsystem i Vänersborg… Typ Solvarms…

Kommunen räknar med att den framtida belastningen kommer att öka på grund av en ökad hushållsanslutning och inkoppling av ytterligare bebyggelseområden inom kommunen, typ Holmängs Hage och Öxnered/Skaven. Däremot kommer reningsverket inte att flyttas, utan det beräknas ligga där det ligger i framtiden också:

”Omgivningsstörningarna orsakade av verksamheten är mycket begränsade och sannolikheten att hitta en annan och lämpligare lokalisering ur omgivningssynpunkt är tämligen liten med ekonomiskt rimliga insatser.”

VanersborgsARVKostnaderna för att anlägga ett helt nytt reningsverk, lika stort som Holmängen, beräknas kosta mellan 400 och 750 miljoner (inklusive ledningar, pumpstationer, utloppsledning mm).

På Holmängen finns det en uppenbar översvämningsrisk. Det finns helt enkelt en fara att verket blir dränkt vid höjda vattennivåer. Vänerns medelvattenstånd är 44,64 meter över havet och Holmängens reningsverk ligger på ca 46,2-46,5 möh. För att klara kommunens dimensionerande nivå på 47,16 möh så ska kommunen uppföra en fysisk invallning av reningsverket. Vallen är för övrigt till stor del klar. (Den lägsta höjden på vallen blir på framsidan av verket +48,66 möh.)

Kommunens ansökan om en utbyggnad av reningsverket, som samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för, har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut den 7 april. Det var länge sedan som kommunen lämnade in sin ansökan, men Länsstyrelsen beslutade i december 2016 att samråd skulle ske med en bredare krets eftersom utbyggnaden kunde:

”antas medföra betydande miljöpåverkan.”

miljoLänsstyrelsen har ställt en rad frågor som kommunen har fått utreda och besvara tämligen utförligt. Flera kompletteringar har lämnats in (oktober 2017). Slutsatsen från kommunen är att det inte kommer att bli några problem att ta emot avlopp från fler hushåll.

Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg har tidigare (21/2 2017) yttrat sig till Länsstyrelsen över planerna. Nu är det ett nytt yttrande på gång, men det är inte klart än.

bestamd2017 ansåg Miljö och Hälsa att ansökan borde kompletteras på en rad punkter. Det fanns t ex ingen beskrivning av åtgärder som skulle vidtas vid driftsstörningar eller underhållsarbeten och hur det biologiska steget skulle klara av mer än det gör idag. Det bör också, menade Miljö och Hälsa, beskrivas utförligare hur byggnationen av vallar minskar översvämningsrisken.

Vi får se om Miljö och Hälsa är nöjda med de kompletteringar av ansökan som har gjorts. Det kan bli spännande. Miljö och Hälsa verkar ju ha intagit en betydligt strängare attityd till olika VA-lösningar, i varje fall av ”fallet Solvarm” att döma…

Fortsättning följer…

.

 

Gårdagens beslut i KS

8 februari, 2018 3 kommentarer

Igår onsdag hade kommunstyrelsen sammanträde. På Vänsterpartiets hemsida kan du hitta en sammanfattning av mötet (se ”Kommunstyrelsen idag, kort rapport”) och i dagens TTELA en artikel om ärendet ”Yttrande över detaljplan Holmängen 1:1, väster om Östra vägen” (se ”Tvekan kring placering av nya skolan”).

karvlingJag har i mina bloggar inför kommunstyrelsens sammanträde inte skrivit något om detaljplanen på Holmängen. Jag trodde nämligen att alla partier var överens om att det var bra att bygga en ny skola vid Regionarkivet mellan Östra vägen och järnvägen. Och att det då också var nödvändigt att närmare utreda placeringen av en gång- och cykeltunnel under järnvägen. Alla partier har nämligen varit positiva till förslaget i barn- och utbildningsnämnden.

Men se, så var det inte. Inte i kommunstyrelsen. Det visade sig att moderaterna gick i andra tankar. Moderaterna ansåg att skolor inte bör vara:

”omgivna av järnväg, industriområde, genomfartsled”

holmangen_kartaskola3

Det går inte att låta bli att fundera på om moderaterna istället vill placera skolan vid de av dem tänkta bostadsområdena på Sanden södra… Där det finns farliga godsleder på fyra håll – och risk för översvämning, markföroreningar och buller…

holmangen_kartaskola4

Moderaterna ville inte heller att den tänkta skolan på Holmängen skulle:

”vara beroende av att en GC-tunnel under järnvägsspår färdigställs.”

Till TTELA säger Gunnar Lidell (M) att:

”den före­slagna placeringen inte är bra ­eftersom det skulle hindra både Regionarkivet och det angränsande industriområdet att utöka om det skulle behövas.”

moderat_nyDet ligger som vanligt en del i Lidells åsikter, men den tänkta placeringen av skolan är rent geografiskt tämligen optimal. Det är nära till de framtida bostäderna på Holmängenområdet och dessutom nära till Torpaområdet – om det anläggs en GC-tunnel. Jag tror inte att det finns något annat ställe i närheten som skulle vara bättre.

Gunnar Lidell, eller för den delen Anders Strand (SD), hade inga alternativa förslag till lokalisering av den framtida skolan. Lidell skriver i sitt yrkande:

”de berörda nämnderna återkommer med långsiktigt hållbara och alternativa förslag till lokaliseringar.”

Kommunstyrelsen röstade för förslaget från barn- och utbildningsnämnden och moderaterna fick bara stöd av sverigedemokraterna.

hnas_aula2Det gick inte heller moderaternas väg angående motionen som yrkade att (se ”Cykelplan och Huvudnäs”):

”processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas.”

liberalernaDe styrande partierna (S+C+MP) stod på den ena sidan och oppositionen på den andra. Det blev Peter Göthblad (L) som avgjorde motionens öde genom att rösta med de styrande. Motionen avslogs således med röstsiffrorna 8-7.

Det innebär att det troligtvis kommer att byggas en ny sessionssal på den nuvarande, utdömda sessionssalens plats. Så småningom. Inga beslut är dock fattade, mer än att den gamla salen ska rivas. Motionen innebar ju bara ett yrkande på att utredningen om en ny sessionssal ska vidgas. Vem vet, kanske blir sessionssal/kulturhus en valfråga…

cykel2I alla de andra ärendena som kommunstyrelsen behandlade blev det inga voteringar eller avvikande meningar. Det betyder t ex att yttrandet om detaljplanen för Sikhallsviken (se ”Sikhall, Dalsland, VA, GC och mail från läsare”) antogs liksom Cykelplanen (se ”Cykelplan och Huvudnäs”).

Motionen om Huvudnästomten och Cykelplanen ska vidare till kommunfullmäktige för slutgiltiga avgöranden.

%d bloggare gillar detta: