Arkiv
BUN 19/6 2023
Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sista sammanträde före sommaren blev en kort historia. Det var ovanligt få ärenden på dagordningen. På eftermiddagen fick sedan nämnden tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott tillfälle att besöka Holmängenskolan.
Nämnden startade med en “traditionell” månadsuppföljning. Ledamöterna fick reda på att det ekonomiska resultatet till och med maj uppgick till -1,9 milj kr. Det låter inte så “farligt”, men det är ganska oroväckande. Av olika skäl brukar nämndens utgifter nämligen vara betydligt större under hösten. Nämnden skulle därför behöva ett överskott, en ”reserv”, inför hösten. I maj förra året var motsvarande resultat +8,5 milj kr.
Som jag har skrivit tidigare i samband med delårsrapporten så pekar BUN:s prognos mot ett underskott på ca 10 milj kr. (Se “BUN (22/5): Nedskärningar…”.) 
Om man dessutom tar i beräkning att BUN har fått 8 milj kr extra i år för hyra av Holmängenskolan, fast nämnden inte har några hyreskostnader förrän nästa år, så blir prognosen ännu dystrare. Underskottet beräknas egentligen bli 18 milj kr… Nästa år måste BUN klara sig utan de 8 extra miljonerna. Då ska pengarna gå till hyra för Holmängenskolan och inte till något annat…
BUN är i ett ekonomiskt mycket ansträngt läge, verksamheterna måste minska sina kostnader. Men barn- och utbildningsförvaltningen är trots det ekonomiska optimister. De prognostiserar ett “plus/minus-noll-resultat” vid årets utgång. Det ska ske genom diverse åtgärder. 
Kostnaderna ska pressas ner genom att t ex vikariehanteringen ska ses över och det ska ske en så kallad vakansprövning för varje tjänst. Det betyder att om någon slutar så ska man kritiskt titta på om tjänsten verkligen behövs… Syftet är självklart att inte anställa någon ny.
Men, och det sticker ingen under stol med. Det blir personalneddragningar…
Redan inför höstterminen kommer ett antal personer med “visstidsanställning” inte att finnas kvar i verksamheterna. Det handlar t ex om resurspersoner av olika slag som inte får förnyad anställning. Ingen har emellertid blivit uppsagd. Det innebär att alla med tillsvidareanställning, som de legitimerade lärarna, inte berörs. Det kan dock bli fallet nästa år. Vi får se, imorgon onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut om budgeten för 2024.
BUN skulle svara på en remiss på en statlig utredning – “En ny ordning för asylsökandes boende”. Svaret från BUN och ett svar från socialnämnden ska lämnas till kommunstyrelsen som ska formulera ett gemensamt remissvar från Vänersborg. Eftersom kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde innan sommaren så lär det bli ett svar från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Det var ett bra svar från BUN – utifrån ett förskole- och skolperspektiv. (Det finns att läsa i handlingarna inför sammanträdet, klicka här). Socialnämndens svar var också bra – från ett “socialt” perspektiv. Jag tyckte dock att det saknades ett “tredje” perspektiv, ett slags politiskt helhetsperspektiv. På regeringens hemsida hittade jag ett yttrande på utredningen från en vänsterpartist i Göteborg. Det var bra och speglade mina tankar. Utifrån detta yttrande lämnade jag en protokollsanteckning. (Det går att ladda ner protokollsanteckningen här.)
Det finns en del bra saker i utredningen, men den andas enligt min uppfattning samtidigt en allmänt negativ syn på asylsökande. De är så att säga i stort sett bara till besvär. Det glöms liksom bort att det faktiskt handlar om mycket utsatta människor som har flytt från krig och förtryck.
Flera av de åtgärder som föreslås i utredningen skulle försämra asylsökandes mänskliga rättigheter liksom även möjligheterna att skapa ett värdigt liv. Det tycks också finnas en tro i utredningen att sociala problem, som segregation, utanförskap och trångboddhet, kan åtgärdas med tvång, kontroller och sanktioner. Det finns även en del att önska av utredningen när det gäller respekten för barnens rättigheter…
Det var de två ärendena på sammanträdet som tog längst tid. Nämnden fortsatte sedan med att svara på en remiss gällande fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun. Det svaret lämnas nu vidare till samhällsbyggnadsnämnden. Sedan klubbade nämnden planen för det systematiska kvalitetsarbetet för nästa läsår och även en revidering av riktlinje för skolskjuts. BUN gjorde också en del ändringar i delegeringsordningen.
Naturligtvis var det en del information kring dessa ärenden, men det framfördes inga andra åsikter, alla var överens.
Sammanträdet avslutades med en del information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. Nämnden fick bland annat reda på att andelen elever i åk 9 som har behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade detta läsår från 83,5% till 80,4%. Det är alltså en minskning med 3,1 procentenheter. Det betyder att nästan 20% av eleverna i årets avgångsklasser, var 5:e elev, inte har gymnasiebehörighet…
Och istället för att satsa på skolan så drar kommunen istället ner på resurserna…
Ordförande Carlsson tackade förvaltningschefen och förvaltningspersonalen för ett som vanligt gott och professionellt arbete under året. Och det är lätt att stämma in i. Kommunen har en mycket kunnig och kompetent förvaltning till sitt förfogande. Och dessutom en bra ordförande…
Kl 13.00 samlades politiker och tjänstepersoner på Holmängenskolan.
Skolan håller på att byggas så den såg verkligen ut som den byggarbetsplats som den ju var. Det fanns apparater, verktyg, maskiner, burkar och arbetare lite överallt i lokalerna. Rören syntes under taken och massor av kablar och sladdar hängde ner som lianer i djungeln.
Det var en imponerande byggnad. Det var stort, allt var stort. Särskilt imponerade idrottshallen. Det blir en riktig fin hall tror jag. Redan i detta skede tycktes akustiken vara riktigt bra.
Det var svårt att se vilka funktioner olika rum och salar skulle få. Det fanns diverse utrymmen både här och där såg det ut som. Det fanns t ex några “mysutrymmen” gömda under t ex trappor. Naturligtvis trevligt, men samtidigt en 
liten mardröm för “vaktande” personal. Sådana utrymmen kan naturligtvis också bli tillhåll för oönskade aktiviteter. Kanske undrade man lite över att det var ganska mörkt i lokalerna och att så många rum saknade fönster.
Helhetsintrycket var dock mycket positivt av den blivande Holmängenskolan – en skola som uppfyller alla miljö- och hållbarhetskrav som finns. Skolan är i stort sett helt byggd i trä och det syntes trä av olika slag överallt. På taken finns det naturligtvis solpaneler. Skolan kommer i princip att bli helt självförsörjande på el. (Se Sernekes hemsida.)
Det kommer att gå ungefär 430 elever från F-6 på skolan. En del av skolan ska även fungera som förskola med nästan 100 barn. Skolan kommer att tas i bruk hösten 2024 och kostnaden hamnar på ungefär 277 milj kr. (TTELA har skrivit en del om Holmängenskolan – “Snart är stommarna uppe på Holmängenskolan”.)
Imorgon sammanträder fullmäktige. Då ska budgeten för nästa år beslutas. Sammanträdet börjar kl 13.00 och kan ses i direktsändning på kommunens webb-TV.
VA och utsläppen 2021
Finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs men också den aldrig avslutade diskussionen om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, med enskilda avlopp som sliter sina hår i kampen mot kommunen.
Vänersborgs kommun vill tvinga in så många fastighetsägare och invånare som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA “VA-taxor föreslås bli högre i Vänersborg”.) Men det är oftast inte ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar.
Det är en sanning med stor modifikation…
Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2021. Jag har läst igenom dessa.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt och det fanns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Holmängens reningsverk tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet. (Det verkar på en skiss som det till och med finns speciallösningar på reningsverket för avloppet från Toppfrys.)
Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 29.150 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.380.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skador och olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §.
Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man förra året höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)
“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”
Det säger Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsätter:
“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte.”
Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras ju till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)
Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i 
centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kubikmeter (1.297.000 liter) i lilla Ryrsjön…
Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Holmängens reningsverk bräddade enligt Miljörapporten inte något under året på avloppsverket. Och det var vad jag förstår ganska ovanligt, men naturligtvis mycket glädjande. (Fast i bilaga 3 står det att “Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning” i reningsverket var 797 kubikmeter, dvs 797.000 liter.) Däremot bräddade avloppspumpstationer på ledningsnätet:
“Sammanlagt bräddade 12 pumpstationer 58 gånger på grund av regn under 2021. Totalt uppskattas 2.002 kubikmeter, lite drygt 2 miljoner liter, ha bräddats på grund av regn.”
De pumpstationer som bräddade mest förra året (fast det står 2020 i tabellen, men jag tror att det har blivit fel) var pumpstationen vid Dalbobron (22 tillfällen, 188 kubikmeter), Ängsvägen (8 tillfällen, 127 kubikmeter), Hol (4 tillfällen, 180 kubikmeter) och Lundgrens väg (5 tillfällen, 1.229 kubikmeter).
Det står inget specifikt (vad jag ser) om hur mycket Brålanda avloppsreningsverk bräddade förra året. Det står i tabellen i bilaga 3 i Miljörapporten, precis som för Holmängen (“Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning”), att Brålanda bräddade 3.339 kubikmeter avloppsvatten (nästan 3,5 miljoner liter).
Jag vet inte vad detta innebär, eller om dessa räknas in i den totalt bräddade mängden. Fast det sistnämnda gäller nog inte. I Dalslandsdelen fanns det nämligen också pumpstationer som bräddade. De bräddade sammanlagt 6.433 kubikmeter (6.433.000 liter) och det var en pumpstation som stod för i stort sett alltihop, 6.383 kubikmeter. (Det var pumpstation 5, se karta.) Den bräddade enligt Miljörapporten 11 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2021. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Jag uppfattar redovisningen i miljörapporten som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:
“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde och riktvärdet för kvartal 4 för totalfosfor har inte klarats. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”
Det var faktiskt precis detsamma som hände året innan.
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2020”) noterar man att värdena på utsläppen har förbättrats något på Holmängens reningsverk, även om det i stort är väldigt likt. I Brålanda var det en förbättring av zinkutsläppen, medan nickelutsläppen ökade. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men enligt rapporterna är den liten. Men jag trodde nog jag att utsläppen skulle minska över tid.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter. Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk har det uppförts en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning. En del av gasen används även för att producera elström. Under 2021 producerades 444.893 kWh. Det producerades 2.515 ton rötat och avvattnat slam på Holmängen. Det transporterades till Heljestorps avfallsanläggning (nu för tiden kallad kretsloppsanläggning). Där blev slammet till jord för sluttäckning av deponin. Inget slam mellanlagras längre på Holmängens reningsverk.
I Brålandas avloppsreningsverk avvattnas slammet i centrifuger. Sedan transporteras slammet till Heljestorp. Det handlar om 1.577 ton. Slammet mellanlagras på Heljestorp för att sedan spridas på åkermark. Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så, slammet innehåller som sagt både det “ena och andra”, inte minst läkemedel och kemikalier. Även Brålanda reningsverk får slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar, närmare bestämt 2.000 kubikmeter. (Här en aktuell artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.)
Eftersom det tydligen har varit en del problem på Brålandas avloppsreningsverk byggs det om:
“avloppsverket [har] byggts om för slampress istället för centrifug. Slampressen beräknas ge ett torrare slam, d v s högre TS-halt erhålls. Ny externslammottagningen har byggts under 2021 och beräknas varas klar våren 2022. Avloppsverket har sänkt slamnivåerna och slamåldern i alla bassänger för att undvika slamflykt.”
Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer det också med i slammet till Heljestorp.
Kväve och fosfor måste återvinnas och tillföras jordbruket. Det är en kunskap som alla jordbrukare har, ända sedan de en gång i tiden började gödsla åkermarkerna… (Se “Fosfor och kväve” och “Miljömålsberedningen föreslår ökad återvinning av fosfor och kväve från avlopp”.)
Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018”, “VA och utsläppen 2019” och “VA och utsläppen 2020”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.
PPPS. Förra sommaren “stängdes” barnbadet på Skräcklan. Var det avlopps- eller dagvatten eller var det på grund av Kanadagässens och andra fåglars invasion? Diskussionens vågor gick höga. 
Min teori är att det är fåglarnas fel och därför instämmer jag i kommunens tidigare uppmaning till alla vänersborgare som besöker Skräcklan:
“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”
Det gäller naturligtvis även fiskmåsar…
Årets sista BUN
Efter den gångna veckan kan alla kommunens politiker slänga sina gamla kalendrar och istället börja skriva in nästa års möten i de nya. Alla utom ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden. De måste behålla sina gamla kalendrar så att de inte missar sammanträdet nu på måndag – samma vecka som det är julafton. Och dagen efter 4:e advent…
Måndagen den 20 december har nämligen ordförande Bo Carlsson (C) kallat till sammanträde. Och det sker som vanligt på distans, tyvärr men nödvändigt.
Dagordningen för sammanträdet ser ut så här:
Det är inte speciellt många ärenden för barn- och utbildningsnämnden (BUN) att avhandla så här på årets sista skälvande dagar.
Mötet börjar med att ledamöterna får en uppdatering om läget för BUN:s hyrda lokaler. Antagligen kommer nämnden att få information om renoveringen av Öxnereds skola och att idrottshallen där blev klar tidigare än beräknat. (Se TTELA ”Idrottshallen vid Öxnered skola är nu färdigbyggd”.)
Nämnden kan också förvänta sig en hel del information om den blivande Holmängenskolan.
Det är, vad jag förstår, tänkt att bli en tämligen grundlig genomgång av både ritningar och tankar bakom det kommande skolbygget. Politikerna kommer också att få information om processen vid utarbetandet av dessa, t ex hur skol- och annan personal har varit involverad och även hur samverkan med bland annat personalorganisationerna har sett ut. Det är bra för det är naturligtvis viktigt att vi politiker får veta hur kommunens skolor ska se ut och varför… (Se “Holmängenskolan – ritningar”.) För övrigt är ärendet bara en informationspunkt så det är inga beslut som ska fattas.
Det blir som vanligt en verksamhetsuppföljning. Denna gång presenteras ”Aktuellt grundskola och grundsärskola 7-9”. Det är rektorerna på högstadierna som med stöd av verksamhetschefen ska presentera läget. Det skulle vara välgörande om rektorerna var riktigt ärliga och talade klartext om de problem som finns ute i verksamheterna (om det finns några förstås…)
och vad som krävs för att lösa dom. Snart börjar ju faktiskt budgetarbetet för 2023… Och så är det ju valår, och då vet vi att politiker i betongblocken känner ett behov av att lova saker… (Även om de efter valet har en tendens att glömma sina löften…)
Rektorerna, liksom lärarna, har fått sina uppdrag av staten. Det kan vara bra att påminna om det. Den uppgift som vi politiker i kommunen har är egentligen “bara” att ge rektorerna, och lärarna, de förutsättningar som krävs för att de ska kunna genomföra det statliga uppdraget…
Det diskuteras mycket om den svenska skolan just nu. Dessutom publiceras flera undersökningar kring olika aspekter av skolan och undervisningen. Flera undersökningar talar t ex om “glädjebetyg”, särskilt nu under pandemin. Betygen i landet, liksom i Vänersborg, blir allt bättre trots distansundervisning, nedskärningar av personal i skolan och ökad frånvaro både bland lärare och elever. Det vore intressant om rektorerna kunde kommentera hur detta är möjligt och vad det kan innebära för kommande resurstilldelning…
En annan stor undersökning, som publicerades av ett av lärarförbunden i veckan, visade skrämmande siffror på hur vårdnadshavare, men även rektorer(!), försöker påverka lärare att sätta högre betyg. Är det så i Vänersborg också eller utgör Vänersborg ett undantag?
Budgetarbetet för år 2023 ska, som jag skrev tidigare, snart starta. Kommunstyrelseförvaltningen har utarbetat en tidplan för budgetarbetet och nu har barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram en egen tidplan som synkar med resten av kommunen. Det ska nämnden informeras om.
Kommunfullmäktige har gett barn- och utbildningsnämnden tillsammans med kultur- och fritidsnämnden uppdraget att ta fram en:
“uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”
Det har arbetats med detta uppdrag. Nu har presidierna (=ordförandena inklusive vice ordförandena) i BUN och kultur- och fritidsnämnden föreslagit att:
“även kommunstyrelsen ska ingå tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden”
Det blir nog bra…
Årets sista månadsuppföljning ska presenteras. Den är för november, men det är väl så nära ett bokslut man kan komma?
Prognosen är att BUN kommer att göra ett överskott på 10,9 miljoner kronor. Det är tyvärr inga pengar som nämnden kan ta med till och använda nästa år – pengarna hamnar i kommunens överskott, och går väl antar jag till att betala tillbaka banklån, till fastighetsinvesteringar etc… Jag föreslog på förra nämndsmötet att pengarna skulle användas till inköp av läromedel, men den tanken var kanske för originell, eller orealistisk…
Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år förväntas göra ett överskott på 3,6 milj kr:
“Prognos för 2021 om 3,6 mnkr består av färre antal barn samt sjuklönekompensation under coronapandemin.”
Förskoleklass och grundskola årskurs 1-9, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år samt grundsärskola uppvisar i november ett överskott på 6,6 milj kr.
“Överskottet beror främst på färre antal elever än budgeterat, samt tillfälliga statsbidrag som inte nyttjats fullt ut. Verksamheternas prognos för 2021 uppgår till 6,7 mnkr. Ökade tillfälliga statsbidrag, färre elever än prognos samt ökade interkommunala intäkter ger ett överskott.”
Det är dock viktigt att notera att överskottet minskas på grund av:
“stora kostnader som avser fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
Alla dessa sistnämnda grupper ökar för varje år och det måste politikerna i Vänersborg inse – och tilldela pengar därefter.
I november finansierade Vänersborgs kommun 2.061 barnomsorgsplatser, 1.813 skolbarnomsorgsplatser och 4.903 platser i förskoleklass, grundskola och särskola. Det är många barn och ungdomar…
BUN ska skriva av fordringar på nästan 100.000 kr (99.689,64 kr). Det är ärenden som har varit hos Kronofogdemyndigheten, men där utmätning inte har gett något resultat eller där gäldenären inte har kunnat delges.
På sammanträdena ingår det också att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som har hänt sedan förra 
månadens sammanträde. Ibland har de varit med om lärorika och spännande saker, men ofta blir det en uppräkning av möten som de har deltagit i.
Och sedan vet jag precis hur årets sista sammanträde slutar – alla önskar varandra en God Jul och ett Gott Nytt År.
Holmängenskolan – ritningar
”Så här ska Holmängenskolan, F-6, se ut enligt bygglovsansökan”
Det skrev kommunen i sin Facebook-grupp för några dagar sedan.
I måndags i förra veckan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Nämnden fick dock inte se bilden eller några ritningar på den blivande Holmängenskolan. Det kan ju ha berott på att de inte var klara eller offentliggjorda, jag vet inte. Men det betyder att politikerna i BUN inte har sett varken bilden ovan eller några ritningar. Det kan vara bra för allmänheten att veta.
I Vänersborg är det, som kanske bekant, en oerhört strikt uppdelning mellan vad som är politikernas uppgifter och vad som är tjänstemännens. Det är politikernas 
uppgift att besluta om och ”beställa” byggandet av en skola. Och naturligtvis beslutar politikerna var den ska byggas och pengarna… Sedan är det tjänstemännen som gör allt annat. De bestämmer hur den ska se ut, t ex ritningarna, och allt annat av det ”praktiska”. Självklart bör de ha inhämtat synpunkter från de på golvet, som eventuellt ska arbeta på den nya skolan. (Hur det har gått till med Holmängenskolan har jag bara vaga uppfattningar om…) Det kan vara rektorer, lärare, annan skolpersonal, föräldrar och elever. Men knappast politiker… I varje fall inte i BUN. Vilket jag tycker är mycket märkligt.
Jag har haft synpunkter tidigare på den här uppdelningen mellan politiker och tjänstemän. Det blev t ex en lite större konflikt när Torpaskolan byggdes för några år sedan… Då skulle nämnden fatta det slutliga beslutet utan att ha fått se ritningarna. (Se ”Röster från Torpaskolan”.) Man kan väl hoppas att politikerna åtminstone får lite mer information om Holmängenskolan på årets sista sammanträde…
Nyfiken som jag är begärde jag i varje fall ut ritningarna på den nya Holmängenskolan så fort jag såg nyheten på kommunens FB.
Idag kom ritningarna. Det var många filer, och de var inte helt lättlästa. Jag tänkte publicera ett urval av ritningarna här på bloggen. De går allesammans att ladda ner som pdf. (Det gör du genom att klicka på den bild som du vill ladda ner! Det går också att klicka på den blå texten bredvid respektive ritning.) Då kan den som är intresserad titta på ritningarna i lugn och ro, och dessutom i högre upplösning. Om man sedan har synpunkter på något, det kan vara något som är bra eller något som är mindre bra osv, så vore jag tacksam om man 
på något sätt hörde av sig. Det går t ex att skriva en kommentar här på bloggen, då kan andra också kan ta del av den.
Det kan också vara bra att veta att Holmängenskolan ska ha plats för 525 elever och byggas helt i trä. En del av skolan ska under de närmaste åren inrymma en förskola med 4 avdelningar. Skolan börjar byggas i mars och att den beräknas stå klar höstterminen 2024. (Dagens TTELA hade en artikel i papperstidningen om Holmängenskolan – se TTELA ”Skolan på Holmängen byggs helt i trä”.)
Observera att ärendet inte har fått något slutligt beslut än. Därför tror jag att det finns en möjlighet att ritningarna kan ändras. Jag vet emellertid inte var beslutet ska fattas. Det borde komma upp i BUN… Vi får se.
Ritning 1:
Ritning 2:
Ritning 3:
Ritning 4:
Ritning 5:
Ritning 6:
Ritning 7:
Ritning 8:
Några ord om BUN (20/9)
Förra måndagen, den 20 september, kl 08.30 greppade Bo Carlsson (C) ordförandeklubban och förklarade sammanträdet öppnat. Det var som vanligt. Precis som om ingenting hade hänt.
Det var nog inte bara jag som hade känt en viss osäkerhet inför barn- och utbildningsnämndens (BUN) första sammanträde efter sommaruppehållet. Det hade onekligen blåst en del kring Carlsson sedan det senaste 
nämndmötet. Det kunde vi läsa om i TTELA den 25 augusti. (Se TTELA “Blåsut portas från Arenan”.)
Bo Carlsson har ju tillsammans med det förra kommunalrådet Marie Dahlin (S) suttit i styrelsen för bandyklubben Blåsut. Och den styrelsen skötte sig som bekant inget vidare:
“Vi har en ny styrelse nu, den gamla har inte skött sig. De har inte gjort de åtaganden de ska och inte betalat av sina skulder hos kommunen.”
Det sa Blåsuts nye ordförande Dan Kjellson till TTELA, och fortsatte:
“Det är en katastrof. Jag har suttit i många styrelser genom åren, men jag har aldrig varit med om något liknande.”
Bo Carlsson (C) klarade uppenbarligen inte av sina åtaganden i Blåsuts styrelse, men att fortsätta ordförandeskapet i barn- och utbildningsnämnden med en budget på nästan 900 miljoner kronor – det har han socialdemokraternas, miljöpartiets och centerpartiets förtroende för. Vi är nog många som anser att det är tveksamt om han fortfarande är värd det förtroendet och den ansvarsfulla posten. Men kommunledningen har som sagt tydligen motsatt uppfattning.
Det blev ett längre sammanträde än beräknat i måndags. Ordförande Bo Carlsson (C) slog inte klubban i bordet förrän nästan 4 timmar senare, strax före kl 12.30.
Jag skrev en blogg innan sammanträdet, där jag beskrev ärendena tämligen utförligt. (Se “BUN! BUN! BUN! (20/9)”.) Det “största” ärendet var “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”.
Det blev en hel del information och frågor i detta ärende. Det var faktiskt lite så att man fick känslan av att några ledamöter inte hade läst underlaget…
Det var nog ingen ledamot som egentligen var negativ till de planer som tjänstepersonerna hade lagt fram i förstudien/utredningen på politikernas bord. Men det var ett stort och omfattande ärende som skulle få konsekvenser för tämligen många år framåt. Och det fanns en del frågetecken.
Det är framför allt prognoserna för befolkningsutvecklingen som utgör en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år och det kommer de sannolikt att göra de kommande åren också. Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever i grundskolan redan 2024? Och även om det inte händer då, så är det bara en tidsfråga tills det behövs en ny förskola på Holmängen – och fler elevplatser på Holmängens skola. Det kanske är smartast att bygga en ny förskola redan nu?
Det ska inte heller glömmas att boendet på Restad Gård är en del av osäkerheten. Hur många barn och elever kommer det att finnas på Restad Gård de närmaste åren? Det vet naturligtvis inte ens Migrationsverket. Det är ingen som kan förutsäga utvecklingen i världen och vilka migrationsströmmar det kan leda till.
Eller som ordförande Carlsson uttryckte det:
“Det vi vet, vet vi. Det vi inte vet, vet vi inte.”
Carlsson menade att nämnden får sätta sin tilltro till de befolkningsprognoser som kommunstyrelsen ger oss.
Om det blir som utredningen har tänkt sig att det öppnas förskola med 85 platser i en del av Holmängens skola, så uppkommer en del frågor som det inte gick att utläsa några svar på i förstudien. De handlar t ex om utemiljön och matsalar. Ska det vara olika lekplatser för förskola resp skola? Fungerar en integrering? Olika matsalar? Förskolan äter ju också frukost, mellanmål… Precis som fritidshemmet. Var ska fritids hålla hus?
Det finns säkerligen många fler frågor, och de tål att diskuteras innan, och under, nästa sammanträde. För det blir nämligen mer tid. Ärendet bordlades.
Det var Kärvling (V) som yrkade bordläggning.
“Jag ser inte vinsten att skjuta på beslutet.”
Sa däremot liberalen Gunnar Henriksson. Henriksson hade tidigare fått information om ärendet i presidiet. Vilket inte “vanliga” ledamöter och ersättare i nämnden hade fått.
Henrik Josten (M) yrkade bifall till mitt förslag. Det blev votering. Nämnden beslutade om bordläggning mot de styrande partiernas och Gunnar Henrikssons vilja.
Jag hoppas att den extra tiden utnyttjas till att utredningen läses igenom och analyseras. Och att det diskuteras med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar.
TTELA skrev om ärendet, se “Stort behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg”. Det står att Björkholmsgatan ska avvecklas. Och det stämmer, men å andra sidan är förskolan redan nedlagd av nämnden för flera år sedan. Björkholmsgatan öppnades vid årsskiftet av förvaltningen för att platserna i övriga förskolor inte räckte till. Och Norra skolan? Hanteringen av Norra ger mig en smärre ångest.
Bo Carlsson sa:
“Norra skolan är en pusselbit som vi alltid har med oss och som vi funderar över.”
Jag vet inte vad Carlsson menade. Han har varit med och styrt kommunen i 7 år på raken nu. Carlsson är en av de ansvariga för Norra skolans öde.
Ärende 3 hade titeln “Överenskommelse samnyttjande av lokaler mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden”. Även detta ärende beskrev jag innan sammanträdet. (Se “BUN! BUN! BUN!”.)
Det blev några frågor om samhällsbyggnadsnämndens roll i överenskommelsen mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden, men också om regelverk och ansvar för t ex underhåll, städning, investeringar, “rörlig utrustning”, undervisningsmaterial osv. Gunnar Bäckman (KD) passade på att flika in att den interna hyressättningen var helt uppåt väggarna…
Förvaltningens förslag till beslut antogs av en enig nämnd.
Det sista tyngre ärendet var delårsrapporten.
Förvaltningschef Bråberg och förvaltningsekonom Edkvist gick igenom rapporten. Och jag kunde som vanligt inte vara tyst. Fast det var ingen större överraskning, jag hade ju talat om i min blogg innan (se “BUN! BUN! BUN!”) vad jag skulle framföra.
Jag sa bland annat det var imponerande att trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfyllde nämnden alla förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås (utom ett)…
Jag undrade om detta t ex betydde att nämnden skulle kunna avstå ekonomiska resurser till t ex socialnämnden i framtiden…
Det var nog ett rätt provocerande inlägg… Eller? Jag vet inte. Det blev nämligen totalt tyst på sammanträdet. Ingen sa något, ingen politiker, ingen tjänsteperson. Ingen. Bara en öronbedövande tystnad.
Bo Carlsson slog klubban i bordet och konstaterade att nämnden skulle ta en paus. Under denna paus ringde en i den borgerliga oppositionen och uttryckte sin förvåning över att ingen ville diskutera… Vi var två.
Innan sammanträdet avslutades fick nämnden information om läget på Restad Gård. Barn- och utbildningsförvaltningen har fram till och med 17 september placerat 49 elever på Restad Gård i förskoleklass till
årskurs 9. Av de kända planerade förflyttningarna kvarstår nu Mellerud och där finns det ca 22 elever som ska flytta till Vänersborg. Det sker dock inte förrän efter jul. 23 barn har hittills tagits in i förskolan.
Sedan var sammanträdet slut och jag kunde inte låta bli att undra varför inte ledamöterna i nämnden vill diskutera viktiga förskole- och skolfrågor… Och det funderar jag på fortfarande.
VA och utsläppen 2020
Förra året kunde vi läsa att det bräddas drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Den informationen lämnades i pressen efter att hela bräddningsfrågan hade aktualiserats i samband med att de danska planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund blev kända. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.)
Bräddning betyder alltså att avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det sker oftast i samband med kraftiga regn.
Och finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs och det kommande beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, som tampas med kommunen om sina avlopp.
Kommunen vill nämligen tvinga in så många som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA ”VA-taxorna på väg att höjas igen”.) Men det är oftast inte det argumentet som framförs. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar.
Det är en sanning med stor modifikation…
Vänersborgs kommun är med och bidrar till de drygt 8 miljarder liter som varje år bräddas. Avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda och alla ledningar och pumpstationer bräddar regelbundet. Det står beskrivet i de av Kretslopp & Vatten årligen publicerade miljörapporterna. Den senaste rapporten gavs ut för någon månad sedan och beskriver och analyserar förra året, år 2020.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten är ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 28.520 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.360.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna (det finns undantag i andra kommuner, Sveriges Radio ”Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom”) och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger emellertid alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstemän på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.
Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kbm i lilla Ryrsjön…
Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Vid Brålanda reningsverk bräddades det 4.100 kbm. Det bräddades vid 26 tillfällen under sammanlagt 164 timmar. Holmängens reningsverk klarade sig bättre och bräddade “bara” 797 kbm vid 3 tillfällen och under 6,5 timmar.
Även avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda, t ex i samband med större regn eller strömavbrott. Det kan också bli andra fel på eller stopp i pumpar. Då kan avloppsvatten rinna ut på lite olika ställen… Förra året, 2020, bräddade 10 pumpstationer i Vänersborg (ej dalslandsdelen) sammanlagt 
208 gånger. Totalt uppskattas 4.000 kbm ha bräddats. I dalslandsdelen bräddade en av pumpstationerna i Frändefors tätort (se punkt 5 på kartan bredvid) 27 gånger förra året under totalt 7 dygn. Det uppskattas att det då bräddades totalt 4.000 kbm.
I centrala Vänersborg är dagvattnet, t ex vatten från gator, separerat från avloppsvattnet. Det innebär att det, i varje fall enligt kommunen, inte är avloppsvatten som rinner ut vid badplatserna på Skräcklan efter regnoväder. Så när det står i miljörapporten att det bräddades vid 83 tillfällen vid Dalbobron så behöver det alltså inte vara avloppsvatten. Hur det är på Sandgärdet, där det bräddades 36 gånger, i Ryr, 27 bräddningar, Ängsvägen, 26 bräddningar, eller Lundgrens väg, 21 bräddningar, vet jag dock inte. Det är inte överallt som ledningarna är separerade. Längs t ex dalslandskusten rinner avloppsvatten i samma ledningar som dagvattnet. Hur det är i Frändefors samhälle (se ovan) vet jag inte.
Det finns en annan aspekt av utsläpp. I miljöbalkens 1 kap 1 § står det inte bara att:
“människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter”
utan också att:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2020. Notera att siffrorna anger ton/år.
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Det är lite svårt att utläsa, särskilt på miljörapporten från Holmängen, men jag uppfattar redovisningen som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna värdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:
“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde för totalfosfor har klarats men inte riktvärdet för kvartal 4. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2019”) noterar man att värdena på utsläppen inte direkt har förbättrats. Holmängens reningsverk släpper ut mer Hg, Cd, Pb, Zn, Cr, Ni och As än 2019. När det gäller t ex bly så är det mer än dubbelt så mycket jämfört med 2019, och för Cr 60% och Cd och As 20% mer. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men nog trodde jag att utsläppen skulle minska över tid.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.
Slammet ja.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Under 2020 producerades 2.822 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt transporterades 8.627 ton slam till Ragnsells på Häljestorp. Där blev slammet till jord för Ragnsells sluttäckning av deponin. Även slammet från avloppsreningsverket i Brålanda transporterades till Häljestorp. Där mellanlagrades slammet för att sedan spridas på åkermark. Den totala mängden slam som transporterades till Ragnsells från Brålanda var 1.233 ton.
Slammet från Holmängen respektive Brålanda används tydligen på olika sätt, varför vet jag inte.
Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:
“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”
Under 2020 användes 1.316.950 kWh på Holmängens reningsverk. Det var mindre än 2019. Det producerades också biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 234.532 kWh förra året. Under 2020 användes 503.480 kWh i Brålandas reningsverk. Det var också mindre än året innan.
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018” och “VA och utsläppen 2019”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra de tre åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”.
PPPS. Det var badförbud vid några tillfällen förra sommaren på Skräcklan efter häftiga regn. Var det avloppsvatten eller var det på grund av Kanadagässens invasion…? Det var en intressant diskussion bland invånarna om orsakerna, se bland annat “Bad och bräddning”. Kommunen tar i varje fall det säkra före det osäkra och uppmanade nu i söndags (på Facebook) alla vänersborgare på Skräcklan:
“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”
VA och utsläppen 2019
I maj var det stor uppmärksamhet kring planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.) Då fick allmänheten också veta att det släpps ut avloppsvatten även i Sverige. Det släpps ut drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Jag delade några artiklar på Facebook och fick då frågan om hur det var i Vänersborg. Jodå, det bräddas i Vänersborg också. Det har jag redogjort för i några bloggar genom åren. Men frågan blev också en påminnelse om att jag inte hade skrivit om bräddningar förra året…
Bräddningar kan man nämligen läsa om i de miljörapporter som Kretslopp & Vatten sammanställer varje år. Miljörapporterna omfattar avloppsverksamheten på kommunens båda avloppsreningsverk året innan. Således handlar årets två miljörapporter om Holmängens respektive Brålandas avloppsreningsverk förra året, 2019.
När jag bläddrade i Kretslopp & Vattens sidor på kommunens omfattande hemsida, som en förberedelse för denna blogg, upptäckte jag att det även här fanns en stor mängd intressant och lärorik information. (Se startsidan: “Vattentjänster”.)
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Det har alltid varit min uppfattning. Men när jag läste på Kretslopp & Vattens hemsidor insåg jag till min förvåning att det fanns ytterligare två vattenverk (se cirklarna/punkterna på kartan):
“Den allmänna vattenförsörjningen i Vänersborgs kommun baseras på uttag av ytvatten i Vänern/Göta Älvs vattentäkt till vattenverken Skräcklan och Rörvik. Grundvatten tas i Hästevadets (Vargön) samt Dyrehögs vattentäkter till vattenverken Hästevadet och Källeberg.”
Den här texten hittade jag dock inte på hemsidan utan i kommunens så kallade Blåplan. Det är en mycket ambitiös plan – också med mängder av intressanta och viktiga fakta. (Du kan ladda ner planen här, den är i tre delar.) Jag lärde mig t ex att vattenverket på Skräcklan har kapacitet att klara hela Vänersborgs kommuns behov. Och även att Hästevadets och Dyrehögs reservvattentäkter kan kopplas in om det blir kris. Dessa vattentäkter kan försörja 20 procent av behovet i den allmänna vattenförsörjningen under obegränsad tid. Det kan väl nämnas att det också finns en reservvattenledning mellan Vänersborg och Trollhättan. Som inte har något att göra med Trollhättans planer i Nordkroken… (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”.)
Man lär sig, även som pensionär. Men miljörapporterna för 2019, vilka alltså är de senaste, handlar om avloppsverksamheten på avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda.
Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Trestad Center och Väne Ryr, medan avloppsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. I Vänersborg är ledningsnätet för spillvatten ca 25 mil långt och det finns 51 pumpstationer längs nätet.
Pumpstationernas uppgift är att pumpa/lyfta avloppsvattnet vidare på de delar av ledningsnätet när det inte kan rinna vidare med självfall. I samband med Kanadagässens invasion på Skräcklan i sommar och “badförbuden” så blev pumpstationerna både aktuella och “intressanta”… (Se “Bad och bräddning”.)
I miljörapporterna står det angående pumpstationerna:
“I samtliga pumpstationer finns givare som signalerar när nödutloppsnivån uppnås, signalen överförs till en dator vid avloppsreningsverket. Datorn gör en larmutskrift och dessutom en månadsrapport. I denna månadsrapport kan utläsas antal gånger samt sammanlagd tid som nödutloppen varit i funktion. Med hjälp av dessa rapporter har beräkningar gjorts av den mängd avloppsvatten som har passerat genom nödutloppen.”
Det går alltså inte utifrån nivåmätningen att säga hur stora volymer som har bräddats. Storleken på bräddningarna beräknas utifrån bräddtid och ett förmodat normalflöde i inloppsledningen till pumpstationen.
För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas alltså bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv…
Under 2019 beräknas ca 4.100 kbm ha bräddats i Holmängens avloppsreningsverk eller om det möjligtvis är totalt på hela “Holmängens” ledningsnät. I miljörapporten för Holmängen står det:
“Sammanlagt bräddade 14 pumpstationer 102 gånger under totalt 30 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 4.100 kbm ha bräddats på grund av regn.”
I Brålanda bräddades 5.500 kbm. I miljörapporten för Brålanda:
“Sammanlagt bräddade en pumpstation 27 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 5.500 kbm ha bräddats på grund av regn.”
Jag antar att det mesta av det här avloppsvattnet flöt ut i Frändeforsån.
Det är onekligen en del orenat avloppsvatten… Å andra sidan kan det vara bra att jämföra det med att Holmängen behandlade 6.034.482 kbm avloppsvatten förra året och Brålanda 606.238 kbm.
Det pågår en stor diskussion om det är “nyttigt” att slammet från reningsverken läggs ut på åkrar. Vilket är tveksamt… Slam från Brålandas reningsverk mellanlagras på Häljestorp och sprids sedan ut på åkermark. Det handlar om 2.700 ton. Det transporteras slam från Holmängen till Häljestorp också. Rapporten skriver:
“Under 2019 producerades 2.840 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt 2.063 ton slam transporterades till Ragnsells som har gjort jord till deras sluttäckning av deponin.”
Avloppsreningsverken är inte hundraprocentigt “effektiva”. Det “rinner igenom” en hel del… Ut i naturen…
Det släpptes ut följande från reningsverken i Vänersborg förra året (i ton/år):
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Det finns en annan aspekt av utsläpp, inte bara att t ex kväve och fosfor hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas…
Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):
Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.
Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:
“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”
Under 2019 användes 1.596.745 kWh på Holmängens reningsverk. (Det producerades dock biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 117.320 kWh förra året, men då hade den driftproblem och fungerade inte på 6 månader.) Under 2019 användes 655.059 kWh i Brålandas reningsverk.
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Förra året skrev jag en blogg om VA och utsläppen 2018 – se här. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra 2019 års utsläpp med 2018.
PS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”. Filmen är alldeles ny.
(Tillagt efter tips från Daniel P i gruppen ”Vänersborgare” på FB. 3/8)
Bad och bräddning
Idag kan vi läsa en insändare i TTELA (se “Avloppsvattnet förorenar baden”) som slår fast att:
“det är kommunalt avloppsvatten som går ut orenat när det regnar kraftigt och som sedan förorenar baden i Vänersborg.”
Vänersborgs kommun svarade insändarskribenten på direkten. Kommunen skrev:
“Vid extrema väder bräddar avloppsvatten ut en del orenat för att undvika att dränka de som har källare på sina fastigheter.”
Och kommunen fortsatte:
“Vänersborgs kommuns avdelning Kretslopp & vatten har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”
Med Kretslopp och Vattens kartor över pumpstationer och bräddar på ledningsnätet i minnet så reagerade jag på detta sistnämnda. (Se “Vad beror badförbudet på?”.) Det var inte korrekt.
Det fick bli (ytterligare) ett mail till Kretslopp och Vatten.
Jag fick snabbt svar av en av cheferna, ställde kompletterande frågor och fick snabbt svar igen. Jag tycker att svaren från Kretslopp och Vatten tillsammans ger en bra och tämligen komplett bild av vad som har hänt. Därför återger jag mailväxlingen i sin helhet, och hoppas med det att bilden av vad som har hänt blir tydligare.
===========
Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:
Jag läser insändaren i dagens (fredag 2 juli) TTELA och svaret från kommunen. Jag reagerar när det står i svaret:
“…har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”
I Miljörapport 2019 så finns denna karta (till vänster; min anm) med på pumpstationerna på ledningsnätet:
Även nedanstående karta (till höger; min anm) finns med, som jag uppfattar det är närmast identisk, eller kanske borde vara det. Den visar bräddar på ledningsnätet.
Båda kartorna visar att det finns sådana här “punkter” runt Skräcklan, även väldigt nära de aktuella badställena.
Vad är det dessa kartor visar om inte “punkter” där kommunen kan brädda? Ni måste förklara detta för mig. Varför är kartorna annars med i Miljörapporten?
I ett tidigare mailsvar till mig, så skrev ni att det har bräddats efter skyfallet för snart 2 veckor sedan. Men att det krävdes en utredning innan ni kunde säga var och hur mycket det hade bräddats. Men är det inte så att Kretslopp & Vatten har ständig koll på drifttid, avloppspumpar, driftstopp och eventuell bräddning? Vad hindrar er från att i stort sett i realtid säga var bräddningar sker?
Så, var bräddades det efter skyfallet?
===========
Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:
Den 21/6 bräddades det på följande ställen: Kvarnbäcken, Ängsvägen, Dalbobron och Lundgrens väg. Totalt bräddade Kretslopp & vatten 202 m³. När det är sådant extremt regnoväder är det dagvattnet som inte hinner med att svälja allt vatten. Det är inte avloppsvattnet som rinner ut orenat.
===========
Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:
Jag tackar för svaret, men noterar att du dock inte svarade på alla mina frågor. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det. Som t ex de här punkterna som visas på kartorna, det är väl platser där det kan bräddas?
Det är väl inte ovanligt att regnvatten kommer in i avloppsledningarna genom otäta rör och fogar. Kan det inte ha skett den här gången också? Är dagvattnet separerat från avloppsvattnet överallt i centrala stan? Även på de ställen där det bräddades den 21/6? Noterar också att det inte är så långt mellan Dalbobron och Skräcklan.
Sedan undrar jag om dagvattnet separeras i VA-utbyggnaden längs dalslandskusten, t ex vid Sikhall?
===========
Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:
Ja, de punkterna som finns på kartan är punkter där det kan bräddas.
Ja, regnvatten kan komma in i avloppsledningarna och det kan ha skett denna gången också. Detta ser vi på flödena in till avloppsverket. Avloppsverket har klarat av att rena allt vatten som har kommit in till verket det specifika dygnet.
Ja, dagvattnet är separerat från avloppsvattnet i centrala stan. Även på de andra ställena som bräddades.
Vi resonerar att bräddningar från Dalbobron sker söderut och inte norrut mot Skräcklan.
Det finns inga dagvattenledningar längs Vänerkusten.
Vad beror badförbudet på?
I torsdags tog jag som vanligt ett, av ett flertal, dopp under dagen, precis som jag gjort varje dag under veckan. Bor man på Skräcklan så bor man vid sjön och bor man vid sjön så ska man bada. I varje fall när det är nästan 30 grader i skuggan och till och med fiskmåsarna är tysta på grund av utmattning i värmen.
Doppet visade sig emellertid bli det sista doppet under veckan. När jag kom upp ur vattnet vid badtrappan inte långt från Fridastatyn, så mötte jag nämligen en fd lärarkollega med sitt barnbarn. Hon undrade var man kunde bada. Jag var lite frågande, men det visade sig att ett plakat nyligen hade satts upp vid barnbadet vid Norra skolan:
“Avrådan från bad”
På ett annat A4-plakat på samma skylt upplyste Miljö- och byggnadsförvaltningen om orsaken:
“Vattnet vid Skräcklan Barnbadet innehöll vid senaste provtagningen höga halter bakterier, bl.a. E.coli, som kan orsaka magsjuka. Vi avråder speciellt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada. Omprov har tagits och provsvar väntas i början på nästa vecka. Till dess avråder vi från bad.”
Det är inte bara Coronan som vi gamlingar ska akta oss för. Det är också vattnet utanför Skräcklan… Det rådde för övrigt också “avrådan från bad” på ytterligare två ställen vid Skräcklan, bland annat på Jacoben. Eller Jacobs udde som det heter officiellt. Fast det fanns inget plakat där jag badade… Men, det var alltså badförbud på hela Skräcklan.
Vid hemkomsten läste jag på TTELA:s hemsida (se TTELA “Här avråder kommunen från bad – bakterier i vattnet”):
“I måndags gjordes provtagningar av vattnet vid flera badplatser i Vänersborg. När kommunen nu har fått svar på proverna visar de att vattnet var otjänligt och innehåller för höga halter av tarmbakterier.
– Proverna visar att vattnet var förorenat av bakterier som finns i avföring och spillning. … säger Kajsa Wegberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Vänersborgs kommun.”
TTELA var tydligare än vad anslagen vid Skräcklan var. Dessutom, skrev TTELA, avrådde kommunen från bad även på Sikhall och i Nordkroken.
Orsaken till badförbudet är alltså tarmbakterier, som finns i “avföring och spillning” – främst E.coli-bakterier. E.coli-bakterier förklaras så här på Wikipedia (se här):
“Escherichia coli, förkortas ofta E. coli (kolibakterie) … E. coli lever i de nedre delarna av tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Det klarlades tidigt att den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. … E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran (intestinala floran). Antalet E. coli-bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram avföring.”
På kommunens hemsida (se “Otjänligt badvatten”) sägs det också att provtagningen även visade på för höga halter av enterokocker. Enterokocker verkar inte vara några roliga tarmbakterier, men det kan jag väl i och för sig inte påstå att E.coli är heller…. Enterokocker beskrivs på Wikipedia (se här), men också på Folkhälsomyndighetens hemsida (se “Sjukdomsinformation om vancomycinresistenta enterokocker (VRE)”):
“Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser. … VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. … En infektion eller ett bärarskap av VRE ska enligt smittskyddslagen anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Fyndet ska även föranleda en smittspårning.”
Det är förhoppningsvis en liten risk att någon ska drabbas av de här bakterierna, men bara att de finns och att kommunen därmed avråder från bad gör mig lite orolig. Nu brukar jag sällan svälja något vatten, men alla småbarn…
Orsaken till att bakterierna finns i badvattnet vid Skräcklan, Nordkroken och Sikhall beskriver TTELA genom att citera miljö- och hälsoskyddsinspektör Wegberg:
“Det var ett ordentligt skyfall och i samband med det sköljs marker av och bäckvatten rinner ut i sjön.”
Och visst var det ett ordentligt skyfall. Regnet formligen öste ner på söndagskvällen, skyfallet gav 51,2 millimeter. Ingemar Vänerlöv, känd lokal klimatexpert, sa till TTELA (se TTELA “Hela juni månads regnmängd föll på en timme”):
“Det här är den näst största dygnsmängden i Vänersborg sedan mätstarten 1860.”
Men finns det en massa E.coli och Enterokocker i markerna och i bäckvatten? På t ex Skräcklan finns det väl ingen bäck och gatorna är fulla av brunnar där vattnet kan rinna ner…? Och inte kunde väl Canadagässen, och alla andra gäss, förorena vattnet på hela Skräcklan på en gång? Kan det “otjänliga badvattnet” bero på något annat? På kommunens VA-ledningar? Avloppsvatten brukar nämligen innehålla tarmbakterier…
I “Miljörapport Holmängen 2019” (kan laddas ner här) som skrivs och publiceras av Kretslopp & Vatten står det:
“Avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda i samband med driftstopp, avstängning vid planerat underhåll eller i samband med större regn.”
Bräddning innebär att (se Wikipedia):
“mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät avleds direkt och utan rening till ett vattendrag, hav eller en sjö”
Det blev ett mail till samhällsbyggnadsförvaltningen. Och jag fick svaret:
“Vänersborgs Kretslopp och vatten har inga bräddar som går ut vid de drabbade badstränderna.”
Men jag trodde mig sedan tidigare veta att kommunen kan brädda i hamnkanalen, och den ligger ju nära barnbadet på Skräcklan.
I miljörapporten beskrivs pumpstationerna på ledningsnätet och i en bilaga har de märkts ut på en karta – se kartan till vänster.
Och vad jag förstår så är det i pumpstationerna som bräddning kan ske. Eller? I en bilaga strax efter så finns det en karta som visar bräddar på ledningsnätet.
Men vad jag förstår så visar de båda kartorna samma sak, även om de inte riktigt överensstämmer. Det tycks dock oavsett vilken karta man föredrar att använda, som att Skräcklan är omgiven av pumpstationer och bräddar.
Tyvärr finns inga kartor över Nordkroken, men i en tabell finns Nordkroken upptaget under rubriken “Bräddar vid pumpstationer”. (Däremot finns inte Sikhall med i “Miljörapport Brålanda 2019”. Huruvida en bräddning vid pumpstationerna i Södra och Norra Timmervik och Sannebo kan påverka Sikhallsbadet har jag inte en aning om.)
Hade det bräddats på kvällen eller natten i söndags/måndags? Jag fick följande svar från Kretslopp och Vatten:
“Naturligtvis har det bräddat, nederbördsmängden var den näst största för ett dygn sedan 1860. Hur och var det bräddat kan jag inte svara på i detta mail. För att få fram dessa uppgifter krävs en utredning och uppgifterna tas fram i samband med miljörapporten.”
Visst har det bräddats, men enligt mailet så lär vänersborgarna och undertecknad få reda på var och hur mycket först om ett år…
Jag är inte personen att säga vad orsaken till de förhöjda värdena av tarmbakterier i badvattnen i kommunen egentligen beror på, men det vore förvånande om inte kommunens avloppsledningar hade något med det att göra. Mycket förvånande… Jag hade hoppats på ett klargörande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen redan i fredags, som kanske hade skingrat mina okunniga tankar. Men det kom inget svar. Kanske kommer det imorgon måndag, och kanske får jag då reda på mer.
Men jag kan inte heller låta bli att fundera över kommunens febrila jakt på enskilda avloppsanläggningar… För inte är det godkända enskilda avloppsanläggningar på landsbygden som är boven i dramat om det förorenade Vänervattnet… Varför ska kommunen tvinga fastighetsägare att för dyra pengar koppla in sig på det kommunala VA-nätet – så att kanske ännu mer orenat avloppsvatten ska kunna rinna ut i sjön vid våra badstränder? (Det är svårt att säga vad föroreningarna i Sikhall beror på. Det kan enligt vissa bero på att VA-ledningarna som går alldeles vid sjökanten är enkelmantlade och inte dubbelmantlade – och att ledningarna helt enkelt läcker… Jag vet inte, men jag kan garantera att det inte beror på Solvarms naturhus…)
Det är viktigt att kommunen är öppen, tydlig och ärlig om vad som händer. Om det bräddas, vilket kan vara nödvändigt i ett ej fullt fungerande VA-nät för att förebygga skador i t ex byggnader, så måste detta kommuniceras med kommuninvånarna. Utan prestige.
Till sist.
Jag, liksom säkerligen många andra, badade i början på veckan, flera gånger varenda dag, i det förorenade vattnet på Skräcklan. För förorenat blev det på grund av störtregnet på söndagskvällen. Om det råder ingen som helst tvekan. Och det visste säkert kommunen om redan samma kväll/natt att det skulle bräddas vid pumpstationerna. (Det är ju inte första gången det händer att vattnet blir förorenat efter regn!) Varför sattes inte plakaten med avrådan från bad upp redan i måndags? Varför väntade kommunen ända till torsdag? Varför lät man barn bada på Norra skolan fast vattnet var fullt av tarmbakterier?
I torsdags, samma dag som plakaten sattes upp, tog Miljö- och byggnadsförvaltningen nya vattenprov. Provsvaren kommer i början på denna vecka, kanske redan imorgon måndag. Säkerligen har bakteriehalterna sjunkit successivt under måndag till torsdag, så att det går att bada igen. Det vill säga, det hade kanske gått att bada på Skräcklan mellan torsdag-söndag, men då har det rått “badförbud”…
Så när plakaten tas bort imorgon, och badandet “släpps fritt”, samtidigt som kommunen tar nya prov, vars svar kommer på torsdag, som kanske återigen visar förhöjda värden av tarmbakterier, eftersom det har regnat idag söndag igen, och det kanske kommer ännu mer nederbörd, så sätts plakaten upp igen. På torsdag, då halterna kanske har sjunkit…
Det är upp och ner i Vänersborg. Men jag hoppas innerligt att ingen blir sjuk av Vänerns vatten. Det är kanske bäst att använda badkaret…
Efter BUN (1): Norra och Holmängen
Så var årets första nämndsammanträde avklarat. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 15.25, naturligtvis med avbrott för vederbörlig förmiddagsfika och lunch. Ja, nämnden hann faktiskt med en eftermiddagsfika också. Och allt betalades naturligtvis ur nämndsledamöternas egen ficka. Som vanligt.
Det var, som nämndens möten brukar vara nu för tiden, mer diskussion än beslutsfattande. Men det var naturligtvis ett oerhört viktigt beslut att BUN godkände att:
“samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och verkställer byggnation av en ny skola på Holmängen”
Det var dock en del diskussion i ärendet. Det handlade om vilken roll BUN ska ha i den fortsatta processen. Vi var flera, framför allt Henrik Josten (M) och Anton Lidell (M), som framförde vissa betänkligheter om att bollen nu kastades till samhällsbyggnadsnämnden. Skulle inte BUN ha möjlighet att delta i den fortsatta processen och ha kontroll över att skolbygget fortlöpte enligt de intentioner som nämnden hade? Moderaterna yrkade därför att ordet “verkställer” skulle utgå ur beslutet.
Det gav både Magnus Lilja (V), som idag var ordinarie, och undertecknad (V) en del huvudbry. Vi höll ju egentligen med moderaterna. Men ordförande Mats Andersson (C) bedyrade och försäkrade att både nämnden och i synnerhet förvaltningen skulle fortsätta att samarbeta med samhällsbyggnads. Och nämnden skulle garanterat få kontinuerlig information och insyn. Dessutom ville de föredragande tjänstemännen ha beslutet som det var formulerat i förslaget. Lilja och jag nöjde oss med det. Precis som alla andra ledamöter, utom moderaterna.
Lite fakta och “nyckeltal” om den nya skolan på Holmängen:
- 3-parallellig skola
- 525 elever
- 21 klasser
- Möjligheter till 30 elever i varje klass
- Yta: 8.300 kvm + 2.000 kvm idrottshall
- 10 kvm per elev inomhus
- Skolan klar ht 2023
- Total kostnad: 260 milj kr
BUN:s hyra för den nya skolan på Holmängen beräknas uppgå till uppemot 16,3 milj kr om året. Det diskuterades en del om nämnden skulle få en ramhöjande kompensation för detta – kommunfullmäktige har ju beviljat investeringen och borde då förstå att den också ska betalas, med ränta. Framförde några. Det är dock inget som är givet eller beslutat. Tvärtom egentligen, nämnderna brukar inte få en sådan kompensation av fullmäktige. Pengarna ska tas ”inom ram”. Men vi kan ju hoppas att de styrande ändrar sig när skolan står klar inför höstterminen 2023.
Och så var det frågan om vad som händer med Norra skolan…
Jo då, det är tänkt att Norra skolans elever ska gå på den nya Holmängenskolan… De är inräknade i elevunderlaget. Förvaltningen menade att det inte går att bygga om Norra skolan till en tvåparallellig skola, och så är det uppenbarligen enligt den utredning som har gjorts. Och en enparallellig skola är inte att tänka på ansåg tjänstemännen. Det skulle bli för dyrt. Det är tydligen bara i Dalsland och på Mulltorp som det får finnas mindre eller små skolor… (Å andra sidan var det politikerna som bestämde att “småskolorna” skulle vara kvar och inte tjänstemännen.)
Jag undrade därför om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Formellt sett var det inte det. Men i praktiken så var det så, sa i varje fall nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Henriksson var nog den ende av de “ledande” politikerna som pratade klartext. Men jag tror att de flesta politikerna runt bordet höll med honom. Ingen sa i varje fall mot… Mer än Henrik Josten (M) och jag. Vi ville gärna se att Norra fick fortsätta som skola.
Det är nog så att den dag ett förslag om att lägga ner Norra skolan läggs på nämndens bort så finns det inga alternativ – mer än nedläggning då… Jag framförde tanken att det skulle kunna vara idé att åtminstone fundera på att ha ett tvåparallelligt lågstadium (F-3) på Norra… Ingen tog emellertid upp den tråden. (Ingen ägnade heller någon tanke på Barnkonventionen, i varje fall inte i den tolkning som “Jenny” gjorde i en kommentar till en tidigare blogg, se här.)
Kommunens bristande underhåll har ytterligare “komplicerat” frågan om Norra skolans fortsatta “existens”. Det har nu visat sig att det inte bara är en stor fuktproblematik på Norra – det är mikrobiell påväxt också… Mikrobiell påväxt innebär (enligt “internet”) att det:
“växer någon form av mikroorganismer. I gruppen mikroorganismer eller mikrober ingår bakterier, mögel, röta, alger och andra mycket små organismer.”
Det sägs att det är svartmögel i väggarna. Det kanske är så att vi får vara glada om Norra kan fungera som skola tills Holmängen är klar…
Hanteringen av Norra skolan känns inte helt ok. En ny skola på Holmängen behövs. Det är ingen diskussion om det. Men nedläggning av Norra? Jag har svårt att acceptera det, åtminstone utan en ordentlig diskussion. Och förutsatt att det går att åtgärda och komma till rätta med det nästan brottsligt eftersatta underhållet – till en hyfsat rimlig kostnad…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer