Stefan Kärvlings blogg

Vänern är kanske Vänersborgs kommuns största tillgång. Sjön bidrar till livskvalitet, folkhälsa och attraktionskraft på ett sätt som få andra naturresurser gör. Familjer badar, ungdomar träffas, pensionärer promenerar och föreningar ordnar aktiviteter. Vänersborg marknadsför sig också gärna som en kommun vid Vänern.

“Vänersborg är regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”

Sjön är en viktig del av hur kommuninvånare upplever och ser på hemorten och hur kommunen uppfattas av besökare. Det finns i sommar till och med en direktlänk från startsidan på kommunens webbplats till “Bada i Vänersborg”. 

Klickar man på länken så möts man av texten:

“Med tio mil Vänerkust är det lätt att hitta ett ställe för att ta sig ett dopp i Vänersborg. I kommunen finns fem större kommunala badplatser vid Vänern.”

Kommunen är stolt över Vänern och alla badplatser. Just därför borde det vara rimligt att förvänta sig att kommunen också vårdar de miljöer som gör Vänern till en sådan tillgång. 

De badplatser som beskrivs på webbplatsen är Ursand, Skräcklan, Gaddesanna, Sikhall och Botered, även om Botered inte ligger vid Vänern. Under rubriken “Andra badplatser” hittar man Nordkroken, den femte badplatsen vid Vänern.

För några år sedan fanns en betydligt mer omfattande badkarta på kommunens webbplats:

Kartan var kanske lite väl “generös”, även om den missade Brålandadelen och badplatserna i Rörvik och Bollungen. Men visst – det gick att bada på de markerade ställena, även om några av badplatserna “bara” var bryggor. Det fanns även några småfel på kartan, “badplatsen” vid Hästefjorden hade t ex hamnat lite fel.

Nu är det sommar och badtemperaturerna har varit ”humana” även för de som inte lärt sig simma i löparlegendaren Arne Anderssons simskola på Ursand… (Se “Ramper på Ursand och Skräcklan”.) Det är väldigt många kommuninvånare som har besökt badplatserna i sommar och det har gett upphov till en ganska livlig diskussion på Facebook. Flera är inte nöjda med standarden och kommunens skötsel av badplatserna. Det är framför allt kommunens skötsel av badplatserna i Sikhall, Nordkroken och Gardesanna som har stått i fokus. Även badmöjligheterna vid Skräcklan, Fredriksberg (”roddklubben”), Korseberg och Blåsut har diskuterats.

Så här står det på kommunens webbplats angående kommunens ansvar för badplatserna:

“Under badsäsongen sköter och håller kommunen efter fem badplatser. Ursand – Skräcklan – Gaddesanna – Sikhall – Botered.
Skötseln innebär bland annat att toaletter städas och att papperskorgar töms. De större badplatserna, (Ursand, Gaddesanna och Sikhall), städas varje dag och övriga flera gånger i veckan.”

Flera kommuninvånare menar att städningen inte alltid fungerar. Men förhoppningsvis fungerar den tillfredsställande vid de flesta tillfällen och på de flesta av de uppräknade stränderna.

Vidare står det:

“I Nordkroken tar kommunen hand om papperskorg och toaletter, men inte själva stranden. Livräddningsutrustning kontrolleras enligt schema under hela året.”

När det gäller alla andra badplatser på kartan ovan så tar kommunen inget ansvar för dem. Badplatserna får skötas av respektive fastighetsägare. Det fungerar inte så bra. Vilka fastighetsägare vill städa upp varje morgon efter badgäster som inte tar hand om sitt skräp och sina sopor? Och det kan ju knappast vara markägarnas uppgift att städa stranden så att allmänheten kan nyttja den. På några ställen kan dock byalag, föreningar eller dylikt hjälpa till med skötseln.

Kommunens förhållande till och ansvar för badplatsen i Nordkroken förvånade mig dock. Nordkroken har tidigare varit en badplats som kommunen skött om. 

Jag skrev till kommunen i veckan som gick och ställde frågan varför inte kommunen sköter om Nordkroken som den gör med Gaddesanna. Svaret var:

“Badplatsen på Nordkroken är inte kommunalt ägd utan ägs av en samfällighet samt en privat ägare.”

Det var svårt att se logiken i kommunens resonemang och jag svarade:

“Ok, men kommunen äger ju en bit av stranden (Nordkroken 1:84) och är med i samfällighetsföreningen på Nordkroken. Sedan är ju inte heller Gardesanna kommunalt ägd.”

Dessa kartor fick jag av kommunen för flera år sedan. När jag nu tittar på Lantmäteriets karta över Gaddesanna så sträcker sig gränsen för kommunens fastighet över stranden och ut i sjön. Kommunen äger således en tämligen stor del av stranden.

Jag tror inte heller att tjänstepersonen såg logiken. Hen svarade:

“Jag får be att enhetschefen för Parken som ansvarar för badplatserna svarar på din nya fråga när hon är i tjänst.”

Det hör alltså till saken att kommunen tidigare har skött Nordkroken.

Det jag reagerar mest på handlar egentligen inte om städning eller papperskorgar. Det handlar om att kommunen inte vårdar de miljöer som gör Vänern till en närmast unik tillgång och som kommunen även använder i sin marknadsföring. Kommunen har under lång tid låtit stränderna i Nordkroken, där kommunen är både markägare och medlem i samfällighetsföreningen, och Sikhall, där kommunen är ensam markägare, växa igen. På Sikhall återstår knappt någon strand alls. Så ska det naturligtvis inte vara.

Det får bli en fortsättning…