Hem > BUN, Skola > Röster från Torpaskolan

Röster från Torpaskolan

Måndagen den 17 oktober har Barn- och Ungdomsnämnden sitt nästa sammanträde. Då torpa_gamlaska vi vara på den nybyggda Torpaskolan.

Den gamla skolan (se bild) håller på att rivas, den som endast var ett år gammal när en finnig och ganska nybliven tonåring, tillika blivande vänsterpartist, 1967 körde in med sin orangea DBS till cykelstället. Nu står det en helt ny skola på den gamla skolgården. En skola som under en period gick under arbetsnamnet Odenskolan. Men den nya skolan heter fortfarande Torpaskolan.

image

Vänsterpartiet deltog aldrig i beslutet om den nya skolan. När frågan var uppe i Barn- och Ungdomsnämnden den 25 jan 2010 hade inga ledamöter fått se ritningarna! De ritningar, som jag på egen hand begärt och fått några månader tidigare, gällde inte längre. Inför beslutet begärde jag därför fram de nya ritningarna. Det gjorde jag 10 dagar före nämndmötet. Jag fick dem 15 min före sammanträdet började… Ingen annan ledamot hade sett ritningarna (möjligtvis någon i presidiet), de fick alltså inte ens några 15 min… Jag hann naturligtvis inte att läsa dem.

Jag protesterade ganska vilt och yrkade återremiss – inte kunde vi sitta och besluta om en skola utan att få se ritningarna? Jodå, tyckte resten av nämnden (utom Monica Bredberg MP). Jodå, tyckte den ansvarige tjänstemannen Sven-Eric Sjöbergh.

Och så blev det. Tre veckor senare, 10 feb, var frågan i fullmäktige. Vänsterpartiet hävdade att det inte hade gått rätt till. Vi ansåg inte att nämnden hade berett ärendet på ett korrekt sätt, när den inte ens hade sett ritningarna. Inte ens när fullmäktige sammanträdde hade ritningarna diarieförts, dvs blivit offentliga handlingar.

Kommunfullmäktige brydde sig inte. Det blev som med arenan, ledamöterna fattade ett beslut med mycket dåligt underlag.
…för övrigt något av en tradition i Vänersborg.

På fullmäktigesammanträdet framförde jag en hel del åsikter kring ritningarna och hur den nya skolan skulle se ut. Jag var mycket kritisk, faktisk negativ, till den pedagogiska grundsyn som låg bakom utformningen av skolan.

Torpaskolan är byggd med idén om arbetslag. Med arbetslag menas i skolans värld en organisation som byggs utifrån att lärare som undervisar i olika ämnen i en klass samarbetar kring klassen. Lärarna och eleverna delas därför upp i arbetslag och skolans arkitektur ritas därefter – ett arbetslag i varje ände, utan kontakter med varandra. Fyra skolor i skolan. Man kan väl tillägga att när skolan väl är byggd på detta sätt, så är möjligheterna till en annan organisation svår att genomföra.

Det kan ju vara ett sätt att organisera en skola utifrån arbetslag. Det finns andra sätt. Vår regering med Jan Björklund i spetsen vill ha en organisation som utgår mer från ämnena, att lärare som undervisar i samma ämnen samarbetar oberoende av vilken klass de undervisar i. Vilken ”organisationsmodell” som förespråkas i det moderna pedagogiska Sverige är alltså tydliggjort av Björklund. Ordet ”arbetslag” förekommer inte ens i Skollagen, Skolförordningen – eller i Läroplanen!

Nu är Torpaskolan färdig. På Torpa ska enligt hemsidan finnas ca 360 elever i grundskolan, uppdelade i 14 klasser, och 30 elever i grundsärskolan inklusive träningsskolan samt en förberedelsegrupp på cirka 10 elever. Samtliga elever är fördelade på fyra arbetslag.

Sven-Eric Sjöbergh, mannen bakom den nya Torpaskolan och dess pedagogiska idé, då områdeschef, numera utvecklingsledare, sade häromveckan apropå skolan och personalen:

”Alla är jättenöjda!”

Sjöbergh tillade också lite sådär i förbigående att det fanns vissa småsaker som behövde justeras.

Kommundirektör Ove Thörnkvist skrev i Vänersborgaren den 24 aug:

”På tal om framtidstro. Ta er till nya Torpaskolan och se på framtidstro på riktigt. Vilken glädje det måste vara för personal, elever och föräldrar med nya ljusa pedagogiska lokaler. Något att vara glad och stolt över, på riktigt! Det är nästan så man önskade att det var 1973 igen, så man fick börja om!”

Jag har varit på Torpaskolan några gånger, senast i fredags. Det har varit flera som under mina besök har velat prata med mig om hur skolan blev – inte som kollega utan som politiker i Barn- och Ungdomsnämnden. Många lärare har varit desperata, andra har varit uppgivna. De tycker inte att de har blivit lyssnade på.

Salarna (med ett undantag) i arbetslagen är för trånga. Det är knappt att eleverna får plats. Den första bänkraden sitter 1-2 meter från tavlan. Eleverna längst fram i hörnen ser inte det som visas på filmduken. Det går inte att dra isär bänkarna vid prov. Det blir varmt. Lärarna har inga bord eller bänkar till sitt material.

NO-salen (finns en i varje arbetslag) är stor, men dåligt utrustad. Det finns för få vaskar (behövs vid t ex kemi-laborationer) och alldeles för få eluttag. Labbar får ske i ”halvklass” där den andra halvan får arbeta utanför salen. Svårt för läraren att demonstrera eftersom katedern saknar nödvändig utrustning för ändamålet. Överhuvudtaget för dåligt med NO-materiel.

Endast NO har ett preparandrum, som dock är i minsta laget. Det ska ju finnas utrustning för tre olika ämnen. SO-ämnena har ingen ämnesinstitution alls. Inte heller svenska eller språk.

fritidsDet finns stora elevutrymmen, bland annat ett bordtennisrum, i varje arbetslag, samtidigt som klassrummen är för små. ”Är det en skola eller ett fritids?” sa en lärare.

Hem- och konsumentkunskapssalarna är två. Det finns inget rum att ha materiel eller varor i. Eleverna sitter inte framför katedern, utan till vänster i klassrummet. Därifrån ser eleverna dåligt vad läraren gör. Mitt framför katedern finns en elevarbetsplats, dvs ett kök, mitt i rummet! Tvättmaskinen finns i klassrummet, vilket gör att det inte går att tvätta under lektionerna. Det finns inte heller någonstans att hänga upp tvätten. Det finns två arbetsplatser för funktionshindrade. Båda finns i ett klassrum, i stället för ett i varje. Det innebär att det blir trångt för andra elever i det ena klassrummet, gott om plats i det andra. Brandvarnaren sitter precis ovanför demonstrationsspisen på katedern.

keramikugnBildsalen är stor. Det finns dock bara två (… eller var det en?) vaskar vilket är för få, alla 28 elever behöver t ex tvätta sina penslar i slutet av lektionerna. Det finns ett medierum, ett mediatek. Det har inte funnits några datorer där – förrän i förrförra veckan. Då kom det några 5-6 år gamla datorer, via personliga kontakter, som hade blivit över. De går knappt att använda. Det finns inte heller några digitalkameror. I salen finns inga bokhyllor eller skåp. De elektriska drejskivorna ligger fortfarande nedpackade i sina lådor. Brännugnen för keramik är inte igång. Den måste en elektriker testa och det är inte gjort.

Musiken har två större salar och 5 grupprum. Det är ju bra för det ämnet, men är det inte Vänerparken som har musikprofil!?

Slöjdsalarna är delade, textil är på andra våningen, trä- och metall på den första. I läroplanen är slöjd ett ämne – lärarna ska alltså samarbeta kring eleven och sätta ett gemensamt betyg. Virkesförrådet ligger utanför skolbyggnaden.

Personalrummet är stort och fint, men det står ofta tomt. Lärarna är i sina arbetsrum i arbetslagen. Det har redan inhandlats en kaffebryggare till ett arbetslag, men den fick tas bort. Istället hämtar lärarna kaffet och tar det med sig till respektive arbetsrum.

Flera lärare kan inte få full tjänst inom ett arbetslag utan måste även undervisa elever i annat arbetslag. Detta har man i nuläget löst genom att eleverna får undervisas i lärarens klassrum i ett annat arbetslags del av skolan. Tycks som om idén med arbetslag inte hann genomföras förrän den avskaffades….

Överlag är skolan till stora delar halvfärdig. Nu har snart halva terminen gått, elevernas betygssättning kryper närmare och vissa klasser har bara ämnet under höstterminen…

Det är svårt, ja vissa lärare säger att det är omöjligt, att uppfylla kursplanerna på den nya Torpaskolan.

Som sagt, flera lärare bad mig att ta upp problemen med den nya Torpaskolan. Så Sjöbergh … alla är inte jättenöjda… och Thörnkvist … alla är inte glada och stolta…

Det tycks som om det är ett ganska stort gap mellan höga tjänstemän i kommunen och de ”på golvet”. Nu måste personalen bli lyssnad på så att Torpaskolan kan bli en ur pedagogernas perspektiv fungerande skola.

.

Kategorier:BUN, Skola
  1. Helene
    17 oktober, 2011 kl. 09:28

    Musiken har ett helklassrum, ett halvklassrum samt tre små grupprum. Det som du förmodligen har sett på ritningen och misstolkat är förråd samt verkstad. Det tråkiga i kråksvängen är att man inte ljudisolerat mot klassrummet brevid där man har undervisning i svenska. Tänk dig själv att man ska ha tyst läsning samtidigt som nybörjare övar trummor, elbas eller gitarr i rummet brevid.

    Välkommen in till mig nästa gång du har vägarna förbi!

    Musikläraren på Torpaskolan

  2. Martin Goës
    30 september, 2011 kl. 01:52

    Vad är detta??? Först bandyarenan, sen vilda planer på en hamn i Vargön, Toppfrysaffären som hamnat i EG-domstolen – och nu detta. Är Vänersborg Sveriges sämst styrda kommun, eller finns det – hemska tanke! – värre exempel? Jag bor visserligen inte i Vänersborg, men det är inte utan att jag med glädje skulle vilja se ansvariga kommunpolitiker sitta i gapstock på torget i stan, iförda varsin dumstrut, och att förbipasserande fick kasta ruttna ägg och dito tomater på dem!

    Kanske snart dags att föranstalta om statlig tvångsförvaltning av Vänersborg? Kan nämna att Stenungsund var på vippen att åka på detta för c:a 20 år sedan, efter vidlyftig byggverksamhet under det sena 80-talet…

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: