Arkiv

Archive for the ‘Reningsverk’ Category

VA (2/2): "Mene mene tekel u-farsin". Och Solvarm…

14 maj, 2018 8 kommentarer

Det här är en fortsättning från gårdagens blogg: ”VA (1/2): Skiter björnar i skogen?”.daniel

=====

Mene mene tekel u-farsin.”

Citatet är taget från Bibeln, från Daniels bok i Gamla Testamentet. Det kan översättas med:

”Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. Du är vägd på en våg och befunnen för lätt.”

Orden i Daniel var till för att varna en kung. Det hjälpte inte, kungen blev mördad.

Långsökt?

industryDen industriella revolutionen startade en utveckling som inte var hållbar. Människan ”frigjorde” sig från det ekologiska kretsloppet och började förbruka naturens resurser (i stället för att bruka). Resurserna började minska (jag undviker djupare resonemang om termodynamikens lagar…) och naturens livsuppehållande förmåga försämrades. De flesta forskare är överens om att så här kan det inte fortsätta, något måste göras åtvagskal utvecklingen. Människan måste agera, och det snabbt. Annars är mänsklighetens dagar räknade. Människan kanske befinns för lätt…

De kommunala reningsverken försämrar i mångt och mycket förutsättningarna för naturens förnyelseprocess. (Det skrev jag om i den förra bloggen, ”Skiter björnar i skogen?”.) Vi måste tänka annorlunda kring kommunala reningsverk och det kommunala VA-systemet. Just nu sopar vi i stort sett bara problemen under mattan. Och snart kommer mattan inte att räcka till…

vbg_loggaI Vänersborg vill politiker (fast miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte sagt sitt än) och tjänstemän inte diskutera avlopps- och reningsfrågorna, de låtsas inte ens om att det finns något att diskutera. De bara kör på och tror, eller vill få andra att tro, att vi i Vänersborg har löst alla problem – att typ satsningar och investeringar på teknik och teknisk utveckling har gjort att vi har en spjutspetsteknik för att vårda och rädda miljön…

magic_wandOch att problemen bara är de enskilda VA-lösningarna som finns kvar….

Det är ett politiskt illusionsnummer.

Det händer inte alltför sällan att jag har några juridiska funderingar i mina bloggar. Idag tänkte jag citera en av våra allra viktigaste lagar, om inte den viktigaste, Regeringsformen.

lagbok2I regeringsformens 1 kap (”Statsskickets grunder”) 2 § står det:

”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”

Naturligtvis tar miljöbalken också upp frågan…

Ur miljöbalkens 1 kap 1 §:kretslopp

”återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

Är kommunalt VA och de kommunala reningsverken, som de fungerar nu, i enlighet med lagarna? Är det så att livsmiljöns fysiska och kemiska sammansättning och egenskaper, som livet på jorden är beroende av, upprätthålls varaktigt genom att naturens kretslopp sluts i enlighet med miljöbalken? Det är tveksamt, många tycker inte det. Jag tycker inte det. Även om etablissemanget tycks mena det.

avlopp5Så frågan är väl om inte Vänersborgs kommuns tjänstemän på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen borde titta noggrannare på kommunens avlopps- och reningsverk på Holmängen och i Brålanda. Både på hur verksamheten fungerar och inte fungerar. Och på konsekvenserna av t ex alla bräddningar, då orenat avloppsvatten släpps ut i Vänern och Frändeforsån. (Se beskrivningarna av kommunens avloppsrening: 1, 2 och 3.)

VanersborgsARV10Miljö och hälsas uppfattning nu för tiden tycks vara att alla enskilda VA-anläggningar är sämre än kommunens. Och ”beordrar” därför att alla istället ska anslutas till kommunens VA-nät och avloppsrening. Och det oftast per automatik, dvs miljö och hälsa tar inte ens prover på hur väl de enskilda avloppsanläggningarna fungerar. Som i Timmervik. Enskilda avlopp kan dömas ut utan saklig grund.

c_nyDe två tunga centerpartiska politikerna Eskil Erlandsson och Kristina Yngwe skrev för ett tag sedan en debattartikel,Finsk modell lösningen på dyra avloppsbyten”:

”Den finska modellen innebär också att man inför och förtydligar möjligheten till rimlighetsbedömningar. Dessa bedömningar ska ta hänsyn till faktisk miljöpåverkan och kostnaden för åtgärden. Kommuner ska kunna bevilja undantag för fastigheter för fem år i taget, till exempel om mängden avloppsvatten är liten eller kostnaderna blir alltför höga.”

Centerpartiet i Vänersborg, liksom hela kommunen, fortsätter emellertid på den inslagna vägen – alla enskilda VA-anläggningar ska bort och alla ska anslutas till det kommunala VA-nätet.

Kommunens inslagna väg har nu, som alla bloggläsare vet, nått sin klimax, eller antiklimax beroende på vilket perspektiv som anläggs. Kommunen vill tvinga in familjen Solvarm i det kommunala VA-nätet.

solvarm_hus3

Solvarm har utvecklat ett unikt återvinnings- och kretsloppssystem för sin fastighet. Det har familjen arbetat med sedan flera år tillbaka och de jobbar hela tiden med att utveckla och förbättra systemet. Familjen betraktar ”nedbrytningsprodukterna”, inte som ett problem, utan som en resurs – en resurs som ska omvandlas till något nytt, till mat… Ungefär som naturen har fungerat i tusentals år – ett kretslopp… (Det finns länkar nedan där du kan läsa läsa mer om Solvarms naturhus.)

framtidDet Solvarm sysslar med, det hör framtiden till. Det hör framtida generationer till. Det är ett tänk som överensstämmer med lagarna och det är ett tänk som vi människor måste omfatta och förverkliga för att överleva på detta jordklot.

Tjänstemännen i miljö- och hälsoskyddsnämnden vill emellertid stoppa Solvarm! Familjen ses som ett hot, lite oklart mot vad. (Kanske badplatsen i Sikhall?)

Det jag inte riktigt begriper, det är varför inspektörerna från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, om de hittar något hos Solvarm som inte är riktigt bra och som går att förbättra (jag säger om…), inte löser detta tillsammans med Solvarm. Solvarms strävan är ju att utveckla ett så bra system som möjligt. För jag förutsätter att miljö och hälsa är intresserat av miljö och hälsa… Både nu och för framtiden.

Solvarm_bild2Det verkar dock, tyvärr, som om kommunen har en annan ambition. Och det är att stoppa inte bara Solvarm utan alla andra som har eller vill skaffa sig enskilda avloppslösningar. De enskilda avloppslösningarna är ju nu för tiden oftast inte bara bättre utan också betydligt billigare än en kommunal VA-anslutning… (Jag har sagt det förut och jag säger det igen, gamla och undermåliga enskilda VA-anläggningar måste bytas ut, men det är inte självklart att det betyder anslutning till kommunens VA-nät.)

Kommunen brukar ta upp ”rättviseargumentet”. Det är framför allt politiker och tjänstemän i samhällsbyggnadsnämnden. De menar att det inte är mer än rimligt att de fakturaVAsom bor på landet också betalar för sitt avlopp, ”solidariskt”. Det handlar om att göra landsbygdsbefolkningen faktureringsbar. Det handlar om pengar, inte om miljö.

Jag har funderat på varför inte ”rättviseargumentet” användes för fiber- och/eller fjärrvärmeutbyggnaden i kommunen. Borde inte alla ha varit med och betalat för fjärrvärmen och fibern, oavsett om de enskilda hushållen och fastigheterna anslöt sig – i solidaritetens namn?daniel

”Mene mene tekel u-farsin.”

Vi måste tänka om, i Sverige, Europa och i världen. Och i Vänersborg… Framtiden är återvinning och kretslopp. Annars är våra dagar räknade.

solvarm_hus2Fast här i Vänersborg har vi en stor fördel. Här i kommunen bor Solvarm. Folk från hela Sverige och även internationellt strömmar till Solvarms fastighet för att se hur han löser avloppsfrågan. Vänersborgs politiker och tjänstemän borde lära sig av Solvarm och använda sig av familjens kunskaper. reningsverkYT

PS. Vissa kommuner är lite mer framåt än andra. Titta gärna på denna korta film (1.31 min) om Hälsingborg – klicka här. Hamse Kjerstadius, som intervjuas i filmen, har för övrigt hjälpt Solvarm att utvärdera sitt VA-system…

.

Det här var en fortsättning från gårdagens blogg: ”VA (1/2): Skiter björnar i skogen?”.

Du kan läsa mer om Solvarms naturhus på nedanstående länkar:

Kategorier:Reningsverk, Solvarm, VA

VA (1/2): Skiter björnar i skogen?

bear_shitI Almedalen 2014 blev Jonas Sjöstedt (V) konfronterad i SVT för sitt påstående att sverigedemokraterna var rasister. Sjöstedt svarade spontant:

”Skiter björnar i skogen?”

Och det är genom historien inte bara skogens djur som har skitit (ursäkta uttrycket) i skogen. Alla människor har gjort detsamma. De har ätit, de har använt resurser från naturen, från livsmiljön, stoppat det i munnen och svalt. Och skitit… Och kissat… En del av det som stoppades i munnen omvandlades i kroppen till mer djur och till mer människa – och en del, den största, som sagt, till ”nedbrytningsprodukter”. I naturen, på åkrar och ängar. Och i skogen. I tusentals år. Ända fram till industrialiseringen. Det blir sammanlagt en massa skit… Miljarder ton skit. Det borde ha förstört naturen. Det borde ha gjort Sverige obeboeligt…

Långsökt?

land_lantbrukI torsdags publicerades en debattartikel från LandLantbruk på nätet. Artikeln hade rubriken ”Enskilda avlopp inget stort miljöproblem”. I artikeln menar författaren att det är mycket tveksamt att utse ägare till enskilda avlopp till förorenare. Författaren menar vidare att de senaste forskarrapporterna visar att enskilda avlopp är ett mycket litet miljöproblem.

Och det var då jag tänkte på björnarna, och alla människor, som har skitit och kissat i naturen i alla tider. Varför är inte hela naturen förstörd och alla sjöar övergödda? Av all skit… (Och av alla dom som har skitit…)

naturNaturen med alla dess växter, insekter, svampar och mikroorganismer har en fantastiskt resursförnyande och renande effekt. I sig. Enbart. Det är märkligt, ”nedbrytningsprodukter” från djur och människor omvandlas – och blir till ny mat. Till växter och grönsaker. Och till kött… Naturen fungerar som ett – kretslopp

Tänk, resurser som t ex mat, bränslen och virke bryts ned till avfall och föroreningar, t ex skit, rök och aska – och återskapas… I ett kretslopp. Skit och kiss blir till byggmaterial för nya växter och djur…

Naturen är fantastisk ordnad.

industryEller var… Tills industrialiseringen och det ”moderna” samhällets ankomst… Med tätorter och städer… Människan ställde till det. Vi började ta ut och bryta ned naturens resurser snabbare än de återbildades. De började minska och livsmiljöns livsuppehållande förmåga försämrades. De kommunala avloppsreningsverken var, och är, det moderna svenska samhällets svar på flera av frågorna… Kanske nödvändiga svar…

Eller…?

På sätt och vis kan man säga att kommunala reningsverk inte renar. Kommunala reningsverk bryter istället ned inkommande, ofullständigt nedbrutna föroreningar till nya, mera fullständigt nedbrutna föroreningar, som inte syns för blotta ögat. (Det är det som mäts med BOD, Biochemical Oxygen Demand, dvs förbrukning av syrgas för biologisk nedbrytning.)

VanersborgsARV2

De nedbrytningsprodukter (nya föroreningar) som bildas, genom den mera fullständiga nedbrytningen, finns fortfarande kvar i vattnet, med undantag för de gasformiga nedbrytningsprodukter, bland annat koldioxid, som avgår till luften. I det utgående avloppsvattnet utgör de näring för alger, bakterier och andra organismer med förmåga att genomdriva fotosyntes med solljus som drivmedel. Tillväxt av sådana organismer utgör egentligen det första steget i livsmiljöns resursförnyelse och skulle vara ett viktigt steg för att sluta naturens kretslopp. Men detta framställs dock som miljöförstörelse och därför har avloppsreningsverken byggts för att hindra den. Det VanersborgsARV5sker, vad jag förstår, genom att tillsätta kemikalier till avloppsvattnet för att fälla ut fosfatet i svårlöslig form och binda det i slammet. Slammet som innehåller både näringsämnen och gifter går till stor del till deponi. Vi flyttar det från ett ställe till ett annat.

När det regnar på slammet, det blir mycket slam i Sverige, inte bara i Vänersborg, bildas lakvatten och det får enligt bestämmelserna inte komma ut i miljön. Därför samlas lakvattnet upp och leds till ett reningsverk. Föroreningarna skulle i princip kunna cirkulera i evighet mellan reningsverk och slamupplag, om det inte vore så att mellan 10% och 30% av föroreningarna läcker ut vid varje varv och ut i sjöar och vattendrag. Det betyder att alla föroreningarna som bundits i slammet kommer ut i miljön efter ett antal varv mellan slamupplag och reningsverk. Reningsverket blir således onödigt. Det är verkningslöst, eftersom allt som kommer in i det förr eller senare rinner igenom det och hamnar okontrollerat i miljön. (Jämför bild nedan.)

arv_figur

Nedanstående bild, som jag har publicerat tidigare, illustrerar likheter och skillnader mellan kommunala reningsverk och markbaserade reningssystem med infiltration. Jämförelsen har gjorts av Peter Ridderstolpe, teknisk licentiat i tillämpad ekologi.

VanersborgsARV9

Vi kan se av tabellen att kommunala reningsverk har ganska mycket i övrigt att önska, t ex när det gäller kemikalier, läkemedelsrester och smittämnen. Enskilda anläggningar med infiltration är likvärdiga eller bättre… Och gissa vad ”utspädning” innebär? Samma mängd ”föroreningar” släpps ut, men utblandat i mer vatten…

riddarstolpeI skriften ”Markbaserad rening”, utgiven av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver Peter Ridderstolpe:

”Markbaserad teknik är enkel och robust och har världen över visat sig fungera väl vad gäller grundläggande skydd för människors hälsa och miljö. … Markbaserad rening ger, förutsatt att den är rätt lokaliserad och utförd, ett billigt och mycket bra skydd mot smittspridning, lukt och annan sanitär olägenhet.”

På en konferens, VAK 2018, presenterade man en studie gällande Fyrisån. Man hade studerat områden med enbart enskilda avlopp och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas. Området bebos av 260.000 invånare och det fanns 26.000 enskilda avlopp. Man mätte 30 ämnen. Från de enskilda medicinavloppen kom 2 ämnen ut i vattendragen. Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, däribland många läkemedel…

Rapporter från forskare, myndigheter och andra visar att vi med andra ord borde tänka om i landet när det gäller VA-lösningar och avloppsrening. De kommunala reningsverken varken renar eller återför ämnen till naturen. Det är ett linjärt system till deponi. Det är inte kretsloppsanpassat och det är därmed inte hållbart. De kommunala reningsverken, som de fungerar nu, leder oss in i en miljömässig återvändsgränd.

 

Imorgon kommer del 2: ”VA (2/2): Mene mene tekel u-farsin. Och Solvarm…”.

Kategorier:Reningsverk, VA

Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?

15 april, 2018 1 kommentar

Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp”…

Det är helt befogat att ställa frågan – är kommunalt VA och kommunala reningsverk bättre än enskilda anläggningar?

VanersborgsARV2

I en rapport från Naturvårdsverket (april 2012, ”Läget inom markbaserad avloppsvattenrening”) så står det:

”Styrgruppen gör den generella bedömningen att markbaserade reningsanläggningar, förutsatt att de är rätt lokaliserade och byggda enligt de tidigare anvisningarna från Naturvårdsverket, ger en god resurshushållning och tillräckligt miljö- och hälsoskydd.”

Läs gärna detta en gång till och tänk på Timmervik, Sikhall och andra ställen i Vänersborg, där kommunen vill tvångsanslutna fastighetsägare till det kommunala VA-nätet… (Merparten av dagens reningsanläggningar för enskilda avlopp är anlagda med någon form av markbaserad rening.)naturvardsverket

Det är faktiskt så att enskilda lösningar kan vara bättre. Naturvårdsverket igen:

”Reduktionen av läkemedel och organiska miljöfrämmande ämnen kan förväntas vara minst lika bra i markbaserade reningssystem eller till och med betydligt bättre jämfört med kommunala avloppsreningsverk.”

En liten jämförelse mellan kommunala reningsverk och markbaserade reningssystem med infiltration har gjorts av Peter Ridderstolpe, teknisk licentiat i tillämpad ekologi.

VanersborgsARV9

Vi kan se av tabellen att kommunala reningsverk har ganska mycket i övrigt att önska, t ex när det gäller kemikalier, läkemedelsrester och smittämnen. Enskilda anläggningar med infiltration är likvärdiga eller bättre… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

Det är alltså något som inte stämmer i den kommunala argumentationen för tvångsanslutning till det kommunala VA-systemet. Det verkar som om kommunen har något att bevisa när det gäller miljöaspekterna… (Snällt sagt.)

koskitHar förresten ni, som läser min blogg, någon gång tänkt på att kommunen tillåter jordbrukare att gödsla sina åkrar och vi stadsbor våra gräsmattor. Hur kan det komma sig, med all fosfor i gödseln? Ger inte det upphov till en förfärande näringstillförsel till våra sjöar? (Jag kontaktade, med anledning av detta, en kompis som är jordbrukare. Han menade att jordbruksmarken gödslas med så mycket som växterna ska ta upp, men att det alltid finns ett visst näringsläckage från marken. Jordbrukaren menade också att det kan vara intressant att nämna att bönderna måste köpa konstgödsel för att ersätta det som aldrig kommer tillbaka från reningsverken…)

Eller varför tillåts vi att begrava våra nära och kära? Människokroppen innehåller ju faktiskt 1,5% fosfor…

Och så vill kommunen inte tillåta enskilda avloppsanläggningar…

Markbaserad rening ger ett grundskydd som normalt är alldeles tillräckligt bra. Utsläpp till mark bryts faktiskt ner effektivt.

riddarstolpeI skriften ”Markbaserad rening”, utgiven av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver Peter Ridderstolpe:

”Markbaserad teknik är enkel och robust och har världen över visat sig fungera väl vad gäller grundläggande skydd för människors hälsa och miljö. … Markbaserad rening ger, förutsatt att den är rätt lokaliserad och utförd, ett billigt och mycket bra skydd mot smittspridning, lukt och annan sanitär olägenhet.”

Mark ger ett betydande skydd t ex mot övergödning. Ett hushåll med WC-avlopp kopplad till infiltration ger i normalfallet nollutsläpp av fosfor i mer än 50 år om avståndet mellan anläggning och utströmningsområde är mer än 100 m. På en konferens, VAK 2018, presenterade man en studie gällande Fyrisån. Man hade studerat områden med enbart enskilda avlopp och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas. Området bebos av 260.000 invånare och det fanns 26.000 enskilda avlopp. Man mätte 30 ämnen, t ex alvedon. Från de enskilda avloppen kom 2 ämnen ut i vattendragen. Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, många läkemedel…

miljoRapporter från forskare, myndigheter och andra visar att vi med andra ord borde tänka om i landet när det gäller VA-lösningar och avloppsrening. Det är till och med sannolikt så att de kommunala reningsverken, som de fungerar nu, leder oss in i en miljömässig återvändsgränd. (Här kan du ladda ner ett dokument från VA-i-tiden som innehåller mängder med fakta och massor av länkar till andra fakta.)

karvlingVarför skriver jag då allt det här? Det är inte för att jag vill att kommunens reningsverk ska läggas ner. Självklart är det positivt att Vänersborg har två reningsverk – på Holmängen och i Brålanda. Men… De är inte så bra som folk i allmänhet och politiker och kommunala tjänstemän i synnerhet tror…

Och även om reningsverken är bra på mycket, t ex på att avskilja fosfor, kväve och BOD, så handlar det just om att avskilja – och inte cirkulera (återvinna). Och avskiljning är ingen framtidslösning, därom är väl de flesta eniga. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det finns många skäl till att enskilda fastighetsägare inte ska tvingas in i Vänersborgs kommuns VA-nät. De har jag skrivit om tidigare. I de här bloggarna har jag visat att det alltså finns ytterligare ett viktigt skäl – de miljömässiga.

Det är dock viktigt att poängtera att dåliga enskilda anläggningar måste åtgärdas. Men lösningen måste inte vara en anslutning till kommunens VA. Kommunen måste vara öppen för andra, och för den enskilde billigare, lösningar än det kommunala VA-nätet.

Det ska noteras att det för övrigt inte står någonstans i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens. Vilket hävdas av nitiska tjänstemän och politiker.

lagbokenI LAV 9 § står det:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Notera fetstilen (som är gjord av mig, liksom nedan). Lagen säger alltså inte att enskilda avloppslösningar måste vara bättre än kommunens.

I 24 § av LAV handlar det om fastighetsägares skyldighet att betala avgift till kommunalt VA. Där bekräftas detta:

”Vid bedömning av behovet … skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Det står alltså ingenstans i lagen att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens… Även om det nu faktisk inte sällan kan vara så, t ex Solvarms hus i Sikhall…

Till sist.

piskaVarför är det då så att politiker och tjänstemän vill tvinga in så många kommuninvånare som möjligt i de kommunala VA-näten?

Kanske är det för att en del anser att så ska det vara – för att så har det alltid varit… Jag tror inte det.

Kommunalt VA behövs, framför allt i städerna och tätorterna. Där går det inte att lösa VA-frågan på annat sätt (än så länge) än med gemensamma, kommunala lösningar. För kommunen handlar det då bara om ekonomi. Alla ska vara med och finansiera VA-nätet och reningsverken. Då blir det också billigare för de som verkligen behöver det.

På sätt och vis skulle man kunna se det som att pengar rinner från landsbygden in till tätorterna, precis som avloppsvattnet. Det är ju faktiskt så att det är de boende på landsbygden som i nu-läget kan ordna sitt avlopp på egen hand, något som stadsborna inte kan…

Eller är det så att kommunen genom den dyra tvångsanslutningen till det kommunala VA-systemet vill tvinga människor att lämna sina hem och stugor för att ge plats för ny befolkning..?

kretsloppFör övrigt är framtiden återvinning och kretslopp. Vi och framtida generationer kan inte fortsätta som vi gör. Det inte är långsiktigt hållbart. Men hur ska det bli? Vem ska forska och utveckla? Och hur ska det betalas?

Solvarm arbetar med och utvecklar sitt naturhus i Sikhall. Det vore bättre om kommunen stödde ett sådant arbete, och själv också jobbade med det, än att lägga ner tid på att jaga fastighetsägare med enskilda avloppslösningar…

 

.

Bilaga 1
Jag vill återge en insändare från Bärgslagsbladet/Arboga Tidning från 19 mars:

avloppsbrunn_bil

Bilaga 2
Råd till politiker och myndigheter av Peter Ridderstolpe.

Avloppsrad_politiker

 

 

Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp

13 april, 2018 2 kommentarer

VanersborgsARV2Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (1/3)”…

För att få veta lite mer om Holmängens avloppsreningsverk (ARV) så kan man förslagsvis studera en miljörapport från 2016. Det har jag gjort. (Vad jag förstår så är det här den senaste rapporten.)

I rapporten beskrivs hur Holmängens ARV är uppbyggt och hur det fungerar. Rapporten är naturligtvis stundtals mycket teknisk och det har jag varken kunskap eller lust att gå närmare in på. Men jag tror att systemet är så bra det kan bli, när det gäller sådana här kommunala anläggningar. Så länge reningsverket fungerar så renas avloppsvattnet på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. (Rent tekniskt är det säkerligen möjligt med ett system, där allt från toaletterna går tillbaka till t ex åkermark utan att något rinner ut i vattendragen.)

Det kan dock vara bra att veta att t ex kväve, fosfor och BOD (biokemisk syreförbrukning) mäts i mg/liter och det kan vara väldigt missvisande. Koncentrationen kan se helt ok ut, men mängden ovidkommande vatten som rinner in i verket är stort. Avloppsvattnet späds därför helt enkelt ut. Mängderna kan sammanlagt bli stora. (Jag återkommer till det.)

VanersborgsARV5Det kan vara värt att titta på vad en bra och godkänd rening enligt lagar och förordningar innebär. Hur ser t ex slambehandlingen ut? Det är ju något som kommunen har synpunkter på när det gäller t ex Solvarm i Sikhall.

I rapporten står det:

”Grovrens uppsamlas i container. Bio- och kemslam pumpas till förluftningsbassängen och avskiljs tillsammans med primär- och kemslam i försedimenteringen. Efter förtjockning rötas slammet.”

Det verkar ju bra. Det bildas gas i rötkammaren. Det används för uppvärmning av lokalerna samt rötkammaren. En del av gasen används även för att producera elström.

Det är också bra. Och sedan?

”Efter avvattning transporteras slammet till mellanlagringsplatsen. Under året har slammet transporteras från mellanlagringsplatsen till Ragns Sells på Heljestorp.”

ragn_sellsSlam skickas alltså till Ragn-Sells anläggning i Heljestorp och återvinns inte. (Enligt muntlig uppgift så skickas det koncentrerade slammet nu för tiden till deponitäckning i Karlstad.) Det kan noteras att Solvarm vill återvinna allt slam från sin fastighet, men det stoppades som bekant av Miljö och Hälsa. Det fanns inget formellt tillstånd… (Se ”Solvarms naturhus (3): Stäng systemet!”.)

Det kan också nämnas att Holmängens ARV tillförs ”externslam”, ca 5.000 m³/år, från icke avloppsansluten bebyggelse. Det slam som blir kvar i Brålandas reningsverk skickas däremot inte till Holmängen. Det går direkt till Häljestorp.

avlopp2Det är även intressant att titta på bräddningen. En bräddning innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastat och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn och snösmältning. Bräddning är alltså inget bra…

Under år 2016 brann det i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 m³. (Ooops!) Det flöt ut i Vänern och Göta älv…

Det bräddades också i Ryrsjön, 339 m³ under 2016. Det var dock mindre än åren innan, 2014 bräddades nämligen 1.297 m³ och 2015 bräddades 911 m³… Det kanske inte alltid är så fräscht att bada i Väne Ryr…

vaneryr15_6

Sammanlagt bräddades också 694 m³ vid de olika pumpstationerna. (I tabellen, som är min källa, ingår ”Ryr telestn” med 309 m³, en något annorlunda siffra än den som uppges på ett annat ställe i rapporten. Är det samma bräddning, som omtalas ovan, vilket allt talar för att det är, så får detta räknas bort från totalen.) Det bräddades vid Ängsvägens pumpstation, 129 m³ och Halleskogen 146 m³. Vid Sandgärdet bräddades det hela 7 gånger under året, men ”bara” sammanlagt 36 m³.

Det bräddas i Dalsland också. Brålanda reningsverk bräddade 240 m³ år 2016. I Frändeforsån skedde bräddning av orenat avlopp 50 ggr år 2016. Volymen var 3.124 m³. Det är ganska mycket i den lilla ån…

fish_deadJag har inga nyare uppgifter på bräddning, men det sägs av människor som bor vid Frändeforsån i Brålanda, att de aldrig har sett så mycket död fisk, som låg och flöt i vattnet, som i somras (2017). Det sägs också att avloppsrören läcker in vatten, vilket ibland gör att det behöver bräddas när det regnar extremt. Men att kommunen förnekar att det läcker ut… Det sista kan vara rykten.

En bräddning innebär alltså att avloppsvatten skickas ut orenat. Det kan t ex innebära utsläpp av sjukdomsalstrande mikroorganismer från människans tarmar (t ex e-koli, intestinala enterokocker och salmonella, men även virus mm). Det är för övrigt också ett problem att Vänersborgs kommuns reningsverk inte riktigt vet hur väl de tar hand om smittämnen vid reguljär drift. Det kan vara upp till 95%, men 5% blir mycket om det släpps ut i en enda punkt, t ex i Frändeforsån.

Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) bedömer att bräddningar och nödutsläpp på ledningsnätet kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå i framtiden. I Vänersborgs kommuns miljörapport från 2016 står det för övrigt att utsläppen är försumbara… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

solvarm_hus2Det är inte utan att tanken slår en att det kanske vore bättre miljömässigt om Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Kretslopp & Vatten lägger ner mer fokus på att samverka för att minimera (ta bort) bräddningar i kommunens nät än att jaga enskilda fastighetsägare i Timmervik och på Sikhall…

I ”Tillståndsansökan” från 2016 om att Holmängen ska ta emot mer avloppsvatten står det:

”Kväve och fosfor avleds via det renade avloppsvattnet till Göta älv. … Från H (Holmängen; min anm) släpps idag (2014-2015) ut ca 60 ton N (=kväve; min anm) per år och ca 1,3 ton P (fosfor; min anm) per år.”

Är dessa utsläpp ett problem? Kommunen anser inte det. Kommunen menar att Vänern är så stor och att vattenomsättningen vid Göta älvs utlopp också är det så att utsläppen knappast märks.

Men…

Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius skriver i sin analys och utvärdering av reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall:

naturvardsverket”I avlopp återfinns mycket av de näringsämnen som konsumeras i våra samhällen. Bland dessa läggs särskilt fokus på kväve och fosfor. Återvinning av dessa näringsämnen från avlopp till åkermark föreslås i Naturvårdsverkets senaste förordningsförslag kring ny slamförordning.”

Kjerstadius skriver vidare att vid större avloppsreningsverk skiljs rent allmänt en stor mängd av fosforn bort från avloppsvattnet och hamnar i det avvattnade avloppsslammet. Men att endast en mindre del av kvävet återfinns i avloppsslammet, då det mesta av kvävet omvandlas till kvävgas. Och kvävgas är inte tillgängligt för växter. Det är däremot kvävet som finns i slammet. sopor

”Läget ser ännu värre ut för Vänersborg där allt avloppsslam från Holmängens ARV används som deponitäckning (Vänersborgs kommun, 2017). Således sker inget kretslopp av näringsämnen alls från Holmängens ARV idag.”

Det finns alltså en annan aspekt av utsläpp, inte bara att kvävet och fosforn hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas… (Det sägs, även om jag själv inte kan räkna ut det, att 42% av kvävet rinner rakt igenom reningsverket.)

Holmängen släpper också ut andra ämnen. Här följer en tabell som visar de totala utsläppen från Holmängens ARV 2016:

VanersborgsARV3

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, P=fosfor, N=kväve, NH4-N= ammonium, Hg=kvicksilver, Cd=Kadmium, Pb=bly, Cu=koppar, Zn=zink, Cr=krom, Ni=nickel och As=arsenik.

Det är en del… avlopp_toa

Som jämförelse, Solvarm släpper ut 1 m³ slam och noll liter orenat vatten varje år…

Det pratas en del i världen om kemikaliemixar, dvs när kemikalier, ibland i sig ofarliga, blandas och kan reagera med andra kemikalier och bli till nya farliga ämnen. Det är ganska outforskat än så länge vad jag förstår, men kemikalier blandas onekligen i utsläppen från reningsverken.

Med andra ord är kommunens rening inte alls så bra och effektiv som man kan tro, många farliga ämnen släpps ut i Vänern och förs via Göta älv så småningom ut i Skagerack/Kattegatt. Såvida inte en del hamnar i Trollhättan, Lilla Edet och Göteborg… Dessutom finns det alltså inget bra system för återvinning på Holmängens ARV. Och frågan är om det är hållbart…

Fortsättning följer…

.

 

Kommunens avloppsrening (1/3)

12 april, 2018 Lämna en kommentar

avlopp6Kommunen bygger ut VA-nätet i Vänersborg. Det är i grunden bra. Det är många på landsbygden som välkomnar utbyggnaden och som inget hellre vill än att ansluta sig. Men det finns också en baksida. Det finns de som inte vill eller behöver kommunalt VA. Det kan t ex bero på att det för många helt enkelt inte är prisvärt. Anslutningen till VA-nätet kostar ett par hundratusen kronor och överstiger kanske fastighetens värde. Det kan också bero på att fastighetsägare redan har en godkänd och bra avloppslösning. Som kanske till och med är bättre än kommunens…

Just nu, och sedan några år tillbaka, bygger kommunen ut VA-nätet längs vänerkusten i Dalsland. Det är en investering på åtskilliga miljoner kronor.

bralanda_skyltKommunens VA-nät leder till två avloppsreningsverk. Det är där som avloppsvattnet ska renas. Det ena ligger i Brålanda och till det är ca 3.000 personer plus industrier anslutna. De viktigaste industrierna är naturligtvis Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri. Det renade vattnet släpps sedan ut i Frändeforsån.

Det andra avloppsreningsverket är placerat på Holmängen. Här har verket varit lokaliserat sedan 1959. Holmängens reningsverk behandlar det kommunala och industriella avloppsvattnet från tätorterna Vänersborg och Vargön samt de mindre samhällena Båberg, Grunnebo och Väne-Ryr. Inga industrier av vikt ur belastningssynpunkt finns idag anslutna till verket. Utgående vatten från reningsverket leds till Vänerns utlopp i Göta älv via en 115 meter lång ”utloppstub” i betong.

VanersborgsARV2

Vattenledningarna som läggs ner i Dalsland just nu har blivit ihopkopplade med resten av kommunens. Dock ska allt avloppsvatten från fastigheterna längs Vänerkusten i Dalsland fortsättningsvis också gå till Brålandas avloppsverk.

Kapaciteten behöver utökas på Holmängens avloppsreningsverk (ARV). Samhällsbyggnadsnämnden ansöker om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet.

vbg_loggaKommunen yrkar i sin ansökan till Länsstyrelsen:

”fortsatt tillstånd till utökad verksamhet vid Holmängens avloppsreningsanläggning och fortsatt utsläpp av behandlat avloppsvatten till Vänerns utlopp till Göta Älv”

Enligt ansökan kommer anslutningen till reningsverket att öka från ca 28.600 hushåll till ca 45.000 personekvivalenter (=föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn). I ansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Av denna framgår bl.a. att verksamhetens utsläpp till vatten kommer att öka pga. den ökade anslutningen.

lansstyrelsen-vastra-gotalandDet kan vi läsa på Länsstyrelsen Västra Götalands hemsida. (Se här.) Det är Länsstyrelsen som beviljar tillstånd för kommunens ARV (avloppsreningsverk), precis som kommunen gör för enskilda fastighetsägares avloppsystem i Vänersborg… Typ Solvarms…

Kommunen räknar med att den framtida belastningen kommer att öka på grund av en ökad hushållsanslutning och inkoppling av ytterligare bebyggelseområden inom kommunen, typ Holmängs Hage och Öxnered/Skaven. Däremot kommer reningsverket inte att flyttas, utan det beräknas ligga där det ligger i framtiden också:

”Omgivningsstörningarna orsakade av verksamheten är mycket begränsade och sannolikheten att hitta en annan och lämpligare lokalisering ur omgivningssynpunkt är tämligen liten med ekonomiskt rimliga insatser.”

VanersborgsARVKostnaderna för att anlägga ett helt nytt reningsverk, lika stort som Holmängen, beräknas kosta mellan 400 och 750 miljoner (inklusive ledningar, pumpstationer, utloppsledning mm).

På Holmängen finns det en uppenbar översvämningsrisk. Det finns helt enkelt en fara att verket blir dränkt vid höjda vattennivåer. Vänerns medelvattenstånd är 44,64 meter över havet och Holmängens reningsverk ligger på ca 46,2-46,5 möh. För att klara kommunens dimensionerande nivå på 47,16 möh så ska kommunen uppföra en fysisk invallning av reningsverket. Vallen är för övrigt till stor del klar. (Den lägsta höjden på vallen blir på framsidan av verket +48,66 möh.)

Kommunens ansökan om en utbyggnad av reningsverket, som samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för, har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut den 7 april. Det var länge sedan som kommunen lämnade in sin ansökan, men Länsstyrelsen beslutade i december 2016 att samråd skulle ske med en bredare krets eftersom utbyggnaden kunde:

”antas medföra betydande miljöpåverkan.”

miljoLänsstyrelsen har ställt en rad frågor som kommunen har fått utreda och besvara tämligen utförligt. Flera kompletteringar har lämnats in (oktober 2017). Slutsatsen från kommunen är att det inte kommer att bli några problem att ta emot avlopp från fler hushåll.

Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg har tidigare (21/2 2017) yttrat sig till Länsstyrelsen över planerna. Nu är det ett nytt yttrande på gång, men det är inte klart än.

bestamd2017 ansåg Miljö och Hälsa att ansökan borde kompletteras på en rad punkter. Det fanns t ex ingen beskrivning av åtgärder som skulle vidtas vid driftsstörningar eller underhållsarbeten och hur det biologiska steget skulle klara av mer än det gör idag. Det bör också, menade Miljö och Hälsa, beskrivas utförligare hur byggnationen av vallar minskar översvämningsrisken.

Vi får se om Miljö och Hälsa är nöjda med de kompletteringar av ansökan som har gjorts. Det kan bli spännande. Miljö och Hälsa verkar ju ha intagit en betydligt strängare attityd till olika VA-lösningar, i varje fall av ”fallet Solvarm” att döma…

Fortsättning följer…

.

 

%d bloggare gillar detta: