Arkiv

Archive for the ‘Reningsverk’ Category

VA och utsläppen 2021

5 maj, 2022 1 kommentar

Finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs men också den aldrig avslutade diskussionen om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, med enskilda avlopp som sliter sina hår i kampen mot kommunen.

Vänersborgs kommun vill tvinga in så många fastighetsägare och invånare som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA “VA-taxor föreslås bli högre i Vänersborg”.) Men det är oftast inte ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar. 

Det är en sanning med stor modifikation…

Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2021. Jag har läst igenom dessa.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt och det fanns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Holmängens reningsverk tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet. (Det verkar på en skiss som det till och med finns speciallösningar på reningsverket för avloppet från Toppfrys.)

Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 29.150 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.380.

För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.

I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”

Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.

Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skador och olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §.

Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man förra året höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)

“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”

Det säger Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsätter:

“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte.”

Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras ju till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)

Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kubikmeter (1.297.000 liter) i lilla Ryrsjön…

Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Holmängens reningsverk bräddade enligt Miljörapporten inte något under året på avloppsverket. Och det var vad jag förstår ganska ovanligt, men naturligtvis mycket glädjande. (Fast i bilaga 3 står det att “Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning” i reningsverket var 797 kubikmeter, dvs 797.000 liter.) Däremot bräddade avloppspumpstationer på ledningsnätet:

“Sammanlagt bräddade 12 pumpstationer 58 gånger på grund av regn under 2021. Totalt uppskattas 2.002 kubikmeter, lite drygt 2 miljoner liter, ha bräddats på grund av regn.”

De pumpstationer som bräddade mest förra året (fast det står 2020 i tabellen, men jag tror att det har blivit fel) var pumpstationen vid Dalbobron (22 tillfällen, 188 kubikmeter), Ängsvägen (8 tillfällen, 127 kubikmeter), Hol (4 tillfällen, 180 kubikmeter) och Lundgrens väg (5 tillfällen, 1.229 kubikmeter).

Det står inget specifikt (vad jag ser) om hur mycket Brålanda avloppsreningsverk bräddade förra året. Det står i tabellen i bilaga 3 i Miljörapporten, precis som för Holmängen (“Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning”), att Brålanda bräddade 3.339 kubikmeter avloppsvatten (nästan 3,5 miljoner liter).

Jag vet inte vad detta innebär, eller om dessa räknas in i den totalt bräddade mängden. Fast det sistnämnda gäller nog inte. I Dalslandsdelen fanns det nämligen också pumpstationer som bräddade. De bräddade sammanlagt 6.433 kubikmeter (6.433.000 liter) och det var en pumpstation som stod för i stort sett alltihop, 6.383 kubikmeter. (Det var pumpstation 5, se karta.) Den bräddade enligt Miljörapporten 11 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn.

Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2021. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.

Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.

Jag uppfattar redovisningen i miljörapporten som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:

“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde och riktvärdet för kvartal 4 för totalfosfor har inte klarats. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”

Det var faktiskt precis detsamma som hände året innan.

När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2020”) noterar man att värdena på utsläppen har förbättrats något på Holmängens reningsverk, även om det i stort är väldigt likt. I Brålanda var det en förbättring av zinkutsläppen, medan nickelutsläppen ökade. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men enligt rapporterna är den liten. Men jag trodde nog jag att utsläppen skulle minska över tid.

Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter. Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk har det uppförts en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning. En del av gasen används även för att producera elström. Under 2021 producerades 444.893 kWh. Det producerades 2.515 ton rötat och avvattnat slam på Holmängen. Det transporterades till Heljestorps avfallsanläggning (nu för tiden kallad kretsloppsanläggning). Där blev slammet till jord för sluttäckning av deponin. Inget slam mellanlagras längre på Holmängens reningsverk.

I Brålandas avloppsreningsverk avvattnas slammet i centrifuger. Sedan transporteras slammet till Heljestorp. Det handlar om 1.577 ton. Slammet mellanlagras på Heljestorp för att sedan spridas på åkermark. Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så, slammet innehåller som sagt både det “ena och andra”, inte minst läkemedel och kemikalier. Även Brålanda reningsverk får slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar, närmare bestämt 2.000 kubikmeter. (Här en aktuell artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.)

Eftersom det tydligen har varit en del problem på Brålandas avloppsreningsverk byggs det om:

“avloppsverket [har] byggts om för slampress istället för centrifug. Slampressen beräknas ge ett torrare slam, d v s högre TS-halt erhålls. Ny externslammottagningen har byggts under 2021 och beräknas varas klar våren 2022. Avloppsverket har sänkt slamnivåerna och slamåldern i alla bassänger för att undvika slamflykt.”

Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer det också med i slammet till Heljestorp.

Kväve och fosfor måste återvinnas och tillföras jordbruket. Det är en kunskap som alla jordbrukare har, ända sedan de en gång i tiden började gödsla åkermarkerna… (Se “Fosfor och kväve” och “Miljömålsberedningen föreslår ökad återvinning av fosfor och kväve från avlopp”.)

Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018”, “VA och utsläppen 2019” och “VA och utsläppen 2020”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra åren med varandra.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.

PPPS. Förra sommaren “stängdes” barnbadet på Skräcklan. Var det avlopps- eller dagvatten eller var det på grund av Kanadagässens och andra fåglars invasion? Diskussionens vågor gick höga. Min teori är att det är fåglarnas fel och därför instämmer jag i kommunens tidigare uppmaning till alla vänersborgare som besöker Skräcklan:

“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”

Det gäller naturligtvis även fiskmåsar…

Kommande ändring i LAV 6 §

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), också kallad vattentjänstlagen, ska ändras. I april väntas regeringen lägga fram propositionen i riksdagen, och innan riksdagen går på sommarsemester så är det tänkt att den nya lagen ska ha beslutats. Beslutet ska enligt planerna fattas den 21 juni. Den 1 januari 2023 ska sedan lagförslagen träda i kraft, men några nya bestämmelser med krav på att varje kommun ska ha en vattentjänstplan föreslås dock tillämpas första gången efter den 31 december 2023.

Det återstår att se om tidsschemat håller.

Innan propositionen läggs på riksdagens bord nästa månad, förhoppningsvis, så ska Lagrådet titta på de föreslagna lagändringarna. Lagrådet har i uppgift att granska hur lagförslag förhåller sig till andra lagar, rättsordning och rättssäkerhet. Rådet ska alltså se till att den nya lagen eller lagändringarna inte strider mot något annat.

Den 24 februari överlämnade regeringen remissen “Vägar till hållbara vattentjänster” till Lagrådet. Granskningen har alltså redan börjat. Lagrådsremissen är offentlig, och om du är intresserad kan du ladda ner lagrådsremissen här. Det är alltså denna remiss som med all sannolikhet kommer att bli regeringens proposition till riksdagen.

De förändringar i lagen som regeringen föreslår, och som riksdagen förmodligen kommer att anta, är ganska små faktiskt. Många, kanske framför allt fastighetsägare med enskilda avlopp, är troligtvis besvikna över att lagändringarna inte går längre. Och det kan jag förstå. Det är kanske inte helt osannolikt att t ex M, KD, SD, C och L lägger fram ändringsförslag på regeringens kommande proposition. Det skulle i så fall vara förslag som på ett tydligt sätt tar avstånd från tvångsanslutning för de fastighetsägare som har enskilda avloppsanläggningar – som:

”kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Som det heter i VA-sammanhang.

Lagrådsremissen innehåller emellertid text där syftet framgår med ändringarna och vilken avsikt regeringen har. Och då kan fastighetsägare med enskilda VA-anläggningar möjligtvis bli något mer optimistiska. Fast, det är ju också det här med utrymmen för tolkningar av lagar… I detta fall är det kommunen som kommer att stå för tolkningarna. Det gör ju att en konservativ och byråkratisk kommun med enögda och stelbenta politiker och tjänstepersoner kan bortse från riksdagens syfte och tolka paragrafen i enlighet med egna intressen… Som Vänersborgs kommun.

Innan jag tar upp ändringarna i 6 § kan jag konstatera att lagrådsremissen hela tiden konsekvent skriver att paragrafen handlar om “större sammanhang”, t ex (s 38; min fetstil):

“Kommunen har en skyldighet att ordna vattentjänster om det behövs för skyddet av människors hälsa och miljö och om bebyggelsen ingår i ett större sammanhang

Begreppet “större sammanhang” upprepas ideligen i texten. Det kan enligt min mening bara tolkas som att detta rekvisit (villkor) är oundgängligt nödvändigt när verksamhetsområden inrättas.

Regeringen definierar naturligtvis också begreppet (s 38; fortfarande min fetstil):

“I praxis, det vill säga hur domstolar har tolkat lagen, är det fråga om ett större sammanhang vid en ansamling av 20 till 30 hus eller i vissa fall något färre. Tolkningen har också varit att det alltid finns ett behov av att skydda människors hälsa och miljön och att kommunen ska ansvara för vattentjänsterna genom allmänna anläggningar så snart bebyggelsen utgör ett större sammanhang.”

Eftersom begreppet feltolkas och missbrukas i Vänersborgs kommun så vill jag också passa på att återge ytterligare ett citat från lagrådsremissen (s 14):

“Om det finns en fastighet som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhanget får verksamhetsområdet inskränkas, om fastighetens behov av vattenförsörjning och avlopp kan ordnas på ett sätt som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Så även om en fastighet ingår i det större sammanhanget kan verksamhetsområdet inskränkas. Detta enligt LAV alltså (9 §), knappast i Vänersborgs kommun. (Se “Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick” och ”Solvarm och SHB (1/2): Buccis motion”.) Men det kan kanske ändå bli ett argument som kan användas både i kommande kommunfullmäktige och i en eventuell överklagan av beslutet…

Regeringen vill ändra den berömda och nästan ökända 6 § i LAV. Paragrafen har för närvarande följande lydelse:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.”

Den kommande propositionen föreslår följande tillägg på punkt 2:

“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det finns ytterligare förslag på tillägg till 6 §, men de väntar jag med till ett senare tillfälle. Ovanstående tillägg är det som alla “pratar om”.

Regeringen menar att förslaget till lagändring ska innebära att (Lagrådsremissen s 1):

“kommunens bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Vid behovsbedömningen ska kommunen ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Regeringen ger långa och noggranna förklaringar och motiveringar till tillägget i 6 §. Den anser att paragrafen med den tidigare formuleringen nu blir tydligare när det framgår att (s 18):

“kommunen under vissa förutsättningar inte är skyldig att tillhandahålla allmänna vattentjänster, trots att fastigheten eller bebyggelsen ingår i ett större sammanhang.”

Hur tydligt detta blev kan väl diskuteras. Lagrådsremissen fortsätter (s 18):

“Det föreslagna tillägget i bestämmelsen syftar inte till att inskränka det allmännas ansvar för vattentjänster, utan till att tydliggöra vikten av en behovsbedömning utifrån tekniska, miljömässiga och samhällsekonomiska aspekter.”

En behovsbedömning torde betyda att kommunerna ska undersöka de verkliga behoven utifrån ett flertal aspekter innan beslut fattas om att t ex tvångsansluta fastigheter till kommunens VA. Det kommer sannolikt inte att duga med de skrivbordstillsyner som Vänersborgs kommun tillämpar. Tillägget till 6 § ska kunna göra behovsbedömningen flexiblare tror regeringen. Men samtidigt finns det därigenom också, som jag ser det, ett alltför stort utrymme för tämligen fria tolkningar i en kommun. Och det känns nog tveksamt om lagförändringen skulle påverka de styrande politikerna och tjänstepersonerna i t ex Vänersborgs kommun. För det är nämligen kommunen som är tänkt att göra behovsbedömningen.

Bedömningen av vilka krav som kan ställas i det enskilda fallet, skriver regeringen (s 11):

“avgörs genom tillämpning av reglerna i framförallt miljöbalken.”

Och i miljöbalkens 9 kap 7 § står det:

“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.”

Det är en ganska allmän beskrivning måste man väl säga, men regeringen utvecklar vilken skyddsnivå en enskild anläggning ska uppfylla. Ett begrepp som då ofta används är “motsvarande”. Det menas att en enskild VA-anläggning ska uppnå motsvarande skydd för människors hälsa och miljön som det allmänna VA-nätet. I lagrådsremissen står det (s 19):

“En användning av uttrycket motsvarande innebär att de krav som ställs på alternativa lösningar i praktiken måste uppfylla mycket högt ställda krav på rening. Utredningen anger att i bedömningen av vad som är ett motsvarande skydd ska påverkan på mark och vatten vara likvärdig men att de faktiska utsläppen, till exempel mätt som utsläpp av en viss mängd smittämnen eller övergödande ämnen, inte behöver vara lika.”

Regeringen beskriver skillnaderna mellan allmänna och enskilda anläggningar:

“Allmänna anläggningar ska som huvudregel samla och hantera stora mängder avloppsvatten med utflöde i en punkt och kraven på rening är därför högt ställda.”

Det kan inte ställas samma krav på enskilda anläggningar. För att nå en önskvärd vattenkvalitet kan det finnas:

“situationer där det är tillräckligt med den rening som kan uppnås med enskilda anläggningar.”

Återigen ganska “luddigt”, men begreppet ”motsvarande” används inte i lagen. Det kan bara tolkas som att kraven inte kan ställas lika högt på enskilda som på allmänna anläggningar. Det räcker att de enskilda anläggningarna, som det står i LAV 6 §:

“kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

I den kommande propositionen sammanfattar regeringen detta avsnitt (s 19):

“Regeringen anser att det i bestämmelsen bör anges att en enskild anläggning ska ge ett godtagbart skydd för människors hälsa och miljön och inte ett motsvarande skydd. Vilken skyddsnivå som kan godtas är en bedömning som måste göras utifrån de lokala förhållandena.”

Jag skulle vilja tillägga att kommunens VA-system med avloppsreningsverk är en miljömässig återvändsgränd. I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverk är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat. (Se “VA och utsläppen 2020”.)

Ändringen, tillägget, i 6 § i Vattentjänstlagen ska alltså leda till att lagen i sin helhet ska kunna tolkas mer flexibelt. Flexibiliteten innebär självklart ett ökat utrymme för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområden och därmed slippa tvångsanslutningar. Det är ingen tvekan om att detta är lagens syfte. Regeringen själv sammanfattar lagrådsremissens huvudsakliga innehåll (s 1):

“Vid behovsbedömningen ska kommunen ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Om lagändringen räcker till för att uppnå syftet är tveksamt i en kommun som Vänersborg.

Lagrådsremissen innehåller också ytterligare tillägg till Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och även en mindre ändring i Miljöbalken. Det handlar om att kommunerna i framtiden ska ha aktuella vattentjänstplaner, att de ska kunna kontrollera avloppsanläggningar och att kommunerna ska ta hänsyn till de synpunkter som kommer in under samråd och granskning. Det sistnämnda är kanske särskilt intressant, men det får utvecklas i en senare blogg.

VA och utsläppen 2020

Förra året kunde vi läsa att det bräddas drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Den informationen lämnades i pressen efter att hela bräddningsfrågan hade aktualiserats i samband med att de danska planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund blev kända. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.)

Bräddning betyder alltså att avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det sker oftast i samband med kraftiga regn.

Och finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs och det kommande beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, som tampas med kommunen om sina avlopp. 

Kommunen vill nämligen tvinga in så många som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA ”VA-taxorna på väg att höjas igen”.) Men det är oftast inte det argumentet som framförs. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar. 

Det är en sanning med stor modifikation…

Vänersborgs kommun är med och bidrar till de drygt 8 miljarder liter som varje år bräddas. Avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda och alla ledningar och pumpstationer bräddar regelbundet. Det står beskrivet i de av Kretslopp & Vatten årligen publicerade miljörapporterna. Den senaste rapporten gavs ut för någon månad sedan och beskriver och analyserar förra året, år 2020.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten är ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 28.520 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.360.

För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna (det finns undantag i andra kommuner, Sveriges Radio ”Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom”) och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Avloppsreningsverken ger emellertid alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstemän på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.

Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kbm i lilla Ryrsjön…

Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Vid Brålanda reningsverk bräddades det 4.100 kbm. Det bräddades vid 26 tillfällen under sammanlagt 164 timmar. Holmängens reningsverk klarade sig bättre och bräddade “bara” 797 kbm vid 3 tillfällen och under 6,5 timmar.

Även avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda, t ex i samband med större regn eller strömavbrott. Det kan också bli andra fel på eller stopp i pumpar. Då kan avloppsvatten rinna ut på lite olika ställen… Förra året, 2020, bräddade 10 pumpstationer i Vänersborg (ej dalslandsdelen) sammanlagt 208 gånger. Totalt uppskattas 4.000 kbm ha bräddats. I dalslandsdelen bräddade en av pumpstationerna i Frändefors tätort (se punkt 5 på kartan bredvid) 27 gånger förra året under totalt 7 dygn. Det uppskattas att det då bräddades totalt 4.000 kbm.

I centrala Vänersborg är dagvattnet, t ex vatten från gator, separerat från avloppsvattnet. Det innebär att det, i varje fall enligt kommunen, inte är avloppsvatten som rinner ut vid badplatserna på Skräcklan efter regnoväder. Så när det står i miljörapporten att det bräddades vid 83 tillfällen vid Dalbobron så behöver det alltså inte vara avloppsvatten. Hur det är på Sandgärdet, där det bräddades 36 gånger, i Ryr, 27 bräddningar, Ängsvägen, 26 bräddningar, eller Lundgrens väg, 21 bräddningar, vet jag dock inte. Det är inte överallt som ledningarna är separerade. Längs t ex dalslandskusten rinner avloppsvatten i samma ledningar som dagvattnet. Hur det är i Frändefors samhälle (se ovan) vet jag inte.

Det finns en annan aspekt av utsläpp. I miljöbalkens 1 kap 1 § står det inte bara att:

“människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter”

utan också att:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”

I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2020. Notera att siffrorna anger ton/år.

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.

Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.

Det är lite svårt att utläsa, särskilt på miljörapporten från Holmängen, men jag uppfattar redovisningen som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna värdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:

“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde för totalfosfor har klarats men inte riktvärdet för kvartal 4. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”

När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2019”) noterar man att värdena på utsläppen inte direkt har förbättrats. Holmängens reningsverk släpper ut mer Hg, Cd, Pb, Zn, Cr, Ni och As än 2019. När det gäller t ex bly så är det mer än dubbelt så mycket jämfört med 2019, och för Cr 60% och Cd och As 20% mer. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men nog trodde jag att utsläppen skulle minska över tid.

Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Slammet ja.

Reningsprocesserna ger upphov till slam. Under 2020 producerades 2.822 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt transporterades 8.627 ton slam till Ragnsells på Häljestorp. Där blev slammet till jord för Ragnsells sluttäckning av deponin. Även slammet från avloppsreningsverket i Brålanda transporterades till Häljestorp. Där mellanlagrades slammet för att sedan spridas på åkermark. Den totala mängden slam som transporterades till Ragnsells från Brålanda var 1.233 ton.

Slammet från Holmängen respektive Brålanda används tydligen på olika sätt, varför vet jag inte.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2020 användes 1.316.950 kWh på Holmängens reningsverk. Det var mindre än 2019. Det producerades också biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 234.532 kWh förra året. Under 2020 användes 503.480 kWh i Brålandas reningsverk. Det var också mindre än året innan.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018” och “VA och utsläppen 2019”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra de tre åren med varandra.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

PPS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”.

PPPS. Det var badförbud vid några tillfällen förra sommaren på Skräcklan efter häftiga regn. Var det avloppsvatten eller var det på grund av Kanadagässens invasion…? Det var en intressant diskussion bland invånarna om orsakerna, se bland annat “Bad och bräddning”. Kommunen tar i varje fall det säkra före det osäkra och uppmanade nu i söndags (på Facebook) alla vänersborgare på Skräcklan:

Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”

 

VA och utsläppen 2019

2 augusti, 2020 Lämna en kommentar

I maj var det stor uppmärksamhet kring planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.) Då fick allmänheten också veta att det släpps ut avloppsvatten även i Sverige. Det släpps ut drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Jag delade några artiklar på Facebook och fick då frågan om hur det var i Vänersborg. Jodå, det bräddas i Vänersborg också. Det har jag redogjort för i några bloggar genom åren. Men frågan blev också en påminnelse om att jag inte hade skrivit om bräddningar förra året…

Bräddningar kan man nämligen läsa om i de miljörapporter som Kretslopp & Vatten sammanställer varje år. Miljörapporterna omfattar avloppsverksamheten på kommunens båda avloppsreningsverk året innan. Således handlar årets två miljörapporter om Holmängens respektive Brålandas avloppsreningsverk förra året, 2019.

När jag bläddrade i Kretslopp & Vattens sidor på kommunens omfattande hemsida, som en förberedelse för denna blogg, upptäckte jag att det även här fanns en stor mängd intressant och lärorik information. (Se startsidan: “Vattentjänster”.) 

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Det har alltid varit min uppfattning. Men när jag läste på Kretslopp & Vattens hemsidor insåg jag till min förvåning att det fanns ytterligare två vattenverk (se cirklarna/punkterna på kartan):

“Den allmänna vattenförsörjningen i Vänersborgs kommun baseras på uttag av ytvatten i Vänern/Göta Älvs vattentäkt till vattenverken Skräcklan och Rörvik. Grundvatten tas i Hästevadets (Vargön) samt Dyrehögs vattentäkter till vattenverken Hästevadet och Källeberg.”

Den här texten hittade jag dock inte på hemsidan utan i kommunens så kallade Blåplan. Det är en mycket ambitiös plan – också med mängder av intressanta och viktiga fakta. (Du kan ladda ner planen här, den är i tre delar.) Jag lärde mig t ex att vattenverket på Skräcklan har kapacitet att klara hela Vänersborgs kommuns behov. Och även att Hästevadets och Dyrehögs reservvattentäkter kan kopplas in om det blir kris. Dessa vattentäkter kan försörja 20 procent av behovet i den allmänna vattenförsörjningen under obegränsad tid. Det kan väl nämnas att det också finns en reservvattenledning mellan Vänersborg och Trollhättan. Som inte har något att göra med Trollhättans planer i Nordkroken… (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”.)

Man lär sig, även som pensionär. Men miljörapporterna för 2019, vilka alltså är de senaste, handlar om avloppsverksamheten på avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Trestad Center och Väne Ryr, medan avloppsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. I Vänersborg är ledningsnätet för spillvatten ca 25 mil långt och det finns 51 pumpstationer längs nätet. 

Pumpstationernas uppgift är att pumpa/lyfta avloppsvattnet vidare på de delar av ledningsnätet när det inte kan rinna vidare med självfall. I samband med Kanadagässens invasion på Skräcklan i sommar och “badförbuden” så blev pumpstationerna både aktuella och “intressanta”… (Se “Bad och bräddning”.)

I miljörapporterna står det angående pumpstationerna:

“I samtliga pumpstationer finns givare som signalerar när nödutloppsnivån uppnås, signalen överförs till en dator vid avloppsreningsverket. Datorn gör en larmutskrift och dessutom en månadsrapport. I denna månadsrapport kan utläsas antal gånger samt sammanlagd tid som nödutloppen varit i funktion. Med hjälp av dessa rapporter har beräkningar gjorts av den mängd avloppsvatten som har passerat genom nödutloppen.”

Det går alltså inte utifrån nivåmätningen att säga hur stora volymer som har bräddats. Storleken på bräddningarna beräknas utifrån bräddtid och ett förmodat normalflöde i inloppsledningen till pumpstationen.

För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas alltså bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv…

Under 2019 beräknas ca 4.100 kbm ha bräddats i Holmängens avloppsreningsverk eller om det möjligtvis är totalt på hela “Holmängens” ledningsnät. I miljörapporten för Holmängen står det:

“Sammanlagt bräddade 14 pumpstationer 102 gånger under totalt 30 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 4.100 kbm ha bräddats på grund av regn.”

I Brålanda bräddades 5.500 kbm. I miljörapporten för Brålanda:

“Sammanlagt bräddade en pumpstation 27 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 5.500 kbm ha bräddats på grund av regn.”

Jag antar att det mesta av det här avloppsvattnet flöt ut i Frändeforsån.

Det är onekligen en del orenat avloppsvatten… Å andra sidan kan det vara bra att jämföra det med att Holmängen behandlade 6.034.482 kbm avloppsvatten förra året och Brålanda 606.238 kbm.

Det pågår en stor diskussion om det är “nyttigt” att slammet från reningsverken läggs ut på åkrar. Vilket är tveksamt… Slam från Brålandas reningsverk mellanlagras på Häljestorp och sprids sedan ut på åkermark. Det handlar om 2.700 ton. Det transporteras slam från Holmängen till Häljestorp också. Rapporten skriver:

“Under 2019 producerades 2.840 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt 2.063 ton slam transporterades till Ragnsells som har gjort jord till deras sluttäckning av deponin.”

Avloppsreningsverken är inte hundraprocentigt “effektiva”. Det “rinner igenom” en hel del… Ut i naturen…

Det släpptes ut följande från reningsverken i Vänersborg förra året (i ton/år):

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Det finns en annan aspekt av utsläpp, inte bara att t ex kväve och fosfor hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas

Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):


Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2019 användes 1.596.745 kWh på Holmängens reningsverk. (Det producerades dock biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 117.320 kWh förra året, men då hade den driftproblem och fungerade inte på 6 månader.) Under 2019 användes 655.059 kWh i Brålandas reningsverk.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Förra året skrev jag en blogg om VA och utsläppen 2018 – se här. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra 2019 års utsläpp med 2018.

PS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”. Filmen är alldeles ny.
(Tillagt efter tips från Daniel P i gruppen ”Vänersborgare” på FB. 3/8)

Bad och bräddning

Idag kan vi läsa en insändare i TTELA (se “Avloppsvattnet förorenar baden”) som slår fast att:

“det är kommunalt avloppsvatten som går ut orenat när det regnar kraftigt och som sedan förorenar baden i Vänersborg.”

Vänersborgs kommun svarade insändarskribenten på direkten. Kommunen skrev:

“Vid extrema väder bräddar avloppsvatten ut en del orenat för att undvika att dränka de som har källare på sina fastigheter.”

Och kommunen fortsatte:

“Vänersborgs kommuns avdelning Kretslopp & vatten har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

Med Kretslopp och Vattens kartor över pumpstationer och bräddar på ledningsnätet i minnet så reagerade jag på detta sistnämnda. (Se “Vad beror badförbudet på?”.) Det var inte korrekt.

Det fick bli (ytterligare) ett mail till Kretslopp och Vatten.

Jag fick snabbt svar av en av cheferna, ställde kompletterande frågor och fick snabbt svar igen. Jag tycker att svaren från Kretslopp och Vatten tillsammans ger en bra och tämligen komplett bild av vad som har hänt. Därför återger jag mailväxlingen i sin helhet, och hoppas med det att bilden av vad som har hänt blir tydligare.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag läser insändaren i dagens (fredag 2 juli) TTELA och svaret från kommunen. Jag reagerar när det står i svaret:

“…har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

I Miljörapport 2019 så finns denna karta (till vänster; min anm) med på pumpstationerna på ledningsnätet:

Även nedanstående karta (till höger; min anm) finns med, som jag uppfattar det är närmast identisk, eller kanske borde vara det. Den visar bräddar på ledningsnätet.

Båda kartorna visar att det finns sådana här “punkter” runt Skräcklan, även väldigt nära de aktuella badställena.

Vad är det dessa kartor visar om inte “punkter” där kommunen kan brädda? Ni måste förklara detta för mig. Varför är kartorna annars med i Miljörapporten?

I ett tidigare mailsvar till mig, så skrev ni att det har bräddats efter skyfallet för snart 2 veckor sedan. Men att det krävdes en utredning innan ni kunde säga var och hur mycket det hade bräddats. Men är det inte så att Kretslopp & Vatten har ständig koll på drifttid, avloppspumpar, driftstopp och eventuell bräddning? Vad hindrar er från att i stort sett i realtid säga var bräddningar sker?

Så, var bräddades det efter skyfallet?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Den 21/6 bräddades det på följande ställen: Kvarnbäcken, Ängsvägen, Dalbobron och Lundgrens väg. Totalt bräddade Kretslopp & vatten 202 m³. När det är sådant extremt regnoväder är det dagvattnet som inte hinner med att svälja allt vatten. Det är inte avloppsvattnet som rinner ut orenat.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag tackar för svaret, men noterar att du dock inte svarade på alla mina frågor. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det. Som t ex de här punkterna som visas på kartorna, det är väl platser där det kan bräddas?

Det är väl inte ovanligt att regnvatten kommer in i avloppsledningarna genom otäta rör och fogar. Kan det inte ha skett den här gången också? Är dagvattnet separerat från avloppsvattnet överallt i centrala stan? Även på de ställen där det bräddades den 21/6? Noterar också att det inte är så långt mellan Dalbobron och Skräcklan.

Sedan undrar jag om dagvattnet separeras i VA-utbyggnaden längs dalslandskusten, t ex vid Sikhall?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Ja, de punkterna som finns på kartan är punkter där det kan bräddas. 

Ja, regnvatten kan komma in i avloppsledningarna och det kan ha skett denna gången också. Detta ser vi på flödena in till avloppsverket. Avloppsverket har klarat av att rena allt vatten som har kommit in till verket det specifika dygnet.

Ja, dagvattnet är separerat från avloppsvattnet i centrala stan. Även på de andra ställena som bräddades.

Vi resonerar att bräddningar från Dalbobron sker söderut och inte norrut mot Skräcklan.

Det finns inga dagvattenledningar längs Vänerkusten.

Vad beror badförbudet på?

28 juni, 2020 2 kommentarer

I torsdags tog jag som vanligt ett, av ett flertal, dopp under dagen, precis som jag gjort varje dag under veckan. Bor man på Skräcklan så bor man vid sjön och bor man vid sjön så ska man bada. I varje fall när det är nästan 30 grader i skuggan och till och med fiskmåsarna är tysta på grund av utmattning i värmen.

Doppet visade sig emellertid bli det sista doppet under veckan. När jag kom upp ur vattnet vid badtrappan inte långt från Fridastatyn, så mötte jag nämligen en fd lärarkollega med sitt barnbarn. Hon undrade var man kunde bada. Jag var lite frågande, men det visade sig att ett plakat nyligen hade satts upp vid barnbadet vid Norra skolan:

“Avrådan från bad”

På ett annat A4-plakat på samma skylt upplyste Miljö- och byggnadsförvaltningen om orsaken:

“Vattnet vid Skräcklan Barnbadet innehöll vid senaste provtagningen höga halter bakterier, bl.a. E.coli, som kan orsaka magsjuka. Vi avråder speciellt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada. Omprov har tagits och provsvar väntas i början på nästa vecka. Till dess avråder vi från bad.”

Det är inte bara Coronan som vi gamlingar ska akta oss för. Det är också vattnet utanför Skräcklan… Det rådde för övrigt också “avrådan från bad” på ytterligare två ställen vid Skräcklan, bland annat på Jacoben. Eller Jacobs udde som det heter officiellt. Fast det fanns inget plakat där jag badade…  Men, det var alltså badförbud på hela Skräcklan.

Vid hemkomsten läste jag på TTELA:s hemsida (se TTELA “Här avråder kommunen från bad – bakterier i vattnet”):

“I måndags gjordes provtagningar av vattnet vid flera badplatser i Vänersborg. När kommunen nu har fått svar på proverna visar de att vattnet var otjänligt och innehåller för höga halter av tarmbakterier.
– Proverna visar att vattnet var förorenat av bakterier som finns i avföring och spillning. … säger Kajsa Wegberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Vänersborgs kommun.”

TTELA var tydligare än vad anslagen vid Skräcklan var. Dessutom, skrev TTELA, avrådde kommunen från bad även på Sikhall och i Nordkroken.

Orsaken till badförbudet är alltså tarmbakterier, som finns i “avföring och spillning” – främst E.coli-bakterier. E.coli-bakterier förklaras så här på Wikipedia (se här):

Escherichia coli, förkortas ofta E. coli (kolibakterie) … E. coli lever i de nedre delarna av tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Det klarlades tidigt att den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. … E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran (intestinala floran). Antalet E. coli-bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram avföring.”

På kommunens hemsida (se “Otjänligt badvatten”) sägs det också att provtagningen även visade på för höga halter av enterokocker. Enterokocker verkar inte vara några roliga tarmbakterier, men det kan jag väl i och för sig inte påstå att E.coli är heller…. Enterokocker beskrivs på Wikipedia (se här), men också på Folkhälsomyndighetens hemsida (se “Sjukdomsinformation om vancomycinresistenta enterokocker (VRE)”):

“Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser. … VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. … En infektion eller ett bärarskap av VRE ska enligt smittskyddslagen anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Fyndet ska även föranleda en smittspårning.”

Det är förhoppningsvis en liten risk att någon ska drabbas av de här bakterierna, men bara att de finns och att kommunen därmed avråder från bad gör mig lite orolig. Nu brukar jag sällan svälja något vatten, men alla småbarn…

Orsaken till att bakterierna finns i badvattnet vid Skräcklan, Nordkroken och Sikhall beskriver TTELA genom att citera miljö- och hälsoskyddsinspektör Wegberg:

“Det var ett ordentligt skyfall och i samband med det sköljs marker av och bäckvatten rinner ut i sjön.”

Och visst var det ett ordentligt skyfall. Regnet formligen öste ner på söndagskvällen, skyfallet gav 51,2 millimeter. Ingemar Vänerlöv, känd lokal klimatexpert, sa till TTELA (se TTELA “Hela juni månads regnmängd föll på en timme”):

“Det här är den näst största dygnsmängden i Vänersborg sedan mätstarten 1860.”

Men finns det en massa E.coli och Enterokocker i markerna och i bäckvatten? På t ex Skräcklan finns det väl ingen bäck och gatorna är fulla av brunnar där vattnet kan rinna ner…? Och inte kunde väl Canadagässen, och alla andra gäss, förorena vattnet på hela Skräcklan på en gång? Kan det “otjänliga badvattnet” bero på något annat? På kommunens VA-ledningar? Avloppsvatten brukar nämligen innehålla tarmbakterier…

I “Miljörapport Holmängen 2019” (kan laddas ner här) som skrivs och publiceras av Kretslopp & Vatten står det:

“Avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda i samband med driftstopp, avstängning vid planerat underhåll eller i samband med större regn.”

Bräddning innebär att (se Wikipedia):

“mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät avleds direkt och utan rening till ett vattendrag, hav eller en sjö”

Det blev ett mail till samhällsbyggnadsförvaltningen. Och jag fick svaret:

“Vänersborgs Kretslopp och vatten har inga bräddar som går ut vid de drabbade badstränderna.”

Men jag trodde mig sedan tidigare veta att kommunen kan brädda i hamnkanalen, och den ligger ju nära barnbadet på Skräcklan.

I miljörapporten beskrivs pumpstationerna på ledningsnätet och i en bilaga har de märkts ut på en karta – se kartan till vänster.

Och vad jag förstår så är det i pumpstationerna som bräddning kan ske. Eller? I en bilaga strax efter så finns det en karta som visar bräddar på ledningsnätet.

Men vad jag förstår så visar de båda kartorna samma sak, även om de inte riktigt överensstämmer. Det tycks dock oavsett vilken karta man föredrar att använda, som att Skräcklan är omgiven av pumpstationer och bräddar.

Tyvärr finns inga kartor över Nordkroken, men i en tabell finns Nordkroken upptaget under rubriken “Bräddar vid pumpstationer”. (Däremot finns inte Sikhall med i “Miljörapport Brålanda 2019”. Huruvida en bräddning vid pumpstationerna i Södra och Norra Timmervik och Sannebo kan påverka Sikhallsbadet har jag inte en aning om.)

Hade det bräddats på kvällen eller natten i söndags/måndags? Jag fick följande svar från Kretslopp och Vatten:

“Naturligtvis har det bräddat, nederbördsmängden var den näst största för ett dygn sedan 1860. Hur och var det bräddat kan jag inte svara på i detta mail. För att få fram dessa uppgifter krävs en utredning och uppgifterna tas fram i samband med miljörapporten.”

Visst har det bräddats, men enligt mailet så lär vänersborgarna och undertecknad få reda på var och hur mycket först om ett år…

Jag är inte personen att säga vad orsaken till de förhöjda värdena av tarmbakterier i badvattnen i kommunen egentligen beror på, men det vore förvånande om inte kommunens avloppsledningar hade något med det att göra. Mycket förvånande…  Jag hade hoppats på ett klargörande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen redan i fredags, som kanske hade skingrat mina okunniga tankar. Men det kom inget svar. Kanske kommer det imorgon måndag, och kanske får jag då reda på mer.

Men jag kan inte heller låta bli att fundera över kommunens febrila jakt på enskilda avloppsanläggningar… För inte är det godkända enskilda avloppsanläggningar på landsbygden som är boven i dramat om det förorenade Vänervattnet… Varför ska kommunen tvinga fastighetsägare att för dyra pengar koppla in sig på det kommunala VA-nätet – så att kanske ännu mer orenat avloppsvatten ska kunna rinna ut i sjön vid våra badstränder? (Det är svårt att säga vad föroreningarna i Sikhall beror på. Det kan enligt vissa bero på att VA-ledningarna som går alldeles vid sjökanten är enkelmantlade och inte dubbelmantlade – och att ledningarna helt enkelt läcker… Jag vet inte, men jag kan garantera att det inte beror på Solvarms naturhus…)

Det är viktigt att kommunen är öppen, tydlig och ärlig om vad som händer. Om det bräddas, vilket kan vara nödvändigt i ett ej fullt fungerande VA-nät för att förebygga skador i t ex byggnader, så måste detta kommuniceras med kommuninvånarna. Utan prestige.

Till sist.

Jag, liksom säkerligen många andra, badade i början på veckan, flera gånger varenda dag, i det förorenade vattnet på Skräcklan. För förorenat blev det på grund av störtregnet på söndagskvällen. Om det råder ingen som helst tvekan. Och det visste säkert kommunen om redan samma kväll/natt att det skulle bräddas vid pumpstationerna. (Det är ju inte första gången det händer att vattnet blir förorenat efter regn!) Varför sattes inte plakaten med avrådan från bad upp redan i måndags? Varför väntade kommunen ända till torsdag? Varför lät man barn bada på Norra skolan fast vattnet var fullt av tarmbakterier?

I torsdags, samma dag som plakaten sattes upp, tog Miljö- och byggnadsförvaltningen nya vattenprov. Provsvaren kommer i början på denna vecka, kanske redan imorgon måndag. Säkerligen har bakteriehalterna sjunkit successivt under måndag till torsdag, så att det går att bada igen. Det vill säga, det hade kanske gått att bada på Skräcklan mellan torsdag-söndag, men då har det rått “badförbud”…

Så när plakaten tas bort imorgon, och badandet “släpps fritt”, samtidigt som kommunen tar nya prov, vars svar kommer på torsdag, som kanske återigen visar förhöjda värden av tarmbakterier, eftersom det har regnat idag söndag igen, och det kanske kommer ännu mer nederbörd, så sätts plakaten upp igen. På torsdag, då halterna kanske har sjunkit…

Det är upp och ner i Vänersborg. Men jag hoppas innerligt att ingen blir sjuk av Vänerns vatten. Det är kanske bäst att använda badkaret…

Orsakade enskilda avlopp fiskdöden?

5 augusti, 2019 3 kommentarer

För några veckor sedan skrev jag en blogg som tog upp kommunernas jakt på enskilda avlopp på landsbygden och om hur kommunerna framställer dessa avlopp som de stora hoten mot Sveriges natur och vatten. (Se ”VA – ur tiden”.) Vänersborgs kommun utgör därvidlag inget undantag utan är ett riksbekant, och varnande, exempel. Kommunens kamp mot Solvarms naturhus med sin kretsloppsanpassade VA-lösning tilldrar sig faktiskt även internationellt intresse.

Det är inte landsbygdens enskilda avloppslösningar som är de verkliga farorna för miljön, det är de kommunala reningsverken. Till de kommunala reningsverken leds tätorternas och oftast också industriernas avlopp. Jag citerade Lars Hylander, docent i miljöanalys:

”Risken är flerfalt större att kommunala reningsverk sprider smitta och bidrar till övergödning eftersom de släpper ut avloppsvattnet direkt till vattendrag, sjöar och hav medan enskilda avlopp typiskt släpper ut det behandlade vattnet i mark.”

I slutet på juli illustrerades detta på ett drastiskt sätt.

I TTELA, P4 Väst och i andra medier rapporterades om en omfattande fiskdöd i Frändeforsån i dalslandsdelen av kommunen. Tusentals fiskar hade dött ”nedströms” avloppsreningsverket i Brålanda.

Samhällsbyggnadsförvaltningen dementerade att reningsverket i Brålanda hade bräddat, dvs släppt ut orenat avloppsvatten i Frändeforsån. Det händer annars inte alltför sällan. Under förra året (2018) bräddades, enligt Vänersborgs kommuns miljörapport för avloppsreningsverket i Brålanda, uppskattningsvis 2.730 kbm i Frändeforsån – orenat avloppsvatten som via Dalbergså rann vidare ut i Vänern…

Det har de senaste veckorna spekulerats i vad det var som orsakade fiskdöden. Miljö- och byggnadsförvaltningen framförde teorin att fiskdöden berodde på syrebrist. Senare mätningar av vattnets syrehalt ska också ha bekräftat att detta var riktigt. Även om det är svårt att förstå hur syrebrist kan ske i rinnande vatten… Däremot är orsaken till syrebristen inte klarlagd. Enligt ”teorin” orsakades den av en kombination av höga vattentemperaturer, lågt vatten och mycket näringsämnen i ån. Samtidigt hävdar förvaltningen att utsläpp av ärtvatten från Toppfrys i Brålanda också har spelat en stor roll. (Se ”Syrebrist trolig orsak till fiskdöd”.) Detta dementerar emellertid Toppfrys VD Robert Jansson Stenstavold i TTELA (se ”Toppfrys tonar ner utsläppet i Frändeforsån”).

Ärtvattnet är i sig inte giftigt men innehåller näringsämnen och kan därmed bidra till syrebristen. Hur mycket ärtvatten det var frågan om verkar det dock råda delade meningar om. Toppfrys och kommunen tycks vara överens om att en del ärtvatten har hamnat i dagvattenledningar från tvätt av transportbilar. VD Jansson Stenstavold säger emellertid att det bara var några hundra liter som släpptes ut och att detta inte skulle vara orsaken till fiskdöden i Frändeforsån.

Och det är nog så att det torde krävas stora mängder ärtvatten för att döda tusentals fiskar i en hel å – och inte bara några avspolningar av några lastbilar…

Och då riktas blickarna återigen mot Brålandas avloppsreningsverk…

Brålandas avloppsreningsverk tar emot vattnet från Toppfrys. Toppfrys VD Robert Jansson Stenstavold till TTELA:

”Det finns inte en chans att processvattnet kommer ut i ån, det går till reningsverket.”

Och det är vad jag förstår stora mängder vatten som går åt på Toppfrys. Och allt går till reningsverket. Kan det vara så att reningsverket helt enkelt inte klarar de mängderna? Frågan är ännu angelägnare att få svar på om det är så att uppgifterna stämmer om att fiskdöden har inträffat efter reningsverket (”nedströms”), men inte före (”uppströms”). Och mycket tyder på det…

Som en lokal ortsbo sa till mig:

”uppströms lever alla fiskar i lika lågt och lika varmt vatten, men nerströms reningsverket dör allt levande”

Och visst var det ju faktiskt lika höga vattentemperaturer och lika lågt vatten i Frändeforsån före/ovanför reningsverket som efter…

Just nu verkar det inte som om någon absolut sanning om orsakerna till syrebristen, som ledde till fiskdöden i Frändeforsån, har kunnat slås fast. Och det är självklart mycket viktigt att orsakerna klarläggs så snart som möjligt. Det är emellertid enkelt att konstatera att det inte är några enskilda avlopp som är boven i dramat. Och jag kan inte låta bli att fundera på om en sådan här fiskdöd någonsin har orsakats av ett enskilt avlopp på landsbygden. Frågan torde vara enkel att besvara…

Men varför jagar då Vänersborgs kommun, och andra kommuner i Sverige, så notoriskt alla fastigheter med enskilda avlopp? Borde det inte vara betydligt bättre och effektivare för miljön om kommunen satsade sina resurser på att göra de kommunala avloppsreningsverken effektivare och miljövänligare?

För övrigt ska det bli intressant att så småningom få ta del av miljö- och byggnadsförvaltningens uppföljning av fiskdöden i Frändeforsån. För jag tar för givet att en sådan kommer till stånd. Solvarms naturhus ska t ex följa ett kontrollprogram med ackrediterade labb-analyser i 2 punkter varje månad i minst 2 år. Jag kan inte tänka mig att ett kontroll- och uppföljningsprogram för Frändeforsån kommer att bli mindre i omfattning…

Som det nu är illustrerar Vänersborgs kommun på ett, tyvärr, ypperligt sätt bibelcitatet från Matt 23:24:

”Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”

PS. Alldeles för en stund sedan publicerade TTELA en ny artikel i ämnet, se ”Nytt utsläpp av ärtvatten från Toppfrys”. Det står i artikeln, som framgår av rubriken, att man möjligen har hittat en nytt utsläpp av ärtvatten från Toppfrys.

VA (2/2): "Mene mene tekel u-farsin". Och Solvarm…

14 maj, 2018 8 kommentarer

Det här är en fortsättning från gårdagens blogg: ”VA (1/2): Skiter björnar i skogen?”.daniel

=====

Mene mene tekel u-farsin.”

Citatet är taget från Bibeln, från Daniels bok i Gamla Testamentet. Det kan översättas med:

”Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. Du är vägd på en våg och befunnen för lätt.”

Orden i Daniel var till för att varna en kung. Det hjälpte inte, kungen blev mördad.

Långsökt?

industryDen industriella revolutionen startade en utveckling som inte var hållbar. Människan ”frigjorde” sig från det ekologiska kretsloppet och började förbruka naturens resurser (i stället för att bruka). Resurserna började minska (jag undviker djupare resonemang om termodynamikens lagar…) och naturens livsuppehållande förmåga försämrades. De flesta forskare är överens om att så här kan det inte fortsätta, något måste göras åtvagskal utvecklingen. Människan måste agera, och det snabbt. Annars är mänsklighetens dagar räknade. Människan kanske befinns för lätt…

De kommunala reningsverken försämrar i mångt och mycket förutsättningarna för naturens förnyelseprocess. (Det skrev jag om i den förra bloggen, ”Skiter björnar i skogen?”.) Vi måste tänka annorlunda kring kommunala reningsverk och det kommunala VA-systemet. Just nu sopar vi i stort sett bara problemen under mattan. Och snart kommer mattan inte att räcka till…

vbg_loggaI Vänersborg vill politiker (fast miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte sagt sitt än) och tjänstemän inte diskutera avlopps- och reningsfrågorna, de låtsas inte ens om att det finns något att diskutera. De bara kör på och tror, eller vill få andra att tro, att vi i Vänersborg har löst alla problem – att typ satsningar och investeringar på teknik och teknisk utveckling har gjort att vi har en spjutspetsteknik för att vårda och rädda miljön…

magic_wandOch att problemen bara är de enskilda VA-lösningarna som finns kvar….

Det är ett politiskt illusionsnummer.

Det händer inte alltför sällan att jag har några juridiska funderingar i mina bloggar. Idag tänkte jag citera en av våra allra viktigaste lagar, om inte den viktigaste, Regeringsformen.

lagbok2I regeringsformens 1 kap (”Statsskickets grunder”) 2 § står det:

”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”

Naturligtvis tar miljöbalken också upp frågan…

Ur miljöbalkens 1 kap 1 §:kretslopp

”återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

Är kommunalt VA och de kommunala reningsverken, som de fungerar nu, i enlighet med lagarna? Är det så att livsmiljöns fysiska och kemiska sammansättning och egenskaper, som livet på jorden är beroende av, upprätthålls varaktigt genom att naturens kretslopp sluts i enlighet med miljöbalken? Det är tveksamt, många tycker inte det. Jag tycker inte det. Även om etablissemanget tycks mena det.

avlopp5Så frågan är väl om inte Vänersborgs kommuns tjänstemän på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen borde titta noggrannare på kommunens avlopps- och reningsverk på Holmängen och i Brålanda. Både på hur verksamheten fungerar och inte fungerar. Och på konsekvenserna av t ex alla bräddningar, då orenat avloppsvatten släpps ut i Vänern och Frändeforsån. (Se beskrivningarna av kommunens avloppsrening: 1, 2 och 3.)

VanersborgsARV10Miljö och hälsas uppfattning nu för tiden tycks vara att alla enskilda VA-anläggningar är sämre än kommunens. Och ”beordrar” därför att alla istället ska anslutas till kommunens VA-nät och avloppsrening. Och det oftast per automatik, dvs miljö och hälsa tar inte ens prover på hur väl de enskilda avloppsanläggningarna fungerar. Som i Timmervik. Enskilda avlopp kan dömas ut utan saklig grund.

c_nyDe två tunga centerpartiska politikerna Eskil Erlandsson och Kristina Yngwe skrev för ett tag sedan en debattartikel,Finsk modell lösningen på dyra avloppsbyten”:

”Den finska modellen innebär också att man inför och förtydligar möjligheten till rimlighetsbedömningar. Dessa bedömningar ska ta hänsyn till faktisk miljöpåverkan och kostnaden för åtgärden. Kommuner ska kunna bevilja undantag för fastigheter för fem år i taget, till exempel om mängden avloppsvatten är liten eller kostnaderna blir alltför höga.”

Centerpartiet i Vänersborg, liksom hela kommunen, fortsätter emellertid på den inslagna vägen – alla enskilda VA-anläggningar ska bort och alla ska anslutas till det kommunala VA-nätet.

Kommunens inslagna väg har nu, som alla bloggläsare vet, nått sin klimax, eller antiklimax beroende på vilket perspektiv som anläggs. Kommunen vill tvinga in familjen Solvarm i det kommunala VA-nätet.

solvarm_hus3

Solvarm har utvecklat ett unikt återvinnings- och kretsloppssystem för sin fastighet. Det har familjen arbetat med sedan flera år tillbaka och de jobbar hela tiden med att utveckla och förbättra systemet. Familjen betraktar ”nedbrytningsprodukterna”, inte som ett problem, utan som en resurs – en resurs som ska omvandlas till något nytt, till mat… Ungefär som naturen har fungerat i tusentals år – ett kretslopp… (Det finns länkar nedan där du kan läsa läsa mer om Solvarms naturhus.)

framtidDet Solvarm sysslar med, det hör framtiden till. Det hör framtida generationer till. Det är ett tänk som överensstämmer med lagarna och det är ett tänk som vi människor måste omfatta och förverkliga för att överleva på detta jordklot.

Tjänstemännen i miljö- och hälsoskyddsnämnden vill emellertid stoppa Solvarm! Familjen ses som ett hot, lite oklart mot vad. (Kanske badplatsen i Sikhall?)

Det jag inte riktigt begriper, det är varför inspektörerna från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, om de hittar något hos Solvarm som inte är riktigt bra och som går att förbättra (jag säger om…), inte löser detta tillsammans med Solvarm. Solvarms strävan är ju att utveckla ett så bra system som möjligt. För jag förutsätter att miljö och hälsa är intresserat av miljö och hälsa… Både nu och för framtiden.

Solvarm_bild2Det verkar dock, tyvärr, som om kommunen har en annan ambition. Och det är att stoppa inte bara Solvarm utan alla andra som har eller vill skaffa sig enskilda avloppslösningar. De enskilda avloppslösningarna är ju nu för tiden oftast inte bara bättre utan också betydligt billigare än en kommunal VA-anslutning… (Jag har sagt det förut och jag säger det igen, gamla och undermåliga enskilda VA-anläggningar måste bytas ut, men det är inte självklart att det betyder anslutning till kommunens VA-nät.)

Kommunen brukar ta upp ”rättviseargumentet”. Det är framför allt politiker och tjänstemän i samhällsbyggnadsnämnden. De menar att det inte är mer än rimligt att de fakturaVAsom bor på landet också betalar för sitt avlopp, ”solidariskt”. Det handlar om att göra landsbygdsbefolkningen faktureringsbar. Det handlar om pengar, inte om miljö.

Jag har funderat på varför inte ”rättviseargumentet” användes för fiber- och/eller fjärrvärmeutbyggnaden i kommunen. Borde inte alla ha varit med och betalat för fjärrvärmen och fibern, oavsett om de enskilda hushållen och fastigheterna anslöt sig – i solidaritetens namn?daniel

”Mene mene tekel u-farsin.”

Vi måste tänka om, i Sverige, Europa och i världen. Och i Vänersborg… Framtiden är återvinning och kretslopp. Annars är våra dagar räknade.

solvarm_hus2Fast här i Vänersborg har vi en stor fördel. Här i kommunen bor Solvarm. Folk från hela Sverige och även internationellt strömmar till Solvarms fastighet för att se hur han löser avloppsfrågan. Vänersborgs politiker och tjänstemän borde lära sig av Solvarm och använda sig av familjens kunskaper. reningsverkYT

PS. Vissa kommuner är lite mer framåt än andra. Titta gärna på denna korta film (1.31 min) om Hälsingborg – klicka här. Hamse Kjerstadius, som intervjuas i filmen, har för övrigt hjälpt Solvarm att utvärdera sitt VA-system…

.

Det här var en fortsättning från gårdagens blogg: ”VA (1/2): Skiter björnar i skogen?”.

Du kan läsa mer om Solvarms naturhus på nedanstående länkar:

Kategorier:Reningsverk, Solvarm, VA

VA (1/2): Skiter björnar i skogen?

bear_shitI Almedalen 2014 blev Jonas Sjöstedt (V) konfronterad i SVT för sitt påstående att sverigedemokraterna var rasister. Sjöstedt svarade spontant:

”Skiter björnar i skogen?”

Och det är genom historien inte bara skogens djur som har skitit (ursäkta uttrycket) i skogen. Alla människor har gjort detsamma. De har ätit, de har använt resurser från naturen, från livsmiljön, stoppat det i munnen och svalt. Och skitit… Och kissat… En del av det som stoppades i munnen omvandlades i kroppen till mer djur och till mer människa – och en del, den största, som sagt, till ”nedbrytningsprodukter”. I naturen, på åkrar och ängar. Och i skogen. I tusentals år. Ända fram till industrialiseringen. Det blir sammanlagt en massa skit… Miljarder ton skit. Det borde ha förstört naturen. Det borde ha gjort Sverige obeboeligt…

Långsökt?

land_lantbrukI torsdags publicerades en debattartikel från LandLantbruk på nätet. Artikeln hade rubriken ”Enskilda avlopp inget stort miljöproblem”. I artikeln menar författaren att det är mycket tveksamt att utse ägare till enskilda avlopp till förorenare. Författaren menar vidare att de senaste forskarrapporterna visar att enskilda avlopp är ett mycket litet miljöproblem.

Och det var då jag tänkte på björnarna, och alla människor, som har skitit och kissat i naturen i alla tider. Varför är inte hela naturen förstörd och alla sjöar övergödda? Av all skit… (Och av alla dom som har skitit…)

naturNaturen med alla dess växter, insekter, svampar och mikroorganismer har en fantastiskt resursförnyande och renande effekt. I sig. Enbart. Det är märkligt, ”nedbrytningsprodukter” från djur och människor omvandlas – och blir till ny mat. Till växter och grönsaker. Och till kött… Naturen fungerar som ett – kretslopp

Tänk, resurser som t ex mat, bränslen och virke bryts ned till avfall och föroreningar, t ex skit, rök och aska – och återskapas… I ett kretslopp. Skit och kiss blir till byggmaterial för nya växter och djur…

Naturen är fantastisk ordnad.

industryEller var… Tills industrialiseringen och det ”moderna” samhällets ankomst… Med tätorter och städer… Människan ställde till det. Vi började ta ut och bryta ned naturens resurser snabbare än de återbildades. De började minska och livsmiljöns livsuppehållande förmåga försämrades. De kommunala avloppsreningsverken var, och är, det moderna svenska samhällets svar på flera av frågorna… Kanske nödvändiga svar…

Eller…?

På sätt och vis kan man säga att kommunala reningsverk inte renar. Kommunala reningsverk bryter istället ned inkommande, ofullständigt nedbrutna föroreningar till nya, mera fullständigt nedbrutna föroreningar, som inte syns för blotta ögat. (Det är det som mäts med BOD, Biochemical Oxygen Demand, dvs förbrukning av syrgas för biologisk nedbrytning.)

VanersborgsARV2

De nedbrytningsprodukter (nya föroreningar) som bildas, genom den mera fullständiga nedbrytningen, finns fortfarande kvar i vattnet, med undantag för de gasformiga nedbrytningsprodukter, bland annat koldioxid, som avgår till luften. I det utgående avloppsvattnet utgör de näring för alger, bakterier och andra organismer med förmåga att genomdriva fotosyntes med solljus som drivmedel. Tillväxt av sådana organismer utgör egentligen det första steget i livsmiljöns resursförnyelse och skulle vara ett viktigt steg för att sluta naturens kretslopp. Men detta framställs dock som miljöförstörelse och därför har avloppsreningsverken byggts för att hindra den. Det VanersborgsARV5sker, vad jag förstår, genom att tillsätta kemikalier till avloppsvattnet för att fälla ut fosfatet i svårlöslig form och binda det i slammet. Slammet som innehåller både näringsämnen och gifter går till stor del till deponi. Vi flyttar det från ett ställe till ett annat.

När det regnar på slammet, det blir mycket slam i Sverige, inte bara i Vänersborg, bildas lakvatten och det får enligt bestämmelserna inte komma ut i miljön. Därför samlas lakvattnet upp och leds till ett reningsverk. Föroreningarna skulle i princip kunna cirkulera i evighet mellan reningsverk och slamupplag, om det inte vore så att mellan 10% och 30% av föroreningarna läcker ut vid varje varv och ut i sjöar och vattendrag. Det betyder att alla föroreningarna som bundits i slammet kommer ut i miljön efter ett antal varv mellan slamupplag och reningsverk. Reningsverket blir således onödigt. Det är verkningslöst, eftersom allt som kommer in i det förr eller senare rinner igenom det och hamnar okontrollerat i miljön. (Jämför bild nedan.)

arv_figur

Nedanstående bild, som jag har publicerat tidigare, illustrerar likheter och skillnader mellan kommunala reningsverk och markbaserade reningssystem med infiltration. Jämförelsen har gjorts av Peter Ridderstolpe, teknisk licentiat i tillämpad ekologi.

VanersborgsARV9

Vi kan se av tabellen att kommunala reningsverk har ganska mycket i övrigt att önska, t ex när det gäller kemikalier, läkemedelsrester och smittämnen. Enskilda anläggningar med infiltration är likvärdiga eller bättre… Och gissa vad ”utspädning” innebär? Samma mängd ”föroreningar” släpps ut, men utblandat i mer vatten…

riddarstolpeI skriften ”Markbaserad rening”, utgiven av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver Peter Ridderstolpe:

”Markbaserad teknik är enkel och robust och har världen över visat sig fungera väl vad gäller grundläggande skydd för människors hälsa och miljö. … Markbaserad rening ger, förutsatt att den är rätt lokaliserad och utförd, ett billigt och mycket bra skydd mot smittspridning, lukt och annan sanitär olägenhet.”

På en konferens, VAK 2018, presenterade man en studie gällande Fyrisån. Man hade studerat områden med enbart enskilda avlopp och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas. Området bebos av 260.000 invånare och det fanns 26.000 enskilda avlopp. Man mätte 30 ämnen. Från de enskilda medicinavloppen kom 2 ämnen ut i vattendragen. Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, däribland många läkemedel…

Rapporter från forskare, myndigheter och andra visar att vi med andra ord borde tänka om i landet när det gäller VA-lösningar och avloppsrening. De kommunala reningsverken varken renar eller återför ämnen till naturen. Det är ett linjärt system till deponi. Det är inte kretsloppsanpassat och det är därmed inte hållbart. De kommunala reningsverken, som de fungerar nu, leder oss in i en miljömässig återvändsgränd.

 

Imorgon kommer del 2: ”VA (2/2): Mene mene tekel u-farsin. Och Solvarm…”.

Kategorier:Reningsverk, VA

Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?

15 april, 2018 1 kommentar

Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp”…

Det är helt befogat att ställa frågan – är kommunalt VA och kommunala reningsverk bättre än enskilda anläggningar?

VanersborgsARV2

I en rapport från Naturvårdsverket (april 2012, ”Läget inom markbaserad avloppsvattenrening”) så står det:

”Styrgruppen gör den generella bedömningen att markbaserade reningsanläggningar, förutsatt att de är rätt lokaliserade och byggda enligt de tidigare anvisningarna från Naturvårdsverket, ger en god resurshushållning och tillräckligt miljö- och hälsoskydd.”

Läs gärna detta en gång till och tänk på Timmervik, Sikhall och andra ställen i Vänersborg, där kommunen vill tvångsanslutna fastighetsägare till det kommunala VA-nätet… (Merparten av dagens reningsanläggningar för enskilda avlopp är anlagda med någon form av markbaserad rening.)naturvardsverket

Det är faktiskt så att enskilda lösningar kan vara bättre. Naturvårdsverket igen:

”Reduktionen av läkemedel och organiska miljöfrämmande ämnen kan förväntas vara minst lika bra i markbaserade reningssystem eller till och med betydligt bättre jämfört med kommunala avloppsreningsverk.”

En liten jämförelse mellan kommunala reningsverk och markbaserade reningssystem med infiltration har gjorts av Peter Ridderstolpe, teknisk licentiat i tillämpad ekologi.

VanersborgsARV9

Vi kan se av tabellen att kommunala reningsverk har ganska mycket i övrigt att önska, t ex när det gäller kemikalier, läkemedelsrester och smittämnen. Enskilda anläggningar med infiltration är likvärdiga eller bättre… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

Det är alltså något som inte stämmer i den kommunala argumentationen för tvångsanslutning till det kommunala VA-systemet. Det verkar som om kommunen har något att bevisa när det gäller miljöaspekterna… (Snällt sagt.)

koskitHar förresten ni, som läser min blogg, någon gång tänkt på att kommunen tillåter jordbrukare att gödsla sina åkrar och vi stadsbor våra gräsmattor. Hur kan det komma sig, med all fosfor i gödseln? Ger inte det upphov till en förfärande näringstillförsel till våra sjöar? (Jag kontaktade, med anledning av detta, en kompis som är jordbrukare. Han menade att jordbruksmarken gödslas med så mycket som växterna ska ta upp, men att det alltid finns ett visst näringsläckage från marken. Jordbrukaren menade också att det kan vara intressant att nämna att bönderna måste köpa konstgödsel för att ersätta det som aldrig kommer tillbaka från reningsverken…)

Eller varför tillåts vi att begrava våra nära och kära? Människokroppen innehåller ju faktiskt 1,5% fosfor…

Och så vill kommunen inte tillåta enskilda avloppsanläggningar…

Markbaserad rening ger ett grundskydd som normalt är alldeles tillräckligt bra. Utsläpp till mark bryts faktiskt ner effektivt.

riddarstolpeI skriften ”Markbaserad rening”, utgiven av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver Peter Ridderstolpe:

”Markbaserad teknik är enkel och robust och har världen över visat sig fungera väl vad gäller grundläggande skydd för människors hälsa och miljö. … Markbaserad rening ger, förutsatt att den är rätt lokaliserad och utförd, ett billigt och mycket bra skydd mot smittspridning, lukt och annan sanitär olägenhet.”

Mark ger ett betydande skydd t ex mot övergödning. Ett hushåll med WC-avlopp kopplad till infiltration ger i normalfallet nollutsläpp av fosfor i mer än 50 år om avståndet mellan anläggning och utströmningsområde är mer än 100 m. På en konferens, VAK 2018, presenterade man en studie gällande Fyrisån. Man hade studerat områden med enbart enskilda avlopp och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas. Området bebos av 260.000 invånare och det fanns 26.000 enskilda avlopp. Man mätte 30 ämnen, t ex alvedon. Från de enskilda avloppen kom 2 ämnen ut i vattendragen. Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, många läkemedel…

miljoRapporter från forskare, myndigheter och andra visar att vi med andra ord borde tänka om i landet när det gäller VA-lösningar och avloppsrening. Det är till och med sannolikt så att de kommunala reningsverken, som de fungerar nu, leder oss in i en miljömässig återvändsgränd. (Här kan du ladda ner ett dokument från VA-i-tiden som innehåller mängder med fakta och massor av länkar till andra fakta.)

karvlingVarför skriver jag då allt det här? Det är inte för att jag vill att kommunens reningsverk ska läggas ner. Självklart är det positivt att Vänersborg har två reningsverk – på Holmängen och i Brålanda. Men… De är inte så bra som folk i allmänhet och politiker och kommunala tjänstemän i synnerhet tror…

Och även om reningsverken är bra på mycket, t ex på att avskilja fosfor, kväve och BOD, så handlar det just om att avskilja – och inte cirkulera (återvinna). Och avskiljning är ingen framtidslösning, därom är väl de flesta eniga. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det finns många skäl till att enskilda fastighetsägare inte ska tvingas in i Vänersborgs kommuns VA-nät. De har jag skrivit om tidigare. I de här bloggarna har jag visat att det alltså finns ytterligare ett viktigt skäl – de miljömässiga.

Det är dock viktigt att poängtera att dåliga enskilda anläggningar måste åtgärdas. Men lösningen måste inte vara en anslutning till kommunens VA. Kommunen måste vara öppen för andra, och för den enskilde billigare, lösningar än det kommunala VA-nätet.

Det ska noteras att det för övrigt inte står någonstans i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens. Vilket hävdas av nitiska tjänstemän och politiker.

lagbokenI LAV 9 § står det:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Notera fetstilen (som är gjord av mig, liksom nedan). Lagen säger alltså inte att enskilda avloppslösningar måste vara bättre än kommunens.

I 24 § av LAV handlar det om fastighetsägares skyldighet att betala avgift till kommunalt VA. Där bekräftas detta:

”Vid bedömning av behovet … skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Det står alltså ingenstans i lagen att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens… Även om det nu faktisk inte sällan kan vara så, t ex Solvarms hus i Sikhall…

Till sist.

piskaVarför är det då så att politiker och tjänstemän vill tvinga in så många kommuninvånare som möjligt i de kommunala VA-näten?

Kanske är det för att en del anser att så ska det vara – för att så har det alltid varit… Jag tror inte det.

Kommunalt VA behövs, framför allt i städerna och tätorterna. Där går det inte att lösa VA-frågan på annat sätt (än så länge) än med gemensamma, kommunala lösningar. För kommunen handlar det då bara om ekonomi. Alla ska vara med och finansiera VA-nätet och reningsverken. Då blir det också billigare för de som verkligen behöver det.

På sätt och vis skulle man kunna se det som att pengar rinner från landsbygden in till tätorterna, precis som avloppsvattnet. Det är ju faktiskt så att det är de boende på landsbygden som i nu-läget kan ordna sitt avlopp på egen hand, något som stadsborna inte kan…

Eller är det så att kommunen genom den dyra tvångsanslutningen till det kommunala VA-systemet vill tvinga människor att lämna sina hem och stugor för att ge plats för ny befolkning..?

kretsloppFör övrigt är framtiden återvinning och kretslopp. Vi och framtida generationer kan inte fortsätta som vi gör. Det inte är långsiktigt hållbart. Men hur ska det bli? Vem ska forska och utveckla? Och hur ska det betalas?

Solvarm arbetar med och utvecklar sitt naturhus i Sikhall. Det vore bättre om kommunen stödde ett sådant arbete, och själv också jobbade med det, än att lägga ner tid på att jaga fastighetsägare med enskilda avloppslösningar…

 

.

Bilaga 1
Jag vill återge en insändare från Bärgslagsbladet/Arboga Tidning från 19 mars:

avloppsbrunn_bil

Bilaga 2
Råd till politiker och myndigheter av Peter Ridderstolpe.

Avloppsrad_politiker

 

 

%d bloggare gillar detta: