Stefan Kärvlings blogg

Va? VA? Japp, det ska handla om vatten och avlopp. Och utsläpp.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt och “kors och tvärs” under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna. Och att det inte är bajsvattnet som kommer ut i kranarna. Ledningarna för vatten respektive avlopp är som tur är separerade.

Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Avloppsreningsverken ligger på Holmängen och i Brålanda. För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Då renas avloppsvattnet på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. Bajset och andra föroreningar tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv… Vid ett annat tillfälle bräddades det också i Ryrsjön 2016, 339 kbm.

Även 2018 bräddades det i de kommunala ledningarna och avloppsverken. Det står beskrivet i miljörapporterna som publiceras varje år för de två avloppsreningsverken.

Sammanlagt beräknas ca 163 kbm (på ett ställe står det 203 kbm) ha bräddat till Vänerns utlopp i Göta älv från Holmängens avloppsreningsverk år 2018. Bräddningarna inträffade i samband med regn. Även från Brålandas avloppsreningsverk bräddades det förra året. Totalt beräknas 2.730 kbm ha bräddat till Frändeforsån via Dahlbergs å ut i Vänern.

Det kan konstateras att det var ganska få bräddningar förra året, men tittar man på volymerna som släpps ut i Vänern och andra vatten i kommunen så överstiger mängden många gånger om den mängd som riskerar att släppas ut från ett enskilt avlopp. Som dessutom kanske ligger mitt i skogen långt från sjöar och vattendrag.

Men det är ju också så, och det kanske är ännu viktigare att ha i minnet, att när avloppsreningsverken fungerar som de ska så släpps det ändå ut ämnen i Vänern och Frändeforsån. Och det är inte bara fosfor och kväve som ”rinner genom” avloppsreningsverken utan också mikroplaster, medicinrester, tungmetaller och kemikalier.

Enligt Miljörapporterna 2018 för Holmängens och Brålandas avloppsreningsverk var det totala utsläppet, inklusive bräddning, 1,07 ton fosfor och 61,1 ton kväve. 

Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Och det är nog faktiskt så att små enskilda avloppslösningar, som finns på landsbygden, fungerar alldeles utmärkt. Forskning visar t ex att skog och mark (markretention) binder fosfor och gör att markbakterierna sätts i arbete. Det är det här som sker när enskilda avlopp har sina utsläppspunkter i skog och mark.

Så återigen påminns man om bibelcitatet grandet i din broders öga och bjälken i ditt eget när man tittar på miljö och hälsas och samhällsbyggnads jakt på enskilda avloppsanläggningar… En jakt som fortfarande pågår i Vänersborgs kommun…

Peter Ridderstolpe (tekn lic. i tillämpad ekologi, seniorkonsult på Water Revival Systems och expert på små avlopp) skrev så här i Svenska Dagbladet tidigare i höstas (se SVD 2019-09-07, “Överkrav på avlopp drabbar husägare”):

“Mitt råd till dig som arbetar på kommunerna är: Följ miljöbalken! Ställ bara krav som du själv kan motivera ur miljö- och kostnadssynpunkt. Ditt fokus ska ligga på att fastighetens avlopp erhåller ett sammantaget fullgott och robust skydd för människors hälsa, miljön och för en god hushållning med naturresurser. I normalfallet är markbaserad rening den bästa tekniken för att uppnå dessa grundläggande krav.”

För övrigt måste framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering, bygga på, och jag citerar Ulf Svensson (GP 15 maj, ”Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten”):

”hushållning, sortering och återvinning. Vi talar om cirkulära ekonomiska system som inte tär på lagerresurser utan låter allt cirkulera i genuina kretslopp.”

Det är precis detta som Solvarm utvecklar i sina naturhus på Sikhall.