Arkiv

Archive for november, 2019

KF (1): Byråkratiskt beslut om BUN

29 november, 2019 1 kommentar

“Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Så står det i det budgetbeslut som fattades i november förra året. Det var ett beslut som S+C+MP+M+L+KD stod bakom. Partierna har varit mäkta stolta över beslutet. Formuleringen var nämligen beviset på hur de satsar på skolan i Vänersborg.

I onsdags var det upp till bevis…

Det finns mycket att säga om onsdagens sammanträde i kommunfullmäktige. Dock inte särskilt mycket positivt. Majoritetspartierna (S+C+MP+M+L+KD) visade återigen sina rätta ansikten. Kunde de inte bemöta argument med fakta då fick det bli med personargument. Eller helt enkelt med tystnad. Man blir trött.

Men en sak i taget, ett ärende i taget.

Barn- och utbildningsnämnden hade begärt ett tilläggsanslag på 8,4 milj kr. Det har jag skrivit om i en tidigare blogg, och i den bloggen redovisade jag faktiskt mitt kommande fullmäktigeanförande. Och det var också detta jag framförde i onsdags. (Se “KF (27/11): Inga pengar till BUN?”. För att fullt ut förstå den blogg du läser just nu, så bör du nog ha läst den förra bloggen.) Jag publicerade mitt anförande i förväg för att jag ansåg att ärendet var så viktigt. Jag ville påverka andra politiker innan sammanträdet och eventuellt få dom att ändra på sig. Lite naivt kanske, men de skulle åtminstone få tid på sig att utveckla argument som kunde vederlägga mina. (Även det lite naivt skulle det visa sig…) Att fakta bryts är ju bara välgörande och leder ofta till diskussioner som för utvecklingen framåt.

Mina förhoppningar kom på skam… Igen.

Sedan jag skrev min blogg, med mitt anförande, kom jag på ett argument till som jag arbetade med under onsdagen innan fullmäktige. Det var en “problematisering” av det faktiska elevantalet. (Källorna till nedanstående siffror är hämtade från nämndens tertialuppföljningar och månadsuppföljningen för oktober.)

Ungefär så här sa jag från fullmäktiges talarstol:

Det genomsnittliga antalet elever var förra året (2018) 4.913 st. När vårterminen startade i januari i år (2019) uppgick antalet till 4.918 st, dvs 5 elever fler än snittet året innan.

I april var det 4.948 elever. Alltså 35 elever fler än snittet förra året och 30 elever fler än när vårterminen började.

I augusti gick elevantalet ner till 4.904 elever, dvs 9 elever färre än snittet förra året. (Det startade en ny fristående skola i Trollhättan.)

Nu i oktober 2019 var det 4.926 elever – en ökning med 8 elever jämfört med när vårterminen började i januari och 13 elever fler än snittet förra året.

Jag tror att kommunfullmäktige ser och förstår problemen för barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen. Det är inte lätt med planeringen… Men det finns inget annat sätt att klara dessa fluktuationer än att ta höjd för det högsta elevantalet under året. Och det var 35 fler än snittet förra året.

Har det varit en elevökning eller inte? Det är inte helt lätt att avgöra. Jag ställer därför frågan, som för mig är retorisk – om man startar året med 4.918 elever i januari och under nästan hela året har fler elever, men i december återigen har 4.918 elever, vilket faktiskt skulle kunna vara möjligt: Har man då haft en elevökning eller inte?

Utifrån ovanstående är ju svaret att nämnden/förvaltningen åtminstone behövt en organisation som hanterat 4.948 elever under innevarande år.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) äntrade talarstolen. Han stod fast vid sin uppfattning att BUN inte skulle ha något tilläggsanslag. Augustsson menade att elevantalet inte hade ökat på det sätt som “var villkorat” i budgetbeslutet. Här var det inte läge för Augustsson att “problematisera” formuleringen av “villkoret”. Här var det skygglapparna på när beslutsformuleringen tolkades synnerligen bokstavligt.

I en replik sa jag att det var synd att inte barn- och utbildningsnämnden bara skrev till fullmäktige att nämnden gick med underskott och önskade tilläggsanslag. Precis som socialnämnden hade gjort:

“hela det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem under innevarande år.”

Socialnämnden fick nästan hälften av det begärda tilläggsanslaget. Det kanske BUN också hade fått, hälften i stället för ingenting. Jag tyckte att detta exempel visade hur löjligt det var, att det var tramsigt. Skulle en formulering i en begäran avgöra om BUN skulle få 8, eller 4, miljoner? Och inte verkligheten?

Benny Augustsson tyckte inte om mina ordval, han blev “lite orolig”. Orden och formuleringarna var viktigare än skolan, undervisningen och eleverna…

Ingen annan gick upp i talarstolen. Det tyckte jag var anmärkningsvärt. Jag gick upp igen och upprepade mina frågor – tydligt. Och bad att någon åtminstone kunde gå upp och svara ja eller nej. De här frågorna upprepade jag:

  • Ska inte BUN planera, förbereda och organisera i början på läsåret för att ta emot flera elever om prognoserna visar en elevökning?
  • Ska inte BUN lita på kommunstyrelseförvaltningens elevprognoser?
  • Om man startar året med 4.918 elever i januari och under nästan hela året har fler elever, men i december återigen har 4.918 elever:
    Har man då haft en elevökning eller inte?
  • Är det rimligt att kommunstyrelsens 10 milj kr i förfogandeanslaget ska “frysa inne” när elevernas meritvärden i Vänersborg halkar efter Sveriges?
  • Vad menar de sex partierna med skrivningen i budgetbeslutet från nov 2018:
    “Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”
  • Varför behandlas barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag annorlunda än socialnämndens?

Bo Carlsson (C) gick upp i talarstolen. Han var “djupt oroad” över resultatnivån i skolorna. Sedan ställde Carlsson en egen fråga, en fråga som jag inte hade ställt och som inte hade med ärendet att göra:

“Får man höjda resultat genom att tillföra ett antal miljoner?”

Bo Carlsson (C) svarade naturligtvis på sin egen fråga:

“Det finns inget direkt samband mellan insatta pengar och skolresultat.”

Det var väl inte helt oväntat från en person vars främsta intresse är siffrorna i en budget. Carlsson trodde att det behövdes någon annan form av förändring för att skolresultaten i Vänersborg skulle bli bättre. Något som inte kostade pengar… Vad redogjorde han naturligtvis inte för, men Carlsson nämnde faktiskt att det handlade om:

“arbetssätt och såna saker”

Kanske har Carlsson kommit på något revolutionerande till januari 2021 – då är det tänkt att han ska bli ordförande i barn- och utbildningsnämnden…

Så ni pedagoger och andra som tycker att skolan är viktig, och som röstar på centerpartiet i Vänersborg – gör inte det nästa gång…

För övrigt har ju redan barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen använt ett antal miljoner extra redan nu – för att kunna ordna undervisning till det ökade antalet elever under vårterminen och den enligt prognoserna förväntade elevökningen under hösten…

Inga andra ledamöter var uppe i talarstolen. Inga andra!

Barn- och utbildningsnämnden fick inget tilläggsanslag. Voteringen resulterade i 44 röster för att säga nej till BUN och 6 för att tilldela BUN de 8,4 milj kr. De 6 bestod av 5 vänsterpartister och Göran Svensson (MBP). Morgan Larsson (MBP) avstod från att rösta.

När barn- och utbildningsnämnden beslutade att begära tilläggsanslaget i september så var nämnden helt enig. När samma ledamöter nu röstade i kommunfullmäktige röstade de nej – mot vad de själva tyckte och beslutade i nämnden. De som det handlar om var BUN:s 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L), Joakim Sjöling (S), Jonathan Svensson (S), Anton Lidell (M) Jan Appelqvist Palmqvist (SD) och Henrik Josten (M). (Nämndens ordförande Mats Andersson (C) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) var inte närvarande på onsdagens kommunfullmäktige.)

Man kan ändra sig. Det har man all rätt att göra. Men – då måste man, enligt min mening, redovisa orsakerna till att man har ändrat uppfattning – offentligt. Ingen av ovanstående ledamöter motiverade varför de sa nej. De yttrade sig inte ens. De hade bara ändrat uppfattning.

Det är enligt min mening för bedrövligt. Jag undrar vad deras väljare tycker…

PS. Du kan höra hela fullmäktige på Radio Trollhättans hemsida (klicka här). Det är numera enkelt, det är bara att klicka på det ärende som du är intresserad av.

Miljö i teori och praktik

27 november, 2019 2 kommentarer

I Vänersborg upprättas det kontinuerligt och ofta planer, policies och program av olika slag, även på miljöområdet. Det söks pengar från olika håll, och ibland får kommunen bidrag från t ex staten för att starta samarbetsgrupper, anställa folk och för att producera dokument.

Det görs ofta ett bra jobb från kommunens tjänstemän och experter, men den politiska viljeinriktningen och styrningen, som också åtminstone de högre cheferna är en del av, leder ofta åt ett annat håll. Det påverkar ibland, enligt min erfarenhet, enskilda tjänstemän till att snarare verkställa politikers vilja än de tämligen högtravande planer och program som finns beslutade…

Ofta tycker jag mig hitta denna “konflikt” på miljöområdet. Det är ibland svårt att hitta tecken på miljömedvetenhet och miljöarbete i den vardagliga, praktiska politiken i Vänersborgs kommun.

När det gäller VA så motarbetas de som har andra lösningar än de kommunala. Många enskilda avloppsanläggningar förbjuds, trots att reningen är bättre än kommunens egen. Solvarm med sin kretsloppslösning har till och med fått försvara sitt naturhus i domstol. (Se ”Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.) Kommunens VA är “linjärt”, en stor del av kvävet och fosforn tas inte tillvara. Årligen släpps också orenat avloppsvatten ut i vattendragen, sk bräddning. (Se ”Kommunens avloppsrening”.) Sophanteringssystemet i Vänersborg använder en gammal modell för insamling av sopor. Det finns inga tecken på förändring, dvs övergång till andra system, som återvinner hushållens sopor på ett mycket effektivare sätt. (Se ”Dags att byta sophantering?”) Skogar och skogsdungar huggs ner för att ge plats åt villor. (TTELA hade igår en (låst) artikel om Mariedalskogen, se “Här skövlas Mariedalsskogen”.)

Jag tänkte titta på några av de dokument kring just grönområden som finns i Vänersborg.

En “Grönplan” antogs av kommunfullmäktige i april 2009. Den börjar med att citera några viktiga nationella mål:

  • ”Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas.” (Nationellt Miljömål – God bebyggd miljö, Delmål 1, 2010)
  • ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.” (Nationellt Miljömål – Ett rikt växt- och djurliv)
  • ”Mark- och vattenmiljöer samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter ska särskilt beaktas.” (Miljöbalken 3:6)

Grönplanen beskriver vilken betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet, något som bekräftas av forskning. Planen betonar att forskning också har visat att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas.

Grönplanen tar självklart också upp grönområdenas betydelse för den biologiska mångfalden:

“Sammanhängande grönområden har stor betydelse som spridningskorridorer och stråk för både växter och djur.”

Grönplanen poängterar särskilt att värdefull natur som “bergbundna skogsområden intill bebyggelse” är viktiga att bevara. Om skogsområdena vid Lillån och Restad, där Mariedalskogen låg, skriver planen att:

“Det är viktigt att området planeras och sköts så att det även i framtiden kan utgöra ett skyddsområde i kombination med rekreationsområde.”

Och lite senare i planen står det att det behövs en skötselplan så att större avverkningar kan undvikas och att skogen föryngras. Det är dock aktuellt redan när Grönplanen antas att det ska ske en exploatering vid Mariedal Östra, så just Mariedalskogen beskrivs inte särskilt. Det går dock inte att ta miste på Grönplanens intentioner att bevara gröna områden och särskilt skogsområden i närheten av bebyggelse.

Miljöprogrammet 2030 är av senare datum. Det antogs av kommunfullmäktige i februari 2016. Miljöprogrammet 2030 målar upp:

“en bild av vad visionen innebär i praktiken, med fokus på miljöområdet. Helt enkelt en bild av hur vi vill att det ska se ut i vår kommun i framtiden.”

Miljöprogrammet 2030 redovisar till en början de 16 nationella miljömål som den svenska riksdagen har antagit. Och det slås fast att:

“Vänersborgs kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med lokala miljömål för att uppfylla de nationella miljömålen.”

Det framhålls att Vänersborg länge har arbetat med Agenda 21, som är FN:s handlingsprogram för en hållbar utveckling. Och sex av kommunens politiker säger i programmet:

”Vi har tagit fram ett miljöprogram som syftar till att värna livsbetingelser för våra kommuninvånare, idag och i framtiden.”

Mål 12 i de nationella miljömålen har beteckningen “Levande skogar”…

Kommunen konkretiserar vad “Levande skogar” innebär för Vänersborg:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

Detta utvecklas inte mer i programmet, men vissa formuleringar tangerar åtminstone skogarnas betydelse. Det sägs t ex att:

“alla barn har möjlighet att leka och vistas såväl inomhus som utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer.”

Det här är några av de övergripande tankar som alltså har redovisats i Grönplanen och Miljöprogrammet 2030. Det är fina ord i fina dokument. I praktiken vet jag inte vad de har betytt. För skogen i Mariedal östra har de uppenbarligen inte betytt någonting.

Dokumenten inspirerade mig till att se vad som uttrycktes när detaljplanen för Mariedal Östra togs fram och sedermera beslutades. Min nyfikenhet förstärktes också av att det ikväll ska beslutas om en detaljplan för Galeasen på Sanden av kommunfullmäktige. I handlingarna står det nämligen:

”Alla planer ska enligt miljöbalken behovsbedömas, dvs en bedömning om planen kan tänkas innebära betydande miljöpåverkan. Om planen kan innebära betydande miljöpåverkan ska planen miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. MKB ska utreda den betydande miljöpåverkan som ett fullt nyttjande av planen kan tänkas orsaka. Syftet med miljöbedömningen och därmed även MKB är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.”

Därför begärde jag ut denna miljökonsekvensbeskrivning för Mariedal Östra. Den skickades för övrigt vidare till berörd tjänsteman med kommentaren:

“Du kanske kan stilla denna obändiga nyfikenhet…?”

Det fanns en “Behovsbedömning av miljöbedömning” daterad den 10 november 2009. I den slogs det fast att:

“Det blivande planområdet består till största delen av kuperad skogsmark i direkt anslutning till bebyggelsen.”

Det står inget om den biologiska mångfalden, natur- och kulturmiljövärden, friluftsändamål, livsbetingelser för invånarna eller hälsosamma och inspirerande miljöer för barnen. Det står bara att planområdet inte ligger i ett Natura 2000-område och att:

“byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”

Länsstyrelsen höll i samrådet med byggnadsförvaltningen:

“Länsstyrelsens uppfattning är att planförslaget inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan.”

Och inget mer.

Nu var detta före både Miljöprogram 2030 och Greta, men faktiskt samtidigt med Grönplanen. Dock har det ju gått några år från fastställandet av detaljplanen till den faktiska skövlingen av skogen i Mariedal Östra. Det hade funnits gott om tid för politikerna i Vänersborg att fatta nya och andra beslut.

Men nu är det för sent. Skogen är borta…

Det är skillnad på teori och praktik i Vänersborg…

KF (27/11): Inga pengar till BUN?

25 november, 2019 1 kommentar

På onsdag (27 nov) är det årets näst sista fullmäktige och som vanligt håller man (vi) till i Folkets hus. Dagordningen är denna gång relativt överkomlig, bara 21 ärenden och 333 sidor att läsa igenom.

De flesta av de ärenden som fullmäktige ska behandla har jag redogjort för i mina bloggar om kommunstyrelsen. Alla ärenden som ska beslutas av fullmäktige måste ju ha beretts av kommunstyrelsen. (Se ”KS till KF” och ”Några rader om KS”.)

Några av ärendena på onsdag tänkte jag gå upp i. Det är väl i och för sig ingen större överraskning. Men det kräver en del arbete. En stor del av helgen har därför ägnats åt att förbereda några anföranden.

I denna blogg tänkte jag skriva om hur jag tänker kring ärende 13, ”Ansökan om budgettillskott avseende elevökning under 2019”. Det är ett ärende som enligt mitt sätt att se är mer komplicerat än det till förstone verkar. Sedan är ju hela skolfrågan oerhört viktig i sig.

Kommunstyrelsens förslag är att kommunfullmäktige ska avslå barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag för fler elever i budget 2019. Det tycker inte jag.

Ungefär det här tänkte jag att anföra från talarstolen på onsdag:

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beslutade för drygt 2 månader sedan, den 16 september, att begära 8,4 milj kr i tilläggsanslag i budget 2019. BUN hänvisade till kommunfullmäktiges beslut i mål- och resursplan 2019-2021:

”Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

Förslaget från kommunstyrelsen är alltså att avslå yrkandet från BUN. Ekonomichefen skriver i sin beredning av förslaget:

“I kommunens delårsrapport per augusti och månadsrapport per september framgår att elevantalet inte ökat i den omfattning som angavs i beslutet…”

Och så är det. Elevantalet har inte ökat på det sätt som angavs i beslutet. Det är korrekt. Men det är ändå inte så enkelt. Reder man ut det här, så anser jag att man bara kan dra en slutsats: BUN borde få tilläggsanslaget.

BUN måste ta emot de elever som ska gå i skola i Vänersborg. Oavsett om de börjar i augusti, oktober eller december. Det är odiskutabelt. Det måste då finnas lokaler, plats i klasser, lärare, ev speciallärare och elevassistent. De nya eleverna ska självklart också ha läromedel, ev skolskjuts, skolmat etc.

Sådant här ordnas inte i en handvändning, det är inget som “skakas fram” på någon dag eller några dagar. Det kräver planering, beredskap och en organisation. Något som måste finnas på plats i god tid – redan när läsåret startar. Och det kostar pengar. Alternativet är att skolorna måste säga nej till nya elever – och det alternativet finns inte.

Det är svårt att förutspå elevtalen, men det görs självklart prognoser. BUN använder kommunstyrelseförvaltningens elevprognos. Nämnden har inga egna prognoser.

Så vad gör BUN och förvaltningen när läsåret börjar? Man studerar elevprognoserna och förbereder för ett ökat antal elever enligt dessa. Det gör förvaltningen genom att planera och organisera för det antal elever som prognoserna visar. Och det kostar självklart pengar.

Detta är den viktigaste orsaken till att nämnden begär och bör få tilläggsanslaget på 8,4 milj kr. Men jag vill också fästa uppmärksamhet på några ytterligare saker.

Vi ska komma ihåg att det finns pengar. Fullmäktige har avsatt 10 milj kr till kommunstyrelsens förfogandeanslag för just elevökning. De här pengarna finns kvar, de finns hos kommunstyrelsen – och de är specialdestinerade till BUN.

Och fullmäktige ska också komma ihåg att barn- och utbildningsnämnden behöver pengarna. Skolresultaten ökade i och för sig i våras men inte lika mycket som genomsnittet för landet. Vänersborgs elever har med andra ord halkat efter ytterligare när det gäller det viktigaste måttet av dom alla, det genomsnittliga meritvärdet. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.)

Vänersborg ligger 17,7 meritpoäng efter landet i sin helhet. Förra året var Vänersborg 14 poäng efter riket. Ser man bara till de kommunala skolorna så var skillnaden ännu större, 23,7 poäng lägre än rikets. Drygt 25%, dvs mer än var 4:e elev, i de kommunala skolorna var inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.

I budgetbeslutet från nov 2018 så står det, och det står de tre styrande partierna (S+C+MP) och den borgerliga oppositionen (M+L+KD) bakom:

“Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

För de som röstade igenom förslaget måste väl denna formulering betyda någonting. Jag kan inte tro annat än att det var seriöst. Men det får vi se på onsdag. Då får vi se om de sex partierna som stod bakom budgetbeslutet menade, och menar, allvar…

Och till sist.

I nästa ärendet ska socialnämnden tilldelas 20 milj kr i tilläggsanslag. Det efter att ha begärt 42,3 milj. Socialnämnden möts av en annan attityd än BUN… Jag tänkte därför göra en kort jämförelse mellan BUN och socialnämnden – två nämnder som båda begärt tilläggsanslag, men som behandlas så olika.

Det har reserverats pengar till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag, men det har det inte gjorts till socialnämnden. Inga pengar har reserverats till socialnämnden.

Kommunen har en särskild skrivning att kommunens skolresultat ska förbättras. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Det finns inget motsvarande för socialnämnden.

Socialnämnden får nästan hälften av de begärda pengarna, BUN får inget.

Jag undrar – var är logiken? Varför behandlas inte nämnderna på samma sätt? Varför behandlas BUN annorlunda?

För övrigt anser jag att sådana formuleringar som återfinns i det senaste viktiga budgetbeslutet måste undvikas. Det måste vara tydliga och stringenta beslut – beslut som inte kan misstolkas. (För det finns väl ingen avsikt bakom valet av formuleringar som lämpar sig för olika tolkningar…?)

Jag tänkte avsluta mitt anförande på onsdag med att yrka bifall till barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag för fler elever. Vi får se om det finns några andra ledamöter som håller med mig…

Det händer saker på Mariedal!!

23 november, 2019 Lämna en kommentar

I tisdags höll journalisten och författaren Roger Olsson ett föredrag i Vänersborgs museum. Föredraget arrangerades av Naturskyddsföreningen och det handlade om skogens påverkan på klimatet. (Se “Skogen, skogsbruket och klimatet”. Om du missade föredraget så finns det en äldre version på YouTube – se “Boreala skogar och klimatförändringar”.) 

Det är ett välkänt faktum att skogar minskar mängden koldioxid i luften, sk kolsänkor. Det beror på att kolet (koldioxiden) från atmosfären används vid uppbyggnaden av biomassan. Skogar lagrar dessutom stora mängder kol i marken. Barrskogarna i norra Nordamerika, Europa och Ryssland har större betydelse som kolförråd i världen än de tropiska regnskogarna.

Omvänt frigörs koldioxid när skogar avverkas. Samtidigt som det inte sker någon fortsatt upptagning av koldioxid från luften, eftersom träden inte finns kvar. Kalhyggen är helt enkelt klimatbovar. Det är naturligtvis dessa fakta som har gett upphov till de starka reaktionerna när regnskogen skövlas i allt snabbare takt i t ex Bolsonaros Brasilien.

Allt det här är som sagt välkänt. I varje fall utanför kommunhusets väggar i Vänersborg. Kanske finns det kunskap om skogar och deras betydelse för klimatförändringar i kommunhuset också, men det är lite osäkert eftersom tecken på vetskapen lyser med sin frånvaro i de styrande partiernas praktiska politik. (Vilket märkligt nog inkluderar miljöpartiet i Vänersborg.) För i Vänersborg huggs som bekant skogar ner både i Blåsut (Kindblomsvägen) och på Mariedal (Mariedal Östra) – och fler skogar (Påfågelskogen) och skogsdungar (vid Mariedalskolan) står på tur.

Och det är knappt några politiker som bekymrar sig om skogarnas betydelse för klimatet. Det hörs inga protester, det framförs inga betänkligheter. Tvärtom. Betongpartierna (asfaltpartierna är kanske mer passande?) kör bara på – skogarna ska bort och villor ska byggas. Det är nästan så att man kan tro att klimatförändringar är någon annans problem, inte vårt, inte Vänersborgs…

Och skogsarbetarna, som avverkar skogen i Mariedal Östra, är effektiva. När jag tog några fotografier förra fredagen (se “Snart är skogen på Mariedal borta…”) fick jag gå åtminstone 5 minuter på skogsstigarna innan jag kom till platsen för avverkningen.

Igår, en vecka senare, behövde jag inte gå på några stigar alls. Det fanns nämligen inga kvar – skogen och därmed stigarna var borta…

Det var ärligt talat deprimerande.

Det finns grupper, samverkansorgan, institutioner, kommittéer i kommunen, ja till och med en egen nämnd, som sysslar med miljöfrågor. De producerar varje år en försvarlig mängd dokument, planer, policies, principer och program. Men man kan undra om någon av dom någonsin har tittat på och funderat på det här med avverkningen av Mariedalskogen, och de andra skogarna i kommunen. Har någon av dom t ex räknat på hur mycket koldioxid som frisätts genom att skogen i Mariedal huggs ner? Eller på hur mycket koldioxid som kommer att produceras när husen byggs, eller när de nya villaägarna tar sig till jobbet?

Och har Vänersborg egentligen något reellt klimatarbete? Eller något seriöst klimatmål? Jag tror inte det.

Träden runt Mariedalskolan står däremot fortfarande kvar. Inget har hänt under veckan. Men det är väl i och för sig bara en tidsfråga… Enligt rykten så kommer i varje fall inte några sprängningar att utföras i år. Det skulle förresten se ut om Förvaltningsrätten förklarade att fullmäktiges beslut var olagligt – och samhällsbyggnadsförvaltningen redan hade verkställt det… (Se “Överklagan till Förvaltningsrätten”.)

Däremot har ett antal arbetare intagit skolgården på Mariedalskolan. Till allas överraskning. I varje fall för personal och elever på Mariedalskolan… De hade enligt uppgift inte en aning om att samhällsbyggnadsförvaltningen hade något på gång på skolan…

Det är arbetare som är utskickade av samhällsbyggnadsförvaltningen för att göra om de tre lekplatserna (aktivitetsområdena) på skolan. Och det är självklart en vällovlig gärning. Barnen och eleverna på våra förskolor och skolor ska naturligtvis ha bra utemiljöer. Och jag tror mig veta att det fanns en del att göra med lekplatserna.

Men…

Borde inte samhällsbyggnadsförvaltningen ha lärt sig av sina nyligen begångna misstag…? Borde inte personalen ha informerats om att det skulle ske ett arbete med och på lekplatserna? Borde inte utformningen av lekplatserna ha skett i dialog och samverkan med skolans personal…? Och inte bara det, Mariedalskolan har ett väl utvecklat elevrådsarbete. Och en del i elevrådets verksamhet har bland annat varit att skissa på hur eleverna vill att lekplatserna ska utformas… Har samhällsbyggnadsförvaltningen lyssnat på eleverna?

Sedan kan det ju hända saker på en skolenhet som kan vara bra för utomstående, t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, att veta. Som att särskolan (2 av 3 avdelningar) har flyttat till nya lokaler utanför Mariedalskolan, till gamla habiliteringen. (Den 3:e avdelningen ska också flytta.) Och att det då vore bra att veta det när lekplatserna på skolan utformas…

Det kan väl också nämnas att Mariedalskolan har blivit av med ett träd på sin skolgård… Och varför inte, det är ju ett populärt drag från kommunen i dessa tider… Det var en björk som togs ner, en uppskattad björk som gav skugga vid soliga dagar och som var centrum för “kurragömma-lekar”. Den togs bort utan förvarning, och naturligtvis utan information eller dialog. Var den gammal och rutten? Ingen vet… I varje fall inte på Mariedalskolan…

Sedan skulle man väl rent allmänt kunna konstatera att kommunen, i stället för att bedriva en aktiv betong- och asfaltpolitik, borde plantera träd där det går, även på skolgårdar. Varje träd är en kolsänka och varje träd hjälper till att förbättra lokalklimatet.

Sedan kan man ju undra om det denna gång har gjorts någon risk- och konsekvensanalys innan arbetet på skolgården, under skoltid, med massor av elever i rörelse på skolgården, har satt igång… För är det barn i närheten av större maskiner så torde det vara självklart med en riskanalys. Eller…?

För övrigt tycks fortfarande inte risk- och konsekvensanalysen, eller vad man ska kalla den (se “Mariedal: Konsekvensanalysen är här!”), med titeln “Effekt- och konsekvensanalys – nya villatomter i kv. Skäppan samt ombyggnation av Furuvägen” vara diarieförd. Trots att den var stämplad den 4 november. Jag har inte sett den i kommunens postlistor som skickas ut i stort sett dagligen. (Självklart finns det en risk att jag har missat den.)

Repetition sägs vara kunskapens moder. Men det är väl inte misstagen som ska upprepas – och repeteras…?

Direktionens möte (19/11)

21 november, 2019 Lämna en kommentar

Kunskapsförbundet Västs direktion (”fullmäktige”) hade sammanträde i tisdags.

Den ekonomiska situationen låg som vanligt som ett tungt, mörkt moln tätt över ledamöters och ersättares huvuden. Det mesta som händer i Kunskapsförbundets sammanträdesrum just nu är en konsekvens av neddragningarna.

Sammanträdet började med en redogörelse av vad som hände på det senaste ägarsamrådet. (I ägarsamrådet träffas kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg tillsammans med presidiet i Kunskapsförbundet.) Som jag skrev i en tidigare blogg (se “Kunskapsförbundet (19/11)”) fanns det inget i minnesanteckningarna från mötet som tydde på att kommunalråden reagerade eller protesterade mot de nedskärningar som just har påbörjats, och genomförs, på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna. Förbundet drar ju ner på 22% på dessa funktioner, bland annat försvinner 3 elevcoacher/skolvärdar, 1,6 tjänst skolsköterska och 2,8 tjänster som studie- och yrkesvägledare. Avsaknaden av protester från kommunalråden bekräftades på mötet i tisdags.

Kommunalråden hade också fått reda på att en viktig följd av besparingarna var att förbundet kommer att vara sämre rustat inför eventuella “händelser”. I minnesanteckningarna från ägarsamrådet står det att följande information delgavs kommunalråden:

“Färre personer kommer också att röra sig i korridorerna [på de tre gymnasieskolorna; min anm]. En minskning av receptionernas öppettider kommer också ske, vilket medför sämre kontroll av vilka personer som rör sig in och ut ur byggnaderna. Det förebyggande arbetet för trygghet och säkerhet minskar och beredskapen för att kunna hantera situationer med hot och våld är försämrat.”

Jag har egentligen svårt att tro att kommunalråden tycker att bandy och musik är viktigare än trygghet och säkerhet för våra ungdomar. Men vad ska man tro när de protesterade mot att Kunskapsförbundet ville spara genom att lägga ner några dyrbara program som det estetiska programmet och orkesterutbildningen och idrottsutbildningen bandy…? Och är tysta nu…?

De här konkreta nedskärningarna och besparingarna har inte beslutats av politikerna i Kunskapsförbundets direktion. De har “bara” gett förvaltningen i uppdrag att spara… Och det gör förvaltningen. Men när politikerna informerades, vid direktionens oktobersammanträde, om besparingarna på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna och konsekvenserna för säkerheten och tryggheten, skrev Lutz Rininsland (V i Vänersborg) en reservation, som jag till fullo stöder (jag är dock enbart ersättare). Lutz Rininsland skriver i reservationen:

“För mig som ledamot är detta ett stort bekymmer. Jag får vid sittande bord veta att något genomförs för att möta den extremt tuffa ekonomiska situationen. Om det skulle varit ett beslutsärende skulle jag kraftigt ha motsatt mig ett sådant här förslag. Jag ser att det skulle behövas en personalförstärkning från nuvarande nivå med 22% eller mer, inte som det blir nu, mindre personal.”

Du kan läsa hela reservationen på Rinininslands blogg – “Mot bättre vetande: ”Noterar informationen””.

Med denna start på sammanträdet så kunde fortsättningen inte bli sämre. Trodde man. Och förbundsdirektör Johan Olofson gjorde sitt bästa för att få upp stämningen. När han berättade om besparingar i ledningsfunktionerna…

Det blir färre höga chefer i förbundet, 6 tjänster försvinner och 3 nya tillkommer. Organisationen ska förändras och bli mer sammanhållen:

“med mer direkt styrning från förbundsnivå samt ökat ansvar på beslutsfattande i förstalinjen”

Det bedöms blir mer effektivt. Men visst, rektorerna får fler uppgifter och både de och andra får arbeta hårdare… Eller “smartare och effektivare”… Risken tycks vara överhängande att tiden för rektorernas pedagogiska ledarskap naggas i kanten. Och det vore mycket olyckligt.

Vi får se, fungerar det inte – så fungerar det inte… Men på ett sätt kommer det att fungera – och det alldeles utmärkt. Kunskapsförbundets kostnader sänks…

Och så var direktionen där igen…

Om inte ägarkommunerna gör något drastiskt så finns det stor risk att Kunskapsförbundet snart kommer att banta ihjäl sig…

Det florerar en del idéer om framtiden och hur Kunskapsförbundet ska möta den på ett “proaktivt” sätt.

Förbundet skulle kunna ta in nya medlemskommuner som Mellerud och Uddevalla. Eller åtminstone söka samarbete. Förbundet skulle kunna vara en “brygga” för nya samverkansformer med Trollhättan, t ex “ta över” arbetsmarknadsavdelningarna i de båda kommunerna. Överhuvudtaget skulle det säkert vara möjligt att samverka med andra kommuner, t ex Lidköping, Alingsås eller Lilla Edet. Det är ju inte bara Trollhättan och Vänersborg som befinner sig i “ekonomiska trångmål” och samarbeten skulle kunna vara en “win-win-situation”. En av de djärvare idéerna var att Kunskapsförbundet skulle kunna starta ett eget naturbruksgymnasium…

Det finns helt klart framtidsvisioner på en del håll och kanter. Och säkert många bra och konstruktiva sådana, men har man varit i politiken ett tag så vet man hur trögt och konservativt det kan vara…

Den 10 december ses direktionen för sista gången detta år.

Snart är skogen på Mariedal borta…

19 november, 2019 1 kommentar

Och så har den dagen till slut kommit som alla i Mariedal har gått och haft mardrömmar om, men som alla ändå visste var oundviklig…

Skogen på Mariedal Östra har börjat skövlas. Och det går fort, arbetare och maskiner är effektiva. Träden avverkas i rasande takt.

Det hjälpte inte med invånarnas upprop, protester, uppvaktningar, namnlistor, Facebookgrupper etc. Vi har de politiker vi har i Vänersborg och de påverkas inte av opinioner. Flera av dem kallar det för övrigt mod…

“Ett nytt bostadsområde växer fram på området Mariedal Östra!”

Det skriver kommunen på sin hemsida. (Se “Mariedal östra”.) Det kommer att bli 41 villatomter mellan ca 900-1.000 kvm. De boende kommer, skriver kommunen vidare, att:

“ha närhet till både vatten, kollektivtrafik och en av kommunens största grundskolor.”

Fast det är inte helt enkelt och tidsmässigt optimalt att via Resecentrum ta sig till t ex Trollhättan eller Göteborg. Och det är ganska långt med cykel till Vänersborgs centrum…

Kommunen fortsätter reklamen för området:

“Vår avsikt är att i största möjliga mån behålla den naturnära känslan i området och ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd.”

Det är väl nästan lite magstarkt, och närmast provocerande? Här skövlas en orörd och naturlig urskog… Och kommunen skriver att “ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd”… Ja, ja… Mariedalsborna får väl vara glada för det lilla… 

Kommunen fortsätter:

“Vi planerar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden i området vilka då kommer att genomföras på naturmark.”

Det är “intressanta” ordval. Den biologisk mångfalden ska gynnas…Det är nog många med mig som undrar vad dessa åtgärder består i… Och särskilt när kommunen faktiskt tar bort grunden för den biologiska mångfalden!

En boende i Mariedal skrev så här om kommunens formuleringar och åtgärder:

“Kommunens makthavare låter just nu avverka vår skog (dock på ett snällt och miljövänligt sätt, så att skogen nästan finns kvar när den är borta).”

Nä, det är inget att hymla med – här ska skogen bort, här ska det byggas villor. Precis som i varenda “stadsnära” skog eller skogsdunge i själva staden Vänersborg. Det har de styrande partierna i Vänersborg bestämt tillsammans med betongoppositionen. Miljöpartiet har i och för sig protesterat, men sitter fortfarande kvar i styret. Det måste väl betyda att frågan inte har den dignitet som enskilda miljöpartister vill hävda. Och centerns gröna partifärg borde snabbt bytas ut. Den är nu för tiden bara pinsam.

Nä, i Vänersborg vill alla betongpolitiker att de “stadsnära” skogarna ska bort. Faunan i skogen ska ge plats åt människor, skogen ska bli villatomter…

Bilderna på de nuvarande invånarna i Mariedalskogen är uppsatta på en skylt vid en av de stigar som leder in i skogen. På papperet längst ner till höger kan den förbipasserande läsa:

“Kommunen borde vara stolt över en så här fin orörd skog. ldag finns det bara 2% urskogar kvar I Sverige och mindre än 1% i Västra Götaland. Denna skog är troligen en blandning av Urskog och Naturskog vilket är skog som inte använts som jordbruk eller skogsbruk men där man fällt enstaka träd. En svensk urskog består av flera olika sorters träd till skillnad från odlad skog och marken är täckt av varierande flora av växter, mossor och lavar. De här skogarna är mycket viktiga för bibehållandet av artmångfald bland både växter och djur. Detta är biologisk mångfald
Vänligen men bestämt! Innan ni river skogen borde ni göra en artinventering.”

Jag tror inte att det är så många politiker som har uppfattat budskapet…

Flera av de boende har undrat om det har gjorts någon artinventering i skogen. Det har det inte. Jag fick följande svar när jag skrev till kommunen:

”Det finns ingen artinventering för Mariedal Östra, det görs i så fall ihop med Detaljplan.”

För mig är det lite svårt att förstå hur kommunen kan skriva på sin hemsida att den ska “gynna den biologiska mångfalden i området” när den inte vet vilka ”biologiska invånare” som bor (bodde) i skogen…

Jag ställer mig som framgått väldigt tveksam till att den biologiska mångfalden gynnas av kommunens skogsavverkning…. Jag tror att skogens älgar, rådjur, grävlingar, ekorrar, rådjur, rävar, myror, grodor, hackspettar och andra fåglar får flytta från Mariedal Östra och hitta nya boenden. Vilket säkert inte blir helt lätt för allihop.

Några stenkast från Mariedal Östra ligger Mariedalskolan. Där finns det några träddungar som också ska avverkas. (Se “Mariedal: Konsekvensanalysen är här!”.)

Avverkningen och sprängningarna skulle ha börjat för några veckor sedan, men har ännu inte kommit igång. Jag undrar varför? Och tanken har också slagit mig, har någon tänkt på de barn som kommer från t ex krigets Syrien? Hur kommer de att reagera när sprängningarna sätter igång? För övrigt ska det väl också sprängas på Mariedal östra så småningom.

Kategorier:Mariedal, miljö

Dagens BUN (18/11)

18 november, 2019 Lämna en kommentar

Oj, det blev ett exceptionellt långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) idag. Och jag som hade förberett mig för ett kort möte. Det var bokstavligt talat kolsvart när ledamöterna lämnade sammanträdet kl 16.45. Gatubelysningen på Sundsgatan och Vallgatan var inte tända… Och det uppmuntrar ju inte direkt vänersborgarna att ta en promenad i centrum. Det är helt förståeligt att många tycker att det känns tämligen osäkert, kanske framför allt många äldre och kvinnor. Jag undrar vad de tänker om kommunens spariver på elektriciteten…

BUN-mötet började med två timmars effektiv utbildning av ledamöterna i och om arvodesregler, offentlighet och sekretess samt arbetsmiljöansvaret. Det är bra en utbildning, inte tal om annat. Men det är samma utbildning som flera av oss har fått i kommunstyrelsen… Men, repetition är “kunskapens moder” sägs det ju. Jag hoppas att de styrande också uppfattar det budskap vi fick höra, t ex att det vid en förändring och omorganisation ska göras en risk- och konsekvensanalys…

Det ekonomiska läget för nämnden skulle kunna vara bättre. Prognosen för året är ett underskott på 11,3 milj kr. En ljusglimt är att prognosen justerats ner något. I oktober var det prognostiserade underskottet 13,8 miljoner.

Fast egentligen vet jag inte om det är ett underskott “på riktigt”. Underskottet beror på att rektorerna måste följa Skollagen. Underskottet, och det är enbart grundskolan som står för det, orsakas av att rektorerna är skyldiga att sätta in åtgärder för de elever som riskerar att inte få godkända betyg. Det är också fler elever som är i behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp. (Ibland måste också andra, och dyra, lokaler anskaffas för denna undervisning.) Dessutom placerar andra kommuner barn och ungdomar i t ex familjehem i Vänersborg, och då skrivs barnen i vår kommun. Det innebär att det blir Vänersborg som måste betala för att dessa elevers behov tillgodoses. Det medför en mycket svårbudgeterad och kostnadskrävande situation. Det har även visat sig att behoven i årets åk 7:or är större än vanligt.

Det är med andra ord lite som i socialtjänsten. Lagarna kräver att åtgärder vidtas oavsett budgettilldelning…

Ledamöterna fick också reda på att elevantalet har sjunkit, i alla verksamheter. Det är 27 färre barn i “Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år”, 34 färre på “Fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” och 11 färre elever i “Grundskola F-9 och Grundsärskola” än för ett år sedan.

Det har lett till en “delikat” situation som jag har redogjort för i tidigare bloggar.

I budgetbeslutet för 2019, som fattades av de styrande partierna och den borgerliga oppositionen tillsammans, stod det:

“Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever. För detta avsätts 10 mkr till kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Och av helt naturliga orsaker har då barn och ungdom utgått från den prognos över elevantalet som upprättats av kommunstyrelseförvaltningen. Och den talar om en ökning. Så vad har BUN då gjort?

BUN begärde i augusti ett tilläggsanslag – utifrån kommunstyrelseförvaltningens elevprognos… Förvaltningen måste ju organisera för det antal elever som prognoserna visade. Man måste ju vara förberedd på att ta emot fler elever, och det kräver planering och organisation. Det är inget som görs i en handvändning och därför har förvaltningen organiserat detta i ett tidigt skede.

Kommunstyrelsen anser uppenbarligen inte att en förväntad elevökning måste planeras och organiseras, och sa nej till BUN:s begäran. Frågan avgörs på onsdag nästa vecka av kommunfullmäktige. Naturligtvis blir det ett nej… De flesta partier kommer att följa den strikta och formella ordalydelsen i budgetbeslutet…

Men tänk om elevantalet har ökat sedan den 1 januari i år…?

Detta ärende var ett informationsärende och som ett sådant beslutar nämnden endast att notera informationen. På ordförande Mats Andersson (C) förslag gjorde dock nämnden ett tillägg:

“Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen och uppmanar samtidigt förvaltning och skolenheter till fortsatt stor restriktivitet vad gäller personalanskaffning, kurser och konferenser samt inköp av varor och tjänster under år 2019.”

Eftersom lydelsen innebär en uppmaning och inte ett förbud, så kunde samtliga partier ställa sig bakom.

BUN beslutade också att förlänga rätten till skolkort till och med läsåret 2020/2021. Ingen var däremot.

Månadens verksamhetsuppföljning handlade om pågående uppdrag i den centrala förvaltningen. Det hann vi med innan lunchrasten. I stort sett hela eftermiddagen avsattes sedan till en fortsättning av ärendet.

Representanter från Elevhälsan och det mobila skolteamet berättade om verksamheterna. Det var informativt och jag tror att samtliga i nämnden var imponerade av arbetet. En av slutsatserna i nämnden var nog att det borde satsas (ännu) mer pengar på det mobila skolteamet och socialpedagogerna ute på skolorna. De gör bland annat en stor insats med att få eleverna till skolan, och till undervisningen. Och vikten av detta kan inte underskattas. Om inte annat “betalar verksamheten sig själv”, åtminstone på sikt. Kommunen får mindre kostnader bland annat hos socialtjänsten. För att inte tala om de personliga vinsterna för de enskilda individerna. Det här vore helt klart en “social investering” för framtiden.

Det är bara att hoppas att kommunledningen lyfter blicken något och inte bara ser nästa års budget framför sig. 

Enhetschefen för förskolan och sex rektorer redogjorde för vad som var på gång i förskolan. Även här måste jag säga, och jag tror att jag talar för hela nämnden, att det var imponerande föredragningar. De pedagogiska diskussionerna, tankarna, idéerna och projekten är många och genomtänkta. Det verkar som om rektorerna verkligen är de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och att den pedagogiska verksamheten och utvecklingen står i centrum.

Det finns egentligen mycket att skriva om förskolan, men tiden medger inte det för en bloggande pensionär – i varje fall inte idag. Jag kan däremot inte låta bli att nämna en sak.

Kommunen erhåller statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan. Det visade sig att statsbidraget inte går till alla förskolor. Varje enhet ansöker och vissa erhåller bidrag, och andra inte.

Det är bara att gratulera de förskolor som får statsbidrag i Vänersborg. Men det är klart att det ger upphov till funderingar kring rättvisa och likvärdighet…

Dagens BUN-sammanträde var på på många sätt både upplyftande och upplysande. Inom en snar framtid hoppas jag att även kommunens gator ska vara det…

Kategorier:BUN 2019
%d bloggare gillar detta: