Arkiv

Archive for the ‘Budget 2019’ Category

BUN (17/12): Reservation

18 december, 2018 1 kommentar

Igår skrev jag om barn- och utbildningsnämndens besparingsbeslut (se ”Detta ska BUN spara på!”). Jag röstade nej till beslutet och lämnade en skriftlig reservation.
Jag publicerar min reservation nedan.

==========

Ärende § 147: Verksamhetsplan och detaljbudget 2019.
BUTN 2018/103

Före sommaren såg samtliga partier nämndernas och verksamheternas behov. Det var ingen som tvivlade på att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behövde ekonomiska tillskott för att klara sina åtaganden. Alla partier var överens om att det behövdes ytterligare satsningar på de gamla och sjuka, på barn och elever.

Och följaktligen stod politikerna i barn- och utbildningsnämnden enhälligt bakom nämndens begäran om 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019. Alla var med på tåget.

Sedan blev det val. I valrörelsen fullföljde partierna den inslagna linjen och lovade mer eller mindre stora satsningar på framför allt skola, men också på den sociala omsorgen. Partierna nästan tävlade om att överträffa och övertrumfa varandra i vidlyftiga vallöften.

I det gemensamma budgetförslaget från S+C+MP+M+L+KD i november var alla vallöften bortglömda. Vallöftena försvann spårlöst.

Det blev nämligen inga pengar till barn- och utbildningsnämnden. Tvärtom. Nämnden ska göra nedskärningar på 9,684 milj kr för att få en ”budget i balans”. Det motsvarar bortåt 20 årsarbeten.

Den här besparingsbudgeten lades av de 6 partierna (S+C+MP+M+L+KD) i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet, där bara drygt hälften av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet (till yrkesprogram).

Barn- och utbildningsnämnden beslutade idag att vidta ett antal åtgärder för att få en ”budget i balans”.

  • Vänsterpartiet anser att pedagogerna i förskola och grundskola är berättigade till kompetensutveckling, precis som alla andra yrkesgrupper. Yrket förändras och forskningen går framåt – pedagogerna måste få del av detta för att utvecklas i sin yrkesroll.
  • Hur kan nämnden besluta om en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när den inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att minska sjuklönekostnaderna? Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…? Att minska på vikariekostnaderna kan bli förödande. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Ska en pedagog i förskolan ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka? Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt! Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner.
  • Att reducera inköp för lekmaterial och läromedel visar på en stor brist på förståelse av verksamheterna i förskola och skola. Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Menar barn- och utbildningsnämnden att vi politiker nu ska gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Vänsterpartiet röstade inte för budgeten i fullmäktige och kan inte ta ansvar för de nedskärningar som BUN nu har beslutat. Jag hänvisar till min reservation i kommunfullmäktige mot budgetbeslutet som avslutades:

”Vi uppfattar att kommunfullmäktige har tagit ett beslut om underbudgetering av verksamheterna. Därför väljer jag att reservera mig mot beslutet.”

Jag reserverar mig mot barn- och utbildningsnämndens beslut om detaljbudget 2019.

Vänersborg 17 december 2018

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Detta ska BUN spara på!

17 december, 2018 Lämna en kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avlöpte som på räls. Det var som väntat bara besparingsåtgärderna som vållade debatt. (Om du vill veta vilka andra ärenden som avhandlades hänvisar jag till gårdagens blogg, se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Barn- och utbildningsförvaltningen hade inför nämndens beslut idag ställt upp ett ”smörgåsbord”, en lista, av besparingsåtgärder. Allt för att få en ”budget i balans”. En ”budget i balans” betydde en nedskärning av nämndens utgifter med 9,7 milj kr.

Förvaltningens lista på besparingsåtgärder var på sammanlagt 15,6 milj kr. Men så var tanken alltså att politikerna skulle få välja ut vilka av de föreslagna åtgärderna som de ville vidta, för att komma upp till 9,7 milj. Det innebar att vissa åtgärder inte behövde vidtas. Ett smörgåsbord med andra ord, ”ta det du vill”. (Jag försöker förklara detta begripligt, eftersom inte ens några av nämndens ledamöter riktigt förstod.) Det kan tilläggas att förvaltningens ambition med besparingsåtgärderna var att hitta sådana åtgärder som inte skulle innebära någon neddragning av personal.

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) hade redan innan sammanträdet lagt ett förslag på vilka besparingsåtgärder som han ville att nämnden skulle vidta. Det visade sig snart att man inom ”betongalliansen” inte var enig med ordförande. M+L+KD, som tog besparingsbudgeten i kommunfullmäktige tillsammans med ”betongkollegorna” i S+C+MP, ville spara på ett annorlunda sätt. Och S+C+MP-gruppen gjorde också några justeringar i ordförandes ursprungsförslag.

Alla betongpartier var således överens om att spara, men det fanns två förslag på åtgärder. (Som egentligen var till förväxling lika.)

Barn- och utbildningsnämndens majoritet, dvs S+C+MP, ville spara på följande – och det blev också nämndens beslut:

  • spara 1.750 tkr (tkr=tusen kronor) på lärarnas kompetensutveckling,
  • föra över 600 tkr av nämndens förfogandemedel till verksamheten,
  • spara 3.500 tkr på vikariekostnader,
  • minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel med 2.250 tkr och
  • reducera IT-satsningen med 1.000 tkr.

Det blir sammanlagt en besparing på 9,1 miljoner kr. Det saknas följaktligen 600.000 kr för att få en ”budget i balans”. Varför majoriteten stannade där vet jag inte. Kanske hoppas den på att det ska dyka upp några ”extrapengar” någon annanstans, typ att någon inom den centrala administrationen slutar och tjänsten inte återbesätts…

Men inte nog med det.

Om BUN har avsatt 600.000 kr i förfogandeanslaget (en ”reservpott” för oförutsedda utgifter, den är på totalt 800.000 kr) och dessa används i verksamheten istället, så kan jag inte förstå hur det kan räknas som en besparing. De 600.000 som majoriteten tror sig spara är ju bara en omflyttning av pengar från ett konto till ett annat.

Dagens BUN-beslut torde därför inte följa kommunfullmäktiges beslut, som flera nämndsledamöterna var med och fattade (de flesta i BUN sitter också i fullmäktige). Skillnaden är 1,2 miljoner kr som BUN med dagens beslut struntar i att spara…

Men inte nog med det.

3,5 milj kr ska enligt BUN:s beslut sparas på vikariekostnaderna. I beslutet står det att det ska vara som:

en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader”.

Grejen är bara den att arbetet med att få ned sjuklönekostnaderna har gått i stå. Kostnaderna har inte minskat i år trots att det har pågått ett arbete för att få ner sjuktalen. Det här sa tjänstemännen tydligt på sammanträdet. Det finns inget, absolut inget, som säger att sjukfrånvaron ska minska nästa år, och särskilt inte till den grad att nämnden ska kunna spara 3,5 milj kr. Även den här besparingsåtgärden torde vara ett slag i luften. Såvida det inte blir som jag beskrev i gårdagens blogg… Det vill säga att pedagoger i förskolan och skolan ska göra sina sjuka kollegors jobb också… Utan ersättning… (Jag skrev mer om detta i min förra blogg; se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Men inte nog med det.

 Att minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel kommer i konflikt med Skollagen. Så här står det i Skollagen:

”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten (min fetstil) efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Läromedel och lekmaterial ingår i den elevpeng som varje förskola och skola får. Och som förskolechef och rektor har ansvar för att fördela. Men det här brydde sig inte nämnden om… Vilket faktiskt reser en stor principiell fråga om hur nämnden, som huvudman, ser på sin och förskolechefers/rektorers befogenheter.

Det kan vara värt att också kommentera vilka åtgärder som M+L+KD ville se för att spara 9,7 milj kr.

M+L+KD vill precis som S+C+MP spara 1,75 milj kr på kompetensutvecklingen. Och istället för att omfördela en del av förfogandemedlen så vill partierna lägga hela posten på 800.000 kr på verksamheten. Fast det är fortfarande ingen besparing, utan en intern omfördelning av medel…

M+L+KD vill också minska vikariekostnaderna med 3,5 milj kr och minska inköpen av läromedel och lekmaterial med 2,75 milj kr. Det sistnämnda är en större summa än den S+C+MP beslutade.

Som synes kan samma kritik riktas mot det borgerliga förslaget som mot majoritetens förslag. Med en skillnad…

M+L+KD vill spara 900.000 kr på att lägga ner grundskola och fritidshem i Rösebo.

Partierna skriver:

”Att hos kommunfullmäktige anhålla om att få omorganisera verksamheten såtillvida att grundskole- och fritidshemsverksamhet inte längre bedrivs på Röseboskolan.”

Oops. M+L+KD beslutar att spara på en verksamhet som inte nämnden själv har befogenhet att besluta om. Att lägga ner skolor är det fullmäktige som gör… BUN föregriper alltså ett fullmäktigebeslut. Som aldrig torde bli av. Sverigedemokraterna har ju t ex avgett ett vallöfte om att inte lägga ner någon landsbygdsskola…

Fast det har ju andra partier också gjort… På en valdebatt i Gestad tidigare i år så avgav samtliga borgerliga partier löftet inför de församlade åhörarna och pressen att inte lägga ner någon landsbygdsskola. Några månader senare bryts även detta löfte. (Finns det några fler vallöften kvar att bryta kan man fråga sig…?) Vad säger Gunnar Lidell (M) och Carl-Ewert Berg (KD) som var särskilt tydliga med att landsbygdsskolorna skulle behållas…?

Jag vet inte hur M+L+KD resonerar, fast jag vet inte hur S+C+MP resonerar heller för den delen. Så det jämnar liksom ut sig. För min del så känns hela betongalliansens resonemang tämligen, ja, parodiskt. Faktiskt. (Kanske kan någon bloggläsare som har röstat på något av betongpartierna ge mig någon bra förklaring?)

SD förresten. Sverigedemokraterna hade nog inte riktigt förstått diskussionen, vilket Ola Wesley (SD) faktiskt själv sa i slutet:

”Jag har missuppfattat alltihop.”

SD framförde först att partiet skulle rösta nej till alla besparingsförslag, sedan ändrade han sig och sa att SD skulle lägga ner sin röst. Vid omröstningen sa Wesley varken ja eller nej, men han deltog i beslutet och reserverade sig inte. Vad jag förstår så kan detta bara betyda att SD stödde förslaget från S+C+MP. Ingen begärde för övrigt votering, kanske gjorde inte M+L+KD det för att de inte ville riskera att just deras besparingsåtgärder skulle få majoritet…

Och Vänsterpartiet då?

Jag röstade nej. Det var kanske inte formellt riktigt, kanske hade det varit mer formellt korrekt att avstå från att delta i beslutet. Men jag reserverade mig i kommunfullmäktige mot nedskärningsbudgeten, och nu gjorde jag detsamma i barn- och utbildningsnämnden. Jag röstade alltså nej och lämnade in en skriftlig reservation. (Jag kommer att publicera den senare.)

Sammanträdet avslutades med ett julbord.

Till sist vill jag tacka alla ledamöter och ersättare i nämnden för den här mandatperioden. Trots att vi har haft olika åsikter vid ett flertal tillfällen så har diskussions- och samarbetsklimatet varit mycket gott.Och alla har haft, tror jag, även om jag ibland har tvivlat, barnens och elevernas bästa för ögonen.

Och till dig ordförande Anderson. Trots en del fnurror på tråden mellan dig och mig (och även andra) så har du skött och lett sammanträdena på ett bra sätt. Och jag tror att det till stor del är din förtjänst att mötena har hållits i positiv anda. Jag uppskattar särskilt att du införde tid, utanför protokollet, för samtal och överläggningar i nämnden innan den formella ”beslutsomgången”. Det gjorde att vi ofta förstod varandra bättre och ibland faktiskt också kunde resonera oss fram till en gemensam uppfattning. (Jag hoppas att kommunstyrelsen gör detsamma nästa mandatperiod.)

Och tack alla i förvaltningen. Jag förstår inte hur ni kan stå ut med oss politiker…

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

Vad ska BUN spara på?

16 december, 2018 Lämna en kommentar

Det är inte bara årets sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN), det är mandatperiodens sista. Det betyder att några ledamöter går till nämnden för sista gången imorgon… Medan åter andra kommer att vandra till möteslokalerna, vilka de nu än blir, i ytterligare 4 år. Vilka som slutar och vilka som kommer tillbaka i januari blir officiellt och offentligt på onsdag. Då ska kommunfullmäktige utse alla ledamöter och ersättare i kommunens styrelser och nämnder. Om inget väldigt oförutsett inträffar så kan jag avslöja att denne vänsterpartistiske bloggare blir en av dom som återkommer till nämnden. Och får därigenom också uppleva sin pensionering som varande ledamot i BUN…

Ordförande för mötet blir Mats Andersson (C). Som vanligt frestas jag att säga, men det var faktiskt ett tag sedan sist. Andersson har inte lett nämndens möte sedan september. Men jag tror ändå inte att Andersson är särskilt ringrostig. Han kommer säkerligen att lotsa nämndens ledamöter genom ärendelistan på sedvanligt effektivt sätt. Det är ju en del ärenden att avhandla, fast ett framstår som särskilt viktigt – detaljbudgeten för 2019.

Men först de andra ärendena.

Sammanträdet börjar i vanlig ordning med en verksamhetsuppföljning. Denna gång presenteras området ”resursanvändning”. Det finns som vanligt inga handlingar utskickade inför detta ärende utan all information ges på sittande möte. Å andra sidan är det inga beslut som ska fattas.

Sedan kommer en annan traditionell punkt – ”Redovisning av nyckeltal december 2018”. Det innebär att ledamöterna får en koll på läget inom nämndens verksamhetsområden.

Några nedslag. På fritids var personalens sjukfrånvaro i oktober 9,4%, jämfört med 8,0% motsvarande tid förra året. I grundskolan uppgick sjukfrånvaron till 6,7% i oktober (5,7% oktober 2017). Under rubriken ”Kränkande beteende” så kan vi läsa att 115 tillbud har registrerats i grundskolan under oktober (54 i okt 2017). Rapporteringen av tillbuden varierar kraftigt mellan månaderna och har gjort så även under 2017. Därför är det svårt att dra några slutsatser. Men visst tycks det vara höga siffror, både för tillbud och sjukfrånvaro…

När det gäller tillbud har vi ju inte heller kunnat undvika att läsa i lokalpressen om händelserna på Torpaskolan i förra veckan. Vi får se om nämnden får någon information om detta.

Det har varit en del arbetsskador i grundskolan under hösten, det kan vi se på siffrorna. Det framgår dock inte vad det är för typ av skador eller orsakerna till dessa. (Sådant brukar i och för sig redovisas särskilt vid ett annat tillfälle.) Arbetsskadorna har dock inte varit fler än förra året. Kommunen och dess skolor har inte fått någon kritik från Skolinspektionen under hösten. Och det är ju glädjande.

Och till sist kan vi konstatera att barnantalet i den kommunala förskolan fortsätter att öka. Det var ungefär 90 barn fler i november än för ett år sedan. (1.690 barn var inskrivna förra månaden.) På kommunens fritids har elevantalet minskat med omkring 80 barn jämfört med förra året. Däremot har grundskolan, precis som förskolan, ökat sitt elevantal. Det går nästan 60 fler elever än för ett år sedan (4.335 elever i november).

Sedan följer ärendet ”Budgetuppföljning november 2018”. Här kan ledamöterna konstatera att prognosen för året har ändrats något. Nämnden beräknas göra ett överskott på 2 milj kr. Vad jag förstår så har den ändrade prognosen med semesterlöneskulden att göra – en kostnad som ofta är väldigt svår att beräkna i förväg.

Innan barn- och utbildningsnämnden ska ge sig på detaljbudgeten och nästa års besparingar så ska nämnden fastställa bidrag och andra beräkningsgrunder ”inför beslut till fristående förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och enskild pedagogisk omsorg”. Det är helt enkelt så att bidragsbeloppet till ”friskolorna” grundar sig på den budget som fullmäktige beslutar. Och nu har kommunfullmäktige bestämt att förskolan och grundskolan ska spara. Alltså blir det mindre pengar till de fristående aktörerna också, ex Fridaskolan.

Ärende 5 har rubriken:

”Verksamhetsplan och detaljbudget 2019”

Nu blir det allvar för nämnden. Kommunfullmäktige fattade i november beslut om budgeten för nästa år. Betongalliansen bestående av S+C+MP+M+L+KD fattade gemensamt beslutet att barnen och eleverna i förskola och skola ska spara pengar till kommunen. Och egentligen är det ju inget som BUN kan göra något åt imorgon. Nämnden måste, vilket den vill eller ej, verkställa fullmäktiges beslut. Å andra sidan sitter ju många som fattat beslutet i KF också i nämnden, och på det sättet vill ju även majoriteten av nämndsledamöterna spara på förskola och skola… Vi som inte röstade för budgeten i fullmäktige kan som jag ser det inte ta ansvar för beslutet och ge klartecken för BUN:s nedskärningar.

Den första punkten i det beslutsförslag som förvaltningen har lagt fram till nämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar om följande åtgärder (yy) till ett belopp om (xx) tkr, för att detaljbudget 2019 ska vara i balans, och för att barn- och elevpengen ej ska sänkas.”

En synnerligen kryptisk formulering. Låt mig förklara. Elevpengen är den summa pengar som varje förskolechef och rektor får för varje elev. Denna ”peng” ska räcka till allt som har med antal lärare, grupp- och klasstorlek, undervisningsmateriel, IT osv att göra, med andra ord – själva undervisningen. (Kostnader som skolbuss, skolmat, lokaler etc betalas centralt, dvs innan elevpengen fastställs och delas ut.) Det måste ändå påpekas att Vänersborg med tanke på de dåliga resultat som uppvisas och kommunens placering i Lärarförbundets skolranking skulle behöva höja elevpengen ordentligt.

Förvaltningen försöker alltså att få politikerna att genomföra besparingar som inte drabbar själva undervisningen som t ex antalet pedagoger.

Förvaltningen skriver:

”Inte göra åtgärder som avser neddragning av personal.”

Förvaltningen har beskrivit besparingsåtgärderna med ”(yy)”. Politikerna har fått ett smörgåsbord av besparingsåtgärder och vilka åtgärder politikerna ska besluta om får politikerna bestämma och stå för själva. Och vill de spara mer, eller mindre, än vad fullmäktige har beslutat så är det upp till politikerna det också… (Jämför ”(xx)”.)

För att få en ”budget i balans” så måste verksamheten skäras ner med motsvarande 9,684 milj kr. Det är inte riktigt lika mycket som alla, och jag själv, först befarade, men betänker man att BUN hade yrkat 30 miljoner kr mer nästa år – bara för att upprätthålla samma kvalitet som i år, så förstår man kanske bättre vad en besparing på 10 milj kr betyder. (Budgetbeslutet innebar dock att BUN slipper att betala 7-8 milj kr för ”Framtida kök” och ekologisk mat nästa år. Hade BUN vetat detta från början hade summan på 30 milj kr minskat med motsvarande summa.)

Förvaltningen ger politikerna i nämnden följande besparingsåtgärder att välja på (mkr=miljoner kronor):

  • ”Minska vikariekostnaden inom Förskola/Grundskola” Besparing: 3,5 mkr
  • ”Stänga den öppna förskolan Sirius” Besparing 0,35 mkr
  • ”Stänga Lanternan helg-, kväll- och nattomsorg” Besparing: 1,45 mkr
  • ”Förskola – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,625 mkr
  • ”Fritidshem – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,375 mkr
  • ”Omorganisera verksamhet (grundskola, fritidshem) 2019 avser verksamhet i Rösebo” Besparing: 0,95 mkr
  • ”Stoppa satsningen på IT-verktyg i grundskolan” Besparing: 2,65 mkr
  • ”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling” Besparing: 1,75 mkr
  • ”Ompröva beslut gällande fria skolkort och skolskjuts till profilklass” Besparing: 0,55 mkr
  • ”Halvera inköp för böcker, läromedel, lekmaterial och kontorsmaterial” Besparing: 2,9 mkr
  • ”Avsluta köp från Kultur- och fritidsförvaltningen” Besparing: 0,535 mkr

Alla ovanstående åtgärder tillsammans sparar 15,635 milj kr. Och BUN ska spara minst 9,684 milj kr. Det motsvarar för övrigt omkring 20 årsarbeten. Vilka åtgärder ska politikerna välja? Det kommer nämnden att diskutera på morgondagens sammanträde. För egen del vill jag inte välja något alternativ, Vänsterpartiet stod inte bakom beslutet i fullmäktige att spara på förskola och skola. Det beslutet får partierna i betongalliansen stå för…

Ordförande Mats Andersson (C) har lämnat ett förslag på vad han vill spara på. Och då antar jag att åtminstone S+MP står bakom förslaget, kanske också M+L+KD.

Ordförande Andersson vill att förvaltningen vidtar följande åtgärder:

”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling motsvarande en kostnad av 1.750 tkr (tkr=tusen kronor; min anm) mot bakgrund av redan planerad kompetensutveckling samt i möjligaste mån förlägga möten och utbildningstillfällen i lokaler som redan disponeras av Vänersborgs kommun.”

Den här åtgärden finns även med i förvaltningens smörgåsbord av åtgärder. Jag är så gammal i läraryrket så jag kommer ihåg hur arbetsgivarna en gång i tiden tvingade igenom att lärarna skulle arbeta några veckor mer på sommarloven. Det var ju så oerhört viktigt med kompetensutveckling. Sedan blev det med tiden allt mindre viktigt med kompetensutveckling… Nu visas detta med ännu större tydlighet – ni lärare ska vara på arbetsplatsen, men någon kompetensutveckling tänker vi inte kosta på er. Härligt inspirerande och uppmuntrande attityd som arbetsgivaren visar pedagogerna…

”Omfördela anslagsbindningsnivå från nämndens förfogandemedel till verksamheten med 600 tkr.”

Denna besparingsåtgärd har ordförande Mats Andersson kommit på själv. Det låter som om det ligger och skvalpar massor med pengar någonstans, pengar som skulle kunna användas bättre. Men förfogandeanslaget är litet och det fungerar som en reserv för oförutsedda utgifter. Det brukar alltid finnas sådana här små reservpotter i alla organisationer.

”Minskad vikariekostnad inom nämndens ansvarsområden motsvarande 20% till en kostnad av 3.500 tkr som en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader.”

Åtgärden finns med i smörgåsbordet. Men man kan fundera på hur man kan föreslå en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när man inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att spara på detta sätt. Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…?

En besparing på vikarier är orealistisk. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Innebär åtgärden att en pedagog i förskolan ska ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka?

Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt!

Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner. Kommunen får inte spara pengar genom att ställa in lektioner och ge eleverna ledigt.

Mats Andersson vill också:

”reducera inköp för kontorsmaterial, lekmaterial samt läromedel till en kostnad av 2.250 tkr.”

Den här åtgärden fanns också med i förvaltningens smörgåsbord. Och tja, vad säger man? Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har dessutom varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Det kan samtliga pedagoger vittna om. När fick t ex elever i 7:an nya läroböcker senast?

Och en annan sak som jag inte förstår. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Ska vi politiker nu gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Mats Anderssons (C) sista besparing är utan siffror:

Förvaltningen uppmanas att under 2019 vara restriktiv vid tillsättning/återbesättning av tjänster inom central administration.”

Vi får se om de andra partierna håller med Mats Andersson i hans val av besparingsåtgärder. Jag tror faktiskt inte att M+L+KD gör det. Min känsla är att de istället vill lägga ner skolorna i både Rösebo och Väne Ryr, och därigenom spara pengar. Men det får de i så fall bråka om själva.

Det blir till att skriva en reservation i ärendet… Precis som jag reserverade mig i fullmäktige mot budgetbeslutet…

Det var ärendena på mandatperiodens sista sammanträde.

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

KF-beslut: Budgeten 2019

22 november, 2018 4 kommentarer

Igår onsdag beslutade kommunfullmäktige om budgeten för 2019. Fullmäktige antog den sexpartibudget som 35 ledamöter från S+C+MP+M+L+KD (socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna) stod bakom.

En som inte var på plats men lyssnade på radioutsändningen sammanfattade debatten så här:

”Bra budget… Hörde lite på radion. De står och håller försvarstal att det inte är lågkonjunktur… -därför behöver inte denna generation barn lära sig läsa… de gamla kan ligga i sin skit för det är hela 70% av fullmäktige som står bakom. Skönt att man kan stänga av radion, inte lika lätt att byta kommun.”

Det var kanske att hårdra det hela eller åtminstone att uttrycka det hela lite ”vulgärt”, men andemeningen är inte helt fel.

Det var en nedskärningsbudget som antogs. Barn- och utbildningsnämnden hade begärt att få 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019 och socialnämnden 36,5 milj. Och det enbart för att kunna behålla samma kvalitet i verksamheterna som i år.

Det fick de inte…

Fast det kunde faktiskt låta så. Representanter för de sex partierna öste nämligen lovord över budgetförslaget. Särskilt glada och uppspelta tycktes de vara över följande formulering i budgetförslaget:

”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Den här skrivningen visade, menade många av talarna, att de sex partierna satsade på skolan…

Satsning? En skrivning i ett dokument? Skulle en skrivning i ett dokument ersätta behövliga pedagoger i förskola och grundskola? Vilken värld lever våra politiker i?

Lärarförbundet undrade i en insändare i TTELA (se ”Öppet brev till kommunfullmäktige i Vänersborg!”) var vallöftena tog vägen. Det gjorde jag också i gårdagens debatt. Jag läste till och med upp löftena från de valbroschyrer som de sex partierna delade ut till vänersborgarna före valet. Bara Bo Carlsson (C) kommenterade det. Och då förklarade han att centern inte menade mer pengar… (Ett av centerns vallöften var ”Färre barn i varje grupp i förskolan”…)

De andra partierna tystnad var talande… Med andra ord, det är som vanligt. Det är meningslöst att som väljare läsa partiernas vallöften. (Fast några partier stod fast vid sina vallöften. Det var dock inga av de sex partierna…) Och tro inte på bortförklaringar som att ”man inget visste”. Kommunens ekonomiska situation var känd långt innan valrörelsen och valet.

Förutom den fantastiska formuleringen i budgetförslaget så menade flera av de 6 partiernas talare att mer pengar var tämligen ointressant. Det finns ingen relation mellan mer pengar och kvalitet menade Gunnar Lidell (M). Det finns inga likhetstecken mellan mer pengar och kvalitet och resultat fyllde Bo Carlsson (C) i. Marie Dahlin (S) tyckte att det var för mycket prat om pengar vi inte hade, vi måste prata om de pengar vi har.

Nä, mer pengar till barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden var de 35 ledamöterna överens om – det var meningslöst. Det gällde att vara kreativ och effektiv i verksamheterna…

Vi (oklart vilka ”vi” är) måste använda nya arbetssätt och nya ”metodiker” sa t ex Bo Carlsson (C):

”Det går att göra allt effektivare. Annars har man gått i stå.”

Dan Nyberg (S), och tillika socialnämndens ordförande, var betydligt tydligare (jag citerar, men det var kanske inte riktigt de exakta formuleringarna):

”Vi måste använda personalen mer effektivt. … Bara 40% av hemtjänsten i Uddevalla har heltidstjänster, 80% i Vänersborg. … Personalen jobbar mindre i Vänersborg än i omgivande kommuner!”

Jag tror att Dan Nyberg kastade ljus över lösningen på problemet. Han beskrev de verkliga konsekvenserna av nedskärningsbudgeten. Personalen ska arbeta hårdare och mer. Till samma lön. Färre personer ska göra samma jobb som tidigare. Och konsekvensen av resonemanget kan, enligt mig, bara bli en – det blir personalens, de anställdas fel om undervisningen försämras, om äldrevården försämras, om hemtjänsten försämras… Naturligtvis inte politikernas. Det bevisar ju den ypperligt fantastiska formuleringen i beslutet…

Så de minskade resurserna till de sjuka och gamla, barnen och eleverna, är inte ett politiskt problem. Det är istället en utmaning – för personalen!!

För övrigt har nämnderna i Vänersborg sparat och effektiviserat så länge någon kan minnas…

Dan Nyberg sa också från talarstolen, och det visar väl ännu tydligare på vad han menade, att det blev en brist på 45-55 milj kr i socialnämndens budget nästa år, men att det måste bli möjligt att hantera detta. Socialnämnden skulle göra smarta besparingar och han pratade ganska varmt om ”Smart Bemanning”. Vilket inte personalen i socialtjänsten håller med om, se t ex TTELA idag ”Personal kräver att bli lyssnade på”.). Nyberg menade också att det var ”välgörande”att lägga ner servicehusen.

En sak som slog mig efter debatten är varför det bara är bland vårdpersonal, pedagoger och andra som arbetar med människor som ska effektivisera. Varför är det bara i kvinnodominerade yrken som detta ska ske? Varför inte skära ner tilldelningen till VA-dragning, fastighetsrenovering, gatuunderhåll osv och ge order om att de måste vara kreativa, spara, effektivisera och jobba smartare i dessa yrken?

De 6 partierna ställde stora förhoppningar på en kommande ”genomlysning” av den kommunala verksamheten. Det var en viktig orsak till att t ex inte höja skatten. Den här genomlysningen skulle enligt t ex Marie-Louise Bäckman (KD) kunna hitta effektivare sätt att använda skattepengarna och ge mer pengar till kommunen redan 2020. Det genom att, ja vad då, att någon utomstående konsult skulle kunna införa ”Smart Bemanning” inom skolans område? Föreslå större klasser? Färre hembesök i hemtjänsten? Ingen visste, men förhoppningarna var stora.

Lutz Rininsland (V) kallade det drömmar. Arbetet med ”genomlysning” är något, menade han, som tjänstemännen i förvaltningen hade sysslat med varje gång de har fått kommunstyrelsens budgetramar. De har jagat kostnader och besparingar i alla år. Och då, sa Rininsland, ska alla veta att sådana här ”genomlysningar” kostar pengar…

Fast jag har redan förslag på kommunala verksamheter som det skulle kunna sparas på. Och de tipsen ger jag utan konsultarvode. Varför inte ”genomlysa” verksamheter som arenan, Vattenpalatset, biblioteksflytten, Bergagården eller pengarna till bandy-VM?

Ett viktigt och nästan avgörande argument för de 6 partiernas förträffliga budgetförslag var just att det var 6 partier, som var överens. Och 35 ledamöter måste ju ha rätt… Det är unikt sa Bo Carlsson (C). Det ger arbetsro sa Gunnar Lidell. Isetorp var stolt att få vara en del av denna överenskommelse – för det var ju bättre att samarbeta än att bråka. Dan Nyberg (S) såg början till en storkoalition.

Jag hoppas att alla anställda inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen inser storheten i detta och tänker på det när kollegor friställs…

En del insåg att det skulle bli tuffa tider för verksamheterna. Uttrycket som användes av bland annat Marie Dahlin (S), Tove af Geijerstam (L) och Marie-Louise Bäckman (KD) var:

”Budgeten gör ont.”

Det var knappast personalen i kommunens äldrevård eller skolor de tänkte på. Det var nog mer den egna våndan som kom till uttryck. Och jag vet inte vilken tröst det är att veta för alla som drabbas av ”effektiviseringarna” att vissa politiker tycker att det ”gör ont”.

Men politikerna i de 6 partierna var ju tvungna att ta ansvar. För kommunens ekonomi då. Dessutom kan det komma en lågkonjunktur snart. Och då kanske en skattehöjning skulle bli nödvändig.

Man kan väl undra om det logiska i resonemanget. Om nu de 6 partierna är så säkra på att en ”genomlysning” ska ge kommunen pengar på sikt, varför inte skattehöjning nu när det verkligen behövs mer pengar till verksamheterna nästa år, och så kommer nya pengar från ”genomlysningen” åren därpå?

Det var inget roligt beslut som de 6 betongpartierna, S+C+MP+M+L+KD, fattade igår. Det kommer att få stora konsekvenser för kommunens gamla och sjuka, barn och elever. Och det kommer att få stora konsekvenser för kommunens anställda ”på golvet”.

Det var de svikna vallöftenas dag igår. Det var också en besvikelsens och sorgens dag.

Läs mer:

Budget: Valfläsket brinner

14 november, 2018 Lämna en kommentar

I min ungdom fanns det ett proggband som hette ”Fläsket Brinner”. De spelade instrumental jazz-rock-psykedelisk musik och låtarna hade titlar som ”Bosses låt”, ”Bennys hammare” och ”Gunnars dilemma”. Jag kom att tänka på bandet från 70-talet när jag fick reda på hur Bosse Carlsson (C), Benny Augustsson (S), Gunnar Lidell (M) och de andra i betongpartierna behandlar sina vallöften.

Vallöftena från betongpartierna socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet, liberalerna, kristdemokraterna och miljöpartiet om satsningar på de äldre och sjuka, barnen och eleverna – brinner. Valfläsket var inte värt ett…nånting… Typ.

Det handlar om budgeten för nästa år.

Jag har faktiskt lite svårt att förstå hur dessa partiers politiker nu kan se invånarna i Vänersborg i ögonen. Eller sig själva i spegeln… De har inte bara lurat sina väljare, de låter de mest utsatta grupperna i Vänersborg ta smällen och konsekvenserna av en ansträngd kommunal ekonomi. Men de kanske kalkylerar med att väljarna ska glömma allt på valdagen om 4 år… Och att de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna förhoppningsvis ska klara sig på något sätt…

Igår kom företrädarna för de sex betongpartierna överens om en gemensam budget. Det var i sig inte så komplicerat. De båda förslagen från S+C+MP och M+L+KD var till förväxling lika. Det redogjorde jag för i min blogg ”Budgetförslaget från M+L+KD. Och varför det blir nedskärningar.” för två veckor sedan, där jag faktiskt också gjorde en liten förutsägelse. Som nu visade sig slå in. Tyvärr.

Betongpartierna kommer nu att lägga ett gemensamt budgetförslag i kommunfullmäktige på onsdag nästa vecka. Som kommer att få en majoritet – 35 röster…

Det gemensamma budgetförslaget utgår från förslaget från S+C+MP. (Jag har skrivit om förslaget tidigare, se ”Budgetförslaget”.) Budgetförslaget innebär att nämnderna inte får några ekonomiska tillskott överhuvudtaget. De får samma budget som de fick under 2018 med en ”mindre” minskning (=nedskärning). Socialnämnden får 4,404 milj kr mindre och barn- och utbildningsnämnden 2,697 milj mindre jämfört med i år. Det motiveras med minskade statsbidrag. Då ska vi komma ihåg att en enig barn- och utbildningsnämnd begärde 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019 och socialnämnden 36,5 milj. Det var för att få pengar till de utgifter som redan är så att säga intecknade. Det handlar inte om att höja kvaliteten. Barn- och utbildningsnämnden, för att ta ett exempel, har räknat ut att budgetförslaget innebär besparingsåtgärder som motsvarar ungefär 64-65 årsarbeten… Och det i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking som publicerades förra veckan… (Se ”Vänersborg tappar återigen i skolranking!”.) Har kommunen tur kanske det går att hitta en del statsbidrag som kan kompensera för neddragningen. Men det vore nog mer tur än skicklighet.

I socialnämnden kommer neddragningar motsvarande 105 medarbetare att behöva ske för att anpassa verksamheten. Vi har ju t ex läst i TTELA om hur den palliativa vården på Regnbågen ska avvecklas. (Se t ex ”Underlättar den sista tiden i livet” och ”Ska vi låta Regnbågen gå i graven?”.) Detta är väl bara en föraning om vad som kommer att hända i socialnämnden. Kanske ska också införandet av ”Smart Bemanning” ses i detta ljus.

Socialchefen skriver:

”Detta kommer få konsekvenser för medarbetares arbetsmiljö, vår möjlighet att ge insatser enligt bland annat SoL och LSS med nuvarande bibehållen kvalité. Detta kommer sammantaget ytterst påverka kommuninvånarnas upplevelse av kvalité, stöd och trygghet samt våra medarbetares upplevelse av oss som arbetsgivare.”

Det finns röster som säger, jag har t ex hört en socialdemokrat framföra detta, att det inte alls handlar om neddragning av socialnämndens (och barn- och utbildningsnämndens) budgetanslag. Socialnämnden får ju 26,494 milj kr mer än i år. Visst, men det är för 2018 års lönerevision. (Socialförvaltningen har strax under 1.800 anställda.) 2018 kom nya löneavtal. De betyder att alla får höjd lön också 2019. Det är dessa pengar som ”utökar” ramen – vartenda öre ”försvinner” när lönen utbetalas. Pengarna kommer inte verksamheterna tillgodo. Dessa ”lönepengar” brukar inte tas med i diskussionerna om tilldelning av budgetmedel till de olika nämnderna. De är ju ett slags ”nollsummespel” för verksamheten.

Budgetförslaget från M+L+KD var som sagt till förväxling lika. I kompromissen mellan betongpartierna så ”backade” S+C+MP något från sitt ursprungliga förslag. Så avsätts 10 milj kr till kommunstyrelsens förfogandeanslag. De här pengarna kan barn- och utbildningsnämnden göra anspråk på om det sker en:

”faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

Om detta sker så får barn- och utbildningsnämnden ett ”budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng” per elev över 10. Det handlar om 44.554 kr per elev för låg- och mellanstadiet och 52.982 kr per elev för högstadiet. Med andra ord småpengar i sammanhanget. Och pengarna utbetalas så att säga i efterhand, om nu elevökningen blir fler än 10. Pengarna kan inte användas i planeringen av t ex tjänster.

Den är alltså hur man än vrider och vänder på pengarna en faktisk neddragning det handlar om. Barn- och utbildningsnämnden brottas med den elevökning som redan har varit de senaste åren. Således har nämnden i år sparat pengar från vårterminen till höstterminen för att klara verksamheten. Höstterminen är alltså dyrare för nämnden än vårterminen. Hur barn- och utbildningsnämnden ska göra nu, när höstterminen redan ligger över den genomsnittliga budgeten för 2018, när den inte får den budget den behöver 2019 vet jag inte. Antagligen måste den liggande organisationen gälla också för kommande vårtermin, som då blir dyrare än den genomsnittliga budgeten för nästa år. Det betyder att all besparing måste ske under höstterminen 2019. Med andra ord, inför nästa läsår kommer det att behöva sparas motsvarande drygt 120 årsarbetare…

De 10 milj kr till kommunstyrelsen, för ev elevökning, tas från kommunens resultat, som följaktligen skrivs ner. Resultatet beräknades i ursprungsförslaget till 46 milj kr, nu prognostiseras det till 36,5 milj. (Det avgår dock vad jag förstår 23 milj kr på grund av en förändring i den kommunala redovisningen – övergången till den sk komponentavskrivningen. Det egentliga överskottet blir då 13,5 milj kr.) Det här överskottet kommer med andra ord från kommunens äldre och sjuka, barn och elever. Och då behöver vi som jobbar inte betala mer i skatt… (1 kr skattehöjning=200 kr i månaden om man tjänar 20.000 kr/mån och 300 kr om inkomsten är 30.000 kr/mån.)

Skatten ska med andra ord inte höjas i Vänersborg. Det är tydligen en princip. (Fast det gjorde t ex moderatledaren Ulf Kristersson under sin tid som finanskommunalråd i Strängnäs och han kunde ha blivit statsminister idag… Se ”Ännu fler lik i lasten för Ulf Kristersson”.)

Min åsikt är att det inte går att spara på de äldre och sjuka, barnen och eleverna. Dessa grupper ska ha det som behövs för att de ska få trygghet, livskvalitet, bra omhändertagande och bra förutsättningar. Det går det inte att kompromissa med. Fattas det ekonomiska resurser så får vi andra hjälpa till. Vi får avstå någon eller ett par hundralappar till dessa grupper.

Det kan noteras att det inget nämns i budgetöverenskommelsen om alla miljoner som går till icke-lagbundna verksamheter som arenan eller äventyrsbad. Eller om en ev hamnflytt… Eller om kommunens bidrag till bandy-VM eller Bergagården eller flytt av biblioteket.

Det kan väl tilläggas att personalorganisationerna i MBL-förhandlingarna, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Jusek, DIK, Lärarförbundet Skolledare, Lärarförbundet och SSR, ställde sig oeniga till ursprungsförslaget om budgeten. De skrev:

”Fackförbunden konstaterar att de föreslagna budgetramarna för 2019-2021 inte är tillräckliga för de stora behov förvaltningarna står inför vilket innebär kraftig försämrad arbetsmiljö samt risk för uppsägningar av personal. Konsekvenserna står i stark kontrast till inriktningsmålet att kommunen upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare.”

Jag tror inte att de har ändrat uppfattning om den liggande kompromissen.

Det finns en del andra förslag i betongpartiernas (S+C+MP+M+L+KD) överenskommelse. Jag redovisar dem för fullständighetens skull.

”All fortbildning under 2019 ska godkännas av förvaltningschef. Fortbildning som är nödvändig p.g.a. ny eller förändrad lagstiftning ska prioriteras och då särskilt den nya barnkonventionen.”

Samtidigt skriver partierna lite senare:

”Tillskottet om 500 tkr som tillfördes kommunstyrelsen avseende utbildning i barnkonventionen tas bort.”

Äta smörgåsen och ändå ha den kvar?

”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Det ska bli intressant att se hur t ex socialnämnden ska arbeta för att förbättra skolresultaten…

”Tågstopp Brålanda” ska säkras i form av uppdatering av detaljplaner och genom god dialog med övriga externa parter. Finns det behov av extramedel under 2019, så ska dessa säkras genom omprioriteringar i aktuell nämnd. ”

Visst. Denna punkt har även Vänsterpartiet med i sitt budgetförslag. Men vad ska det sparas på ”i aktuell nämnd” för Brålandas skull?

Och så tre punkter som gäller enbart samhällsbyggnadsnämnden.

”Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att se över upphandlingsprocessen för byggentreprenader med syfte att nå bättre resultat när det gäller att hålla och använda ramen i investeringsbudgeten.”

Ja, det kan väl ingen invända mot. Men har de inte redan gjort det efter 4 år av socialdemokratiskt styre och innan dess av ett moderatlett? Och frågan är hur detta ger pengar redan nästa år.

  • ”De eventuella fördyringar som ”Framtidens kök” medför ska Samhällsbyggnadsnämnden finansiera inom oförändrad prisnivå.”
  • ”Kostnader för ökad mängd ekologisk mat utöver KF-beslut finansieras av SBN inom befintlig prisnivå.”

De här två punkterna är helt ok, bland annat barn- och utbildningsnämnden sparar genom detta förslag lite pengar. Men vad ska samhällsbyggnadsnämnden dra ner på, gatu- och vägunderhållet, GC-vägar?

Jag blir både matt och besviken när jag läser det gemensamma budgetförslaget från socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna. Var det detta deras väljare röstade för? Vill Vänersborgarna verkligen att vi ska spara på de gamla och sjuka, på barnen och eleverna? Var det detta partierna lovade i valrörelsen?

Och jag tänker återigen på ”Fläsket brinner”…

Inga fakta om styret, bara rykten

11 november, 2018 Lämna en kommentar

Då har det gått ytterligare en vecka utan att det har klarnat vilka som ska styra Vänersborg de kommande 4 åren. Det är emellertid en hel del rykten i svang. Huruvida ryktena talar sanning vet jag inte, men de är ganska samstämmiga och i mina öron tämligen sannolika.

Ryktena säger att socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet ska fortsätta styra Vänersborg. Det gick ju så där förra gången. Deras budgetförslag röstades ner två år i rad och de förlorande flera viktiga frågor. Men de ger sig inte. Makten lockar… De har tänkt sig att styra vidare trots två mandat mindre. Miljöpartiet gick ju tillbaka i valet.

Flera medlemmar i S+C tycker nog att samarbetet med MP kan kvitta, men MP är alltså med i framtidsplanerna. Hur mycket det ska kosta S+C är troligtvis inte klart än. Förra mandatperioden (som fortfarande inte är slut) hade MP två ordförandeposter, i kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag antar att MP vill ha kvar dessa. Det är tveksamt om två mandat kan ge en sådan utdelning, det tycker nog inte bara jag…

Hur stämningarna är i miljöpartiet vet jag inte. Flera medlemmar har inte varit särskilt nöjda under de fyra gångna åren med den politik av neddragningar i verksamheterna, t ex på förskola och skola, som det styrande blocket har stått för och drivit i fullmäktige. Det enda som skulle få dessa medlemmar att gå med på ett samarbete i 4 år till är nog att S+C faktiskt bjuder på en del eftergifter. Som två ordförandeposter… Eller att Mariedal Östra inte exploateras…

De inom S som ville att socialdemokraterna skulle sträcka ut en hand till Vänsterpartiet gick tydligen förlorande ur striden. Om det nu var någon ”strid”. Det är ju inte säkert. Marie Dahlin har som det verkar ett bra grepp om partiet – och vad Dahlin anser om ett samarbete med V är ingen hemlighet. Det är antagligen det sista parti hon vill ha något att göra med. Jag vet inte om V ska ta det som en komplimang eller förolämpning. Även om jag tror att mina läsare kan gissa min uppfattning…

Och centern fortsätter alltså samarbetet med socialdemokraterna. Det var inte riktigt säkert att det skulle bli så. Många analytiker spekulerade om att C skulle byta sida. Ryktena sa också att centerpartiet fick en förfrågan från M+L+KD om samarbete. Ja, Gunnar Lidell (M) framförde ju även något liknande helt offentligt i TTELA. Och nu är det Mats Andersson som har tagit över ledartröjan från Bo Carlsson. Och Andersson tycks inte ha samma nära relation till S som Carlsson. Men Andersson tycks gå i Carlssons fotspår. Det blir S också i fortsättningen. Vi får se om det blir Andersson som tar över Carlssons kommunalrådspost (som 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen) eller om Carlsson försöker hålla sig kvar.

Det har också gått rykten om att socialdemokraterna har frågat både liberalerna och kristdemokraterna om det har funnits intresse av ett samarbete. Enligt uppgift så har emellertid både L och KD vänligt men bestämt avböjt inviten. L och KD har trivts med moderaterna…

Men det är nog så att S+C+MP räknar med att oppositionspartierna står så långt ifrån varandra denna mandatperiod att de kan styra med bara 20 av 51 mandat.

Det första tecknet på det är att det tycks som om S+C+MP tänker lägga en budget som bara har stöd av 20 av fullmäktiges 51 ledamöter. De räknar med att de andra partierna ska rösta enbart på sitt eget förslag och inte på något annat. Det skulle betyda att förslaget från S+C+MP får 20 röster, förslaget från M+L+KD 15 röster, SD-förslaget 9 och V:s budgetförslag 5. I detta läge spelar det ingen roll var medborgarpartiet lägger sina 2 röster.

Det kan väl emellertid tänkas att S+C+MP, för att vara på den säkra sidan, ändrar något i sitt förslag för att närma sig M+L+KD. Då behöver det inte ens hänga på pengar, det räcker att gå med på en del av de utredningsförslag som M+L+KD har lagt. (Det här var min tanke redan för två veckor sedan, se ”Budgetförslaget från M+L+KD. Och varför det blir nedskärningar.”)

Visst kan S+C+MP gå V eller till och med SD till mötes, men detta skulle innebära mer pengar till verksamheterna och kanske en skattehöjning. Ett sådant närmande från de styrande partierna är dock enligt min mening helt osannolik.

Det skissade scenariot medför bara ett litet problem, en svekdebatt. I valet talade alla betongpartier, både socialdemokrater och moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister, om hur viktig skolan var och hur det skulle satsas på förskola och skola de kommande fyra åren. Det skulle även satsas stort på de gamla och sjuka. Och så har rösterna knappt hunnit räknas förrän vallöftena sviks och Vänersborg står för de största nedskärningar vi har sett sedan arenan byggdes…

Men vad gör det, det är ju hela 4 år till nästa val och då har väljarna glömt alla svek. Då går det säkert att återigen lura vänersborgarna med nya löften… Eller?

Kategorier:Budget 2019

Kommunens ekonomi. Och V:s budgetförslag

7 november, 2018 Lämna en kommentar

Onsdagen den 21 november har kommunfullmäktige i Vänersborg sammanträde. Då är det tänkt att budgeten för 2019 ska behandlas.

I några bloggar har jag beskrivit partiernas olika budgetförslag, förslaget från S+C+MP (”Budgetförslaget”), från M+L+KD (”Budgetförslaget från M+L+KD”) och sverigedemokraternas förslag (”SD:s budgetförslag (1/2)” och ”SD:s budgetförslag (2/2)”). Nu är det dags att redovisa förslaget från Vänsterpartiet.

Men först lite fakta.

Kommunen har gjort stora överskott de senaste åren. Så har t ex en resultatutjämningsreserv kunnat skapas på 50 milj kr, som kan användas de kommande åren. 2017 var en topp i det kommunala överskottet. I bokslutet redovisades då en förbättring av eget kapital med +76 milj kr, vilket innebar ett överskott mot budget med +53 milj. Det var dock en del engångsbelopp med i det bokslutet. I årets, 2018, mål- och resursplan var resultatet budgeterat till +24 milj kr. Kommunfullmäktige beslutade emellertid att tillföra socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 27 milj och detta finansierades då bland annat från resultatet, vilket nu beräknas bli bara 1,6 milj.

I framtiden ser vi en svårare ekonomisk situation för Vänersborg, skattepengarna tycks inte räcka till för alla de utmaningar som Vänersborg står inför. Det säger i och för sig de styrande med någon slags automatik varje år. Det är ofta ett argument för att hålla tillbaka utvecklingen av verksamheterna och för att få ”fina” siffror i bokslutet, dvs ett så stort överskott som möjligt. Men denna gång ser prognoserna mörkare ut. Ekonomerna räknar med att tillväxten av skatteunderlaget kommer att bromsas upp under nästa år. Det betyder, menar ekonomerna vidare, att ett:

”betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.”

I underlaget (Mål- och resursplan 2019-2021) förväntas kostnaderna åren 2020 och 2021 överstiga skatter och statsbidrag. Det innebär att kommunens ekonomi inte är långsiktigt hållbar.

Nästa år, 2019, förväntas emellertid intäkterna öka mer än kostnaderna. Resultatet utifrån den budget som S+C+MP har lagt, och som kommunstyrelsen har beslutat föreslå fullmäktige, beräknas till 46 milj kr. Men då är 23 milj intecknade på grund av en förändring i den kommunala redovisningen. Kommunen går nämligen över till komponentavskrivning, vilket innebär att driftbudgeten för underhåll av fastigheter och gator överförs till investeringsbudgeten. Resultatmålet, dvs överskottet, höjs därför från 1 % till 2 % – och 23 milj ”försvinner” från resultatet. Kvar blir ett beräknat överskott på 23 milj.

Det här med procenten kan vara värt en liten kommentar. Det är ”god ekonomisk hushållning” om resultatet uppgår till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det är dock inget lagkrav. Lagen kräver enbart ”balans”, dvs att de budgeterade intäkterna är större än de budgeterade kostnaderna. Det räcker med andra ord med 1 krona i överskott…

Kommunen får sina intäkter från skatter, avgifter och statsbidrag. Avgifterna och skatterna bestämmer kommunen själv och de kan fullmäktige höja eller sänka. (Avgifterna handlar oftast om att kostnaderna för verksamheten ifråga ska gå jämnt upp.) Statsbidragen däremot kan kommunen inte göra något åt – mer än att hoppas att de blir så stora som möjligt. Och hade det blivit en regering (i Sverige) bestående av t ex S och V, så hade de med all sannolikhet blivit större. Nu är det som det är. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och samma belopp 2018. Men från och med 2019 kommer statsbidraget att sjunka… Det minskar till 44 milj – och 2020 minskar det till 38 milj. (Statsbidraget räknas då på antalet kommuninvånare, inte som tidigare på en viktning för andelen nyanlända.) Vad jag förstår så fortsätter det sedan att minska. (Om inte en ny regering vill annorlunda.)

De minskade statsbidragen är ett av kommunens problem – intäkterna minskar. Det andra stora problemet är att nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, står inför stora ”utmaningar”. För BUN:s vidkommande har elevantalet stigit kraftigt de senaste åren, vilket har lett till en mängd ökade kostnader, t ex mer personal, mer skolmat, undervisningsmateriel, IT osv. Dessutom har en mängd moduler hyrts in för att eleverna ska få lokaler att vistas i – och hyreskostnaderna har skjutit i höjden. Inom socialnämnden härrör de enskilt största kostnadsökningarna från köpta platser inom ”Omsorg om funktionshindrade” och ”Individ- och familjeomsorgen”, hemtjänst samt personlig assistans LSS.

En enig barn- och utbildningsnämnd har begärt 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019. Socialnämnden begär 36,5 milj för nästa år. Även andra nämnder begär mer pengar, dock i betydligt mindre skala. Kultur- och fritidsnämnden begär 1,01 milj, byggnadsnämnden 500.000 kr, samhällsbyggnadsnämnden 600.000 kr och överförmyndarnämnden 300.000 kr. Nämnderna har alltså begärt ungefär 68 milj kr mer år 2019 än vad de fick för år 2018. Det är mycket pengar.

Det kan också tilläggas att löneutvecklingen för hela kommunen beräknas till 62 milj kr för 2019. Det är alltså kostnader som kommunen inte kan påverka.

Vänersborg står alltså inför det klassiska dilemmat – öka intäkterna eller minska kostnaderna.

De styrande i S+C+MP vill, om än inte skära ner (så mycket), så i varje fall stoppa kostnadsutvecklingen. Vilket i praktiken innebär nedskärningar, eftersom de stora nämnderna har sina (lagstadgade) uppgifter klara för nästa år, och de kräver mer pengar. Om inte BUN får dessa pengar har BU-förvaltningen tagit fram besparingsåtgärder som motsvarar ungefär 72 årsarbeten… (Det blir något färre nu, 7-8 stycken, när de styrande har slopat den sociala inkluderingspotten.) Hur socialnämnden ska spara vågar jag inte ens tänka på.

Inte heller oppositionen i form av M+L+KD vill ge nämnderna det de begär. Dessa partier har dock lagt en del förslag som på sikt skulle kunna leda till effektiviseringar i den kommunala verksamheten, utan att det slår mot verksamheterna. (Se ”Budgetförslaget från M+L+KD”.) Och det kan man ju hoppas på, även om eventuella besparingar då ligger i framtiden.

Det som jag saknar, i synnerhet hos S+C+MP, det är en diskussion om vad kommunen ska syssla med, vad kommunen ska prioritera. Är det rimligt att kommunen ska lägga pengar på icke-lagbundna verksamheter, i varje fall i den stora omfattning som sker nu? Jag tänker på arenan (netto 20 milj kr per år), Vattenpalatset (7-8 milj), bandy-VM (400.000+230.000), Bergagården, en flytt av hamnen till Vargön eller Wargön Innovation. Jag säger inte att det är fel (jag röstade t ex själv för Wargön Innovation), men jag efterlyser en diskussion.

Jag kan passa på att flika in att det överlag inte är mycket till samtal och diskussioner som förs över partiblocken i dessa tider. Vänersborgarna förväntar sig kanske, de borde göra det, att partierna i detta kärva ekonomiska läge tillsammans försöker hitta lösningar på kommunens problem. Men det sker inte och ansvaret ligger tungt på de styrande i S+C+MP. Vänsterpartiet har efterlyst en sådan diskussion. Det är också anledningen till att Vänsterpartiet lade fram sitt budgetförslag så sent (inte förrän 31 oktober). Vi ville samtala. Det märks också i den reservation som Lutz Rininsland (V) lämnade efter kommunstyrelsens sammanträde – se ”Reservationer gör sig bättre i klartext”.

Några ord om investeringar.

Vänersborg står inför stora investeringar de kommande åren. Det är ett av de stora problemen i kommunen, ur ekonomisk synpunkt.

Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2019-2021. Den innehåller sammanlagt investeringar för 1.114 milj kr, dvs mer än en miljard(!). (Och då är ändå investeringsbudgeten nerreviderad från 1.551 milj.) Det är t ex 391 milj kr till förskolor och skolor, 126 milj till framtida kök, 58 milj till idrottsanläggningar, 4 milj till särskilda boenden, kretsloppspark 10 milj, VA-investeringar 132 milj och sanering enligt Blåplan (utbyte av gamla rör) 48 milj.

För 2019 planeras investeringar för 397 milj kr. År 2020 planerar kommunen att investera för 380 milj och 2021 för 336 milj. Det innebär att Vänersborgs kommun måste ta nya lån för att finansiera investeringarna. I 2019 års finansieringsbudget planerar kommunen att låna 200 milj kr. Planerade investeringar 2020-2021 beräknas inte heller kunna hanteras inom ramen för skattefinansieringsnivån. I planen för 2021 uppgår kommunens långfristiga lån till 1.135 milj kr.

Hoppsan…

Hur ska Vänersborgs kommun fixa allt det här – verksamheterna och investeringarna? Det finns politiker som på fullt allvar tror att kommunen helt enkelt kan skära ner på kostnaderna. Det tror inte Vänsterpartiet. Vi tror inte heller att Vänersborg klarar sig utan investeringar. Det finns enligt Vänsterpartiet bara ett sätt – att öka inkomsterna.

Vänsterpartiet vill alltså lösa det klassiska dilemmat, öka intäkterna eller minska kostnaderna, genom att höja skatten.

Vänsterpartiet föreslår i sitt budgetförslag en skattehöjning på 1 krona. Det betyder en ökning av kommunalskatten från 22,21% till 23,21%. Detta innebär en ökning av kommunens intäkter med 70 miljoner. (Uppgiften kommer från Ekonomikontoret, enligt en annan uppgift kan det bli 80 milj.)

En sådan här skattehöjning innebär att om man tjänar 15.000 kr i månaden så får man betala 150 kr mer (varje månad), 20.000 kr/mån 200 kr och 30.000 kr/mån 300 kr.

Är Vänersborgarna villiga att betala detta för barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka? Vänsterpartiet tror det.

Det bästa hade i detta läge varit om partierna hade samlats, samtalat och diskuterat med varandra om hur Vänersborgs ekonomiska situation skulle kunna hanteras på bästa sätt. Och hitta en gemensam lösning.

Ska vi hoppas att de styrande partierna tar initiativ till detta? Eller ska det bli den vanliga munhuggningen partierna emellan i fullmäktige – med en osäker votering som följd?

.

PS. Det sker en komplettering av Vänsterpartiets budgetyrkande i en följande (kort) blogg: ”V:s budgetyrkande: En komplettering”.

%d bloggare gillar detta: