Stefan Kärvlings blogg

I onsdags var Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M) intervjuade i TTELA. (Se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”.) De båda är arkitekter till och ansvariga för det budgetförslag för 2020 som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni. De båda partierna, tillsammans med sina ”allierade” (alltså S+C+MP och M+L+KD), var också de som stod bakom budgetbeslutet som gäller i år 2019.

TTELA frågade kommunstyrelsen ordförande Augustsson (S) hur kommunens ekonomiska situation med stora underskott i år för både barn- och utbildningsnämnden och andra nämnder, särskilt socialnämnden som prognostiserar ett underskott på 43 milj kr, ska lösas. (Se för övrigt Lutz Rininsland blogg från i torsdags, han skriver om socialnämnden. Se ”I väntan på allt”.)

Det var samma välbekanta direktiv som vi har vant oss vid att höra från styrande politiker…

”På kort sikt behöver en nödvändig anpassning ske av nämndernas verksamhet till beslutad budgetram.”

Och:

”För att betona allvaret i situationen uppmanade kommunfullmäktige, i samband med delårsrapporten per april, samtliga nämnder och förvaltningar till stor restriktivitet vad gäller personalanskaffning, kurser och konferenser samt inköp av varor och tjänster under 2019.”

Det är lätt att sitta på ett kontor med siffror från kommunens ekonomiavdelning och uttala sig i allmänna ordalag om vad som behöver göras. Med ett fokus som ligger på handlingarna, på siffrorna och diagrammen i papperen. Det är något helt annat att på en förskola eller en skola att ta hand om fler barn eller elever per anställd. Det är något helt annat att möta barn och ungdomar i behov av särskilt stöd med färre elevassistenter och speciallärare. Det är något helt annat att individualisera undervisningen för fler i grupperna och klasserna.

Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M), tillika kommunstyrelsen 1:e vice ordförande, har också bara ord att erbjuda skolpersonalen:

”Vi i M-KD-L har också vid flera tillfällen påpekat vikten av att det är kommunens kärnverksamheter som ska prioriteras.”

Och så röstade de på en budget som innebar besparingar på förskola och skola…

BUN ska spara 9,7 milj kr i höst. Och förvaltningen försöker. I maj rapporterades följande varsel inför höstterminen: 5 barnskötare, 1 fritidspedagog, 1 leg förskollärare, 2 leg lärare, 1 modersmålslärare, 15 resurspersoner och 1 skolkurator. Det ska även sparas på lärarnas kompetensutveckling, vikariekostnader, inköpen av kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel och IT-satsning.

Det verkar emellertid inte som ”det går så bra”. Prognosen för året (2019) är att BUN kommer att göra ett underskott på 13 miljoner kr för år 2019…

Istället för att se verkligheten och behoven som de är sätter Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), liksom de flesta andra politiker (särskilt naturligtvis i de styrande partierna), ett stort hopp till att ska ske en genomlysning av kommunens verksamheter.

Konsultföretaget Public Partner AB har nämligen fått i uppdrag att gå igenom hur kommunen fungerar. Det känns lite som att Augustsson, Lidell och de andra förväntar sig att Public Partner är ”kavalleriet som kommer”, dvs att det kommer någon utifrån som ska rädda hela kommunen genom att förändra organisation, budget, roller och arbetssätt. Ineffektivitet ska upptäckas, pengar ska hittas, allt ska bli bättre. Och det ska inte kosta något. Mer än betalning till konsultföretaget självt då…

Nu tycker jag i och för sig att det kan finnas en poäng med att någon tittar på Vänersborg med nya fräscha ögon och utan politiska bindningar, men då borde kanske uppdraget vara annorlunda. Som resultat av genomlysningen förväntas nämligen:

”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”

Och då är det stor risk att vi hamnar där igen – personalen på golvet ska gå/springa snabbare mellan klassrummen och vårdtagarna, lärarna ska lära eleverna snabbare och bättre, sjuksköterskorna ska ge sprutor snabbare, hemvårdspersonalen ska koka potatisarna snabbare, lärarna ska rätta proven snabbare, dokumentationen ska ske snabbare, personal ska bytas ut mot robotar osv osv.

De som får ”skulden” för kommunens ekonomiska problem är de som gör jobbet – de på golvet är helt enkelt inte tillräckligt effektiva. Och åtgärder och ”effektiviseringar” föreslås av konsultföretaget som ledder till ökade sjukskrivningar, flykt från dessa yrken – och minskad och sämre välfärd…

Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Och lärare, rektorer, övrig skolpersonal. Och vårdnadshavare.

==

• Del 1 av denna blogg hittar du här – ”Förskolans och skolans framtid (1/2)”.
• Lutz Rininsland skriver i sin blogg om socialnämnden – ”I väntan på allt”.
• Boktips: ”De effektiva: En bok om varför välfärdens medarbetare går sönder” av Marcus Larsson och Åsa Plesner. (Se här.)

I tisdags skrev jag en blogg om skolupptakten i Idrottshuset. (Se ”Skolstart i Vänersborg”.) Där nämnde jag att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara 40 miljoner kr år 2020. I onsdags intervjuade TTELA kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M). I artikeln skriver TTELA:s journalist (se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”) att barn- och utbildningsnämnden:

”väntas hamna på ett underskott på 13 miljoner”

13 miljoner eller 40 miljoner?

TTELA skriver om 2019, jag skrev om 2020. Båda siffrorna stämmer. BUN kommer att gå med underskott i år. Och nästa år…

Jag tänkte att i två bloggar reda ut de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. Det är då viktigt att notera att skolornas läsår gör att på höstterminen (2019) gäller budgeten för 2019, som beslutades i november 2018, och på vårterminen (2020) är det budgeten för 2020 som styr, och som beslutades i juni 2019.

Och jag tänkte börja ”bakifrån”, dvs med 2020…

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och BU-förvaltningen kommer att tvingas spara, både i år och i synnerhet nästa år. Det kommer att leda till uppsägningar av legitimerad personal. (Jag förutsätter att majoriteten av politikerna i BUN väljer att följa budgetbeslutet.) Redan inför hösten har icke-legitimerad, men nödvändig, personal inte fått fortsatta anställningar. Men hur mycket BUN än drar ner på öppettiderna i förskolan, minskar på IT-satsningen, slutar köpa in läromedel, lägger ner nattomsorgen på Laternan eller gör sig av med personal så finns det inte en chans att BUN ska kunna spara 40 miljoner kronor nästa år. Eller 13 miljoner i år…

Fast från ledande politiker, dvs de som står bakom besparingskraven, kommer det att höras andra tongångar. De kommer, precis som när det ödesdigra budgetbeslutet fattades i juni, att säga:

• ”Skolan är central i den här budgeten.” (Bo Carlsson (C), 2:e vice ordf i kommunstyrelsen)
• ”Kärnverksamheterna är prioriterade.” (Mats Andersson (C), ordf i BUN)
• ”Bra skrivningar om skolan.” (Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN)
• ”Barn och elever prioriteras.” (Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN)

Den enda anledningen till dessa uttalanden, förutom att försöka dölja verkligheten, är att BUN inte behöver spara lika mycket pengar som socialnämnden… (Idag har för övrigt Lutz Rininsland bloggat om situationen i socialnämnden, se ”I väntan på allt”.) Och genom att ”leka med ord” försöker man lura vänersborgarna att tro att det är en satsning… Det kunde ju ha varit så, resonerar de, att vi i betongpartierna hade gjort tvärtom, dvs sparat mer på barn och elever än på de gamla och sjuka…

Det finns nämligen två skrivningar i budgetbeslutet för år 2020 som gäller BUN men inte socialnämnden. Det avsattes 20 milj kr till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag. BUN ska under vissa omständigheter kunna avropa dessa pengar. Vi kan dock redan nu notera att även om BUN får de 20 miljonerna så ska förskola och skola ändå spara 20 milj nästa år…

Det är emellertid osäkert om BUN får några av dessa pengar och får BUN det, så kan man alltså ändå inte kalla det en satsning.

Den första skrivningen i budgetbeslutet handlade om elevökning:

”Barn och utbildningsnämnden har också möjlighet att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever utöver prognos. För detta specificeras 5 miljoner och tas av det befintliga förfogandeanslaget.”

Det här betyder att BUN ska få ett tillskott om elevökningen fortsätter – ”utöver prognos”. Men då ska noteras att det är ingen som helst kompensation för de 40 milj kr som nämnden begärde, utan det är helt och hållet en kompensation för nästa års eventuella elevökning. Om det blir fler än ”utöver prognos” vill säga. Och prognosen talar om en elevökning… En sådan elevökning innebär naturligtvis extra kostnader för nämnden. De elever som finns i grundskolan idag får därför så att säga ingen kompensation med dessa, eventuella, pengar. Det skulle för övrigt inte bli särskilt mycket pengar. BU-förvaltningen räknar med att den ”genomsnittliga elevpengen” ligger på ungefär 98.034 kr. Det betyder att nämnden får 98.034 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 196.068 kr om det blir 12 osv. (”Elevpengen” är beräknad från 2019 års peng. Den blir säkert lägre nästa år…) Det vill säga – om elevökningen blir större än beräknat – ”utöver prognos”…

Den andra skrivningen i ”sexpartibudgeten” (S+C+MP/M+L+KD) är också tagen från de borgerliga partierna:

”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”

Bakgrunden är att BUN riskerar att tappa ytterligare 25,9 milj kr om nämnden ska spara 40 milj. Det är statsbidrag på 26 milj som kanske inte betalas ut, eftersom statsbidragen förutsätter att kommunen inte sparar på förskola och grundskola. Så det kan faktiskt bli så att det kommer att fattas 66 miljoner kronor för barn- och utbildningsnämnden nästa år!!

Jag blir inte riktigt klok på formuleringen i budgetbeslutet. Och tanken. BUN ska kunna avropa 15 miljoner eller delar av dessa pengar. Men när ska BUN ”avropa” pengarna från kommunstyrelsen? Rimligtvis när Skolverket beslutar att dra in statsbidragen, men då är ju beslutet redan fattat. Ska nämnden då skriva till Skolverket att ”oj, blev vi av med statsbidrag, men då satsar Vänersborg lite till…”? Och så omprövar Skolverket sitt beslut? (Vilket verket aldrig skulle göra.) Eller ska de avsatta pengarna helt enkelt ersätta de förlorade pengarna krona för krona? Men kan 15 milj ersätta förlorade 25,9 milj i statsbidrag? Och om det nu är så att det är tänkt att BUN ska få de här pengarna, varför får inte nämnden pengarna direkt i budget. Det frågade jag förresten Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordförande i BUN, om i fullmäktige. Henriksson svarade:

”Det kan man fråga sig.”

Men, för att vara optimistisk… Säg att BUN får alla dessa 20 milj kr som är avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag. Pengarna skulle då enligt betongpartierna kompensera BUN för, ja vaddå? De 40 miljonerna som nämnden behöver? De 66 miljonerna som nämnden ”blir av med” om vi också räknar in de förlorade statsbidragen?

Och när ska det beslutas att BUN får del av dessa pengar och när ska de betalas ut? Säg att kommunstyrelsen beslutar i april att 20 miljoner ska betalas ut i maj 2020. Vad gör BUN med dessa miljoner – anställer fler pedagoger? Nä, det går självklart inte. Dels är det då bara två månader kvar på läsåret och vilka lärare avslutar sina jobb i t ex Trollhättan och börjar i Vänersborg i två månader? (De har också uppsägningstid i Trollhättan.) Dessutom vet inte BUN om pengarna finns nästa läsår… De extra pengarna gäller ju bara år 2020, och inte vårterminen 2021. (Här nuddar vi återigen problemet med ”tidskomplikationen”. Kommunens budget sträcker sig över ett kalenderår, medan grundskolan arbetar med läsår.)

Jag frågade i veckan barn- och utbildningsförvaltningen om de har fått några besked om hur de här 20 miljonerna ska avropas/användas. Det hade inte förvaltningen fått…

Som jag avslutade tisdagens blogg – barn- och utbildningsförvaltningens slogan, ”Tillsammans gör vi bra bättre”, behöver revideras…

Det finns en fortsättning på den här bloggen, se ”Förskolans och skolans framtid (2/2)”. Den bloggen tar upp innevarande år.

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avlöpte som på räls. Det var som väntat bara besparingsåtgärderna som vållade debatt. (Om du vill veta vilka andra ärenden som avhandlades hänvisar jag till gårdagens blogg, se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Barn- och utbildningsförvaltningen hade inför nämndens beslut idag ställt upp ett ”smörgåsbord”, en lista, av besparingsåtgärder. Allt för att få en ”budget i balans”. En ”budget i balans” betydde en nedskärning av nämndens utgifter med 9,7 milj kr.

Förvaltningens lista på besparingsåtgärder var på sammanlagt 15,6 milj kr. Men så var tanken alltså att politikerna skulle få välja ut vilka av de föreslagna åtgärderna som de ville vidta, för att komma upp till 9,7 milj. Det innebar att vissa åtgärder inte behövde vidtas. Ett smörgåsbord med andra ord, ”ta det du vill”. (Jag försöker förklara detta begripligt, eftersom inte ens några av nämndens ledamöter riktigt förstod.) Det kan tilläggas att förvaltningens ambition med besparingsåtgärderna var att hitta sådana åtgärder som inte skulle innebära någon neddragning av personal.

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) hade redan innan sammanträdet lagt ett förslag på vilka besparingsåtgärder som han ville att nämnden skulle vidta. Det visade sig snart att man inom ”betongalliansen” inte var enig med ordförande. M+L+KD, som tog besparingsbudgeten i kommunfullmäktige tillsammans med ”betongkollegorna” i S+C+MP, ville spara på ett annorlunda sätt. Och S+C+MP-gruppen gjorde också några justeringar i ordförandes ursprungsförslag.

Alla betongpartier var således överens om att spara, men det fanns två förslag på åtgärder. (Som egentligen var till förväxling lika.)

Barn- och utbildningsnämndens majoritet, dvs S+C+MP, ville spara på följande – och det blev också nämndens beslut:

• spara 1.750 tkr (tkr=tusen kronor) på lärarnas kompetensutveckling,
• föra över 600 tkr av nämndens förfogandemedel till verksamheten,
• spara 3.500 tkr på vikariekostnader,
• minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel med 2.250 tkr och
• reducera IT-satsningen med 1.000 tkr.

Det blir sammanlagt en besparing på 9,1 miljoner kr. Det saknas följaktligen 600.000 kr för att få en ”budget i balans”. Varför majoriteten stannade där vet jag inte. Kanske hoppas den på att det ska dyka upp några ”extrapengar” någon annanstans, typ att någon inom den centrala administrationen slutar och tjänsten inte återbesätts…

Men inte nog med det.

Om BUN har avsatt 600.000 kr i förfogandeanslaget (en ”reservpott” för oförutsedda utgifter, den är på totalt 800.000 kr) och dessa används i verksamheten istället, så kan jag inte förstå hur det kan räknas som en besparing. De 600.000 som majoriteten tror sig spara är ju bara en omflyttning av pengar från ett konto till ett annat.

Dagens BUN-beslut torde därför inte följa kommunfullmäktiges beslut, som flera nämndsledamöterna var med och fattade (de flesta i BUN sitter också i fullmäktige). Skillnaden är 1,2 miljoner kr som BUN med dagens beslut struntar i att spara…

Men inte nog med det.

3,5 milj kr ska enligt BUN:s beslut sparas på vikariekostnaderna. I beslutet står det att det ska vara som:

”en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader”.

Grejen är bara den att arbetet med att få ned sjuklönekostnaderna har gått i stå. Kostnaderna har inte minskat i år trots att det har pågått ett arbete för att få ner sjuktalen. Det här sa tjänstemännen tydligt på sammanträdet. Det finns inget, absolut inget, som säger att sjukfrånvaron ska minska nästa år, och särskilt inte till den grad att nämnden ska kunna spara 3,5 milj kr. Även den här besparingsåtgärden torde vara ett slag i luften. Såvida det inte blir som jag beskrev i gårdagens blogg… Det vill säga att pedagoger i förskolan och skolan ska göra sina sjuka kollegors jobb också… Utan ersättning… (Jag skrev mer om detta i min förra blogg; se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Men inte nog med det.

 Att minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel kommer i konflikt med Skollagen. Så här står det i Skollagen:

”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten (min fetstil) efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Läromedel och lekmaterial ingår i den elevpeng som varje förskola och skola får. Och som förskolechef och rektor har ansvar för att fördela. Men det här brydde sig inte nämnden om… Vilket faktiskt reser en stor principiell fråga om hur nämnden, som huvudman, ser på sin och förskolechefers/rektorers befogenheter.

Det kan vara värt att också kommentera vilka åtgärder som M+L+KD ville se för att spara 9,7 milj kr.

M+L+KD vill precis som S+C+MP spara 1,75 milj kr på kompetensutvecklingen. Och istället för att omfördela en del av förfogandemedlen så vill partierna lägga hela posten på 800.000 kr på verksamheten. Fast det är fortfarande ingen besparing, utan en intern omfördelning av medel…

M+L+KD vill också minska vikariekostnaderna med 3,5 milj kr och minska inköpen av läromedel och lekmaterial med 2,75 milj kr. Det sistnämnda är en större summa än den S+C+MP beslutade.

Som synes kan samma kritik riktas mot det borgerliga förslaget som mot majoritetens förslag. Med en skillnad…

M+L+KD vill spara 900.000 kr på att lägga ner grundskola och fritidshem i Rösebo.

Partierna skriver:

”Att hos kommunfullmäktige anhålla om att få omorganisera verksamheten såtillvida att grundskole- och fritidshemsverksamhet inte längre bedrivs på Röseboskolan.”

Oops. M+L+KD beslutar att spara på en verksamhet som inte nämnden själv har befogenhet att besluta om. Att lägga ner skolor är det fullmäktige som gör… BUN föregriper alltså ett fullmäktigebeslut. Som aldrig torde bli av. Sverigedemokraterna har ju t ex avgett ett vallöfte om att inte lägga ner någon landsbygdsskola…

Fast det har ju andra partier också gjort… På en valdebatt i Gestad tidigare i år så avgav samtliga borgerliga partier löftet inför de församlade åhörarna och pressen att inte lägga ner någon landsbygdsskola. Några månader senare bryts även detta löfte. (Finns det några fler vallöften kvar att bryta kan man fråga sig…?) Vad säger Gunnar Lidell (M) och Carl-Ewert Berg (KD) som var särskilt tydliga med att landsbygdsskolorna skulle behållas…?

Jag vet inte hur M+L+KD resonerar, fast jag vet inte hur S+C+MP resonerar heller för den delen. Så det jämnar liksom ut sig. För min del så känns hela betongalliansens resonemang tämligen, ja, parodiskt. Faktiskt. (Kanske kan någon bloggläsare som har röstat på något av betongpartierna ge mig någon bra förklaring?)

SD förresten. Sverigedemokraterna hade nog inte riktigt förstått diskussionen, vilket Ola Wesley (SD) faktiskt själv sa i slutet:

”Jag har missuppfattat alltihop.”

SD framförde först att partiet skulle rösta nej till alla besparingsförslag, sedan ändrade han sig och sa att SD skulle lägga ner sin röst. Vid omröstningen sa Wesley varken ja eller nej, men han deltog i beslutet och reserverade sig inte. Vad jag förstår så kan detta bara betyda att SD stödde förslaget från S+C+MP. Ingen begärde för övrigt votering, kanske gjorde inte M+L+KD det för att de inte ville riskera att just deras besparingsåtgärder skulle få majoritet…

Och Vänsterpartiet då?

Jag röstade nej. Det var kanske inte formellt riktigt, kanske hade det varit mer formellt korrekt att avstå från att delta i beslutet. Men jag reserverade mig i kommunfullmäktige mot nedskärningsbudgeten, och nu gjorde jag detsamma i barn- och utbildningsnämnden. Jag röstade alltså nej och lämnade in en skriftlig reservation. (Jag kommer att publicera den senare.)

Sammanträdet avslutades med ett julbord.

Till sist vill jag tacka alla ledamöter och ersättare i nämnden för den här mandatperioden. Trots att vi har haft olika åsikter vid ett flertal tillfällen så har diskussions- och samarbetsklimatet varit mycket gott.Och alla har haft, tror jag, även om jag ibland har tvivlat, barnens och elevernas bästa för ögonen.

Och till dig ordförande Anderson. Trots en del fnurror på tråden mellan dig och mig (och även andra) så har du skött och lett sammanträdena på ett bra sätt. Och jag tror att det till stor del är din förtjänst att mötena har hållits i positiv anda. Jag uppskattar särskilt att du införde tid, utanför protokollet, för samtal och överläggningar i nämnden innan den formella ”beslutsomgången”. Det gjorde att vi ofta förstod varandra bättre och ibland faktiskt också kunde resonera oss fram till en gemensam uppfattning. (Jag hoppas att kommunstyrelsen gör detsamma nästa mandatperiod.)

Och tack alla i förvaltningen. Jag förstår inte hur ni kan stå ut med oss politiker…

Det är inte bara årets sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN), det är mandatperiodens sista. Det betyder att några ledamöter går till nämnden för sista gången imorgon… Medan åter andra kommer att vandra till möteslokalerna, vilka de nu än blir, i ytterligare 4 år. Vilka som slutar och vilka som kommer tillbaka i januari blir officiellt och offentligt på onsdag. Då ska kommunfullmäktige utse alla ledamöter och ersättare i kommunens styrelser och nämnder. Om inget väldigt oförutsett inträffar så kan jag avslöja att denne vänsterpartistiske bloggare blir en av dom som återkommer till nämnden. Och får därigenom också uppleva sin pensionering som varande ledamot i BUN…

Ordförande för mötet blir Mats Andersson (C). Som vanligt frestas jag att säga, men det var faktiskt ett tag sedan sist. Andersson har inte lett nämndens möte sedan september. Men jag tror ändå inte att Andersson är särskilt ringrostig. Han kommer säkerligen att lotsa nämndens ledamöter genom ärendelistan på sedvanligt effektivt sätt. Det är ju en del ärenden att avhandla, fast ett framstår som särskilt viktigt – detaljbudgeten för 2019.

Men först de andra ärendena.

Sammanträdet börjar i vanlig ordning med en verksamhetsuppföljning. Denna gång presenteras området ”resursanvändning”. Det finns som vanligt inga handlingar utskickade inför detta ärende utan all information ges på sittande möte. Å andra sidan är det inga beslut som ska fattas.

Sedan kommer en annan traditionell punkt – ”Redovisning av nyckeltal december 2018”. Det innebär att ledamöterna får en koll på läget inom nämndens verksamhetsområden.

Några nedslag. På fritids var personalens sjukfrånvaro i oktober 9,4%, jämfört med 8,0% motsvarande tid förra året. I grundskolan uppgick sjukfrånvaron till 6,7% i oktober (5,7% oktober 2017). Under rubriken ”Kränkande beteende” så kan vi läsa att 115 tillbud har registrerats i grundskolan under oktober (54 i okt 2017). Rapporteringen av tillbuden varierar kraftigt mellan månaderna och har gjort så även under 2017. Därför är det svårt att dra några slutsatser. Men visst tycks det vara höga siffror, både för tillbud och sjukfrånvaro…

När det gäller tillbud har vi ju inte heller kunnat undvika att läsa i lokalpressen om händelserna på Torpaskolan i förra veckan. Vi får se om nämnden får någon information om detta.

Det har varit en del arbetsskador i grundskolan under hösten, det kan vi se på siffrorna. Det framgår dock inte vad det är för typ av skador eller orsakerna till dessa. (Sådant brukar i och för sig redovisas särskilt vid ett annat tillfälle.) Arbetsskadorna har dock inte varit fler än förra året. Kommunen och dess skolor har inte fått någon kritik från Skolinspektionen under hösten. Och det är ju glädjande.

Och till sist kan vi konstatera att barnantalet i den kommunala förskolan fortsätter att öka. Det var ungefär 90 barn fler i november än för ett år sedan. (1.690 barn var inskrivna förra månaden.) På kommunens fritids har elevantalet minskat med omkring 80 barn jämfört med förra året. Däremot har grundskolan, precis som förskolan, ökat sitt elevantal. Det går nästan 60 fler elever än för ett år sedan (4.335 elever i november).

Sedan följer ärendet ”Budgetuppföljning november 2018”. Här kan ledamöterna konstatera att prognosen för året har ändrats något. Nämnden beräknas göra ett överskott på 2 milj kr. Vad jag förstår så har den ändrade prognosen med semesterlöneskulden att göra – en kostnad som ofta är väldigt svår att beräkna i förväg.

Innan barn- och utbildningsnämnden ska ge sig på detaljbudgeten och nästa års besparingar så ska nämnden fastställa bidrag och andra beräkningsgrunder ”inför beslut till fristående förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och enskild pedagogisk omsorg”. Det är helt enkelt så att bidragsbeloppet till ”friskolorna” grundar sig på den budget som fullmäktige beslutar. Och nu har kommunfullmäktige bestämt att förskolan och grundskolan ska spara. Alltså blir det mindre pengar till de fristående aktörerna också, ex Fridaskolan.

Ärende 5 har rubriken:

”Verksamhetsplan och detaljbudget 2019”

Nu blir det allvar för nämnden. Kommunfullmäktige fattade i november beslut om budgeten för nästa år. Betongalliansen bestående av S+C+MP+M+L+KD fattade gemensamt beslutet att barnen och eleverna i förskola och skola ska spara pengar till kommunen. Och egentligen är det ju inget som BUN kan göra något åt imorgon. Nämnden måste, vilket den vill eller ej, verkställa fullmäktiges beslut. Å andra sidan sitter ju många som fattat beslutet i KF också i nämnden, och på det sättet vill ju även majoriteten av nämndsledamöterna spara på förskola och skola… Vi som inte röstade för budgeten i fullmäktige kan som jag ser det inte ta ansvar för beslutet och ge klartecken för BUN:s nedskärningar.

Den första punkten i det beslutsförslag som förvaltningen har lagt fram till nämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar om följande åtgärder (yy) till ett belopp om (xx) tkr, för att detaljbudget 2019 ska vara i balans, och för att barn- och elevpengen ej ska sänkas.”

En synnerligen kryptisk formulering. Låt mig förklara. Elevpengen är den summa pengar som varje förskolechef och rektor får för varje elev. Denna ”peng” ska räcka till allt som har med antal lärare, grupp- och klasstorlek, undervisningsmateriel, IT osv att göra, med andra ord – själva undervisningen. (Kostnader som skolbuss, skolmat, lokaler etc betalas centralt, dvs innan elevpengen fastställs och delas ut.) Det måste ändå påpekas att Vänersborg med tanke på de dåliga resultat som uppvisas och kommunens placering i Lärarförbundets skolranking skulle behöva höja elevpengen ordentligt.

Förvaltningen försöker alltså att få politikerna att genomföra besparingar som inte drabbar själva undervisningen som t ex antalet pedagoger.

Förvaltningen skriver:

”Inte göra åtgärder som avser neddragning av personal.”

Förvaltningen har beskrivit besparingsåtgärderna med ”(yy)”. Politikerna har fått ett smörgåsbord av besparingsåtgärder och vilka åtgärder politikerna ska besluta om får politikerna bestämma och stå för själva. Och vill de spara mer, eller mindre, än vad fullmäktige har beslutat så är det upp till politikerna det också… (Jämför ”(xx)”.)

För att få en ”budget i balans” så måste verksamheten skäras ner med motsvarande 9,684 milj kr. Det är inte riktigt lika mycket som alla, och jag själv, först befarade, men betänker man att BUN hade yrkat 30 miljoner kr mer nästa år – bara för att upprätthålla samma kvalitet som i år, så förstår man kanske bättre vad en besparing på 10 milj kr betyder. (Budgetbeslutet innebar dock att BUN slipper att betala 7-8 milj kr för ”Framtida kök” och ekologisk mat nästa år. Hade BUN vetat detta från början hade summan på 30 milj kr minskat med motsvarande summa.)

Förvaltningen ger politikerna i nämnden följande besparingsåtgärder att välja på (mkr=miljoner kronor):

• ”Minska vikariekostnaden inom Förskola/Grundskola” Besparing: 3,5 mkr
• ”Stänga den öppna förskolan Sirius” Besparing 0,35 mkr
• ”Stänga Lanternan helg-, kväll- och nattomsorg” Besparing: 1,45 mkr
• ”Förskola – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,625 mkr
• ”Fritidshem – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,375 mkr
• ”Omorganisera verksamhet (grundskola, fritidshem) 2019 avser verksamhet i Rösebo” Besparing: 0,95 mkr
• ”Stoppa satsningen på IT-verktyg i grundskolan” Besparing: 2,65 mkr
• ”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling” Besparing: 1,75 mkr
• ”Ompröva beslut gällande fria skolkort och skolskjuts till profilklass” Besparing: 0,55 mkr
• ”Halvera inköp för böcker, läromedel, lekmaterial och kontorsmaterial” Besparing: 2,9 mkr
• ”Avsluta köp från Kultur- och fritidsförvaltningen” Besparing: 0,535 mkr

Alla ovanstående åtgärder tillsammans sparar 15,635 milj kr. Och BUN ska spara minst 9,684 milj kr. Det motsvarar för övrigt omkring 20 årsarbeten. Vilka åtgärder ska politikerna välja? Det kommer nämnden att diskutera på morgondagens sammanträde. För egen del vill jag inte välja något alternativ, Vänsterpartiet stod inte bakom beslutet i fullmäktige att spara på förskola och skola. Det beslutet får partierna i betongalliansen stå för…

Ordförande Mats Andersson (C) har lämnat ett förslag på vad han vill spara på. Och då antar jag att åtminstone S+MP står bakom förslaget, kanske också M+L+KD.

Ordförande Andersson vill att förvaltningen vidtar följande åtgärder:

”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling motsvarande en kostnad av 1.750 tkr (tkr=tusen kronor; min anm) mot bakgrund av redan planerad kompetensutveckling samt i möjligaste mån förlägga möten och utbildningstillfällen i lokaler som redan disponeras av Vänersborgs kommun.”

Den här åtgärden finns även med i förvaltningens smörgåsbord av åtgärder. Jag är så gammal i läraryrket så jag kommer ihåg hur arbetsgivarna en gång i tiden tvingade igenom att lärarna skulle arbeta några veckor mer på sommarloven. Det var ju så oerhört viktigt med kompetensutveckling. Sedan blev det med tiden allt mindre viktigt med kompetensutveckling… Nu visas detta med ännu större tydlighet – ni lärare ska vara på arbetsplatsen, men någon kompetensutveckling tänker vi inte kosta på er. Härligt inspirerande och uppmuntrande attityd som arbetsgivaren visar pedagogerna…

”Omfördela anslagsbindningsnivå från nämndens förfogandemedel till verksamheten med 600 tkr.”

Denna besparingsåtgärd har ordförande Mats Andersson kommit på själv. Det låter som om det ligger och skvalpar massor med pengar någonstans, pengar som skulle kunna användas bättre. Men förfogandeanslaget är litet och det fungerar som en reserv för oförutsedda utgifter. Det brukar alltid finnas sådana här små reservpotter i alla organisationer.

”Minskad vikariekostnad inom nämndens ansvarsområden motsvarande 20% till en kostnad av 3.500 tkr som en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader.”

Åtgärden finns med i smörgåsbordet. Men man kan fundera på hur man kan föreslå en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när man inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att spara på detta sätt. Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…?

En besparing på vikarier är orealistisk. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Innebär åtgärden att en pedagog i förskolan ska ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka?

Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt!

Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner. Kommunen får inte spara pengar genom att ställa in lektioner och ge eleverna ledigt.

Mats Andersson vill också:

”reducera inköp för kontorsmaterial, lekmaterial samt läromedel till en kostnad av 2.250 tkr.”

Den här åtgärden fanns också med i förvaltningens smörgåsbord. Och tja, vad säger man? Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har dessutom varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Det kan samtliga pedagoger vittna om. När fick t ex elever i 7:an nya läroböcker senast?

Och en annan sak som jag inte förstår. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Ska vi politiker nu gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Mats Anderssons (C) sista besparing är utan siffror:

”Förvaltningen uppmanas att under 2019 vara restriktiv vid tillsättning/återbesättning av tjänster inom central administration.”

Vi får se om de andra partierna håller med Mats Andersson i hans val av besparingsåtgärder. Jag tror faktiskt inte att M+L+KD gör det. Min känsla är att de istället vill lägga ner skolorna i både Rösebo och Väne Ryr, och därigenom spara pengar. Men det får de i så fall bråka om själva.

Det blir till att skriva en reservation i ärendet… Precis som jag reserverade mig i fullmäktige mot budgetbeslutet…

Det var ärendena på mandatperiodens sista sammanträde.