Arkiv

Archive for the ‘BUN 2018’ Category

Redovisning BUN 19 nov

30 november, 2018 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan barn- och utbildningsnämnden (BUN) hade sitt sammanträde. Det var på måndagen förra veckan, den 19 nov. Då träffades ledamöterna efter ett långt uppehåll, oktobermötet blev ju inställt. Dock var inte ordförande Mats Andersson (C) närvarande, utan mötet leddes av nämndens 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Efter själva sammanträdet fortsatte nämnden med en ”dialog” om ekonomi.

Det har inte blivit någon tid för att redovisa mötet, eftersom det dels var kommunfullmäktige två dagar efteråt (med det tragiska budgetbeslutet, se ”KF-beslut: Budgeten 2019”) och dels har det ju hänt en del i kommunledningen på sistone… Jag hann emellertid redogöra, innan mötet, för de ärenden som skulle tas upp på BUN. (Se ”BUN imorgon”.)

En av de moderata ledamöterna sammanfattade barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Och det var nog, tyvärr, en ganska träffande sammanfattning.

Mötet började med en information om och analys av kunskapsresultaten utifrån betygsresultaten i vårens åk 6 och åk 9. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)

Ledamöterna fick reda på att 75% av alla elever i åk 6 i de kommunala skolorna hade fullständiga betyg. Det är egentligen en alltför låg siffra, men då ska man komma ihåg att det gick ganska många nyanlända i årskursen – som självklart har det svårare att få betyg. Det var en svag uppgång av meritvärdet i åk 9 och andelen elever som fick betyg i alla ämnen ökade, medan behörigheten till gymnasiet var oförändrat.

Det kan noteras att flickornas resultat hade sjunkit det senaste året, liksom resultatet för de elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Detsamma gällde också resultaten för de elever som är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen har också ökat från drygt 7% förra året till 13,3% i år.

Det är svårt att se att dessa resultat, liksom hela den kommunala skolans resultat, ska kunna förbättras nästa år med tanke på den besparingsbudget som kommunfullmäktige antog… Även om Gunnar Bäckman (KD) menade att det inte alltid är pengar som är lösningen. Min åsikt är att kommunen lämnar sina elever i sticket…

Förvaltningen var tydlig, visst handlar det om resurser. Och utan pengar från staten så hade det varit riktig katastrof för kommunens skolor. Dessutom behövs det pengar till nya förskolor och skolor. Egentligen finns det inte ens idag tillräckligt många lokaler att undervisa i…

Nämnden diskuterade en hel del kring resultaten. Gunnar Bäckman (KD) pläderade för ett 10:e skolår, hur detta nu skulle kunna införas (för de elever som inte får tillräckligt bra betyg) utan att det kostar något… Förvaltningen menade dock att det redan nu finns möjlighet för elever att gå ett 10:e skolår.

Henrik Josten (M) tyckte att hela informationen visade att kommunen står inför ett strategiskt problem som måste tas upp på en högre nivå. Och det höll de flesta ledamöter med om, också undertecknad. Tove af Geijerstam (L) ansåg att ett av kommunalråden borde bli ordförande i BUN. Och det kan ju vara ett sätt att öka skolans ”status” i kommunalpolitiken.

Nämnden fick också några andra alarmerande siffror. 20% av eleverna i åk 8 (fl 33%, p 9%) upplever ganska eller mycket stress. 20% av flickorna har ofta eller alltid huvudvärk. Skolfrånvaron har också ökat. Det visar sig även att allt fler elever remitteras till synundersökningar nu för tiden. Kan det vara dataskärmarnas fel?

På nästa ärende fick nämnden information om lokaler. Det var inte heller särskilt upplyftande. Det är fuktproblem på Norra skolan och mögel har upptäckts. Vissa rum har stängts för att personal mår dåligt och konferenser får hållas i skattehuset… Det måste åtgärdas och byggas om på Norra… Och det finns inga ersättningslokaler…

Det är positivare besked från Öxnered. Byggnationen av skolan börjar på allvar nu under hösten. Byggtiden beräknas till 3 år och eleverna går kvar i skolan under tiden. På Mariedalskolan ökar elevtalet. Habiliteringen ska byggas om och bli skola. Det är tänkt att Mariedalskolan ska bli 4-parallellig. Om nu arkitekten lyckas göra om habiliteringen till skola. En ombyggnad ska förhoppningsvis vara klar ht 2019.

Centralköket på Torpaskolan ska byggas om med början i sommar. Det ska vara klart 2021 och sedan är det tänkt att matsalen och aulan ska rivas. Fridhems förskola har renoverats och byggts ut med 2 avdelningar. I Mulltorp är det dags för skolan att renoveras. Förskolan är strax färdigbyggd och flyttar in till jul. Skolan ska stå klar till sommaren. Belfragegatans förskola (Hönan) blir klar april-maj. Då flyttar Poppelvägens förskola dit med 4 avdelningar. Den nya förskolan har plats för ytterligare 2 avdelningar. Kastanjevägen 40 ska renoveras. Renoveringen börjar kring jul. Och till sist, Blåsut förskola har renoverats och står klar i februari.

Många av ombyggnationerna etc innebär att det blir en hel del omflyttningar av barn. Sedan är nämnden i behov av en helt ny skola på Holmängen. Jag tror dock inte att denna ens är med i investeringsplanen för de närmaste åren… Vi ska inte heller glömma att många fastigheter är i behov av underhåll…

Gunnar Bäckman frågade om skolan i Väne Ryr. Det finns ju ett fullmäktigebeslut om att skolan ska stängas om inte tillräckligt antal elever går där. Svaret blev att eleverna räknas den 15 december. Om skolan läggs ner, det beslutas vad jag förstår av kommunfullmäktige, så får eleverna plats på Onsjöskolan.

I månadsuppföljningen visade det sig att nämndens prognos har förbättrats, från ett nollresultat till 4 milj kr i överskott. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. Föräldrar har inte heller valt de platser som finns i förskolan och det är färre barn än beräknat i förskoleklassen och på fritidshemmen.

Utredningen av min motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö ska redovisas i kommunstyrelsen innan den kommer till BUN. Därför var den inte utskickad i handlingarna till nämnden inför sammanträdet och ledamöterna fick således inte heller se utredningen på mötet. Den ska dock tas upp i nämnden så småningom. Det blir efter årsskiftet – med en ny nämnd.

Det var en del andra ärenden också, men jag tror att jag avslutar min redovisning av sammanträdet här. De andra ärendena har jag beskrivit i bloggen ”BUN imorgon”.

Och sedan började dialogen om detaljbudgeten.

Nämnden fick sig en omfattande och närmast total redovisning av nämndens kostnader och intäkter. Det tog längre tid att redovisa kostnaderna, kanske beroende på att de var större än intäkterna…

Det var en nödvändig och viktig information, som jag också hoppas att den nya nämnden får ta del av i januari. Redovisningen var emellertid så detaljerad och med så många siffror att det är omöjligt att redovisa den här.

Men sammanfattningsvis, läget för BUN, läget för förskole- och grundskoleverksamheten ser oerhört mörkt ut. Närmast katastrofalt. Det saknas 32 milj kr efter kommunstyrelsens beslut. Möjligtvis kan nämnden få ytterligare ett antal miljoner efter fullmäktiges beslut då förslaget från kommunstyrelsen till en del förändrades. Jag får återkomma till det efter nästa nämndsmöte, jag är ganska säker att nämnden får mer information då.

Men visst innebär beslutet stora neddragningar nästa år, därom råder det inga tvivel. Dessutom kan fullmäktiges beslut innebär neddragningar av statsbidraget eftersom statens pengar inte får användas för att kompensera neddragningar i den kommunala budgeten. Och elevpengen kommer att minska… Och inte nog med detta. Det går inte att börja avskeda personal nu inför vårterminen, vilket innebär att kostnaderna för denna termin blir för höga. Därför kommer nästa års besparingar att till stor del drabba höstterminen 2019 (och därmed också vårterminen 2020). Det brukar kallas ”halvårseffekt”. Det blir så att säga ingen besparing det första halvåret och så drabbar hela årets besparingar enbart det andra halvåret, dvs höstterminen…

Jag undrar hur många pedagoger som måste avskedas läsåret 2019-2020…?

Som sagt:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Det känns bittert så här några månader efter valet – och i synnerhet efter alla de vallöften som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) gav innan valet när de fiskade röster…

BUN imorgon

18 november, 2018 1 kommentar

Inte nog med att det är sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, redan imorgon måndag är det möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Det var ett tag sedan BUN hade sammanträde, förra månaden var det ju inställt. Det fanns inte tillräckligt med beslutsärenden. Det är väl nästan så att det inte finns det imorgon heller.

Sammanträdet börjar med ärendet ”Verksamhetsuppföljning och systematiskt kvalitetsarbete”. Denna novemberförmiddag presenteras området ”kunskapsresultat i grundskolan och grundsärskolan” samt ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”. Ärendet är en information till ledamöterna, inga beslut alltså.

Kunskapsresultaten, i form av betygsresultaten från avgångsklasserna i våras, har ju varit kända ett tag. Resultatet var bättre än förra året, men fortfarande väldigt mediokert. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.) Och sen kom Lärarförbundets skolranking häromveckan och slog undan det mesta av det hopp som ändå hade skapats av de något bättre betygsresultaten. (Se ”Vänersborg tappar återigen i skolranking!”.)

Och sedan kom knockoutslaget… Jag tänker naturligtvis på det budgetförslag som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) har kommit överens om att lägga på onsdagens kommunfullmäktige. Neddragningar och åter neddragningar… (Se ”Budget: Valfläsket brinner”.)

Jag vet ärligt talat inte hur stor idé det är att sitta och vara i opposition i barn- och utbildningsnämnden längre. Eller fullmäktige. Det känns tämligen meningslöst. (Jag undrar förresten hur tjänstemännen känner det? För att inte tala om alla pedagoger och övrig personal…)

Som bekant yrkade en enig(!) barn- och utbildningsnämnd på 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019 jämfört med i år. Nu ska majoriteten i fullmäktige, innehållande bland annat flera politiker i BUN, i stället minska tilldelningen med 2,697 milj. Det ska bli intressant att höra deras förklaring till denna 180-graderssväng. Kan det vara så enkelt att valet nu har varit…?

Dock hör jag rykten om att BU-förvaltningen på något sätt har lyckats behålla statsbidraget för likvärdighet på 17 milj kr. Det skulle i så fall betyda att nämnden bara måste spara 15 miljoner på barnen och eleverna nästa år. Vi får säkert höra mer om detta imorgon.

Sedan följer ytterligare en information – om lokaler. Det blir en synnerligen intressant information. Får eleverna plats i Vänersborgs skolor? Det finns inget underlag utskickat, utan all information kommer på sammanträdet.

Nästa ärende är också ett informationsärende, den traditionella budgetuppföljningen.

Prognosen för året har justerats, till det positivare. Det beräknas att nämnden gör ett överskott på 4 milj kr. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. (Och något till som jag inte riktigt förstår, får fråga om det imorgon.)

I underlaget kan vi också läsa att elevantalet i grundskolan har ökat med 55 elever jämfört med för ett år sedan. (21 nya elever den senaste månaden.) Fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen (6-13 år) har minskat med 96 elever under samma period. (Dock en ökning den senaste månaden med 14 elever.) I barnomsorgen stod, i september, 80 barn i kö.

Nämnden ska godkänna en upprättad rapport av utförd internkontroll.

När man läser rapporten så ser man att det finns förbättringspotential på olika håll, t ex när det gäller inventarieförteckningar. Med säg den rektor som har möjlighet att prioritera läsning av nya rutiner för inventarieförteckningar… Kunskapen hos de som har beställar-ID gällande inköpsrutiner, ramavtal och innebörd av mottagnings- och beslutsattest kan också bli bättre. Det gäller också till vissa delar ärendehantering, hemsida och sociala medier samt IT-kostnader, leasing- och användarkostnader. Plus en hel del annat. Naturligtvis ska allt fungera och det är viktigt att det gör det, men det är tämligen omöjligt att som enskild fritidspolitiker hålla koll på sådant här. I och för sig kanske det är just därför som internkontroller är desto nödvändigare. Men jag som politiker – jag har ju egentligen inte den ringaste aning om något av det som står i underlagen. Och ändå ska jag godkänna rapporten… Jaha, då får jag väl göra det… Typ… Det ser ju trots allt ut som om allt har skötts och bristerna ska åtgärdas…

Sedan kan jag inte hjälpa att jag slås av den hädiska tanken att det tycks läggas ner alltmer tid och resurser för kontroller istället för att utföra de verkliga jobben…

Legolas handelsbolag har inkommit med en ansökan om att få bedriva pedagogisk omsorg som huvudman. Det är lite tröttsamt med alla dessa privata bolag som vill göra vinster i välfärden. (En typisk vänsterpartikommentar…) Men nu är lagen som den är. Och Legolas bedöms av BU-förvaltningen ha de förutsättningar som krävs för att bedriva pedagogisk omsorg utifrån lagar och riktlinjer. Dessutom finns det köer i barnomsorgen. Dock inte i Vargön, där finns det inget behov av barnomsorgsplatser. Nämnden föreslås därför att avslå ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i området Vargön, med motiveringen att:

”det kan innebära påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet.”

Det blir däremot ok för Legolas att bedriva enskild pedagogisk omsorg i områdena Vänersborg (”stan”) och Brålanda.

Sedan ska nämnden yttra sig över en:

”remiss från Utbildningsdepartementet gällande statens skolverks och Statistiska centralbyråns möjligheter att behandla känsliga personuppgifter om elever i vissa skolformer respektive deltagare i folkhögskolan m.m. ”….

I sitt yttrande över remissen så menar ordförande Mats Andersson (C), ja det är Andersson som har skrivit under yttrandet, att det är viktigt att:

”information angående grundsärskoleelever i mindre kommuner hanteras extra känsligt för att säkerställa att dessa personers integritet inte kränks.”

BUN ska besluta om ett samverkansavtal med ungdomsmottagningen. Kommunen har haft avtal med regionen i många år och nu, vid årsskiftet, upphör avtalet. Regionen vill förlänga avtalet men få en större ersättning av kommunen. Kommunen vill också fortsätta med samverkan och tycker att det är rimligt att kommunen betalar en större del av kostnaderna. Kommunen vill dock att det ska ske en successiv upptrappning av kostnaderna, och det tycker regionen är ok.

BUN ska föreslå kommunstyrelsen att

”ställa sig bakom förslag till samverkansavtal för ungdomsmottagning … [och] ta ställning till finansieringsmodell samt att kostnaden ska delas mellan fler parter förutom Barn- och utbildningsnämnden”.

Sedan återstår det ett beslut, nämnden ska behandla min motion från juni 2017 om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa motionen i sin helhet här.)

Förvaltningen skriver:

”Kommunstyrelsen har upprättat utredning, i vilken Barn- och utbildningsförvaltningen varit behjälplig i form av överlämning av faktauppgifter. Barn- och utbildningsförvaltningen har intentionen att lyfta fram utredningen och dess resultat i kommande budgetöverläggningar.”

Jag undrar varför inte denna utredning har skickats med i handlingarna. Nu vet nämndens ledamöter, och jag, inte vad utredningen har kommit fram till eller vad som ska lyftas fram ”i kommande budgetöverläggningar”. Motionen är en politisk viljeyttring, därför borde också utredningens resultat diskuteras politiskt. Kan jag tycka.

Efter själva sammanträdet fortsätter BUN med en ”dialogdag”. Nämnden ska diskutera – ”Detaljbudget 2019”.

Ja, herregud…

Kategorier:BUN 2018

BUN inställt!

14 oktober, 2018 1 kommentar

Det händer inte ofta, även om det hände en gång under den förra mandatperioden. Men då hände det inte mitt under en period som egentligen borde ha varit politisk intensiv.

Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har ställt in morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden. Det var för få beslutsärenden…

Ja, ja, där ser man. Kanske borde nämnden ha passat på att typ diskutera strategiska och långsiktiga utbildningsfrågor istället. Det finns gott om sådana, i synnerhet som kunskapsresultaten är på tok för låga i de kommunala skolorna. Det hade faktiskt inte heller varit helt fel med tanke på den instabila politiska situation som vi kan förvänta oss i Vänersborg de kommande 4 åren. Det skulle vara tämligen välgörande om de olika partierna hade kunnat enas om en gemensam skolpolitik i kommunen och vilken prioritet barnen och ungdomarna ska få/ha i det politiska arbetet, t ex i budgetarbetet.

Det har såvitt jag vet inte hänt något när det gäller det kommande styret. Självklart kan saker hända, kontakter tas, diskussioner och förhandlingar pågå, utan att Vänsterpartiet vet om det eller är inblandat. Men jag har lite svårt att tro det. Om nu Marie Dahlin (S) eller Gunnar Lidell (M) strävar efter ett majoritetsstyre vill säga. Och ingen av dem vill stödja sig på sverigedemokraternas röster. Vilket båda säger att de inte vill. Och det tror jag på. Lidell har ju enligt TTELA fått en förfrågan om samarbete med SD och svarat nej.

Vill någon ha ett majoritetsstyre så är det svårt att gå förbi Vänsterpartiet med sina 5 mandat. Å andra sidan tyder det mesta på, just för att ingen tagit kontakt med V, att det blir ett fortsatt minoritetsstyre… Och då blir det i mina ögon socialdemokraterna och centerpartiet som tar tag i rodret. Kanske med miljöpartiet, kanske utan. Samarbetet mellan S+C på ena sidan och MP på det andra har gnisslat betänkligt under mandatperioden. S+C har tillsammans 18 mandat i fullmäktige. Behöver de MP:s 2 mandat? Jag tror faktiskt inte det. Och sett ur MP:s perspektiv så tror jag att ytterligare 4 år av samarbete med S+C vore ”politiskt självmord” för partiet i Vänersborg.

Moderater, liberaler och kristdemokrater har 15 mandat. De borgerliga partierna är alltså mindre än S+C. Och även om MP skulle byta block, vilket inte är helt ovanligt när man tittar på landet i sin helhet, så skulle detta block ändå vara mindre.

TTELA:s ledarskribent Max Eskilsson spekulerar om att centerpartiet skulle kunna lämna samarbetet med socialdemokraterna (se ”Vågar C göra högersväng i höst?”). Jag tror att vi kan lägga sådana spekulationer åt sidan. Samarbetet mellan C och S är och har varit alltför intensivt och långtgående för att C skulle bryta sig ur.

Som sagt, mitt tips är att Marie Dahlin tänker sig ett fortsatt minoritetsstyre mellan S+C. Möjligtvis med en annan attityd av samarbete gentemot de andra partierna, typ att S+C bjuder in de andra partierna till samtal och diskussioner innan förslag läggs.

Vi får se om det händer något under veckan. Vad jag förstår så ska i varje fall socialdemokraterna ha ett större möte om den politiska framtiden. Även om just Marie Dahlin åker till södra Afrika imorgon och är borta en hel vecka…

För övrigt är det inga nämnder eller styrelser som ska sammanträda kommande vecka, den 42:a i ordningen.

Kategorier:BUN 2018, Val 2018

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!

30 september, 2018 2 kommentarer

I veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i årskurs 9, våren 2018”.) Naturligtvis var siffrorna för Vänersborg med.

Det var spännande att ladda ner tabellerna…

Statistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget i ryggsäcken ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, eller inga alls, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

Men betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt? Det tål att tänka på och diskuteras…

Med denna lite högtravande inledning, dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. Meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här ser meritvärdet ut för årets 9:or i Vänersborgs skolor:

Vänersborg ligger 14 meritpoäng efter landet i sin helhet, 206,7 poäng jämfört med landets 220,8. (Jag är inte riktigt säker på att jämförelsen är helt korrekt, Skolverket har två tabeller över rikets resultat. I den andra tabellen är rikets resultat 228,7.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23 poäng lägre än rikets!

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Dalboskolan och Silvertärnan har bättre meritvärden än flickorna. Det är förvånande för en utomstående betraktare. Det ska bli intressant att så småningom få en analys av detta på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en mycket låg nivå. Ja, förra årets värden var rent ut sagt bedrövligt dåliga. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits.

Vi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena i både Vänerparken och Torpaskolan har sjunkit sedan förra året. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras. Vilket säkerligen BU-förvaltningen också gör till nästa BUN-sammanträde.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 14 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

I Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig. Frida har extremt höga meritvärden. Värdena är faktiskt så höga att de känns osannolika, särskilt flickornas meritvärden. (Flickorna på Fridaskolan hade 282,1 i meritpoäng. Har en elev A i alla ämnen har den 320 poäng – eller 340 p om eleven har läst moderna språk.) Stämmer verkligen värdena? Och vad är i så fall förklaringen – föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet? Eller får inte eleverna rättvisa betyg? Jag vet inte.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del är utvecklingen av resultaten positiva, trots att andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen fortfarande är alldeles för höga. Faktum är att det bara är Fridaskolan som har försämrat resultatet sedan förra året. (Jag vet inte varför det inte finns något värde för Dalboskolans flickor och hur Skolverket kan räkna ut andelen utan detta värde.)

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Det här är krissiffror. Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade i alla skolor. Det var bara på Torpaskolan som andelen ökade marginellt. 23,7% av alla elever som gick ur åk 9 i våras är inte behöriga till ett yrkesprogram. Det är nästan var 4:e elev… (Förra året var det 22,4%.) Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Det måste istället till en satsning, typ att rektorer i betydligt högre grad får ägna sig åt sitt pedagogiska ledarskap… Och att ett 2-lärarsystem införs.

Vänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en mycket låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken:

Så här ser alltså statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever. Vi kan också notera att Fridaskolan inte tycks ha några nyinvandrade elever eller elever med okänd bakgrund.

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. I den här elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren. Och det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det är egentligen mer förvånande att siffrorna fortfarande är tämligen låga, särskilt för Dalboskolan och Torpaskolan. Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat. Sedan får vi naturligtvis inte glömma, när vi jämför Vänersborg med övriga riket, att det finns nyinvandrade elever i nästan alla andra kommuner.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre än förra året. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

Mer från gårdagens BUN

18 september, 2018 Lämna en kommentar

Det var kommunstyrelsens förslag till ”bantade” budgetramar som på många sätt stod i fokus för gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Dagens BUN”.) Men det fanns också en del annat på dagordningen.

Nämnden fick en kortare genomgång av betygsresultaten i kommunens grundskolor. (Den mer uttömmande redovisningen kommer i november i samband med att SCB har sammanställt resultaten för alla landets skolor.)

Resultaten för årets 9:or (de som lämnade den kommunala grundskolan i våras) visade något bättre resultat än året innan. Och det är naturligtvis positivt. Men… Fortfarande är siffrorna alldeles för låga.

Det är hela 26% av eleverna som inte är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan. Dessutom har 1/3 inte ett godkänt betyg i alla ämnen. Siffrorna varierar en hel del mellan de fyra kommunala högstadieskolorna, vilket visar att kommunen inte har kommit till rätta med likvärdigheten.

Vänersborgs kommun kan inte nöja sig med dessa siffror eller typ inte låtsas om något. Det är av största vikt för eleverna att det går bra i skolan. Det kan helt enkelt vara av avgörande betydelse för ett ”bra liv”. Kommunen borde ta krafttag och se till att skolan får de resurser som krävs för att resultaten ska bli bättre.

Ledamöterna fick också ta del av kompetensbehoven hos pedagogerna (siffrorna inom parentes är från förra året):

När det gäller antalet årsarbetare med högskoleexamen så tycker jag att procenttalen borde vara högre. Å andra sidan ligger Vänersborg relativt bra till jämfört med genomsnitten i Sverige. Och dessutom ser vi en ökning av procenttalen i Vänersborg jämfört med förra året. Vi får se om de behöriga pedagogerna stannar kvar i kommunen om kommunfullmäktige börjar spara på förskola och skola…

Vänersborg har större barngrupper i förskolan än genomsnittet i Sverige. Det tycker jag är allvarligt. Många partier hade det som vallöfte att minska barngrupperna – nu är det upp till bevis. Och ska kunskapsresultaten förbättras i grundskolan måste personaltätheten öka.

På tal om vallöften får vänersborgarna snart se vilka som menade allvar i valet och vilka som bara var ute för att värva röster…

Nämnden fick även information av processledare Yvonne Midshult om arbetet med ökad måluppfyllelse på Dalboskolan och Frändeskolan. Det är ett större projekt som startade i januari och som ska pågå i 2 år.

En sista siffra… Det är just nu 50 barn i förskolekö. De beräknas dock få plats under hösten. Däremot ser det kärvare ut med platser till våren.

När det gäller delårsrapporten hänvisar jag till en tidigare blogg (se ”BUN 17/9”).

Ledamöterna i BUN fick också reda på att ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschef Anne-Len Kriewitz har haft ett möte med föräldraföreningen i Väne Ryr. På skolan går det just nu 12-13 elever – och det är inte så bra. Skolan i Väne Ryr har ju fått en ”prövotid” fram till 31 december. Då ska skolans framtid avgöras. Kommunfullmäktiges beslut var nämligen att skolan bara skulle få fortsätta om elevantalet inte understeg 15 elever

Ja, det var väl det mesta från gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

Kategorier:BUN 2018

Dagens BUN (17/9)

17 september, 2018 Lämna en kommentar

Inför valet lovade och bedyrade alla partier att de ska satsa på barnen och ungdomarna – och så tycktes ett dråpslag komma innan ens rösterna hade räknats färdigt…

TTELA:s artikel idag (se ”Stora neddragningar inom skolan hotar”) om de hotande neddragningarna i Vänersborgs förskolor och skolor utlöste en proteststorm på Facebook. Och den är helt befogad, även om kommunstyrelsens planerade neddragningar egentligen inte är någon nyhet för läsare av denna blogg.

Men alla kan vara lugna, i varje fall tillfälligt.

En enig barn- och utbildningsnämnd (BUN) ställde sig bakom beslutet från den 23 april. Då yrkade nämnden på ett budgettillskott på ca 30 milj kr mer än innevarande år och att den så kallade sociala inkluderingspotten skulle förpassas dit den hörde hemma, i papperskorgen. (Fast riktigt så uttryckte sig inte BUN…) Ja, idag så var BUN faktiskt ännu mer enigt, eftersom även Ola Wesley (SD) röstade för att ställa sig bakom dagens nämndbeslut. (SD avstod från att rösta i april.)

Dagens beslut i barn- och utbildningsnämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att översända åtgärdsprogram med konsekvensbeskrivningar 2018-09-10 till Kommunstyrelsen.
Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att framtaget åtgärdsprogram är utan inbördes rangordning och där bl.a. åtgärd 12 redan processas med Samhällsbyggnadsförvaltning i tecknande av nya avtal för kost, vaktmästeri och städ.
Barn- och utbildningsnämnden anser det vara orimligt att bära utökade kostnader för framtida kök eftersom Samhällsbyggnadsnämnd uttryckt detta som ett kostnadsneutralt förslag som sedermera beslutades av Kommunfullmäktige. Även den utökade utdebiteringen av andel ekologisk mat i skolbespisningen överskrider Kommunfullmäktiges beslutade ambition om 25% ekologisk mat och bör därför ej belasta Barn- och utbildningsnämndens budget framöver.
Barn- och utbildningsnämnden vill tydligt informera att vid genomförande av åtgärdsprogram kommer de statsbidrag som erhålls att mistas, vilket innebär dubbel nedskärning av verksamhetsorganisationen, eftersom bidraget förutsätter att den egna organisationen inom grundskola inte får minskas.
Planering av skolverksamhet på längre sikt kräver förutbestämda spelregler. För att inte minska lärartäthet/ personaltäthet borde nämnden varje år erhålla täckning med elevbidraget för tillkommande elever/ barn. Alternativt minskning om antal elever/ barn minskar.
Barn- och utbildningsnämnden vidhåller därmed beslut om äskande i 2019års budget (BUTN 2017/168) och påtalar återigen att siffror är baserade från 2017års nivå.”

Låt mig förklara.

BUN skickar alltså nu vidare den av kommunstyrelsen begärda kompletteringen av:

inlämnat material med konkreta åtgärdsprogram för att uppnå budgetbalans mot anvisad driftbudget.”

Det är BUN tvungen att göra, kommunstyrelsen har ju begärt det. Men… Och här går BUN ett steg vidare, ett steg utöver ”dagens uppgift”. Nämnden upprepar nämligen att den inte vill gå med på kommunstyrelsemajoritetens förslag att spara i och på verksamheterna.

Det är beslutets sista avsnitt som är det centrala:

Barn- och utbildningsnämnden vidhåller därmed beslut om äskande i 2019års budget”

BUN:s yrkande var alltså att förskola och grundskola istället för de föreslagna besparingarna behövde ytterligare ca 36 milj kr jämfört med i år för att upprätthålla samma kvalitetsnivå även i fortsättningen…

Det är lite ”uppkäftigt” av BUN skulle man väl kunna säga…

BUN:s svar skickas nu vidare. I första hand till budgetberedningen. Den ska titta på och sammanställa de underlag som kommer in, inte bara från BUN, utan också från socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Sedan ska budgetberedningens arbete utmynna i ett förslag till kommunstyrelsen. Och då börjar det hetta till och bli allvar. Då kan alla vänersborgare få en uppfattning om vad som kommer att hända när det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i november. Eller kanske december.

Det blev för övrigt en del diskussioner i BUN i ärendet, men samtliga partier var helt överens om att förskola och skola inte tål några besparingar, utan tvärtom behöver inkomstförstärkningar.

Undertecknad bloggare har emellertid varit med förr. Och kan med de erfarenheterna inte vara odelat positiv i sin framtidstro…

Det har nämligen inte hänt alltför sällan under de senaste åren att partier tycker en sak i nämnden och en helt annan när frågan kommer till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige… Det har till och med hänt mer än en gång att ledamöter i barn- och utbildningsnämnden har röstat på ett sätt i nämnden och ett helt annat i fullmäktige…

Det är bara att hoppas att det inte blir så denna gång.

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

Tuffa ekonomiska ställningstaganden

16 september, 2018 Lämna en kommentar

Kommande vecka blir politisk intensiv. Flera nämnder ska ha sammanträden och en stor fråga på dagordningen är budgeten för 2019.

De ekonomiska ramar som socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister har beslutat om i kommunstyrelsen innebär nedskärningar, trots att nämndernas kostnader ökar tämligen drastiskt. I kommunstyrelsens förslag ingår också att en social inkluderingspott ska införas. S+C+MP menar att barn och ungdomarna, gamla och sjuka ska avstå pengar till denna pott genom att det skärs ner på förskolor, skolor och socialtjänst. Socialnämnden ska enligt förslaget få 9 milj kr mindre än i år och barn- och utbildningsnämnden 6,5 milj kr mindre. Pengarna ska gå till inkluderingspotten som har till syfte att motverka utanförskap i kommunen. Kommundirektören som är opolitisk ska förfoga över potten och fördela dess pengar. (Se här för en noggrannare förklaring: ”Budgetramar: Förslaget från S+C+MP”.)

Om förslaget går igenom innebär det således stora neddragningar i kommunens verksamheter.

Först ut i morgon är barn- och utbildningsnämnden. Nämnden startar sitt sammanträde kl 08.30. BUN ska ta ställning till en lista av besparingsåtgärder som förvaltningen mycket motvilligt, tror jag, har föreslagit. (Jag har beskrivit BUN:s ärenden tämligen noggrant – se ”BUN 17/9” och ”BUN 17/9: Spara!”.) Fast BUN kan också säga nej till kommunstyrelsens förslag…

Efter lunch börjar kultur- och fritidsnämnden sitt möte. Nämnden ska också avstå pengar till den sociala inkluderingspotten, 1,177 milj kr. Det tycks inte vara så mycket pengar, men effekten av besparingarna kan inte desto mindre bli mycket kännbara. Följande besparingsåtgärder kan bli aktuella för kultur- och fritidsnämnden:

  • ”Ta bort bidrag för anläggningsstöd och projekt”
  • ”Översyn hyror och avgifter”
  • ”Nedläggning Torpa fritidsgård”
  • ”Minskat bokanslag bibliotek”
  • ”Minskad bemanning Timjan/MIC”
  • ”Minskad omfattning Sommarscen”

På torsdag har socialnämnden sammanträde. Där avvisar förvaltningen kommunstyrelsens ekonomiska ramar och förslaget om en social inkluderingspott. (Se ”Medan vallöftena överträffade varandra …”.)

Det ska bli mycket intressant att se om socialdemokraterna, centerpartisterna och miljöpartisterna i nämnderna kommer att gå emot sina ”ledare” i kommunstyrelsen och avvisa de ekonomiska ramarna och inkluderingspotten. Eller acceptera kommunstyrelsens förslag…

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde imorgon följs för övrigt av ett så kallat dialogmöte. Nämnden ska få en föredragning om ”Puls för lärande”. Det handlar om att elever lär sig bättre om de också utövar fysisk aktivitet. Dock undrar jag varför nämndens politiker ska ägna tid åt ämnen som inte är politiska utan en angelägenhet för professionen, dvs rektorer och pedagoger. Det är klart att pedagogik är intressant, men det finns faktiskt väldigt många teorier och metoder – och politiker kan omöjligen sätta sig in i dem alla. Dessutom vilar ”Puls för lärande” knappast, vad jag förstår, på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Se ”Rörelse för bättre betyg saknar stöd”.)

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018
%d bloggare gillar detta: