Arkiv

Archive for the ‘BUN 2018’ Category

BUN (17/12): Reservation

18 december, 2018 1 kommentar

Igår skrev jag om barn- och utbildningsnämndens besparingsbeslut (se ”Detta ska BUN spara på!”). Jag röstade nej till beslutet och lämnade en skriftlig reservation.
Jag publicerar min reservation nedan.

==========

Ärende § 147: Verksamhetsplan och detaljbudget 2019.
BUTN 2018/103

Före sommaren såg samtliga partier nämndernas och verksamheternas behov. Det var ingen som tvivlade på att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behövde ekonomiska tillskott för att klara sina åtaganden. Alla partier var överens om att det behövdes ytterligare satsningar på de gamla och sjuka, på barn och elever.

Och följaktligen stod politikerna i barn- och utbildningsnämnden enhälligt bakom nämndens begäran om 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019. Alla var med på tåget.

Sedan blev det val. I valrörelsen fullföljde partierna den inslagna linjen och lovade mer eller mindre stora satsningar på framför allt skola, men också på den sociala omsorgen. Partierna nästan tävlade om att överträffa och övertrumfa varandra i vidlyftiga vallöften.

I det gemensamma budgetförslaget från S+C+MP+M+L+KD i november var alla vallöften bortglömda. Vallöftena försvann spårlöst.

Det blev nämligen inga pengar till barn- och utbildningsnämnden. Tvärtom. Nämnden ska göra nedskärningar på 9,684 milj kr för att få en ”budget i balans”. Det motsvarar bortåt 20 årsarbeten.

Den här besparingsbudgeten lades av de 6 partierna (S+C+MP+M+L+KD) i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet, där bara drygt hälften av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet (till yrkesprogram).

Barn- och utbildningsnämnden beslutade idag att vidta ett antal åtgärder för att få en ”budget i balans”.

  • Vänsterpartiet anser att pedagogerna i förskola och grundskola är berättigade till kompetensutveckling, precis som alla andra yrkesgrupper. Yrket förändras och forskningen går framåt – pedagogerna måste få del av detta för att utvecklas i sin yrkesroll.
  • Hur kan nämnden besluta om en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när den inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att minska sjuklönekostnaderna? Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…? Att minska på vikariekostnaderna kan bli förödande. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Ska en pedagog i förskolan ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka? Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt! Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner.
  • Att reducera inköp för lekmaterial och läromedel visar på en stor brist på förståelse av verksamheterna i förskola och skola. Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Menar barn- och utbildningsnämnden att vi politiker nu ska gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Vänsterpartiet röstade inte för budgeten i fullmäktige och kan inte ta ansvar för de nedskärningar som BUN nu har beslutat. Jag hänvisar till min reservation i kommunfullmäktige mot budgetbeslutet som avslutades:

”Vi uppfattar att kommunfullmäktige har tagit ett beslut om underbudgetering av verksamheterna. Därför väljer jag att reservera mig mot beslutet.”

Jag reserverar mig mot barn- och utbildningsnämndens beslut om detaljbudget 2019.

Vänersborg 17 december 2018

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Detta ska BUN spara på!

17 december, 2018 Lämna en kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avlöpte som på räls. Det var som väntat bara besparingsåtgärderna som vållade debatt. (Om du vill veta vilka andra ärenden som avhandlades hänvisar jag till gårdagens blogg, se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Barn- och utbildningsförvaltningen hade inför nämndens beslut idag ställt upp ett ”smörgåsbord”, en lista, av besparingsåtgärder. Allt för att få en ”budget i balans”. En ”budget i balans” betydde en nedskärning av nämndens utgifter med 9,7 milj kr.

Förvaltningens lista på besparingsåtgärder var på sammanlagt 15,6 milj kr. Men så var tanken alltså att politikerna skulle få välja ut vilka av de föreslagna åtgärderna som de ville vidta, för att komma upp till 9,7 milj. Det innebar att vissa åtgärder inte behövde vidtas. Ett smörgåsbord med andra ord, ”ta det du vill”. (Jag försöker förklara detta begripligt, eftersom inte ens några av nämndens ledamöter riktigt förstod.) Det kan tilläggas att förvaltningens ambition med besparingsåtgärderna var att hitta sådana åtgärder som inte skulle innebära någon neddragning av personal.

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) hade redan innan sammanträdet lagt ett förslag på vilka besparingsåtgärder som han ville att nämnden skulle vidta. Det visade sig snart att man inom ”betongalliansen” inte var enig med ordförande. M+L+KD, som tog besparingsbudgeten i kommunfullmäktige tillsammans med ”betongkollegorna” i S+C+MP, ville spara på ett annorlunda sätt. Och S+C+MP-gruppen gjorde också några justeringar i ordförandes ursprungsförslag.

Alla betongpartier var således överens om att spara, men det fanns två förslag på åtgärder. (Som egentligen var till förväxling lika.)

Barn- och utbildningsnämndens majoritet, dvs S+C+MP, ville spara på följande – och det blev också nämndens beslut:

  • spara 1.750 tkr (tkr=tusen kronor) på lärarnas kompetensutveckling,
  • föra över 600 tkr av nämndens förfogandemedel till verksamheten,
  • spara 3.500 tkr på vikariekostnader,
  • minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel med 2.250 tkr och
  • reducera IT-satsningen med 1.000 tkr.

Det blir sammanlagt en besparing på 9,1 miljoner kr. Det saknas följaktligen 600.000 kr för att få en ”budget i balans”. Varför majoriteten stannade där vet jag inte. Kanske hoppas den på att det ska dyka upp några ”extrapengar” någon annanstans, typ att någon inom den centrala administrationen slutar och tjänsten inte återbesätts…

Men inte nog med det.

Om BUN har avsatt 600.000 kr i förfogandeanslaget (en ”reservpott” för oförutsedda utgifter, den är på totalt 800.000 kr) och dessa används i verksamheten istället, så kan jag inte förstå hur det kan räknas som en besparing. De 600.000 som majoriteten tror sig spara är ju bara en omflyttning av pengar från ett konto till ett annat.

Dagens BUN-beslut torde därför inte följa kommunfullmäktiges beslut, som flera nämndsledamöterna var med och fattade (de flesta i BUN sitter också i fullmäktige). Skillnaden är 1,2 miljoner kr som BUN med dagens beslut struntar i att spara…

Men inte nog med det.

3,5 milj kr ska enligt BUN:s beslut sparas på vikariekostnaderna. I beslutet står det att det ska vara som:

en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader”.

Grejen är bara den att arbetet med att få ned sjuklönekostnaderna har gått i stå. Kostnaderna har inte minskat i år trots att det har pågått ett arbete för att få ner sjuktalen. Det här sa tjänstemännen tydligt på sammanträdet. Det finns inget, absolut inget, som säger att sjukfrånvaron ska minska nästa år, och särskilt inte till den grad att nämnden ska kunna spara 3,5 milj kr. Även den här besparingsåtgärden torde vara ett slag i luften. Såvida det inte blir som jag beskrev i gårdagens blogg… Det vill säga att pedagoger i förskolan och skolan ska göra sina sjuka kollegors jobb också… Utan ersättning… (Jag skrev mer om detta i min förra blogg; se ”Vad ska BUN spara på?”.)

Men inte nog med det.

 Att minska inköpen för kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel kommer i konflikt med Skollagen. Så här står det i Skollagen:

”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten (min fetstil) efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Läromedel och lekmaterial ingår i den elevpeng som varje förskola och skola får. Och som förskolechef och rektor har ansvar för att fördela. Men det här brydde sig inte nämnden om… Vilket faktiskt reser en stor principiell fråga om hur nämnden, som huvudman, ser på sin och förskolechefers/rektorers befogenheter.

Det kan vara värt att också kommentera vilka åtgärder som M+L+KD ville se för att spara 9,7 milj kr.

M+L+KD vill precis som S+C+MP spara 1,75 milj kr på kompetensutvecklingen. Och istället för att omfördela en del av förfogandemedlen så vill partierna lägga hela posten på 800.000 kr på verksamheten. Fast det är fortfarande ingen besparing, utan en intern omfördelning av medel…

M+L+KD vill också minska vikariekostnaderna med 3,5 milj kr och minska inköpen av läromedel och lekmaterial med 2,75 milj kr. Det sistnämnda är en större summa än den S+C+MP beslutade.

Som synes kan samma kritik riktas mot det borgerliga förslaget som mot majoritetens förslag. Med en skillnad…

M+L+KD vill spara 900.000 kr på att lägga ner grundskola och fritidshem i Rösebo.

Partierna skriver:

”Att hos kommunfullmäktige anhålla om att få omorganisera verksamheten såtillvida att grundskole- och fritidshemsverksamhet inte längre bedrivs på Röseboskolan.”

Oops. M+L+KD beslutar att spara på en verksamhet som inte nämnden själv har befogenhet att besluta om. Att lägga ner skolor är det fullmäktige som gör… BUN föregriper alltså ett fullmäktigebeslut. Som aldrig torde bli av. Sverigedemokraterna har ju t ex avgett ett vallöfte om att inte lägga ner någon landsbygdsskola…

Fast det har ju andra partier också gjort… På en valdebatt i Gestad tidigare i år så avgav samtliga borgerliga partier löftet inför de församlade åhörarna och pressen att inte lägga ner någon landsbygdsskola. Några månader senare bryts även detta löfte. (Finns det några fler vallöften kvar att bryta kan man fråga sig…?) Vad säger Gunnar Lidell (M) och Carl-Ewert Berg (KD) som var särskilt tydliga med att landsbygdsskolorna skulle behållas…?

Jag vet inte hur M+L+KD resonerar, fast jag vet inte hur S+C+MP resonerar heller för den delen. Så det jämnar liksom ut sig. För min del så känns hela betongalliansens resonemang tämligen, ja, parodiskt. Faktiskt. (Kanske kan någon bloggläsare som har röstat på något av betongpartierna ge mig någon bra förklaring?)

SD förresten. Sverigedemokraterna hade nog inte riktigt förstått diskussionen, vilket Ola Wesley (SD) faktiskt själv sa i slutet:

”Jag har missuppfattat alltihop.”

SD framförde först att partiet skulle rösta nej till alla besparingsförslag, sedan ändrade han sig och sa att SD skulle lägga ner sin röst. Vid omröstningen sa Wesley varken ja eller nej, men han deltog i beslutet och reserverade sig inte. Vad jag förstår så kan detta bara betyda att SD stödde förslaget från S+C+MP. Ingen begärde för övrigt votering, kanske gjorde inte M+L+KD det för att de inte ville riskera att just deras besparingsåtgärder skulle få majoritet…

Och Vänsterpartiet då?

Jag röstade nej. Det var kanske inte formellt riktigt, kanske hade det varit mer formellt korrekt att avstå från att delta i beslutet. Men jag reserverade mig i kommunfullmäktige mot nedskärningsbudgeten, och nu gjorde jag detsamma i barn- och utbildningsnämnden. Jag röstade alltså nej och lämnade in en skriftlig reservation. (Jag kommer att publicera den senare.)

Sammanträdet avslutades med ett julbord.

Till sist vill jag tacka alla ledamöter och ersättare i nämnden för den här mandatperioden. Trots att vi har haft olika åsikter vid ett flertal tillfällen så har diskussions- och samarbetsklimatet varit mycket gott.Och alla har haft, tror jag, även om jag ibland har tvivlat, barnens och elevernas bästa för ögonen.

Och till dig ordförande Anderson. Trots en del fnurror på tråden mellan dig och mig (och även andra) så har du skött och lett sammanträdena på ett bra sätt. Och jag tror att det till stor del är din förtjänst att mötena har hållits i positiv anda. Jag uppskattar särskilt att du införde tid, utanför protokollet, för samtal och överläggningar i nämnden innan den formella ”beslutsomgången”. Det gjorde att vi ofta förstod varandra bättre och ibland faktiskt också kunde resonera oss fram till en gemensam uppfattning. (Jag hoppas att kommunstyrelsen gör detsamma nästa mandatperiod.)

Och tack alla i förvaltningen. Jag förstår inte hur ni kan stå ut med oss politiker…

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

Vad ska BUN spara på?

16 december, 2018 Lämna en kommentar

Det är inte bara årets sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN), det är mandatperiodens sista. Det betyder att några ledamöter går till nämnden för sista gången imorgon… Medan åter andra kommer att vandra till möteslokalerna, vilka de nu än blir, i ytterligare 4 år. Vilka som slutar och vilka som kommer tillbaka i januari blir officiellt och offentligt på onsdag. Då ska kommunfullmäktige utse alla ledamöter och ersättare i kommunens styrelser och nämnder. Om inget väldigt oförutsett inträffar så kan jag avslöja att denne vänsterpartistiske bloggare blir en av dom som återkommer till nämnden. Och får därigenom också uppleva sin pensionering som varande ledamot i BUN…

Ordförande för mötet blir Mats Andersson (C). Som vanligt frestas jag att säga, men det var faktiskt ett tag sedan sist. Andersson har inte lett nämndens möte sedan september. Men jag tror ändå inte att Andersson är särskilt ringrostig. Han kommer säkerligen att lotsa nämndens ledamöter genom ärendelistan på sedvanligt effektivt sätt. Det är ju en del ärenden att avhandla, fast ett framstår som särskilt viktigt – detaljbudgeten för 2019.

Men först de andra ärendena.

Sammanträdet börjar i vanlig ordning med en verksamhetsuppföljning. Denna gång presenteras området ”resursanvändning”. Det finns som vanligt inga handlingar utskickade inför detta ärende utan all information ges på sittande möte. Å andra sidan är det inga beslut som ska fattas.

Sedan kommer en annan traditionell punkt – ”Redovisning av nyckeltal december 2018”. Det innebär att ledamöterna får en koll på läget inom nämndens verksamhetsområden.

Några nedslag. På fritids var personalens sjukfrånvaro i oktober 9,4%, jämfört med 8,0% motsvarande tid förra året. I grundskolan uppgick sjukfrånvaron till 6,7% i oktober (5,7% oktober 2017). Under rubriken ”Kränkande beteende” så kan vi läsa att 115 tillbud har registrerats i grundskolan under oktober (54 i okt 2017). Rapporteringen av tillbuden varierar kraftigt mellan månaderna och har gjort så även under 2017. Därför är det svårt att dra några slutsatser. Men visst tycks det vara höga siffror, både för tillbud och sjukfrånvaro…

När det gäller tillbud har vi ju inte heller kunnat undvika att läsa i lokalpressen om händelserna på Torpaskolan i förra veckan. Vi får se om nämnden får någon information om detta.

Det har varit en del arbetsskador i grundskolan under hösten, det kan vi se på siffrorna. Det framgår dock inte vad det är för typ av skador eller orsakerna till dessa. (Sådant brukar i och för sig redovisas särskilt vid ett annat tillfälle.) Arbetsskadorna har dock inte varit fler än förra året. Kommunen och dess skolor har inte fått någon kritik från Skolinspektionen under hösten. Och det är ju glädjande.

Och till sist kan vi konstatera att barnantalet i den kommunala förskolan fortsätter att öka. Det var ungefär 90 barn fler i november än för ett år sedan. (1.690 barn var inskrivna förra månaden.) På kommunens fritids har elevantalet minskat med omkring 80 barn jämfört med förra året. Däremot har grundskolan, precis som förskolan, ökat sitt elevantal. Det går nästan 60 fler elever än för ett år sedan (4.335 elever i november).

Sedan följer ärendet ”Budgetuppföljning november 2018”. Här kan ledamöterna konstatera att prognosen för året har ändrats något. Nämnden beräknas göra ett överskott på 2 milj kr. Vad jag förstår så har den ändrade prognosen med semesterlöneskulden att göra – en kostnad som ofta är väldigt svår att beräkna i förväg.

Innan barn- och utbildningsnämnden ska ge sig på detaljbudgeten och nästa års besparingar så ska nämnden fastställa bidrag och andra beräkningsgrunder ”inför beslut till fristående förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och enskild pedagogisk omsorg”. Det är helt enkelt så att bidragsbeloppet till ”friskolorna” grundar sig på den budget som fullmäktige beslutar. Och nu har kommunfullmäktige bestämt att förskolan och grundskolan ska spara. Alltså blir det mindre pengar till de fristående aktörerna också, ex Fridaskolan.

Ärende 5 har rubriken:

”Verksamhetsplan och detaljbudget 2019”

Nu blir det allvar för nämnden. Kommunfullmäktige fattade i november beslut om budgeten för nästa år. Betongalliansen bestående av S+C+MP+M+L+KD fattade gemensamt beslutet att barnen och eleverna i förskola och skola ska spara pengar till kommunen. Och egentligen är det ju inget som BUN kan göra något åt imorgon. Nämnden måste, vilket den vill eller ej, verkställa fullmäktiges beslut. Å andra sidan sitter ju många som fattat beslutet i KF också i nämnden, och på det sättet vill ju även majoriteten av nämndsledamöterna spara på förskola och skola… Vi som inte röstade för budgeten i fullmäktige kan som jag ser det inte ta ansvar för beslutet och ge klartecken för BUN:s nedskärningar.

Den första punkten i det beslutsförslag som förvaltningen har lagt fram till nämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar om följande åtgärder (yy) till ett belopp om (xx) tkr, för att detaljbudget 2019 ska vara i balans, och för att barn- och elevpengen ej ska sänkas.”

En synnerligen kryptisk formulering. Låt mig förklara. Elevpengen är den summa pengar som varje förskolechef och rektor får för varje elev. Denna ”peng” ska räcka till allt som har med antal lärare, grupp- och klasstorlek, undervisningsmateriel, IT osv att göra, med andra ord – själva undervisningen. (Kostnader som skolbuss, skolmat, lokaler etc betalas centralt, dvs innan elevpengen fastställs och delas ut.) Det måste ändå påpekas att Vänersborg med tanke på de dåliga resultat som uppvisas och kommunens placering i Lärarförbundets skolranking skulle behöva höja elevpengen ordentligt.

Förvaltningen försöker alltså att få politikerna att genomföra besparingar som inte drabbar själva undervisningen som t ex antalet pedagoger.

Förvaltningen skriver:

”Inte göra åtgärder som avser neddragning av personal.”

Förvaltningen har beskrivit besparingsåtgärderna med ”(yy)”. Politikerna har fått ett smörgåsbord av besparingsåtgärder och vilka åtgärder politikerna ska besluta om får politikerna bestämma och stå för själva. Och vill de spara mer, eller mindre, än vad fullmäktige har beslutat så är det upp till politikerna det också… (Jämför ”(xx)”.)

För att få en ”budget i balans” så måste verksamheten skäras ner med motsvarande 9,684 milj kr. Det är inte riktigt lika mycket som alla, och jag själv, först befarade, men betänker man att BUN hade yrkat 30 miljoner kr mer nästa år – bara för att upprätthålla samma kvalitet som i år, så förstår man kanske bättre vad en besparing på 10 milj kr betyder. (Budgetbeslutet innebar dock att BUN slipper att betala 7-8 milj kr för ”Framtida kök” och ekologisk mat nästa år. Hade BUN vetat detta från början hade summan på 30 milj kr minskat med motsvarande summa.)

Förvaltningen ger politikerna i nämnden följande besparingsåtgärder att välja på (mkr=miljoner kronor):

  • ”Minska vikariekostnaden inom Förskola/Grundskola” Besparing: 3,5 mkr
  • ”Stänga den öppna förskolan Sirius” Besparing 0,35 mkr
  • ”Stänga Lanternan helg-, kväll- och nattomsorg” Besparing: 1,45 mkr
  • ”Förskola – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,625 mkr
  • ”Fritidshem – minskat öppethållande med en timma per dag” Besparing: 0,375 mkr
  • ”Omorganisera verksamhet (grundskola, fritidshem) 2019 avser verksamhet i Rösebo” Besparing: 0,95 mkr
  • ”Stoppa satsningen på IT-verktyg i grundskolan” Besparing: 2,65 mkr
  • ”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling” Besparing: 1,75 mkr
  • ”Ompröva beslut gällande fria skolkort och skolskjuts till profilklass” Besparing: 0,55 mkr
  • ”Halvera inköp för böcker, läromedel, lekmaterial och kontorsmaterial” Besparing: 2,9 mkr
  • ”Avsluta köp från Kultur- och fritidsförvaltningen” Besparing: 0,535 mkr

Alla ovanstående åtgärder tillsammans sparar 15,635 milj kr. Och BUN ska spara minst 9,684 milj kr. Det motsvarar för övrigt omkring 20 årsarbeten. Vilka åtgärder ska politikerna välja? Det kommer nämnden att diskutera på morgondagens sammanträde. För egen del vill jag inte välja något alternativ, Vänsterpartiet stod inte bakom beslutet i fullmäktige att spara på förskola och skola. Det beslutet får partierna i betongalliansen stå för…

Ordförande Mats Andersson (C) har lämnat ett förslag på vad han vill spara på. Och då antar jag att åtminstone S+MP står bakom förslaget, kanske också M+L+KD.

Ordförande Andersson vill att förvaltningen vidtar följande åtgärder:

”Ompröva beslut gällande ej planerad kompetensutveckling motsvarande en kostnad av 1.750 tkr (tkr=tusen kronor; min anm) mot bakgrund av redan planerad kompetensutveckling samt i möjligaste mån förlägga möten och utbildningstillfällen i lokaler som redan disponeras av Vänersborgs kommun.”

Den här åtgärden finns även med i förvaltningens smörgåsbord av åtgärder. Jag är så gammal i läraryrket så jag kommer ihåg hur arbetsgivarna en gång i tiden tvingade igenom att lärarna skulle arbeta några veckor mer på sommarloven. Det var ju så oerhört viktigt med kompetensutveckling. Sedan blev det med tiden allt mindre viktigt med kompetensutveckling… Nu visas detta med ännu större tydlighet – ni lärare ska vara på arbetsplatsen, men någon kompetensutveckling tänker vi inte kosta på er. Härligt inspirerande och uppmuntrande attityd som arbetsgivaren visar pedagogerna…

”Omfördela anslagsbindningsnivå från nämndens förfogandemedel till verksamheten med 600 tkr.”

Denna besparingsåtgärd har ordförande Mats Andersson kommit på själv. Det låter som om det ligger och skvalpar massor med pengar någonstans, pengar som skulle kunna användas bättre. Men förfogandeanslaget är litet och det fungerar som en reserv för oförutsedda utgifter. Det brukar alltid finnas sådana här små reservpotter i alla organisationer.

”Minskad vikariekostnad inom nämndens ansvarsområden motsvarande 20% till en kostnad av 3.500 tkr som en effekt i det pågående arbetet med att minska sjuklönekostnader.”

Åtgärden finns med i smörgåsbordet. Men man kan fundera på hur man kan föreslå en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när man inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att spara på detta sätt. Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…?

En besparing på vikarier är orealistisk. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Innebär åtgärden att en pedagog i förskolan ska ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka?

Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt!

Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner. Kommunen får inte spara pengar genom att ställa in lektioner och ge eleverna ledigt.

Mats Andersson vill också:

”reducera inköp för kontorsmaterial, lekmaterial samt läromedel till en kostnad av 2.250 tkr.”

Den här åtgärden fanns också med i förvaltningens smörgåsbord. Och tja, vad säger man? Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har dessutom varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Det kan samtliga pedagoger vittna om. När fick t ex elever i 7:an nya läroböcker senast?

Och en annan sak som jag inte förstår. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Ska vi politiker nu gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Mats Anderssons (C) sista besparing är utan siffror:

Förvaltningen uppmanas att under 2019 vara restriktiv vid tillsättning/återbesättning av tjänster inom central administration.”

Vi får se om de andra partierna håller med Mats Andersson i hans val av besparingsåtgärder. Jag tror faktiskt inte att M+L+KD gör det. Min känsla är att de istället vill lägga ner skolorna i både Rösebo och Väne Ryr, och därigenom spara pengar. Men det får de i så fall bråka om själva.

Det blir till att skriva en reservation i ärendet… Precis som jag reserverade mig i fullmäktige mot budgetbeslutet…

Det var ärendena på mandatperiodens sista sammanträde.

Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

Redovisning BUN 19 nov

30 november, 2018 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan barn- och utbildningsnämnden (BUN) hade sitt sammanträde. Det var på måndagen förra veckan, den 19 nov. Då träffades ledamöterna efter ett långt uppehåll, oktobermötet blev ju inställt. Dock var inte ordförande Mats Andersson (C) närvarande, utan mötet leddes av nämndens 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Efter själva sammanträdet fortsatte nämnden med en ”dialog” om ekonomi.

Det har inte blivit någon tid för att redovisa mötet, eftersom det dels var kommunfullmäktige två dagar efteråt (med det tragiska budgetbeslutet, se ”KF-beslut: Budgeten 2019”) och dels har det ju hänt en del i kommunledningen på sistone… Jag hann emellertid redogöra, innan mötet, för de ärenden som skulle tas upp på BUN. (Se ”BUN imorgon”.)

En av de moderata ledamöterna sammanfattade barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Och det var nog, tyvärr, en ganska träffande sammanfattning.

Mötet började med en information om och analys av kunskapsresultaten utifrån betygsresultaten i vårens åk 6 och åk 9. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)

Ledamöterna fick reda på att 75% av alla elever i åk 6 i de kommunala skolorna hade fullständiga betyg. Det är egentligen en alltför låg siffra, men då ska man komma ihåg att det gick ganska många nyanlända i årskursen – som självklart har det svårare att få betyg. Det var en svag uppgång av meritvärdet i åk 9 och andelen elever som fick betyg i alla ämnen ökade, medan behörigheten till gymnasiet var oförändrat.

Det kan noteras att flickornas resultat hade sjunkit det senaste året, liksom resultatet för de elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Detsamma gällde också resultaten för de elever som är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen har också ökat från drygt 7% förra året till 13,3% i år.

Det är svårt att se att dessa resultat, liksom hela den kommunala skolans resultat, ska kunna förbättras nästa år med tanke på den besparingsbudget som kommunfullmäktige antog… Även om Gunnar Bäckman (KD) menade att det inte alltid är pengar som är lösningen. Min åsikt är att kommunen lämnar sina elever i sticket…

Förvaltningen var tydlig, visst handlar det om resurser. Och utan pengar från staten så hade det varit riktig katastrof för kommunens skolor. Dessutom behövs det pengar till nya förskolor och skolor. Egentligen finns det inte ens idag tillräckligt många lokaler att undervisa i…

Nämnden diskuterade en hel del kring resultaten. Gunnar Bäckman (KD) pläderade för ett 10:e skolår, hur detta nu skulle kunna införas (för de elever som inte får tillräckligt bra betyg) utan att det kostar något… Förvaltningen menade dock att det redan nu finns möjlighet för elever att gå ett 10:e skolår.

Henrik Josten (M) tyckte att hela informationen visade att kommunen står inför ett strategiskt problem som måste tas upp på en högre nivå. Och det höll de flesta ledamöter med om, också undertecknad. Tove af Geijerstam (L) ansåg att ett av kommunalråden borde bli ordförande i BUN. Och det kan ju vara ett sätt att öka skolans ”status” i kommunalpolitiken.

Nämnden fick också några andra alarmerande siffror. 20% av eleverna i åk 8 (fl 33%, p 9%) upplever ganska eller mycket stress. 20% av flickorna har ofta eller alltid huvudvärk. Skolfrånvaron har också ökat. Det visar sig även att allt fler elever remitteras till synundersökningar nu för tiden. Kan det vara dataskärmarnas fel?

På nästa ärende fick nämnden information om lokaler. Det var inte heller särskilt upplyftande. Det är fuktproblem på Norra skolan och mögel har upptäckts. Vissa rum har stängts för att personal mår dåligt och konferenser får hållas i skattehuset… Det måste åtgärdas och byggas om på Norra… Och det finns inga ersättningslokaler…

Det är positivare besked från Öxnered. Byggnationen av skolan börjar på allvar nu under hösten. Byggtiden beräknas till 3 år och eleverna går kvar i skolan under tiden. På Mariedalskolan ökar elevtalet. Habiliteringen ska byggas om och bli skola. Det är tänkt att Mariedalskolan ska bli 4-parallellig. Om nu arkitekten lyckas göra om habiliteringen till skola. En ombyggnad ska förhoppningsvis vara klar ht 2019.

Centralköket på Torpaskolan ska byggas om med början i sommar. Det ska vara klart 2021 och sedan är det tänkt att matsalen och aulan ska rivas. Fridhems förskola har renoverats och byggts ut med 2 avdelningar. I Mulltorp är det dags för skolan att renoveras. Förskolan är strax färdigbyggd och flyttar in till jul. Skolan ska stå klar till sommaren. Belfragegatans förskola (Hönan) blir klar april-maj. Då flyttar Poppelvägens förskola dit med 4 avdelningar. Den nya förskolan har plats för ytterligare 2 avdelningar. Kastanjevägen 40 ska renoveras. Renoveringen börjar kring jul. Och till sist, Blåsut förskola har renoverats och står klar i februari.

Många av ombyggnationerna etc innebär att det blir en hel del omflyttningar av barn. Sedan är nämnden i behov av en helt ny skola på Holmängen. Jag tror dock inte att denna ens är med i investeringsplanen för de närmaste åren… Vi ska inte heller glömma att många fastigheter är i behov av underhåll…

Gunnar Bäckman frågade om skolan i Väne Ryr. Det finns ju ett fullmäktigebeslut om att skolan ska stängas om inte tillräckligt antal elever går där. Svaret blev att eleverna räknas den 15 december. Om skolan läggs ner, det beslutas vad jag förstår av kommunfullmäktige, så får eleverna plats på Onsjöskolan.

I månadsuppföljningen visade det sig att nämndens prognos har förbättrats, från ett nollresultat till 4 milj kr i överskott. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. Föräldrar har inte heller valt de platser som finns i förskolan och det är färre barn än beräknat i förskoleklassen och på fritidshemmen.

Utredningen av min motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö ska redovisas i kommunstyrelsen innan den kommer till BUN. Därför var den inte utskickad i handlingarna till nämnden inför sammanträdet och ledamöterna fick således inte heller se utredningen på mötet. Den ska dock tas upp i nämnden så småningom. Det blir efter årsskiftet – med en ny nämnd.

Det var en del andra ärenden också, men jag tror att jag avslutar min redovisning av sammanträdet här. De andra ärendena har jag beskrivit i bloggen ”BUN imorgon”.

Och sedan började dialogen om detaljbudgeten.

Nämnden fick sig en omfattande och närmast total redovisning av nämndens kostnader och intäkter. Det tog längre tid att redovisa kostnaderna, kanske beroende på att de var större än intäkterna…

Det var en nödvändig och viktig information, som jag också hoppas att den nya nämnden får ta del av i januari. Redovisningen var emellertid så detaljerad och med så många siffror att det är omöjligt att redovisa den här.

Men sammanfattningsvis, läget för BUN, läget för förskole- och grundskoleverksamheten ser oerhört mörkt ut. Närmast katastrofalt. Det saknas 32 milj kr efter kommunstyrelsens beslut. Möjligtvis kan nämnden få ytterligare ett antal miljoner efter fullmäktiges beslut då förslaget från kommunstyrelsen till en del förändrades. Jag får återkomma till det efter nästa nämndsmöte, jag är ganska säker att nämnden får mer information då.

Men visst innebär beslutet stora neddragningar nästa år, därom råder det inga tvivel. Dessutom kan fullmäktiges beslut innebär neddragningar av statsbidraget eftersom statens pengar inte får användas för att kompensera neddragningar i den kommunala budgeten. Och elevpengen kommer att minska… Och inte nog med detta. Det går inte att börja avskeda personal nu inför vårterminen, vilket innebär att kostnaderna för denna termin blir för höga. Därför kommer nästa års besparingar att till stor del drabba höstterminen 2019 (och därmed också vårterminen 2020). Det brukar kallas ”halvårseffekt”. Det blir så att säga ingen besparing det första halvåret och så drabbar hela årets besparingar enbart det andra halvåret, dvs höstterminen…

Jag undrar hur många pedagoger som måste avskedas läsåret 2019-2020…?

Som sagt:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Det känns bittert så här några månader efter valet – och i synnerhet efter alla de vallöften som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) gav innan valet när de fiskade röster…

BUN imorgon

18 november, 2018 1 kommentar

Inte nog med att det är sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, redan imorgon måndag är det möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Det var ett tag sedan BUN hade sammanträde, förra månaden var det ju inställt. Det fanns inte tillräckligt med beslutsärenden. Det är väl nästan så att det inte finns det imorgon heller.

Sammanträdet börjar med ärendet ”Verksamhetsuppföljning och systematiskt kvalitetsarbete”. Denna novemberförmiddag presenteras området ”kunskapsresultat i grundskolan och grundsärskolan” samt ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”. Ärendet är en information till ledamöterna, inga beslut alltså.

Kunskapsresultaten, i form av betygsresultaten från avgångsklasserna i våras, har ju varit kända ett tag. Resultatet var bättre än förra året, men fortfarande väldigt mediokert. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.) Och sen kom Lärarförbundets skolranking häromveckan och slog undan det mesta av det hopp som ändå hade skapats av de något bättre betygsresultaten. (Se ”Vänersborg tappar återigen i skolranking!”.)

Och sedan kom knockoutslaget… Jag tänker naturligtvis på det budgetförslag som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) har kommit överens om att lägga på onsdagens kommunfullmäktige. Neddragningar och åter neddragningar… (Se ”Budget: Valfläsket brinner”.)

Jag vet ärligt talat inte hur stor idé det är att sitta och vara i opposition i barn- och utbildningsnämnden längre. Eller fullmäktige. Det känns tämligen meningslöst. (Jag undrar förresten hur tjänstemännen känner det? För att inte tala om alla pedagoger och övrig personal…)

Som bekant yrkade en enig(!) barn- och utbildningsnämnd på 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019 jämfört med i år. Nu ska majoriteten i fullmäktige, innehållande bland annat flera politiker i BUN, i stället minska tilldelningen med 2,697 milj. Det ska bli intressant att höra deras förklaring till denna 180-graderssväng. Kan det vara så enkelt att valet nu har varit…?

Dock hör jag rykten om att BU-förvaltningen på något sätt har lyckats behålla statsbidraget för likvärdighet på 17 milj kr. Det skulle i så fall betyda att nämnden bara måste spara 15 miljoner på barnen och eleverna nästa år. Vi får säkert höra mer om detta imorgon.

Sedan följer ytterligare en information – om lokaler. Det blir en synnerligen intressant information. Får eleverna plats i Vänersborgs skolor? Det finns inget underlag utskickat, utan all information kommer på sammanträdet.

Nästa ärende är också ett informationsärende, den traditionella budgetuppföljningen.

Prognosen för året har justerats, till det positivare. Det beräknas att nämnden gör ett överskott på 4 milj kr. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. (Och något till som jag inte riktigt förstår, får fråga om det imorgon.)

I underlaget kan vi också läsa att elevantalet i grundskolan har ökat med 55 elever jämfört med för ett år sedan. (21 nya elever den senaste månaden.) Fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen (6-13 år) har minskat med 96 elever under samma period. (Dock en ökning den senaste månaden med 14 elever.) I barnomsorgen stod, i september, 80 barn i kö.

Nämnden ska godkänna en upprättad rapport av utförd internkontroll.

När man läser rapporten så ser man att det finns förbättringspotential på olika håll, t ex när det gäller inventarieförteckningar. Med säg den rektor som har möjlighet att prioritera läsning av nya rutiner för inventarieförteckningar… Kunskapen hos de som har beställar-ID gällande inköpsrutiner, ramavtal och innebörd av mottagnings- och beslutsattest kan också bli bättre. Det gäller också till vissa delar ärendehantering, hemsida och sociala medier samt IT-kostnader, leasing- och användarkostnader. Plus en hel del annat. Naturligtvis ska allt fungera och det är viktigt att det gör det, men det är tämligen omöjligt att som enskild fritidspolitiker hålla koll på sådant här. I och för sig kanske det är just därför som internkontroller är desto nödvändigare. Men jag som politiker – jag har ju egentligen inte den ringaste aning om något av det som står i underlagen. Och ändå ska jag godkänna rapporten… Jaha, då får jag väl göra det… Typ… Det ser ju trots allt ut som om allt har skötts och bristerna ska åtgärdas…

Sedan kan jag inte hjälpa att jag slås av den hädiska tanken att det tycks läggas ner alltmer tid och resurser för kontroller istället för att utföra de verkliga jobben…

Legolas handelsbolag har inkommit med en ansökan om att få bedriva pedagogisk omsorg som huvudman. Det är lite tröttsamt med alla dessa privata bolag som vill göra vinster i välfärden. (En typisk vänsterpartikommentar…) Men nu är lagen som den är. Och Legolas bedöms av BU-förvaltningen ha de förutsättningar som krävs för att bedriva pedagogisk omsorg utifrån lagar och riktlinjer. Dessutom finns det köer i barnomsorgen. Dock inte i Vargön, där finns det inget behov av barnomsorgsplatser. Nämnden föreslås därför att avslå ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i området Vargön, med motiveringen att:

”det kan innebära påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet.”

Det blir däremot ok för Legolas att bedriva enskild pedagogisk omsorg i områdena Vänersborg (”stan”) och Brålanda.

Sedan ska nämnden yttra sig över en:

”remiss från Utbildningsdepartementet gällande statens skolverks och Statistiska centralbyråns möjligheter att behandla känsliga personuppgifter om elever i vissa skolformer respektive deltagare i folkhögskolan m.m. ”….

I sitt yttrande över remissen så menar ordförande Mats Andersson (C), ja det är Andersson som har skrivit under yttrandet, att det är viktigt att:

”information angående grundsärskoleelever i mindre kommuner hanteras extra känsligt för att säkerställa att dessa personers integritet inte kränks.”

BUN ska besluta om ett samverkansavtal med ungdomsmottagningen. Kommunen har haft avtal med regionen i många år och nu, vid årsskiftet, upphör avtalet. Regionen vill förlänga avtalet men få en större ersättning av kommunen. Kommunen vill också fortsätta med samverkan och tycker att det är rimligt att kommunen betalar en större del av kostnaderna. Kommunen vill dock att det ska ske en successiv upptrappning av kostnaderna, och det tycker regionen är ok.

BUN ska föreslå kommunstyrelsen att

”ställa sig bakom förslag till samverkansavtal för ungdomsmottagning … [och] ta ställning till finansieringsmodell samt att kostnaden ska delas mellan fler parter förutom Barn- och utbildningsnämnden”.

Sedan återstår det ett beslut, nämnden ska behandla min motion från juni 2017 om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa motionen i sin helhet här.)

Förvaltningen skriver:

”Kommunstyrelsen har upprättat utredning, i vilken Barn- och utbildningsförvaltningen varit behjälplig i form av överlämning av faktauppgifter. Barn- och utbildningsförvaltningen har intentionen att lyfta fram utredningen och dess resultat i kommande budgetöverläggningar.”

Jag undrar varför inte denna utredning har skickats med i handlingarna. Nu vet nämndens ledamöter, och jag, inte vad utredningen har kommit fram till eller vad som ska lyftas fram ”i kommande budgetöverläggningar”. Motionen är en politisk viljeyttring, därför borde också utredningens resultat diskuteras politiskt. Kan jag tycka.

Efter själva sammanträdet fortsätter BUN med en ”dialogdag”. Nämnden ska diskutera – ”Detaljbudget 2019”.

Ja, herregud…

Kategorier:BUN 2018

BUN inställt!

14 oktober, 2018 1 kommentar

Det händer inte ofta, även om det hände en gång under den förra mandatperioden. Men då hände det inte mitt under en period som egentligen borde ha varit politisk intensiv.

Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har ställt in morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden. Det var för få beslutsärenden…

Ja, ja, där ser man. Kanske borde nämnden ha passat på att typ diskutera strategiska och långsiktiga utbildningsfrågor istället. Det finns gott om sådana, i synnerhet som kunskapsresultaten är på tok för låga i de kommunala skolorna. Det hade faktiskt inte heller varit helt fel med tanke på den instabila politiska situation som vi kan förvänta oss i Vänersborg de kommande 4 åren. Det skulle vara tämligen välgörande om de olika partierna hade kunnat enas om en gemensam skolpolitik i kommunen och vilken prioritet barnen och ungdomarna ska få/ha i det politiska arbetet, t ex i budgetarbetet.

Det har såvitt jag vet inte hänt något när det gäller det kommande styret. Självklart kan saker hända, kontakter tas, diskussioner och förhandlingar pågå, utan att Vänsterpartiet vet om det eller är inblandat. Men jag har lite svårt att tro det. Om nu Marie Dahlin (S) eller Gunnar Lidell (M) strävar efter ett majoritetsstyre vill säga. Och ingen av dem vill stödja sig på sverigedemokraternas röster. Vilket båda säger att de inte vill. Och det tror jag på. Lidell har ju enligt TTELA fått en förfrågan om samarbete med SD och svarat nej.

Vill någon ha ett majoritetsstyre så är det svårt att gå förbi Vänsterpartiet med sina 5 mandat. Å andra sidan tyder det mesta på, just för att ingen tagit kontakt med V, att det blir ett fortsatt minoritetsstyre… Och då blir det i mina ögon socialdemokraterna och centerpartiet som tar tag i rodret. Kanske med miljöpartiet, kanske utan. Samarbetet mellan S+C på ena sidan och MP på det andra har gnisslat betänkligt under mandatperioden. S+C har tillsammans 18 mandat i fullmäktige. Behöver de MP:s 2 mandat? Jag tror faktiskt inte det. Och sett ur MP:s perspektiv så tror jag att ytterligare 4 år av samarbete med S+C vore ”politiskt självmord” för partiet i Vänersborg.

Moderater, liberaler och kristdemokrater har 15 mandat. De borgerliga partierna är alltså mindre än S+C. Och även om MP skulle byta block, vilket inte är helt ovanligt när man tittar på landet i sin helhet, så skulle detta block ändå vara mindre.

TTELA:s ledarskribent Max Eskilsson spekulerar om att centerpartiet skulle kunna lämna samarbetet med socialdemokraterna (se ”Vågar C göra högersväng i höst?”). Jag tror att vi kan lägga sådana spekulationer åt sidan. Samarbetet mellan C och S är och har varit alltför intensivt och långtgående för att C skulle bryta sig ur.

Som sagt, mitt tips är att Marie Dahlin tänker sig ett fortsatt minoritetsstyre mellan S+C. Möjligtvis med en annan attityd av samarbete gentemot de andra partierna, typ att S+C bjuder in de andra partierna till samtal och diskussioner innan förslag läggs.

Vi får se om det händer något under veckan. Vad jag förstår så ska i varje fall socialdemokraterna ha ett större möte om den politiska framtiden. Även om just Marie Dahlin åker till södra Afrika imorgon och är borta en hel vecka…

För övrigt är det inga nämnder eller styrelser som ska sammanträda kommande vecka, den 42:a i ordningen.

Kategorier:BUN 2018, Val 2018

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!

30 september, 2018 2 kommentarer

I veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i årskurs 9, våren 2018”.) Naturligtvis var siffrorna för Vänersborg med.

Det var spännande att ladda ner tabellerna…

Statistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget i ryggsäcken ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, eller inga alls, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

Men betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt? Det tål att tänka på och diskuteras…

Med denna lite högtravande inledning, dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. Meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här ser meritvärdet ut för årets 9:or i Vänersborgs skolor:

Vänersborg ligger 14 meritpoäng efter landet i sin helhet, 206,7 poäng jämfört med landets 220,8. (Jag är inte riktigt säker på att jämförelsen är helt korrekt, Skolverket har två tabeller över rikets resultat. I den andra tabellen är rikets resultat 228,7.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23 poäng lägre än rikets!

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Dalboskolan och Silvertärnan har bättre meritvärden än flickorna. Det är förvånande för en utomstående betraktare. Det ska bli intressant att så småningom få en analys av detta på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en mycket låg nivå. Ja, förra årets värden var rent ut sagt bedrövligt dåliga. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits.

Vi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena i både Vänerparken och Torpaskolan har sjunkit sedan förra året. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras. Vilket säkerligen BU-förvaltningen också gör till nästa BUN-sammanträde.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 14 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

I Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig. Frida har extremt höga meritvärden. Värdena är faktiskt så höga att de känns osannolika, särskilt flickornas meritvärden. (Flickorna på Fridaskolan hade 282,1 i meritpoäng. Har en elev A i alla ämnen har den 320 poäng – eller 340 p om eleven har läst moderna språk.) Stämmer verkligen värdena? Och vad är i så fall förklaringen – föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet? Eller får inte eleverna rättvisa betyg? Jag vet inte.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del är utvecklingen av resultaten positiva, trots att andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen fortfarande är alldeles för höga. Faktum är att det bara är Fridaskolan som har försämrat resultatet sedan förra året. (Jag vet inte varför det inte finns något värde för Dalboskolans flickor och hur Skolverket kan räkna ut andelen utan detta värde.)

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Det här är krissiffror. Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade i alla skolor. Det var bara på Torpaskolan som andelen ökade marginellt. 23,7% av alla elever som gick ur åk 9 i våras är inte behöriga till ett yrkesprogram. Det är nästan var 4:e elev… (Förra året var det 22,4%.) Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Det måste istället till en satsning, typ att rektorer i betydligt högre grad får ägna sig åt sitt pedagogiska ledarskap… Och att ett 2-lärarsystem införs.

Vänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en mycket låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken:

Så här ser alltså statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever. Vi kan också notera att Fridaskolan inte tycks ha några nyinvandrade elever eller elever med okänd bakgrund.

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. I den här elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren. Och det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det är egentligen mer förvånande att siffrorna fortfarande är tämligen låga, särskilt för Dalboskolan och Torpaskolan. Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat. Sedan får vi naturligtvis inte glömma, när vi jämför Vänersborg med övriga riket, att det finns nyinvandrade elever i nästan alla andra kommuner.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre än förra året. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

%d bloggare gillar detta: