Arkiv

Archive for the ‘betyg’ Category

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror

3 oktober, 2019 Lämna en kommentar

betyg3.jpgI veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i grundskolan, våren 2019”.)

Det är en intressant och oerhört viktig läsning. Så intressant att TTELA också skrev om betygsstatistiken igår. (Se “Här kommer två av tre inte in på gymnasiet”.) Jag tänkte gräva mig lite djupare ner i statistiken…

vbg_logga.jpgStatistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

framtid.jpgMen betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt för barnen och eleverna? Det tål att tänka på och diskuteras…

Vänersborg har även tagit emot tämligen många barn och elever från andra länder de senaste åren. Hur har det gått för dom och hur har de påverkat skolresultaten? Det är självklart också en viktig fråga. Det tycker även Skolverket som redovisar mycket statistik kring frågan.statistik.jpg

Med denna inledning är det dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare år 2019?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. De 16 bästa betygen i elevens slutbetyg räknas, 17 för elever som läst moderna språk som språkval. Det genomsnittliga meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här såg meritvärdet ut för de 9:or som lämnade grundskolan i Vänersborg i våras:

Vänersborg ligger 17,7 meritpoäng efter landet i sin helhet, 212,1 poäng jämfört med landets 229,8. (Förra året var Vänersborg 14 poäng efter riket.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23,7 poäng lägre än rikets.otrolig.jpg

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Silvertärnan, liksom förra året, har bättre meritvärden än flickorna. Kan orsaken vara att det söker sig många pojkar från andra skolor till idrottsprofilen? 

Thinking_Boy.jpgDet är ett stort problem, inte bara i Vänersborg utan i grundskolan i hela landet, att det är sådan stor skillnad i betygsresultat mellan pojkar och flickor. Jag tror att det, i varje fall till viss del, beror på att grundskolan som den är utformad idag helt enkelt passar flickorna bättre. Kanske är det inte bara på grund av ”pedagogiska trender” utan också av en missriktad  ”jämställdhetsiver”. Jag tänker t ex på en sådan enkel sak som att pojkar, på gruppnivå, är mer tävlingsinriktade. Pojkarna skulle därför antagligen lära sig mer om de fick tävla mot varandra – i alla ämnen, inte bara i idrott. Men det betraktas som “fult” och tävlingsinslag ska följaktligen inte förekomma i skolan… Överlag är det nog så att typiska pojkegenskaper (sett på gruppnivå) ofta ses som något som är sämre och därmed inte önskvärt. 

Ja ja, men det är mina funderingar…. Det ska bli intressant att så småningom, på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden, få andras analys av frågan varför skillnaderna mellan pojkar och flickor fortfarande är så stor.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat ganska mycket i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en tämligen låg nivå. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits, resultaten förbättrades även 2018.

varningVi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena på Torpaskolan har sjunkit en aning sedan förra året, och tydligt på Fridaskolan. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena där? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 8 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

fridaskolan.jpgI Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig, även om meritvärdet sjönk jämfört med året innan. Fridaskolan har mycket höga meritvärden. Man undrar vad förklaringen är – är det föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet, bättre pedagogik eller fler legitimerade lärare? Jag vet inte, men det vore intressant att få ta del av en analys och förklaring.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del ser det ut ungefär som förra året, dvs andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen, som alltså har fått ett F i betyg, är fortfarande alldeles för höga.

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.likvardig.png

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade på både Silvertärnan och Torpaskolan. På Dalboskolan ökade andelen med 8 procentenheter. 22,2% av alla elever som gick ur åk 9 i våras var inte behöriga till att börja på ett yrkesprogram på gymnasiet. I de kommunala skolorna var siffran drygt 25%. Det är var 4:e elev… Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.nono.jpg

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Vänersborg måste göra allt för att eleverna ska bli behöriga till gymnasiet. Det är viktigt för elevernas fortsatta liv.

flyktingbarn.jpgVänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken (notera dock att den högra kolumnen som jämförelse visar samtliga elever):

Nyinvandrade elever är elever som har kommit till Sverige under de senaste fyra åren. De är inte inräknade i tabellen ovan. Det är inte heller elever med okänd bakgrund, dvs elever som saknar uppgift om personnummer (t ex om eleverna ännu inte blivit folkbokförda i Sverige).

speakJämförs siffrorna i de två första kolumnerna med siffrorna i tabellerna ovan – och siffrorna i de två högra kolumnerna, som visar det genomsnittliga meritvärdet – ser vi självklart att resultaten är bättre för eleverna med svensk bakgrund. (På Fridaskolan är dock meritvärdena överraskande nog lika.) Och så måste det naturligtvis vara, eftersom de nyinvandrade eleverna självklart inte behärskar det svenska språket på samma sätt. Det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det som förvånar är väl snarast att skillnaderna inte är ännu större… 

migrant19Det är också värt att notera att det genomsnittliga meritvärdet i Vänersborg är 220 poäng, om de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund räknas bort. Det är fortfarande drygt 9 meritpoäng sämre än riket – när de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund inkluderas…

Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat.

rektorsutbildning.jpgEn viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Föräldrarnas utbildningsnivå spelar en stor roll för elevernas skolresultat. Och nivån är mycket olika i de olika skolorna. På Vänerparkens skola hade 69,1% av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning och på Fridaskolan 65,3%. Det kan jämföras med Dalboskolan där motsvarande siffra var 30,6%.

ttela.jpgDet är som TTELA skrev igår:

“Skolverkets statistik visar att såväl elevernas migrationsbakgrund som föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll när det kommer till behörighet till gymnasiet.”

skolverket_logga2.jpgSkillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

vbg_logga.jpgDet är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre två år i rad. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

Dagens BUN (16/9)

16 september, 2019 2 kommentarer

Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) helt planenligt sitt första sammanträde för säsongen. Det var nog det lugnaste mötet på flera år, i varje fall i den meningen att de politiska meningsskiljaktigheterna lyste med sin frånvaro. Ordförande Mats Andersson (C) hade med andra ord en lugn uppgift med att svinga klubban. 

Det var som sagt (se “Dags för höstens första BUN”) mycket utbildning denna dag – av de förtroendevalda. Mötet började med en webbaserad utbildning om “kommunal kompetens och kommunal organisation” och slutade med Barnkonventionen. Det var nästan så att det kändes som om man fördes ett halvt sekel tillbaka i tiden… Till skolbänken på den gamla Torpaskolan. Som för övrigt var ny då.

Mellan utbildningspassen var det ett tämligen långt pass med information om aktiviteter i skolorna och förskolorna. Jag vet inte att nämnden någon gång har fått så mycket information på ett och samma tillfälle om vad som är på gång i verksamheterna. Men det var en nyttig och nödvändig kunskap för nämndens ledamöter.

Förvaltningschef Sofia Bråberg, som förresten fick en blomma av nämnden (utnämningen till ära), och förvaltningens fyra enhetschefer berättade hur förvaltningen tänker arbeta med förskolan och skolan kommande läsår. Ett arbete som ska ske utifrån nämndens och förvaltningens fokusområden: ”Elevernas resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.

Det handlade om tidiga insatser och kompetensutveckling. Det handlade om att närvaroarbetet ska fortsätta, om språkutvecklande arbetssätt, lågaffektivt bemötande, genomlysning av lärmiljöer och riktade insatser till särskilda enheter. Nämnden informerades om att det kompensatoriska uppdraget prioriteras i lågstadiesatsningen. Ledamöterna fick också reda på att intensivundervisning ger stor effekt och att erfarna pensionerade lärare och rektorer har tagits in för att lästräna elever.  Det var mycket… Och då har jag ändå inte nämnt att enhetscheferna också pratade om social inkludering, delaktighet och inflytande samt formativ bedömning.

Det redogjordes också för ett förtätat ledarskap, dvs att fler rektorer anställs. Vilket till stor del redan har förverkligats, även om målet är 20 medarbetare per rektor, och där är man ännu inte. Tanken är att varje rektor ska få färre medarbetare och därmed mer tid till det pedagogiska ledarskapet. Jag tycker fortfarande att detta är fel väg att gå, men tog ingen diskussion. Jag får trösta mig med att ledningsorganisationen ska utvärderas vad det lider…

Förvaltningen tycks också vilja införa nya arbetstidsavtal på skolorna. Det betyder att pedagogerna ska vara bundna till arbetsplatsen längre tid varje dag än idag. För närvarande är det bara två skolor som har infört detta, Brålanda och Norra skolan. Inte heller detta är jag särskilt imponerad över… Och jag tror inte heller att i varje fall högstadielärarna är särskilt intresserade.

Jag fick nog intrycket av att det förmedlades en bild av “guld och gröna skogar”. Det verkade inte finnas några större svårigheter i verksamheterna. Det mesta skulle ordnas. Å andra sidan betonades att förvaltningen arbetade utifrån de ekonomiska och andra resurser som fanns. Och utifrån de medel som fanns tillgängliga gjorde man verksamheten så bra som möjligt. Och det är klart, som tjänstemän finns det ju inget annat val. Risken är väl bara att politikerna tror att det inte behöver satsas något mer på förskolan och skolan…

Nämnden fick sig också lite statistik till del – om vårterminens betygsresultat.

Medelmeritvärdena för de 9:or som slutade grundskolan i våras har ökat jämfört med tidigare år. Det är naturligtvis glädjande. I våras låg medelmeritvärdet på 205,8 poäng. De genomsnittliga betygen har nu ökat två år i rad från bottennoteringen 2017 (182,7 p). Det framfördes dock vissa farhågor att trenden kanske bryts redan nästa år. Det är nämligen så att 8:ornas meritvärden i våras, dvs de som har börjat 9:an detta läsår, var tämligen mediokra. Medelmeritvärdet låg på 185,1 p. Nu brukar i och för sig betygen förbättras i 9:an, men frågan är om de kan öka så mycket. Det blir hur som helst en utmaning för pedagogerna på högstadieskolorna.

När det gäller andel av 9:orna som gick ur grundskolan med gymnasiebehörighet (behörighet till ett yrkesprogram) så var siffran 75,8%. Det betyder att hela var fjärde elev saknade behörighet till gymnasiet… Motsvarande siffra för åk 8 (nuvarande åk 9) var 63,7%. Det är alldeles för låga siffror. Orsaken till att så stor andel av eleverna inte har gymnasiebehörighet beror på att de saknar ett eller flera av ämnesbetygen i svenska, engelska eller matematik.

Det var för tidigt att idag uttala sig om hur det har gått med rekryteringen av behörig/legitimerad personal. Det lär för övrigt bli allt svårare att få tag i behöriga pedagoger. Jag hörde i radion (se “Fortsatt minskning av antagna till lärarutbildningar”), efter sammanträdet, att:

“Antalet antagna till lärarutbildningarna fortsätter att minska och till hälften av studieplatserna nu till hösten fanns ingen konkurrens alls. … Ointresset för lärarutbildningen har lett till att flera av höstens utbildningar fått ställas in.”

Det är viktigt att Vänersborg förbereder sig för framtiden – genom att bland annat satsa mer pengar på ett tvålärarsystem. Och låta rektorerna slippa lokal- och fastighetsfrågor och allt annat som inte ingår i det pedagogiska ledarskapet…

Det går enligt de senaste beskeden att göra en “light-version” av renoveringen på Norra skolan. Det betyder i så fall att eleverna kan gå kvar på skolan fram tills en ny skola på Holmängen är färdigbyggd…

För övrigt kommenterades inte siffrorna i dagens TTELA (från SCB och SKL; se “Eleverna kostar mer och mer på grundskolorna”) att kostnaderna för undervisning per elev var lägst i Vänersborg av kommunerna i TTELA:s täckningsområde…

Till sist en eloge för utbildningen i Barnkonventionen. En mycket trevlig och lärorik lektion med intressanta diskussioner.

Kategorier:betyg, BUN 2019

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!

30 september, 2018 2 kommentarer

I veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i årskurs 9, våren 2018”.) Naturligtvis var siffrorna för Vänersborg med.

Det var spännande att ladda ner tabellerna…

Statistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget i ryggsäcken ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, eller inga alls, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

Men betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt? Det tål att tänka på och diskuteras…

Med denna lite högtravande inledning, dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. Meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här ser meritvärdet ut för årets 9:or i Vänersborgs skolor:

Vänersborg ligger 14 meritpoäng efter landet i sin helhet, 206,7 poäng jämfört med landets 220,8. (Jag är inte riktigt säker på att jämförelsen är helt korrekt, Skolverket har två tabeller över rikets resultat. I den andra tabellen är rikets resultat 228,7.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23 poäng lägre än rikets!

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Dalboskolan och Silvertärnan har bättre meritvärden än flickorna. Det är förvånande för en utomstående betraktare. Det ska bli intressant att så småningom få en analys av detta på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en mycket låg nivå. Ja, förra årets värden var rent ut sagt bedrövligt dåliga. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits.

Vi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena i både Vänerparken och Torpaskolan har sjunkit sedan förra året. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras. Vilket säkerligen BU-förvaltningen också gör till nästa BUN-sammanträde.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 14 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

I Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig. Frida har extremt höga meritvärden. Värdena är faktiskt så höga att de känns osannolika, särskilt flickornas meritvärden. (Flickorna på Fridaskolan hade 282,1 i meritpoäng. Har en elev A i alla ämnen har den 320 poäng – eller 340 p om eleven har läst moderna språk.) Stämmer verkligen värdena? Och vad är i så fall förklaringen – föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet? Eller får inte eleverna rättvisa betyg? Jag vet inte.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del är utvecklingen av resultaten positiva, trots att andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen fortfarande är alldeles för höga. Faktum är att det bara är Fridaskolan som har försämrat resultatet sedan förra året. (Jag vet inte varför det inte finns något värde för Dalboskolans flickor och hur Skolverket kan räkna ut andelen utan detta värde.)

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Det här är krissiffror. Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade i alla skolor. Det var bara på Torpaskolan som andelen ökade marginellt. 23,7% av alla elever som gick ur åk 9 i våras är inte behöriga till ett yrkesprogram. Det är nästan var 4:e elev… (Förra året var det 22,4%.) Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Det måste istället till en satsning, typ att rektorer i betydligt högre grad får ägna sig åt sitt pedagogiska ledarskap… Och att ett 2-lärarsystem införs.

Vänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en mycket låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken:

Så här ser alltså statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever. Vi kan också notera att Fridaskolan inte tycks ha några nyinvandrade elever eller elever med okänd bakgrund.

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. I den här elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren. Och det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det är egentligen mer förvånande att siffrorna fortfarande är tämligen låga, särskilt för Dalboskolan och Torpaskolan. Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat. Sedan får vi naturligtvis inte glömma, när vi jämför Vänersborg med övriga riket, att det finns nyinvandrade elever i nästan alla andra kommuner.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre än förra året. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

Plats 274 i SKL:s skolranking

17 december, 2017 Lämna en kommentar

Så har då SKL:s ”Öppna jämförelser – Grundskola 2017” kommit. (Se här.) Den var inget rolig… Inte för Vänersborg. (TTELA skrev om den i torsdags – ”Här är kommunen som rasar i skolranking” – och i lördags – ”Brist på lärare sänker skolresultaten”.)

vanersborgs-kommun-logotypDet sammanvägda resultatet för elever i åk 6 och de elever som lämnade åk 9 i våras i de kommunala skolorna i Vänersborgs kommun placerade Vänersborg på rankingplats 274… Av 290 kommuner i Sverige. (När TTELA anger placering, plats 259, räknas fristående skolor, ex Fridaskolan, in i statistiken. Jag skriver bara om kommunala skolor.)katastrof

Plats 274!

Det är katastrof!

Placeringen är däremot ingen överraskning. Skolverkets siffror, som också redovisade elevernas kunskapsresultat, kom redan i september och de visade samma resultat (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det som är nytt är att SKL rankar kommunernas resultat genom att jämföra dem.

Förresten, den ranking som Lärarförbundet gjorde tidigare i höstas, och som placerade Vänersborg på plats 221 i Sverige, utgick inte från resultaten år 2017, utan från resultaten år 2016. (Se ”Vänersborg tappar i skolrankingen!”.)

betyg3Betygsresultaten i våras sjönk kraftigt i Vänersborg jämfört med förra året. Det har lett till att Vänersborg har tappat 72 placeringar i SKL:s ranking sedan år 2016. Det torde var lite av ett negativt rekord.

Av de elever som lämnade grundskolan i våras, i Vänersborg, har bara 55,7% uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det är en minskning med 18%-enheter jämfört med året innan. Det betyder att nästan hälften av alla elever som gick ur åk 9 i Vänersborg inte hade ett fullständigt betyg.

SKL har också en siffra som visar ”samma sak”, men där nyinvandrade elever (som har varit i Sverige mellan 0-4 år) och elever med okänd bakgrund räknas bort. Då är det 37% av eleverna som inte hade ett fullständigt slutbetyg. Det är inte heller något att skryta med. Vänersborgs dåliga resultat kan alltså inte förklaras med att det finns många nyanlända i kommunen. Sedan måste vi också komma ihåg att många nyinvandrade elever är oerhört motiverade och de lär sig dessutom det svenska språket snabbt. Och så ska det väl i rättvisans namn också sägas att det finns många nyanlända även i andra kommuner.

skolverket_logga2Det genomsnittliga meritvärdet vet vi redan. Det är samma siffror som Skolverket redovisade. Vänersborgs meritvärde för 9:orna har rasat från 215 poäng år 2016 till 193,7 poäng i år.

obs2SKL redovisar också ett så kallat modellberäknat genomsnittligt meritvärde. Det betyder att man så att säga vill ha ett ”objektivt” värde – ett värde som liksom ”bortser” från elevernas sociala bakgrund. Det här är för att man ska kunna jämföra kommunerna på ett ”objektivt” sätt. Då tänker man sig att det här modellberäknade värdet borde Vänersborg ha om man tar hänsyn till dessa fyra faktorer: behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön. Vänersborg har då 20,8 poäng mindre än förväntat.

Det är mycket… Extremt mycket. Och detta förhållande är kanske det mest alarmerande av alltihop. Det modellberäknade värdet visar två saker. Det är inte elevernas sociala bakgrund som förklarar det dåliga resultatet och orsaken till resultaten i Vänersborg står att finna i – just Vänersborg.vanersborg

Om vi tittar på våra grannkommuners kommunala skolor så hamnade Trollhättan på rankingplats 89 (år 2015 låg Trollhättan på plats 227), Uddevalla på plats 186, Mellerud 246, Färgelanda 114, Lilla Edet 261 och Grästorp 128 (förra året rankades Grästorp på plats 2). Och Vänersborg alltså på plats 274.tystnad

Det Vänersborg kan trösta sig lite med är att betygsresultaten från åk 6 är bättre, även om det inte heller här är läge för några glädjerop.

Så här ser resultaten ut från Vänersborgs åk 6:

skl_2017_2

Resultaten tillhör varken de bästa eller de sämsta 25%-en i Sverige. Undantaget är kategorin ”Lägst betyget E i svenska”, som tillhör den sämsta fjärdedelen.

SKL:s ranking tar alltså även med åk 6 i det sammanvägda resultatet. Det kan tyda på att om SKL bara hade utgått från åk 9 så hade rankingplatsen varit ännu sämre.

Men…

karvlingVad beror då den låga rankingen, plats 274, och de dåliga kunskapsresultaten på? Vad är det som förklarar de sjunkande resultaten i just Vänersborg?

Det tål att fundera på. Återkommer…

Total kris i Vänersborgs skolor!

29 september, 2017 4 kommentarer

forvanadDen 18 september hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett ordinarie sammanträde. Jag blev så ”tagen” av den information som meddelades den gången att jag skrev en blogg med rubriken ”Betygskatastrof” (se här).

Det var en synnerligen tuff rubrik.

betyg3Det handlade om betygen som de avgående 9:e-klassarna nu på våren hade fått. Medelmeritvärdet i Vänersborg, dvs den genomsnittliga betygspoängen, var uppseendeväckande lågt. Det var både väldigt låga poäng jämfört med resten av landet och ett sjunkande resultat jämfört med tidigare år.

Nu i dagarna har Skolverket kommit med aktuella siffror för hela Sverige. Och Vänersborg. För vårterminen 2017.

Och det ger anledning till ytterligare en synnerligen tuff rubrik, ”Total kris i skolan!” Skolan i Vänersborg alltså…

Så här ser resultaten ut för Vänersborg enligt Skolverkets allra färskaste statistik:

betygak9vt2017_1

Först, Skolverkets medelmeritvärde är högre, 193,7 poäng, än det som meddelades på BUN:s sammanträde den 18 september, som var 182 poäng. Det beror på att Skolverket har räknat bort de elever som inte har betyg i något ämne.

Vänersborg ligger alltså hela 20 meritpoäng efter landet i sin helhet, 203,3 poäng jämfört med landets 223,5. Och ser vi bara till de kommunala skolorna så är skillnaden ännu större – 30 poäng lägre (193,7) än rikets!

otroligDet är otroliga och osannolika siffror!

Tittar man på de enskilda skolorna så är skillnaderna frapperande, inte bara i jämförelse med Fridaskolan, utan också mellan de kommunala skolorna. Dalboskolan med sina 152,2 medelmeritpoäng är ett stort misslyckande. Här måste uppenbarligen något alldeles extra göras. Egentligen är det väl bara Vänerparken som har ett ”godkänt” resultat.

Naturligtvis noterar man också den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Men det är något som gäller för hela landet. Och ett problem ”för sig”.

Tittar man på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, så är resultatet lika nedslående för Vänersborgs del.

betygak9vt2017_2

Förutom Fridaskolan, som bekant är en fristående skola, och Vänerparken, med sina profilklasser (musik och bild), är resultaten uppseendeväckande låga. Vi ser också skillnaderna, och därmed den bristande likvärdigheten, mellan  de kommunala skolorna i karvlingVänersborg. Notera att endast en fjärdedel av eleverna på Dalboskolan går ur 9:an med betyg i alla ämnen… Bara 26,6%! Det är så att jag undrar om Skolverkets siffror verkligen stämmer…

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

betygak9vt2017_3

Utifrån Skolverkets statistik är det bara att konstatera att det är kris i Vänersborg. Total kris!kris4

Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd  bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken

Så här ser statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever.

betygak9vt2017_5

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. Det anmärkningsvärda är att siffrorna fortfarande är så låga. Så extremt låga för några skolor. Det är fortfarande bara Fridaskolan och Vänerparken, som ”håller ställningarna” – som typ ”står sig i konkurrensen” med resten av Sverige… För de övriga skolorna… Och för Dalboskolan…

Hmmm…invandring

Slutsatsen av ovanstående tabell är given – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat är inte att det finns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Och här visar siffrorna, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

betygak9vt2017_6

Skolverket delar alltså upp eleverna utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå, de föräldrar som har en förgymnasial eller gymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är extrema, både i Sverige och i Vänersborg. Vilket, precis som med pojkar/flickor, är ett problem för sig. Som vanligt ser vi emellertid, tyvärr, att Vänersborgs elevresultat ligger långt efter riksgenomsnittet – på alla punkter…

statistikDet är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar – för Vänersborgs del. Tvärtom, det visar med all önskvärd tydlighet att det är kris i Vänersborg. Det är inte bara det att skolresultaten blir allt sämre och att en katastrof typ väntar bakom hörnet, i en nära framtid. Nej, krisen och katastrofen är här nu.utropstecken_tva

Nu!!

Och det i samma nu som kommunfullmäktige halverar barn- och utbildningsnämndens investeringar i förhållande till behovet… (Se dagens artikel i TTELA ”Halv miljard kronor saknas till skolan” eller min blogg ”Investeringar förskola/skola”.)

Vad är orsakerna till Vänersborgsskolornas urusla resultat (undantag Fridaskolan och Vänerparkens skola)? Och till den bristande likvärdigheten?

ttelaBarn- och utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) talar i en artikel i dagens TTELA (publicerades på TTELA:s hemsida i eftermiddags, se ”Behörigheten till gymnasiet sjunker”) om att förändringar måste börja redan i förskolan. Och kanske det, men det skulle innebära att det skulle ta åtminstone 9 år innan Vänersborgs resultat förbättras… Vänersborg kan inte vänta så länge.

Tove af Geijerstam talar också om förväntningar. Jag kan nog inte hålla med henne på denna punkt heller. Pedagoger är väl medvetna om förväntningarnas betydelse för elevers prestationer och lärande.fundersam

Men vad beror de fruktansvärt dåliga resultaten på?

Jag vet inte, men jag vet att förvaltningen i detta nu analyserar både siffror och orsaker. Det finns med andra ord ännu inte så många svar. Men det finns många frågor och funderingar.

Många…

Jag undrar, till att börja med, hur dessa elevers, som nu gick ur 9:an, resultat såg ut när de gick i 6:an. Var resultaten lika dåliga då? Eller har det hänt något i högstadiet? Jag är inte hundra procent säker, men jag kan inte minnas att sådana här urusla resultat har rapporterats till BUN från några 6:or – någonsin.

questionHar det hänt något speciellt på högstadiet? Och i så fall vad?

Jag kan inte låta bli att undra. Det görs ju ständigt uppföljningar och det arbetas ständigt med det systematiska kvalitetsarbetet – har inga signaler getts om att det är kris och katastrof på gång?

Det är svårt för mig att tro att den statistik som Skolverket presenterar kommer som en överraskning för rektorer och pedagoger. Men, har den annalkande katastrofen signalerats uppåt? Har rektorer slagit larm till förvaltningsledningen?

Och, har förvaltningsledningen slagit larm till politikerna?

nonoDen sista frågan tror jag att jag kan besvara med ett nej. Vårens katastrofala betygsresultat för 9:orna är en överraskning för politikerna. Visst, vi vet om alla problem i grundskola med lokaler, trångboddhet etc. Vi känner till alla problem i förskolorna med stora barngrupper osv. Men att det skulle vara så här illa i Vänersborgs grundskolor – nej, det hade vi politiker ingen aning om. I varje fall inte jag.

Och då tänker jag också, om det kommande katastrofen inte kunde skådas, är det då inte något fel på hela systemet med uppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet…?

skollagenI Skollagens 3 kap står det:

  • 5 a § framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd”
  • 8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Hur kan det vara möjligt att 44,3% (44,3%!!) av alla elever som gick ur åk 9 i våras i de kommunala skolorna (ej Fridaskolan alltså) inte har betyg i alla ämnen? Hur är det möjligt?

Har inte pedagogerna vetat att eleverna riskerat att inte få betyg?

Knappast. Det vet nog alla pedagoger om. Eller borde åtminstone ha gjort det…

rektor_trottMen… Har inte rektorerna känt till detta? Har inte pedagogerna kommunicerat med sina rektorer om att det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Jag vet inte. Men om de har gjort detta, varför har inte rektorerna gett eleverna särskilt stöd?

Varför?

Finns det inte tillräckligt med legitimerade pedagoger? Finns det inte ekonomiska resurser till att anställa tillräckligt med personal? Och om det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser – har rektorerna då slagit larm uppåt i organisationen? Varför inte i så fall?

Och om de har gjort det – varför har inte politikerna fått reda på detta?

Det finns många frågor. Men inte många svar. Inte just nu. Och som sagt, förvaltningen håller som bäst på att analysera siffrorna från Skolverket. Men jag kan inte låta bli att undra – varför har ingen slagit larm till politikerna? Att det var illa visste vi – men så här katastrofalt illa…?

Jag hoppas att kommunledningen med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen fattar vad som händer och gör något åt saken. Det är ett sveksvek mot våra ungdomar att de tvingas lämna skolan med dåliga och/eller ofullständiga betyg!

Ett svek!

Ett svek från vuxenvärlden!

%d bloggare gillar detta: