Arkiv

Archive for oktober, 2019

IFK och Arena Vänersborg

31 oktober, 2019 2 kommentarer

Imorgon fredag börjar elitserien i bandy. Äntligen säger många.

IFK Vänersborg tar emot Sandvikens AIK i Arena Vänersborg. Och det lär inte bli någon lätt match för de blåvita. Sandviken tillhör de “stora” i bandy-Sverige, och har gjort så i många år. Till skillnad från IFK som trots storsatsningar genom åren “bara” kommit till kvartsfinal… (En gång till semifinal om jag inte minns fel.)

Men det finns också likheter mellan lagen. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot dem båda. Sandviken har i det närmaste halverat spelarlönerna. (Se SVT igår.)

“Tidigare var vissa av Sandvikens spelare proffs – nu arbetar samtliga.”

Sedan blir arenan nog också lite av en hemmaplan för Sandviken – arenans design är nämligen inspirerad av Göranssons arena i Sandviken… Det var många studieresor dit innan arenan byggdes…

Morgondagens match liksom alla andra hemmamatcher spelas alltså som vanligt i Arena Vänersborg. Oavsett väder. Hoppas i varje fall arrangörerna och inte minst Vänersborgs kommun. Matcherna ska gå att genomföra och isen ska vara i spelbart skick – även om det stormar och regnar utomhus. För taket läcker som bekant. Men enligt IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson, har vaktmästarna lyckats få bort vattnet från isen på träningsmatcherna. (Se TTELA “Arenan läcker – men ännu ingen lösning i sikte”.) Så då ska väl vaktmästarna fixa det under seriematcherna också. Och sedan har ju taket faktiskt läckt:

“ända sedan hallen invigdes 2009.”

Så läckage från taket hör liksom till…

Det är däremot svårare att garantera att publiken klarar sig torrskodd under en hel match – om vädrets makter visar sina sämsta sidor.

“Förra säsongen hade vi problem under ett par matcher när läktarsektioner fick stängas av för att det läckte.”

Sa IFK:s ordförande till TTELA, och tillade bekymrat:

“I en match tvingades vi dessutom att stänga en loge.”

Med tanke på hur mycket vatten det har läckt vid vissa tillfällen i arenan, och under 10 års tid, kan man undra hur det ser ut i väggar, golv osv. Hur länge kommer folk att kunna vistas i arenan? Hur länge kan arenan användas?

Fastighetschefen i Vänersborg medger till TTELA att det just nu inte finns någon plan för hur läckaget i taket ska lösas. Det handlar om ett konstruktionsfel och för att klara verksamheten har kommunen tvingats lappa och laga taket. Provisoriskt då kan man förmoda. På kultur- och fritidsförvaltningen ser man helst att det blir ett nytt tak på arenan.

Fast det blir dyrt. Enligt inofficiella men tämligen säkra uppgifter finns det två alternativ – ett enklare och billigare, men kanske inte det bästa. Denna åtgärd skulle också behöva göras om flera gånger under arenans “livstid”. Sedan finns det ett “robustare” – och dyrare alternativ, men som förmodligen skulle hålla under hela “livstiden”.

Det första alternativet skulle handla om en ny takduk och isolering för 12 milj kr. Det andra skulle innebära att bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som det dessutom ska gå att snöröja. Det skulle kosta ca 36-40 miljoner kr.

Jag vill minnas att det första alternativet var det man tänkte på när investeringspengar var avsatta i budgeten förra året. (Eller var det förrförra?) Det finns i varje fall inga pengar avsatta för arenataket nästa år. Varför vet jag inte. Kanske det billigare alternativet inte duger överhuvudtaget? Och det dyrare blir så dyrt att man liksom inte vågar gå ut med det? Jag menar, hur ska vänersborgarna reagera om de får reda på att en bandyhall för nästan 300 milj kr redan efter 10 år behöver “renoveras” för ytterligare 40 miljoner? (Det var förresten vad hela bandyhallen kostade i Åby, se TTELA ”Nykomlingen är speciell för Curt”.) Samtidigt som renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset kostar över 100 miljoner kronor…

Eller är det så att man “lappar och lagar” så länge det går – och sen stänger man helt enkelt arenan… 

Man kanske anar att det kan stå till på det sättet när fastighetschefen säger till TTELA (se “Arenan läcker – men ännu ingen lösning i sikte”):

“På sikt kommer vi att tvingas byta hela taket men det finns inga pengar till det för tillfället.”

Misstankarna blir ännu starkare när samme fastighetschef sa till P4 Väst att det tak som finns på arenan har en förväntad livslängd på 10-15 år… (Se ”Taket i Arenan i Vänersborg höll inte ens 10 år”.)

En livslängd på 10-15 år? Och nu har det gått 10…

Det går ihärdiga rykten om att det är ännu större fel på arenan än “bara” taket. De ryktena säger att problemen med taket beror på problem i motsatta änden – i golvet. Eller rättare sagt, under golvet – i marken. Dessa rykten menar att marken som arenan är byggd på inte är stabil och att det inte är pålat som det ska. Det blir med andra ord sättningar i marken som gör så att taket rör på sig – och läcker…

Det går många rykten om arenan. Och förmodligen är sättningarna i arenan bara rykten. Det räcker med läckaget från taket…

Det verkar för övrigt som om inspirationskällan i Sandviken, Göranssons arena, har slutat läcka. Taket där läckte ymnigt när arenan var tämligen nybyggd, precis som i Vänersborg. Men vad jag vet så har de fått bukt med läckagen för länge sedan.

Inför årets säsong, 2019-2020, har Vänersborgs kommun som vanligt slutit ett marknadsföringsavtal med IFK Vänersborg. Eller rättare sagt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Avtalet är som jag ser det detsamma som tidigare.

“Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”

Det ska göras reklam för kommunen i arenan och på IFK:s hemsida. Dessutom ska kommunens märke finnas på matchdräkten – både på bröst och rygg. Kommunen får även möjlighet att använda delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang och kommunen kommer också att få gratisbiljetter vid vissa tillfällen.

För detta ersätter Vänersborgs kommun IFK Vänersborg med 125.000 kr. Då tillkommer tryckkostnader för reklamen på dräkterna, det kan handla om 4-5.000 kr inkl. moms. Om IFK når kvartsfinal får klubben ytterligare 15.000 kr och vid semifinal 15.000 kr till. Om IFK skulle ta guld är det värt 30.000 kr extra.

Gunnar Lidell (M) har reserverat sig mot det beslut som Benny Augustsson har fattat om marknadsföringsavtalet med IFK:

“… beslut i frågan skulle avvakta beslut om ”Styrande dokument för marknadsföring och sponsring”, vilket är ett resultat av en motion från Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V), vilken bifölls av ett enigt KF i början av 2018. Nu noterar jag att det aktuella dokumentet är föremål för KS presidie-beredning så snart som måndag 28 okt, och då är min bedömning att ev beslut om IFK-avtal åtminstone kunde avvaktat denna beredning.”

Andra ansökningar har under året nekats pengar, skriver Lidell, med anledning av kommande beslut om nya riktlinjer. Lidell skriver vidare:

“Nu har KS ordförande fattat ett beslut som i slutändan kan komma att belasta kommunens skattebetalare med upp till 185 000:- gentemot en och samma idrottsförening, när vi också vet att ett antal intressenter under det senaste året har nekats medel till marknadsföring ”i avvaktan på framtagande av ”Styrande dokument för marknadsföring och sponsring”.”

Ordförande Augustssons delegeringsbeslut gäller, det kan inte rivas upp. Vad som sedan diskuterades i “KS presidie-beredning” vet jag inte, men det styrande dokument som Lidell refererar till ska så småningom beslutas av kommunfullmäktige. Det vet jag säkert. Och det väntar både Jonathan Axelsson (M) och jag (V) på… Det gör nog även andra klubbar, föreningar och organisationer i kommunen…

Sedan får vi hoppas att det går bra för IFK Vänersborg i elitserien denna säsong och att laget vinner matchen mot Sandviken imorgon. Enligt prognoserna ser det bra ut – det är inget regn i sikte…

Kategorier:Arena Vänersborg, IFK

BUN:s ordf svarar på fråga om skolan 

30 oktober, 2019 1 kommentar

Inför onsdagens kommunfullmäktige hade Anders Strand (SD) tittat på Lärarförbundets skolrankning. Det föranledde Strand att ställa en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C).

Anders Strand skrev:

“Resultatet av denna undersökning är minst sagt nedslående: Vänersborgs kommun tillhör bottenskiktet och ligger på 237:e plats bland landets 290 kommuner.”

Och sedan kom frågan till Mats Andersson:

“Kommer det ske några kraftfulla åtgärder från minoritetsstyret under kommande år för att förbättra resultatet?”

Och det tyckte jag nog var både en intressant och berättigad fråga.

Både Lärarförbundets senaste skolrankning (se “Lärarförbundets Skolranking 2019”), trots att statistiken är från läsåret 2017-2018, och inte minst de officiella siffrorna från Skolverket (se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”), vars statistik kommer från vårterminen 2019, har visat att Vänersborgs skolor ligger på efterkälken när det gäller kunskapsresultaten.

Det borde ha varit ett bra läge för Mats Andersson (C). Nu fick han chansen att berätta för Anders Strand (SD) och resten av kommunfullmäktige samt Vänersborgs invånare hur de styrande tänker och hur de vill tackla situationen på grundskolområdet samt vilka åtgärder som ska sättas in för att förbättra skolresultaten i Vänersborg. Andersson skulle kunna redovisa de förutsättningar som de styrande vill ge rektorer och pedagoger i grundskolan för att kunna arbeta med uppdraget från staten som det är beskrivet i Skollagen och Läroplanen.

Ordförande Mats Andersson tog inte chansen.

Andersson erkände lite så där i förbigående och tämligen motvilligt att resultaten i Vänersborg kunde ha varit bättre. Men det var mest historia menade Andersson. Lärarförbundets skolrankning grundade sig ju på statistik från läsåret 2017-2018 och var därför inte särskilt aktuell. Det hade hänt mycket sedan dess och det senaste läsåret visade ju bättre resultat.

Andersson hänvisade också Strand till att läsa delårsrapporten. Allt stod där. Det kändes som ett sätt att undvika frågan och diskussionen. Delårsrapporten från barn- och utbildningsnämnden är väl mestadels ett dokument som egentligen bara de mest insatta är intresserade av.

Och jag vet inte heller vad ordförande Andersson hänvisade till mer specifikt i delårsrapporten. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Därför beskriver förvaltningen i delårsrapporten mestadels vilket arbete som pågår. Det handlar t ex om trygghet, studiero, kränkningar och frånvaro. Och hur rektorer, lärare och övrig skolpersonal ska göra, för det är de som ska göra arbetet – genom att samarbeta, arbeta annorlunda (ofta enligt någon ny modell), dokumentera etc. Och visst är det väsentliga områden, men får lärarna och skolpersonalen några ytterligare redskap och förutsättningar i detta arbete? Har de styrande politikerna satt in några kraftfulla åtgärder för att förbättra resultatet? Det gav inte delårsrapporten några svar eller upplysningar om. (Vi vet ju inte ens om arbetet som beskrivs i rapporten ger några resultat…)

Sedan är ju faktiskt delårsrapporten egentligen bara förvaltningens och tjänstemännens dokument. Och åtgärderna i rapporten bestäms och begränsas av de ekonomiska ramar som politikerna har ställt upp.

Anders Strand upprepade sin fråga och då tog Mats Andersson tillfället att utveckla sin syn.

Mats Andersson fokuserade, förutom att återigen hänvisa till delårsrapporten, på det positiva i skolrankningen. Och det var egentligen bara två saker som var positiva:

“Jag ser ändå två ljuspunkter i undersökningen. Andelen utbildade lärare… och … fullföljd gymnasieutbildning…”

Andersson utvecklade märkligt nog “fullföljd gymnasieutbildning” ganska utförligt. Jag skriver ”märkligt” eftersom det gick utanför ämnet. Strand frågade om grundskolan och det var ju de resultaten som skolrankningen framför allt visade. Och även delårsrapporten…

Ordförande Andersson betonade fullmäktiges kloka beslut om att fullföljd gymnasieutbildning var den enskilt viktigaste faktorn för eleverna att få ett bra liv. Men Andersson var lite fel ute där, fullmäktiges beslut handlade om grundskolan och inte gymnasieskolan. Nä, ska någon få “cred” för vänersborgsungdomarnas framgångsrika gymnasietid (om den nu är det) så är det Kunskapsförbundet. Vänersborg barn- och utbildningsnämnd kan inte ta åt sig äran. 25% av eleverna som gick ur 9:an i våras var inte ens behöriga till gymnasiet.

Medelmeritvärdena i Vänersborg har ökat två år i rad. Det fick Andersson till att säga:

“Vi är definitivt på rätt väg.”

Och på sätt och vis är ju påståendet inte helt fel, men alldeles för förenklat. Medelmeritvärdet har ökat från ett extremt lågt värde och är fortfarande långt efter det svenska genomsnittet. Men Mats Andersson vill gärna se verkligheten som bättre än den är, så ordförande Andersson målade upp en annan och bättre “värld”…

Och det här förhållningssättet hade Andersson också på lärartätheten.

Mats Andersson var inte nöjd med lärartätheten. Men istället för att diskutera hur den skulle bli bättre, eller ens om Andersson hade som målsättning att den skulle bli det, så undvek han problemet genom att återigen skapa en egen verklighet.

Lärarförbundet, menade Andersson, har bara tittat på antalet lärare – och inte antalet lärarassistenter, resurspedagoger och övrig elevhälsopersonal. Det är ingen personaltäthet som visas i undersökningen. Sa Mats Andersson, och blandade “bort korten”. Och kunde därmed lämna frågan.

Mats Andersson uppehöll sig också en del kring sjukskrivningstalen. De hade gått ner i förskolan jämfört med förra året. Och det stämmer, även om det är svårt att se hur mycket från de underlag barn- och utbildningsnämnden har fått. Sjukskrivningstalen fluktuerar nämligen en del mellan månaderna. Däremot har sjukfrånvaron inte minskat bland personalen på fritidshemmen och i grundskolan (även om det fluktuerar även här mellan månaderna). Och det var fortfarande grundskolan det handlade om.

Om det nu är så att sjukskrivningstalen fortsätter att minska i förskolan så kan man undra om det beror på något som politikerna eller de styrande partierna har gjort. Jag ser emellertid inga sådana politiska åtgärder…

Mats Andersson avslutade sitt svar, som tog bra mycket längre än de två minuter han hade till sitt förfogande, med att kommentera närvaroarbetet bland eleverna.

“Alla elever ska bli sedda och bekräftade och saknade om de uteblir från skolans undervisning.”

Sa Andersson. Och jag skulle nog vilja påstå att så har det alltid varit i skolans värld. Men det sker ett bra arbete med de så kallade hemmasittarna i kommunen – det gör det. Tyvärr tror jag dock, och de slutsatserna drar jag utifrån erfarenheter i arbetet med hemmasittare från hela regionen, att problemet oftast är att skolorna inte har resurser att anpassa undervisningen i tillräcklig omfattning om/när hemmasittarna återvänder till skolan.

Anders Strand (SD) var nöjd:

“Svaret var riktigt uttömmande och positivt.”

Jag var inte riktigt lika nöjd. Vänersborg har stora problem, eller utmaningar som många säger nu för tiden. Det visar både Lärarförbundets skolrankning och Skolverkets statistik. Då gäller det att se verkligheten som den är. Det är bara då som man kan ändra på den.

Och här var Mats Andersson svaret skyldigt. Vilket kanske berodde på att de styrande partierna egentligen inte har några åtgärder som ska få skolresultaten att förbättras.

Så faktiskt skulle ordförande i barn- och utbildningsnämnden Mats Andersson (C) kunnat gå upp till talarstolen och helt enkelt svarat Anders Strand (SD):

“Nej, något riktig kraftsatsning är inte på gång.”

Det var för övrigt synd att Anders Strand inte hade ställt sin fråga som en interpellation istället. Då hade fler kunnat delta i debatten.

Orsaken till de sämre kunskapsresultaten ligger naturligtvis i bristande resurser till undervisningen, låg lärartäthet (antal lärare per elev), andelen behöriga lärare och sjukskrivningarna. Om dessa variabler förbättras/ökar så är förutsättningarna för ökade kunskapsresultat goda. För det är definitivt så som Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skrev:

“Det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner.”

Lärarförbundets Skolranking 2019

28 oktober, 2019 1 kommentar

Lärarförbundets årliga skolranking har kommit. (Du hittar rankingen i sin helhet här.)

Vänersborg hamnade på plats 237. Av 290 kommuner…

Förra året kom Vänersborg på plats 244. Det betyder att Vänersborg alltså har gått upp några placeringar. Ska man vara positiv så kanske man kan hoppas på att den nedåtgående trenden är bruten. 2017 kom Vänersborg nämligen på plats 221 och året innan igen, på plats 190. Och då ser vi naturligtvis också att trots att Vänersborg inte sjönk i år så har vi en bit kvar innan vi når resultatet från år 2016. Men då är väl inte ens plats 190 ett eftersträvansvärt mål, egentligen – Vänersborg ska naturligtvis sikta högre än så!

Lärarförbundet skriver om varför förbundet, som är en av de fackföreningar som organiserar pedagogerna, rankar kommunerna:

“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet. Såväl framgångsfaktorer som brister lyfts fram i rankningen. Bästa skolkommun är Sveriges bredaste skolrankning och vi vet att den leder till skolutveckling och viktiga samtal om skolan både lokalt och nationellt.”

Skolrankningen bygger främst på underlagsmaterial hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB, därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar.

Årets skolrankning har förändrats på några sätt jämfört med tidigare år. I år räknas t ex det här med meritvärde och elever som är godkända i alla ämnen, vi pratar om åk 9, på ett annorlunda sätt än tidigare. (Man utgår från ett likvärdighetsindex som SCB har tagit fram.) Dessutom har kriteriet “andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier” utgått. Det gör menar Lärarförbundet att årets rankning inte är jämförbar med tidigare års rankningar.

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. lärarlöner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel godkända elever och 10. fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång. 

Det måste noteras att de flesta och viktigaste uppgifterna i skolrankningen samlades in förra året, 2018. Det betyder t ex att de förbättrade resultaten i Vänersborg i våras inte kommer med förrän i nästa års rankning.

Lärarförbundets skolrankning innehåller flera delaspekter av skolans verksamhet. En av dessa aspekter är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 212 (2018: plats 230; 2017 plats 198). Det är ingen vidare placering och visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige.

En av de få glädjeämnena i statistiken är att andelen pedagogiskt utbildade lärare är relativt hög – trots att ungefär 30% av lärarna i mellan- och högstadiet inte är legitimerade… (Hur ser då lärarsituationen ut i Sverige kan man undra. Fast det vet vi…) Vänersborg ligger på plats 84 bland Sveriges kommuner. Det kan bero på att lönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 42 (2018: plats 70). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på dessa siffror när de ska söka jobb.

När det gäller lärartätheten försämras Vänersborgs läge. Vänersborg hamnar på plats 235 (2018: plats 202). Lärarförbundet lägger, som sagt, dubbel vikt vid detta kriterium. Lärartäthet är oerhört viktigt för elevers lärande och med tanke på Vänersborgs låga placering är det mycket förvånande att det genomsnittliga medelmeritvärdet faktiskt ökade i våras.

I förra årets skolrankning tycktes lärarna i Vänersborg vara hyfsat friska jämfört med lärare i andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 151. I år har Vänersborg sjunkit tämligen kraftigt, ända ner till plats 226. Det är oroväckande… Lärare som inte är friska är ingen optimal utgångspunkt för en bra skola eller undervisning.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är emellertid från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2018 det handlar om. Det finns nyare siffror, för i år, och de visade att det genomsnittliga medelmeritvärdet ökade, även om genomsnittet ökade ännu mer i Sverige som helhet. (Se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.)

Vänersborg placerade sig på plats 233 när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 240 i “andel godkända elever”. Vänersborgs kommun ger helt enkelt inte sina ungdomar särskilt bra förutsättningar i livet. Kommunen sviker. Och ser man på nästa års budget så förstår man att de styrande politikerna inget sett, inget hört och ingenting lärt…

En liten ljusglimt levererar Kunskapsförbundet, eller…? I kategorin “fullföljd gymnasieutbildning” hamnar Vänersborg på plats 63. Med tanke på att åtminstone 25% av eleverna hoppar av gymnasiet eller går ur utan examen så kan det ge rysningar om man betänker läget i andra delar av landet…

Skolrankingen har även med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 190 (2018: plats 256) av Sveriges 290 kommuner. Resultatet förvånar mig, vad jag förstår så finns det ingen kö i kommunen.

Lärarförbundet har slutligen också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Enkätundersökningen är relativt färsk, den genomfördes under våren 2019. Vänersborg placerade sig på plats 143.

När alla aspekter i skolrankningen vägs samman så hamnar alltså Vänersborg på plats 237 av Sveriges 290 kommuner…

Det kan vara intressant att också titta på var våra grannkommuner hamnar i Lärarförbundets rankning (förra årets siffror inom parentes):

  • Trollhättan 253 (115)
  • Uddevalla 187 (214)
  • Mellerud 91 (234)
  • Färgelanda 194 (124)
  • Grästorp 25 (12)
  • Lilla Edet 269 (288)

Det är exceptionellt stora förändringar bland vissa av våra grannkommuner, framför allt i Trollhättan och Mellerud. Det gör att åtminstone jag blir lite fundersam kring hela rankningen. Å andra sidan skrev ju Lärarförbundet att årets rankning inte var jämförbar med tidigare års rankningar.

 Sveriges bästa skolkommun blev enligt årets rankning Torsby. Torsby följdes av Storfors, Kalix, Hammarö och Båstad.

Det finns mycket att fundera på när det gäller skolpolitiken i Vänersborgs kommun. Men jag tycker att Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand får med det mest väsentliga när hon säger:

“Det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner.”

KF 3 (23/10): Se verkligheten?

27 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Det är fortfarande några ärenden kvar att redovisa från onsdagens kommunfullmäktige, trots de två tidigare bloggarna. (Se “KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet” och “KF 2 (23/10): Bibliotek och fiske”.)

Jag minns den tid då delårsrapporterna förbigicks med tystnad – och ett klubbslag. Ingen visade något intresse av vad som stod där. Och huruvida ledamöterna läste igenom alla sidorna, det brukade och brukar vara tämligen många, vet jag inte. Sedan började någon enstaka vänsterpartist, oftast Lutz Rininsland, gå upp och kommentera innehållet, inte helt sällan socialnämndens del. Rininsland satt ju i väldigt många år i den nämnden. Så småningom vågade sig även andra vänsterpartister upp i talarstolen för att kommentera. Och på den vägen fortsatte det. Nu för tiden är det ganska många talare som går upp och kommenterar delårsrapporten.

Naturligtvis var undertecknad vänsterpartist uppe i onsdags och redogjorde för barn- och utbildningsnämndens del. Det fanns egentligen inte så mycket att säga kring nämndens målavstämning. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Det var dock en grön plopp, och det var ett viktigt resultat – medelmeritvärdet i årskurs 9 hade ökat under 2019.

Det nämnde jag från talarstolen. Jag hade också noterat att medelmeritvärdet från förvaltningens egna beräkningar skilde sig från det resultat som Skolverket hade redovisat. Skolverket redovisade ett lägre tal. I efterhand fick jag reda på av förvaltningen att det berodde på att rapporteringen av betygsresultaten till Skolverket skedde innan sommarlovsskolan. Med andra ord innebar sommarlovsskolan att ett antal elever lyckades få godkända betyg “i efterhand”. Å andra sidan kan nog den jämförelse jag gjorde på fullmäktige ändå vara riktig, eftersom man kan förmoda att även andra kommuner också arrangerade sommarlovsskolor. Vänersborg ligger trots uppgången i resultat av medelmeritvärdet klart lägre än genomsnittet i riket.

Naturligtvis lyfte jag även några av problemen i nämnden som att 25% av vårens 9:or inte var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet, bristen på legitimerade lärare och de alltför höga sjukskrivningstalen bland pedagogerna. Jag avslutade mitt anförande med att säga:

“Jag vet att staten sviker kommunerna. Men det är ändå vi som har arbetsmiljöansvaret för den personal Vänersborgs kommun har anställd. Och vi ska vara medvetna om att det sitter lärare, hemtjänstpersonal och annan personal och gråter på personalrummen. Personal är sjukskrivna för att de inte klarar av kraven. Resurserna räcker inte till för de krav som ställs.”

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) tyckte att jag målade allt i svart. Andersson gav en bild av förskola och grundskola som om allt var frid och fröjd – på alla områden. Och då undrar jag, igen – hur kan vi politiker förändra verkligheten om vi vägrar att se hur den ser ut? Verkligheten blir ju inte annorlunda och bättre bara för att vi politiker blundar för den och istället skönmålar den. Hur kan vi då förändra situationen i kommunens förskolor och skolor till det bättre?

Dessutom vet alla som arbetar i skolorna hur det ser ut. Om vi politiker vägrar inse problemen blir det bara löjligt. Och vi tappar förtroende.

Dan Nybergs (S) inlägg var intressant. Även det präglades av optimism, en optimism som det knappast finns fog för. Socialnämnden, där Nyberg är ordförande, prognostiserar ett underskott för 2019 på 52 milj kr. Nyberg konstaterade att det har fattats “tuffa beslut” i nämnden. Prognosen i början av året var nämligen ett underskott på 77 milj kr. Han var nöjd med att det inte har skett några uppsägningar i år, men samtidigt har inte tjänster återbesatts. Vilket självklart har påverkat bemanningen. Så jag vet inte hur nöjda personalen är… Inga siffror nämndens dock. Socialtjänsten har, och håller på att införa, “smart bemanning”. “Smart bemanning” (som nu eventuellt kallas något annat) har starkt bidragit till effektivare scheman, sa ordförande Dan Nyberg (S). Jag ser framför mig hur sjukskrivningstalen bland personalen inom socialtjänsten rakar i höjden och hur det i sin tur kommer att drabba de äldre och sjuka…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) menade att:

“Köp-sälj-systemet … fungerar inte riktigt i nuvarande form.”

Och då spetsade jag öronen. Var det en kritik av sättet som kommunen styrs på? Nä, det var snarare så att Wiklund ansåg att hans nämnd inte fick tillräckligt bra betalt för den mat som samhällsbyggnadsnämnden levererar. Wiklund var inne på att det tydligen hade blivit samhällsbyggnadsnämndens uppdrag att minska barn- och utbildningsnämndens kostnader. Och det gillade han uppenbarligen inget vidare… (Om det nu är så.)

Under ärendet “Översyn av kommunens regler för mål- och resultatstyrning” var jag för övrigt mycket tveksam till hela styrsystemet med mål- och resursstyrning. Jag tog kort upp Tillitsdelegationens betänkande från 2018 ”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”. Det var ingen annan som var intresserad av denna tråd. Tvärtom, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) var mycket nöjd med de dokument som låg tíll grund för styrningen av Vänersborg…

TTELA:s läsare kunde under veckan läsa om att de styrande partierna i Trollhättan ämnar höja skatten med 80 öre. Det är för att klara välfärden. Jag anser att det är dags för Vänersborg att göra som Trollhättan – se verkligheten. Och förstärka inkomstsidan. 

KF 2 (23/10): Bibliotek och fiske

25 oktober, 2019 2 kommentarer

Igår torsdag skrev jag om de fullmäktigeärenden som handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Se “KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet”.) Idag tänkte jag gå vidare med några ärenden – som dagens nummer av TTELA har “hjälpt mig med”….

TTELA skrev sin första artikel idag (fredag) om fullmäktige – beslutet om biblioteket. (Se TTELA “Frågan om biblioteket avgjord”.) Läsarna noterade säkerligen att ställningstagandena från de flesta partierna räknades upp. Dock inte alla, inte t ex vänsterpartiet… TTELA fortsätter att låtsas om som att det inte finns 9 partier i fullmäktige. Jag tycker inte att det är ok.

Men vänsterpartiet finns och vi röstade för det “vinnande” förslaget, dvs det dyrare förslaget som också kallades alternativ 1. (Se “Så har det då varit kommunstyrelse”.) V ansåg att kommunen så att säga fick mer för varje krona med detta alternativ. Så var kvadratmeterkostnaden per år faktiskt lägre för alternativ 1 än för det “billigare” (alternativ 3) – 1.375 kr jämfört med 1.473 kr per kvadratmeter och år. Snålheten fick inte bedra visheten. Det framförde vi också från talarstolen, vilket TTELA inte kan ha undgått… Dessutom kommer ett mer modernt och påkostat bibliotek vänersborgarna väl till pass och också göra centrum betydligt mer attraktivt.

TTELA hade också en artikel om fisket i Hallsjön. (Se TTELA “Augustsson (S) fick protestlista mot besparingarna vid Hallsjön”.) Några av kommunens fisketillsyningsmän “hälsade fullmäktigeledamöterna välkomna”. De pratade med de som ville lyssna och de informerade om de ungefär 1.500 namnunderskrifter som har samlats in till stöd för fortsatt fiske i Hallsjön.

TTELA skriver självklart inte om den motion (se “Rädda fisket i Hallsjön!”) som jag lämnade in och presenterade under sammanträdet. Motionen yrkade på att kultur- och fritidsnämnden ska tilldelas de pengar som fisket i Hallsjön behöver för att fisket ska fortsätta. TTELA tyckte kanske inte att motionen tillhörde ämnet för artikeln eller var särskilt viktig i sammanhanget…


Det är intressant vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa till fisketillsyningsmännen (citerat från TTELA):

“Är det kommunens sak att sköta fiske som kostar oss en halv miljon om året, sa Benny Augustsson och pekade på att Hallsjön måste vägas mot kommunens andra verksamheter.”

Det var en dissning av alla fiskare som heter duga! Fiske är inte värt något jämfört “mot kommunens andra aktiviteter”.

Säger samme Augustsson som nyss har beslutat om ett marknadsföringsavtal med IFK Vänersborg, som totalt sett kan kosta kommunens skattebetalare, inklusive fiskare, 185.000 kr denna säsong. Och då nämner jag i ödmjukhetens namn inte de 20 milj kr som Arena Vänersborg kostar Vänersborg netto varje år…

Sedan undrar jag om Benny Augustsson tänker rätt. Borde inte Hallsjön och fisket ses som en del i en helhet? Jag citerar Visit Trollhättan Vänersborgs besöksguide för 2019 (kan laddas ner här):

“Det finns inga berg som de unika platåbergen Halle- Hunneberg.”

Bergen är stora turistmål och utgör ett viktigt friluftsområde för människor som bor här. Bergen är i sig unika. Hundratusentals är de elever som genom alla år har läst om Västgötabergen i geografiämnet. Fornborgen på Halleberg är Sveriges största. Floran och faunan på bergen är unik för hela Sverige. Bergen bildar Västsveriges enda ekopark. Vi har Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum och Bergagården. Kungen och prinsen är på bergen och jagar. Och vi har Hallsjön…

Visits hemsida kan vi läsa om älg- och bäversafaris, vandringsleder, kanotuthyrning, cykel- och mountainbikeleder. Och Hallsjön.

Detta är den här helheten som måste vägas mot kommunens andra verksamheter.

Och det tror jag egentligen alla gör. Utom Benny Augustsson, de styrande partierna och de borgerliga oppositionspartierna i kommunfullmäktige som beslöt att lägga ner fisket i Hallsjön. Visit Trollhättan Vänersborg gör det. Visit är det gemensamma turistbolaget för Trollhättan och Vänersborg. Här lägger Vänersborg in pengar varje år. Kungajaktsmuséet är en del av helheten, muséet kostar kommunen ungefär 3 milj kr per år. Så sent som den 9 oktober beslutade kommunstyrelsen att anslå 450.000 kr till det projektgruppsarbete som är ett led i skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg.

“Skapa förutsättningar”? Genom att lägga ner en av delarna…?

Så här beskrivs Hallsjön i Visits besöksguide:

”Gillar man att fiska och vill koppla av en stund är Hallsjön på Halleberg en perfekt plats att ”ladda batterierna” på. Det finns fiskeplatser runt sjön som har bryggor, grillplatser, livbojar och soptunnor. Allt fiske sker från land och vill du gå runt sjön är det en fin skogspromenad på ca fem km. Vänersborgs kommun har planterat ut regnbåge i Hallsjön i ca 30 år, årligen sätts 3.000 kg ut mellan april-oktober.”

Det är tämligen ofattbart att lägga ner fisket.

Vi hoppas att de styrande i kommunen snabbt tar sitt förnuft till fånga och ändrar det förhastade och ogenomtänkta beslutet.

KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet

24 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Gårdagens 51 ärenden avklarades på 5 timmar och 20 minuter. Men då är 45 minuters paus och ajourneringar inräknade. Kl 23.20 slog fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet och tyckte att ledamöterna kunde få gå hem.

Det var många ärenden, många talare och många beslut. Det var en del meningsskiljaktigheter, men debatterna var lugna och sansade. Och oftast är det inga egentliga debatter, varje talare berättar helt enkelt vad hen tycker och så är det bra med det. Jag tyckte inte heller att sammanträdet bjöd på några överraskningar. Fullmäktige fattade de förväntade besluten – med det inte sagt att det var de riktiga och “bästa” besluten…

Jag har skrivit om de olika ärendena i flera bloggar, och naturligtvis har jag skrivit särskilt om de ärenden som av olika anledningar engagerade mig. Men jag ska göra några nedslag och kommentera några av ärendena under kvällen. I denna blogg tänkte jag emellertid hålla mig till ett ämne, till Kunskapsförbundet Väst. KFV var uppe för behandling i tre ärenden.

Kunskapsförbundet Väst hade begärt extra pengar till gymnasieverksamheten. (Se “KFV I KRIS!”.) Jag yrkade bifall till förbundets ansökan (igen får jag väl tillägga, samma fråga var uppe även vid fullmäktiges junisammanträde) och Lutz Rininsland (V) stödde inte helt oväntat mitt yrkande. Det gjorde inga andra, i varje fall inte från talarstolen. Det blev ingen votering så säker kan man inte vara. Det blev som väntat inga pengar till förbundet.

Det var emellertid positivt att flera talare, som Madelaine Karlsson (S), Henrik Josten (M) och Lutz Rininsland (V) (och jag själv också…), belyste Kunskapsförbundets prekära ekonomiska situation. Det visar om inte annat att förbundet börjar ställas alltmer i fokus. På lite sikt tror jag att det kommer att gynna förbundet, fler blir medvetna om förbundets vikt och att det är kommunens egna ungdomar det handlar om. Och så måste det vara, Kunskapsförbundet måste komma högre upp i prioriteringslistan – annars har förbundet gjort sitt…

Det som är tråkigt är att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inte verkar tillhöra dem som visar förståelse för Kunskapsförbundet. Augustsson tycks mest se till siffrorna i balansräkningen – och ju mer som sparas och skärs ner, desto bättre. Då blir ju slutsiffrorna inte röda…

Att det finns en bitter verklighet bakom siffrorna och ibland till och med individuella tragiska öden berörde Augustsson inte i något anförande. Och han har inte heller vidtagit några mått och steg för att förhindra dessa. Det blev väldigt uppenbart i nästa ärende, som återigen handlade om Kunskapsförbundet. Förbundets begäran om pengar till vuxenutbildningen avhandlades. (Se ”Vuxenutbildningen – lagbrott?”.) Jag tänker naturligtvis på de 171 personer som efterfrågade vuxenutbildning i höst, men som inte fick det på grund av att KFV inte fick några pengar. Av dessa personer var ett antal ensamkommande som nu riskerar utvisning ur landet… Andra som inte fick sin plats riskerar att behöva anlita kommunens socialtjänst och försörjningsstödet.

Det fördes fram av både moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Josten samt vänsterpartiets Lutz Rininsland och undertecknad, att eftersom Trollhättan alltid kommer först med besluten rörande förbundet så blir Vänersborg bakbundet. Vänersborg blir tvunget att göra precis som Trollhättan. Och då kan man ju fråga sig vilka som bestämmer i Kunskapsförbundet… Och så kan det ju inte få vara…

Benny Augustsson (S) påpekade att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg var överens i ägarrådet… Men då blandade Augustsson ännu en gång ihop vem som bestämmer. Det är naturligtvis inte kommunalråden som bestämmer utan kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Det är en viktig skillnad…

Denna frågeställning tangerades lite i en motion senare under kvällen från just Gunnar Lidell (M) och Henrik Josten (M). Motionen handlade egentligen om resursfördelningsmodellen. Den avslutades med följande yrkande:

”Vi yrkar att Vänersborgs kommunstyrelse initierar en diskussion med THN om att revidera resursfördelningsmodellen som finansierar KFV för att möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen, utan att detta påverkar principen om 60/40.”

Från talarstolen framkom önskemål att den här diskussionen kanske borde lyfta och fundera över själva grunderna för Kunskapsförbundets styrning.

De styrande partierna ville avslå motionen. Benny Augustsson (S) sa:

“Varför diskutera något som inte är möjligt att genomföra?”

Det hör till saken att det hänvisades till denna motion när frågan om extra pengar till Kunskapsförbundet var uppe på fullmäktiges juni-sammanträde (se ovan). Då blev KFV:s ansökan återremitterad. Motiveringen till återremissen formulerades av Kenneth Borgmalm (S) och löd bland annat:

“på grund av moderaternas kommande motion kring att det finns en vinst i att se över resursfördelningsmodellen”

Motiveringen citerades av Gunnar Lidell (M) från talarstolen. Och han undrade om socialdemokraterna och de andra i styret hade ändrat sig sedan dess. Dock utan att få svar.

Det blev votering i ärendet. Det visade sig att det bara var de styrande partierna (S+C+MP) som stödde Benny Augustssons yrkande. Alla andra ledamöter i fullmäktige sa ja till motionen. Med andra ord: 31-20.

Jag återkommer med fler ärenden. Fast inte idag…

Imorgon sammanträder KF

22 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är en osedvanligt diger dagordning som ligger och väntar på ledamöternas bänkar, det är säkert rekord i antal ärenden (51 stycken). Och det är inte heller bara “rutinmässiga” ärenden, utan det är flera ärenden som kommer att leda till debatter. Det betyder att sammanträdet lär ta ett antal timmar…

Det är 8 ärenden som jag har bloggat om på denna dagordning och som jag tänker säga några, eller flera, ord om imorgon.

Det börjar med de två ärendena om Kunskapsförbundet Väst, “8 Begäran om extra medel från medlemskommunerna i Kunskapsförbundet Väst” (se “KFV I KRIS!”) och “9 Ansökan om ytterligare medel för vuxenutbildningen” (se “Vuxenutbildningen – lagbrott?”). Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är viktiga frågor som Vänersborgs kommunfullmäktige måste ta på än större allvar.

Naturligtvis måste jag också säga något om barn- och utbildningsnämndens delårsrapport på “12 Delårsrapporter augusti 2019”. (Se “Dags för höstens första BUN”.) Sedan rapporten skrevs har t ex Skolverket publicerat den officiella betygsstatistiken från årets 9:or. (Se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.) Dessutom har Lärarförbundet kommit med sin uppmärksammade skolranking. Jag har inte hunnit sätta mig in i den än, än mindre bloggat. (Det är dock min ambition att göra det.) En som dock verkar ha läst undersökningen är Anders Strand (SD). Strand har kommit in med en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) utifrån skolrankingen. Den frågan blir emellertid ett eget, nytt, ärende och tas inte upp förrän senare under kvällen.

Anders Strand (SD) skriver:

“Resultatet av denna undersökning är minst sagt nedslående: Vänersborgs kommun tillhör bottenskiktet och ligger på 237:e plats bland landets 290 kommuner.”

Och sedan kommer frågan till Mats Andersson (C):

“Kommer det ske några kraftfulla åtgärder från minoritetsstyret under kommande år för att förbättra resultatet?”

Det ska bli intressant att höra svaret. Tyvärr får inga andra än Strand och Andersson gå upp i talarstolen.

I två ärenden, 14 och 15, ska reglerna för mål- och resultatstyrningen liksom kommunens inriktningsmål diskuteras. För min del kan jag nog känna ett behov av att markera en distans till sättet att styra kommunen enligt mål- och resultatstyrningen – en styrning som bygger på New Public Management (NPM). (Jag har i ett flertal bloggar de senaste åren tagit upp ämnet, se här.) Jag tror däremot att några moderater och socialdemokrater kommer att diskutera dessa två ärenden grundligt. Det handlar om hur målen ska formuleras och texten utformas…

Äntligen säger många när det är dags för ärende 16 – “Framtidens bibliotek”. Till slut ska beslut fattas om vad som ska hända med Vänersborgs bibliotek. (Se “Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.) Det här ärendet kan också leda till diskussioner, moderaterna är nämligen mot det förslag som kommunstyrelsen har lagt. Kristdemokrater och liberaler, som jag först trodde skulle göra gemensam sak med moderaterna, ändrade sig i kommunstyrelsen. Det berodde, som jag uppfattade det, framför allt på att ledamöterna fick reda på att kvadratmeterkostnaden per år var lägre för det totalt sett dyrare alternativet (alternativ 1) än för det billigare (alternativ 3) – 1.375 kr jämfört med 1.473 kr per kvadratmeter och år. I kommunstyrelsen stödde Vänsterpartiet de styrande partierna, medan sverigedemokraterna avstod från att delta i beslutet.

Jag ska också presentera två egenhändigt skrivna motioner för fullmäktige. (Se “Skär ner på partistödet!” och “Rädda fisket i Hallsjön!”.) Det blir kort. Ledamöter har nämligen max 2 minuter på sig för att berätta för fullmäktige vad motionerna handlar om. Motionerna remitteras sedan till någon nämnd för beredning/utredning. Så småningom kommer motionerna tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Men det kan ta tid…

Lutz Rininsland (V) och jag skrev en motion om att fullmäktige behöver bra beslutsunderlag. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) Det beslut i fullmäktige som föranledde motionen överklagade jag för övrigt till förvaltningsrätten. (Se ”Överklagan till Förvaltningsrätten”.) Det har dock fortfarande inte kommit någon dom. Det handlade om exploateringsprojektet vid Mariedalskolan. Det blir nog några ord från talarstolen om att risk- och konsekvensanalyser ska föregå beslut – och inte göras i efterhand…

Det var de ärenden där jag planerar att eventuellt gå fram till talarstolen. Det är fler än vanligt. Vi får se om det också blir så.

Naturligtvis finns det fler ärenden som kan bli intressanta, men ofta är det svårt att förutse vilka som kan föranleda debatter och vilka som “förbigås med tystnad”. Men helt säkert är att sammanträdet kommer att dra ut på tiden…

Vuxenutbildningen – lagbrott?

21 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Den 15 oktober hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Förutom att direktionen, förbundets “fullmäktige”, diskuterade de kommande besparingarna inom gymnasieverksamheten nästa år och konsekvenserna av den, så diskuterades också vuxenutbildningen. Det är kris även där. Dock inte i första hand en ekonomisk kris…

Vuxenutbildningen fungerar så att ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg köper att antal platser av Kunskapsförbundet – hur många bestämmer kommunerna själva. Kommunerna beställer alltså, var för sig, ett antal utbildningsplatser på vuxenutbildningen och skickar pengar till KFV. Kunskapsförbundet utför sedan beställningen. Om t ex Vänersborg skickar en beställning och en ersättning för 100 platser, så inrättar förbundet 100 utbildningsplatser. Beställer inte Vänersborg några platser överhuvudtaget, så anordnar KFV inte heller några.

Det är dock ett litet “problem” med den här ordningen. Om Trollhättan beställer 100 platser och Vänersborg 50 så ordnar Kunskapsförbundet 150 platser. Men… Kunskapsförbundet kan inte vika 100 platser för studerande som kommer från Trollhättan och 50 till studerande från Vänersborg. KFV måste enligt lag behandla alla studerande lika. Det betyder att de 150 platserna fördelas bland studerande på andra sätt än kommuntillhörighet.

Enligt Kunskapsförbundets statistik så har det genom åren inte uppstått några orättvisor kommunerna emellan. Ibland har Vänersborg fått några få platser “extra”, ibland några färre. (Det fungerar som med NÄRF, räddningstjänsten. De släcker bränder oavsett om det brinner i Trollhättan eller Vänersborg. NÄRF kan inte säga att i år har det brunnit 50 gånger i Vänersborg så nu är Vänersborgs pengar slut. Vi släcker inte mer i Vänersborg…)

Både gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen behandlas på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Vänersborg. Då ska först frågan om direktionens begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott till gymnasieverksamheten under 2019 upp. (Det skrev jag om igår, se  “KFV I KRIS!”). Förslaget till fullmäktige är att avslå förbundets begäran. Sedan är det dags för fullmäktige att diskutera Kunskapsförbundets ansökan om ytterligare medel för vuxenutbildningen. Även här är förslaget att avslå äskandet.

Kunskapsförbundet Väst äskade den 21 maj ett tillskott om totalt 5,9 milj kr för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågades under 2019. Vänersborg andel motsvarade lite drygt 2,7 milj.

Att Kunskapsförbundet äskade pengar av kommunerna i ställer för tvärtom, dvs att kommunerna beställde platser av förbundet, berodde på att kommunerna helt enkelt hade beställt för få platser, något som förbundet hade påtalat i god tid för kommunerna… Förbundet behövde helt enkelt inrätta ytterligare totalt 171 helårsplatser. Det var så många platser som efterfrågades för att tillfredsställa behovet av utbildning.

Nu har tåget gått för i år. Det är slutet av oktober och KFV hinner inte starta dessa vuxenutbildningar i år, oavsett pengar eller inte. Vänersborgs kommun har dragit frågan i långbänk, vilket händer allt oftare – och Trollhättan har redan sagt nej. Det är också skälet till den protokollsanteckning som moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Harlitz lämnade i kommunstyrelsen:

“Vi vet idag att de aktuella vuxenutbildningarna inte kommer att genomföras under 2019, och med den kunskapen, och dessutom medvetna om att Trollhättans stad beslutat om neka till sin del av de äskade medlen. Hade vi inte haft kunskap om detta kunde vi tänkt att lägga följande beslutsförslag:
Förslag till beslut:
Med hänvisning till ständiga behov om att erbjuda vuxenutbildning, och för att öka våra kommuninvånarnas möjlighet till egenförsörjning.
Kommunfullmäktige bifaller Kunskapsförbundet Västs begäran om ekonomiskt tillskott.”

Det är emellertid ett särskilt, och stort, problem med vuxenutbildningen – den är lagstadgad. KFV skriver så här i sin begäran till kommunerna:

“Med anledning av rättighetslagstiftningen behövs ytterligare medel från medlemskommunerna till vuxenutbildningen för att kunna uppfylla den lagstadgade skyldigheten.”

Det struntade Trollhättan i, vilket föranledde centerpartisten Kent Almkvist att överklaga fullmäktiges beslut. (Ingen dom har avkunnats än.)

I Vänersborg får ledamöterna ingen som helst information om kommunens lagstadgade skyldighet att anordna vuxenutbildning. Det står inte heller något om de individuella, sociala eller samhälleliga konsekvenserna av ett nej… Det handlar bara om kommunens ekonomi:

“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”

Det är lite beklämmande tycker jag.

Och egentligen är det ännu värre. För det handlar inte ens om kommunens ekonomi… Det är ju så att människor som inte får studera och som inte har arbete, just kanske för att de inte har tillräcklig utbildning, i stort sett är hänvisade till försörjningsstöd. Studerar de, så får de studiebidrag – studerar de inte så blir det socialen. Med andra ord, de pengar som Trollhättan och Vänersborg sparar på att säga nej till Kunskapsförbundet går till försörjningsstöd istället…

Det är alltså 171 personer som i höst inte har kommit in på den önskade utbildningen, fast de har rätt till utbildningen enligt lagen. Någon har med andra ord brutit mot densamma. Frågan är om det är Kunskapsförbundet eller Trollhättan och Vänersborg…

Eller är det som en ledande politiker i Trollhättan sa, “vi följer lagen, det är bara det att eleverna får vänta ett år på utbildningsplats”… Tänk om Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd sa till föräldrarna för barnen i åk 5 – “Era barn ska allt få börja 6:an, men inte i höst. Vi har inte råd just nu. Men nästa år…”

De vuxenutbildningar som är lagstadgade, dvs de utbildningar som kommunerna  har skyldighet att anordna, är SFI (svenska för invandrare), GRUV (grundläggande vuxenutbildning), GYVUX (gymnasial vuxenutbildning), SÄRVUX (särskild utbildning för vuxna) och GYMNASIELAGSELEVER.

Det finns också YRKESVUX, yrkesutbildning för vuxna. Den är dock inte lagstadgad, å andra sidan betalar staten hälften av kostnaderna. (Betalar Trollhättan och Vänersborg för 50 platser, så betalar staten för 50 till.) Yrkesvux är naturligtvis oerhört viktigt för de enskilda individerna, särskilt i tider av arbetslöshet och lågkonjunktur. Och inte minst lika viktigt för näringslivet.

Jag måste särskilt nämna en grupp som riskerar att drabbas oerhört hårt av att lagen inte följs – gymnasielagseleverna. Vi pratar om de så kallade “ensamkommande”. För dessa personer saknas både utbildningsplatser och tillgång till utbildningsformer som de är i behov av.

Och som gymnasielagen är utformad finns det stora risker att dessa personer blir utvisade från landet för att kommunerna inte beställer och betalar för tillräckligt antal utbildningsplatser. Dessa personer kan inte heller vänta ett halvår eller ett år på utbildning. För de ensamkommande kan det faktiskt vara en fråga om liv eller död. (Är det underligt att den psykiska ohälsan är stor hos dessa?) (Du kan i Rininslands blogg “Ett debattinlägg och en skrivelse” hitta länkar till texter från SKL som förklarar vad som har blivit galet med gymnasielagen.)

Kunskapsförbundet Väst kommer inte att få några extra medel till grundläggande vuxenutbildning av Vänersborgs kommunfullmäktige på onsdag. Tåget för 2019 har som sagt redan gått. Det man kan hoppas på är att Vänersborg snabbt kommer in med beställningar till KFV på vuxenutbildningar för år 2020 och att kommunen betalar för de platser som behövs. Trollhättan har redan lämnat in sin beställning. Kanske berättar Benny Augustsson (S) på onsdag hur Vänersborgs beställning för nästa år ser ut.

PS. På det senaste sammanträdet i Kunskapsförbundet lämnade Lutz Rininsland (V) in en reservation. Varför och vad den handlade om kan du läsa på hans blogg – ”Mot bättre vetande: ”Noterar informationen”” (22/10).

KFV I KRIS!

20 oktober, 2019 Lämna en kommentar

I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Det var direktionen, förbundets “fullmäktige”, som möttes på Vänerparken.

Det är inga roliga sammanträden. Det är kris lite överallt i de svenska kommunerna, Trollhättan och Vänersborg är inga undantag. Men den ekonomiska situationen i Kunskapsförbundet går över alla gränser. Den var bra i 2-3 år och förbundet gjorde överskott. Men i år försvann statsbidrag och nya, dyra friskoleplatser för framför allt naturbruksutbildningar startades. Det blev kris – extrem kris.

KFV är i en speciell situation. Förbundets kostnader ökar hela tiden, förbundet får t ex betala till alla fristående gymnasier. (200.000-300.000 kr per plats på ett naturbruksprogram när förbundet självt får 55.000 kr per tillkommande, ny elev…) Och det kan inte förbundet påverka. Men KFV kan inte heller öka sina intäkter genom att t ex höja skatten.

Kunskapsförbundet är helt beroende av ägarkommunernas förståelse. Och den tycks saknas… Det är nästan så man kan tro att kommunerna inte inser att det är en stor del av Trollhättans och Vänersborgs ungdomar som studerar i Kunskapsförbundet. (Det tycks dock vara en attitydförändring på gång bland en del politiker i Vänersborg.)

Det här har jag skrivit om i flera bloggar. Men ju längre tiden går desto mer och mer ”ansträngd” blir förbundets situation. Jag kan också nämna i sammanhanget att Lutz Rininsland och jag har lämnat in en motion om hur utbildningsplatser kan finansieras som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor? (Se ”Kan en motion bidra till förändring?”)

På onsdag har kommunfullmäktige i Vänersborg sammanträde. Då ska en begäran från KFV om mer pengar behandlas.

Kunskapsförbundets begärde den 26 mars i år 17 milj kr för 2019. (Vänersborgs andel av det begärda tillskottet uppgår till ca 6,8 milj kr.)  När kommunfullmäktige behandlade ärendet i juni så röstade Vänsterpartiet för att fullmäktige skulle bevilja pengarna. Ärendet återremitterades emellertid på grund av en motion från moderaterna. Nu är det oktober och året är snart slut…

Förslaget till fullmäktige är att förbundets begäran ska avslås. (Kommunfullmäktige i Trollhättan har för övrigt redan sagt nej…) I Vänersborg motiveras avslaget med att:

“Det ekonomiska utrymmet i medlemskommunerna inte medger ytterligare tillskott till KFV.”

Inför höstterminen i år (2019) har 29 (ytterligare 7 jämfört med tidigare) tillsvidareanställd personal slutat – som inte har ersatts. 51 visstidstjänster som löpte ut i juni har inte heller ersatts. Totalt minskade antalet personal alltså från juni till augusti med 80 tjänster. Det är ungefär 10% av det totala antalet… Om Vänersborgs kommun skulle dra ner lika mycket procentuellt som Kunskapsförbundet har gjort i år, så skulle det motsvara mer än 352 tjänster i Vänersborg. I Trollhättan skulle motsvarande neddragningar betyda drygt 421 tjänster.

Om ägarkommunerna hade sparat och dragit ner verksamheten som KFV har gjort så hade det ekonomiska utrymmet i ägarkommunerna definitivt medgett ytterligare tillskott…

Trots de stora neddragningar som har gjorts i Kunskapsförbundet är prognosen för 2019 ett underskott på ca 12 miljoner kronor. Det är mycket pengar, trots att prognosen är betydligt mindre dålig än tidigare i år. Det prognostiserade underskottet var nämligen hela 33 milj kr i februari… Trots de enorma besparingar som Kunskapsförbundet har gjort vill inte ägarkommunerna bidra med mer pengar utan tycker att förbundet ska finansiera underskottet med att använda det egna kapitalet… . 

“inom ramen för förbundets upparbetade egna kapital”

Det är naturligtvis en slags lösning. Kortsiktig och kanske inte helt enligt balanskrav och andra regler, men ändå… Dessutom har ju kommunfullmäktige i Trollhättan redan sagt nej till KFV:s begäran.

Men med denna formulering om det “egna kapitalet” låter det precis som om allt vore frid och fröjd. Men sanningen är att Kunskapsförbundet håller på att monteras ned och att den godtagbara kvaliteten är i stor fara. Mycket stor fara…

Nästa år ska det sparas ytterligare. Kanske hade “det egna kapitalet” kommit bättre till pass då…

Inför år 2020 saknar Kunskapsförbundet nämligen 15 milj kr – och eget kapital. Besparingsåtgärderna (=neddragningarna) inför nästa år är redan i full gång, uppsägningar av personal har börjat. Denna gång vill förbundet inte skära ner bland lärarna, eftersom lärartätheten redan har nått “kritiska nivåer”… Istället ska det skäras ner på “stödprocesserna”.

I gårdagens TTELA (se “Neddragning av skolsköterskor i gymnasieskolor leder till minskad tid för eleverna”) protesterade skolsköterskorna i Kunskapsförbundet och Vårdförbundet.

Och jag förstår dem.

Det är inte bara neddragningar av administrativ personal med 2 milj kr, personal på bibliotek 1 milj och ledning 1 milj som håller på att verkställas. Det ska också sparas 6 milj kr på elevhälsa/elevstöd.

6 miljoner kronor innebär att 3 elevcoacher/skolvärdar ska bort, 2,8 SYV-tjänst försvinner samt en psykologtjänst på 0,75 tas bort och ersätts med inköp av 0,2 tjänst… Och 1,6 tjänst som skolsköterska ska bort… Neddragningarna motsvarar 22% av kostnaderna för elevhälsan och elevstödjande funktioner.

22%…

Det är oroande. Mycket oroande. Den här personalen är oerhört viktig, särskilt för de elever som är i behov av stöd och hjälp. Det märktes på Kunskapsförbundets sammanträde att flera av tjänstemännen tyckte att det här var över gränsen…

Insändaren i TTELA slutade med orden:

“Politikerna i Kunskapsförbundets direktion behöver förstå konsekvenserna av att minska på skolsköterskorna.”

Jag tror faktiskt att politikerna i förbundet gör det. (Även om åtgärderna ligger i händerna på förvaltningen.) Men… Förstår kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg konsekvenserna?

När Kunskapsförbundet ville spara genom att lägga ner några dyrbara program, det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan, sa kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg blankt nej. Kommer de att säga nej nu? Eller tycker de att t ex bandyutbildningen är viktigare än skolsköterskor?

Kommunalråden sammanträdde med Kunskapsförbundets presidium i veckan. Jag har dock inte en aning om vad som sades, men jag är inte särskilt optimistisk…

Jag är inte heller särskilt optimistisk inför fullmäktige på onsdag. För vad hjälper det att en bloggande vänsterpartist anser att det är självklart att Kunskapsförbundet borde få de ca 6,8 milj kr som förbundet begär.

Skär ner på partistödet!

18 oktober, 2019 2 kommentarer

Neddragningens och sparsamhetens piska viner i Vänersborgs kommun. Socialnämnden ska spara och skära ner. Barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner. Kultur- och fritidsnämnden ska spara och skära ner.

Det ska sparas på de sjuka, de gamla, barn och elever. Och det kommer sannolikt att sparas och skäras ner ännu mer de kommande åren. 

Alla verksamheter i kommunen drabbas – utom en. Stödet till de partier som har platser i kommunfullmäktige ökar som vanligt…. För när det gäller partiernas stöd till sig själva finns inga neddragningar och besparingar, bara uppräkningar.

 När betongpartierna säger till socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden att effektivisera sin verksamhet så gäller det inte partierna själva. Partierna kan tydligen inte effektivisera genom att omstrukturera, omorganisera eller digitalisera. Som man kan i äldrevården eller i skolan…

Kan partierna verkligen inte det? Har de försökt?

I onsdags förra veckan lämnade jag in en motion om att skära ner på partistödet. Jag återger hela motionen nedan.

===

Partistöd

I år betalar Vänersborgs kommun ut 1.485.675 kr i partistöd. Syftet med stödet är, och jag citerar “Regler för partistöd”:

“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”

Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 46.500 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.

Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.

Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2019:

Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun, och kommunerna gör inte på samma sätt.

I Vänersborg regleras partistödet av “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014. I dessa regler beskrivs t ex hur partistödets storlek ska räknas fram. Det innebär att det beslut som kommunfullmäktige fattade om partistödet i november 2018, och åren dessförinnan, upprepade och bekräftade gällande regelverk. Allt regleras ju i “Regler för partistöd” och ska det till en förändring av partistödet så måste dessa regler förändras. Och ett sådant ärende har inte varit uppe för behandling efter juni 2014.

Det finns flera skäl till att det nu är dags att se över partistödet med syfte att sänka storleken.

Det första skälet är precis det som Kate Giaever skrev i en tidigare motion för Vänsterpartiet:

“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”

Det råder för närvarande en “tajt” ekonomisk situation i kommunen. Verksamheter får dra ner på kostnaderna vilket riskerar att drabba äldre och sjuka, barn och elever. Då är det ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att även partierna skär ner på sina kostnader. Om det går att spara utan att verksamheterna blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet? Kanske går det att minska antalet vallöften, trycka lite färre och billigare valbroschyrer eller att effektivisera och digitalisera valarbetet.

Ett annat skäl är att de politiska partierna borde arbeta under mer lika villkor som andra organisationer och föreningar. Det betyder att partierna borde ta större ansvar för sin ekonomi, dvs basera sin verksamhet på medlemmarnas finansiella förmåga, vara mer aktiva i att värva medlemmar, göra insamlingar eller ordna lotterier etc.

Det tredje skälet är att en neddragning i sig är en besparing för kommunen som leder till ett bättre bokslut.

Det sista skälet är att de pengar som kommunen sparar på partistödet kan användas till något annat och något som kommer fler vänersborgare tillgodo – som t ex fortsatt fiske i sjöarna på Halle- och Hunneberg.

Så här skulle ett förslag kunna se ut på sänkt partistöd, där grundstödet är orört men bara 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut:

Det här förslaget skulle frigöra drygt 400.000 kr som exempelvis skulle kunna användas till fisket på Halle- och Hunneberg.

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att ändra i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014, enligt ovan, dvs till att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut.

Vänersborg 6 okt 2019
Stefan Kärvling

<span>%d</span> bloggare gillar detta: