Stefan Kärvlings blogg

Nu på tisdag, den 10 december, har direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde.

Mötet kommer som vanligt att handla om pengar, eller snarare bristen på. För trots att det snart är jul så lär inte tomten komma med några pekuniära julklappar till Kunskapsförbundet. Tomtarna Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) har tomt i sina säckar. Det betyder att även nästa år kommer att bli ett tungt år för förbundets elever, lärare och annan personal.

Direktionen, dvs de politiker som bestämmer i förbundet, ska anta budgeten för 2020. Jag tror inte att det egentligen är så mycket att diskutera i Kunskapsförbundet. Förbundet har de pengar det har, det går inte att göra något åt. Det är som sagt Åkerlund i Trollhättan och Augustsson i Vänersborg som bestämmer, tillsammans med respektive fullmäktige så klart. Och som grädde på moset tar inte heller staten sitt ansvar fullt ut, statsbidragen borde ha varit betydligt större. Förbundet kan inte påverka de pengarna heller. Och eftersom pengarna inte räcker till de utgifter och kostnader som förbundet har så måste det sparas. Nästa år också…

Det har alltså inte hjälpt att Kunskapsförbundet har skurit ner på antalet lärare, eller på ledningen, eller på elevhälsan, eller på… Det ska sparas ytterligare 7,5 miljoner år 2020 för att få en budget i balans. Nedskärningarna fortsätter med andra ord. Men var dessa miljoner ska hittas vet jag inte. Kanske genom att anta och genomföra några av de idéer som fördes fram på det förra sammanträdet. Som t ex att ta in nya medlemmar/kommuner i förbundet, “ta över” arbetsmarknadsavdelningarna i Trollhättan och Vänersborg eller att starta ett eget naturbruksgymnasium… Men sådant är inte gjort i en handvändning – och dessutom ligger besluten som vanligt i Trollhättans och Vänersborgs fullmäktigeförsamlingar… (Se “Direktionens möte (19/11)”.)

Något måste göras, på något sätt måste det komma in mer pengar i Kunskapsförbundet…

Jag blir också lite nervös när jag ser i meddelandelistan inför sammanträdet en notis om:

“uppsägning av avtal mellan Kunskapsförbundet Väst, LR samt Lärarförbundet. Avser vuxenutbildningen.”

Det visar sig att Kunskapsförbundet (=arbetsgivaren) säger upp det lokala kollektivavtal om arbetstid som tecknades i maj förra året (2018) för alla lärare inom vuxenutbildningen. Det bådar inte gott. Om förbundets ekonomiska situation leder till motsättningar och konflikter med lärarnas fackliga organisationer, om arbetsgivaren t ex vill att lärarnas undervisningsskyldighet ska öka, kan det bli svårt att behålla kompetent och legitimerad personal och rekrytera ny. I ett sådant här ekonomiskt läge borde alla dra åt samma håll…

Men än så länge är vi positiva…

Den pedagogiska verksamhet som pågår överallt i förbundet är av hög kvalitet. Och just det kan vara viktigt att veta för alla elever i åk 9 (och föräldrar) som nu står inför att välja till gymnasiet – se “Dags att välja gymnasieprogram!”.

Direktionen ska på tisdag, som nämnts tidigare, fatta beslut om Mål- och resursplan 2020, dvs nästa års budget. Och jag vill börja med att återge delar av  Kunskapsförbundet Västs ordförande Maud Bengtssons (S) inledning till Mål- och resursplanen:

“De viktigaste målsättningarna i Kunskapsförbundet ska även i fortsättningen vara ökad likvärdighet och förbättrade kunskapsresultat. Det kompensatoriska uppdraget ska också vara i fokus. Vi fortsätter arbetet med allas delaktighet i vårt gemensamma utvecklingsarbete. Kunskapsförbundet är och ska även i fortsättningen vara en organisation där våra elever ges så bra förutsättningar som möjligt för att nå sina drömmar och bli så mycket de kan.”

Och Maud Bengtsson avslutar:

“Trots bistrare ekonomiska tider känner vi framtidslust och vi fortsätter att arbeta med ”Drömfabrikens” resa mot ett förbättrat lärande!”

Jag tänkte faktiskt redovisa några ekonomiska fakta för nästa år i denna blogg. Det är sällan man ser dessa i media. Och eftersom Kunskapsförbundet oftast förbigås med tystnad i Vänersborgs politiska organ, även om en förändring tycks vara på gång, kan det vara bra för intresserade att åtminstone känna till några av siffrorna.

En stor del av KFV:s intäkter kommer från förbundsbidraget. Det betalas varje år av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Förbundsbidraget baseras på kommunernas totala befolkning i åldern 16-18 år, dvs antalet ungdomar från tre årskullar (16-17-18 år). Bidraget ges också för ungdomar som inte har sökt och som inte tar någon utbildningsplats i anspråk. Det är dock få ungdomar detta gäller. Å andra sidan blir det fler och fler ungdomar som av olika anledningar behöver en utbildningsplats även under ett fjärde år. Det betalar inte kommunerna.

Kunskapsförbundet Väst ansvarar också för de elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning i friskolor eller i andra kommuner. Det är viktigt att tänka på. Det innebär nämligen att förbundet betalar till friskolor, t ex naturbruksskolor, och andra kommuner för de elever (från Trollhättan och Vänersborg) som väljer det alternativet. (På samma sätt får förbundet ersättning om elever från andra kommuner väljer Kunskapsförbundet.) Det betyder att denna del av förbundsbidraget försvinner från förbundet – och kan följaktligen inte användas till förbundets egna skolor. (Allt större summor försvinner till friskolorna.)

Så här ser förbundsbidraget ut för 2020:

Det totala förbundsbidraget 2020 från Trollhättan och Vänersborg uppgår således till 461,1 miljoner kr. Det betyder 130.034 kr per elev.

Storleken på förbundsbidraget utgår egentligen från de kostnader som respektive kommun hade för sin gymnasieverksamhet den dag då Kunskapsförbundet Väst bildades 2013. Pengarna, på den tiden ca 100.000 kr per student, skulle räcka till allt som behövdes för att bedriva gymnasieutbildning. Sedan har förbundsbidraget helt enkelt räknats upp varje år för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm.

Förbundsbidraget höjs också om antalet ungdomar ökar. Om antalet studenter ökar från ett år till ett annat så får Kunskapsförbundet 55.000 kr per person. Det var tidigare 53.000 kr, men höjdes i år. Ägarkommunerna räknar med att 55.000 kr per elev ska räcka för en utbildningsplats. Och oftast stämmer det resonemanget. Pengarna räcker för att fylla upp en klass från t ex 27 elever till 30. Då behövs det inga extra lokaler, ny lärare eller ytterligare rektor. Men situationen blir naturligtvis annorlunda om 3 nya elever vill börja i en klass där det redan går 32 elever…

Denna ekonomiska ”modell” urholkar också förbundets ekonomi på ett annat sätt. Om studenter väljer en fristående gymnasieskola, t ex ett naturbruksgymnasium, som kostar 200.000-300.000 kr per utbildningsplats, så går förbundet back. Förbundets ”egna studenter” får då så att säga betala dessa friskoleplatser med minskade resurser… (Lutz Rininsland (V) och jag har skrivit en motion om det här. Du kan ladda ner motionen här.)

Förbundsbidraget finansierar gymnasieutbildningen, men Kunskapsförbundet ansvarar även för vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare finansieras enligt särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Trollhättan och Vänersborg. (Kommunerna tecknar avtalen var och en för sig.) Det kan väl också tilläggas att vuxenutbildningen även bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Trollhättans stad och Vänersborgs kommun betalar nästa år totalt 551,5 milj kr till Kunskapsförbundet – för gymnasie- och vuxenutbildningen.

Dessa pengar fördelas på de olika verksamheterna på följande sätt:

Eller illustrerat i ett diagram:

Och för den som är särskilt intresserad så redovisas hela budgeten här:

Och jag avslutar med två cirkeldiagram över Kunskapsförbundets intäkter och kostnader 2020:

Förhoppningsvis kan denna blogg bidra till att öka kunskapen om Kunskapsförbundets ekonomiska situation.