Arkiv

Archive for the ‘Gymnasiefrågor’ Category

KFV: Beställning, segregation och överklagande

14 oktober, 2020 Lämna en kommentar

I går genomförde direktionen i Kunskapsförbundet Väst återigen sitt sammanträde på distans. Och det gick som vanligt i stort sett, egentligen skulle jag kunna skriva ”helt”, smärtfritt.

Det var, som det brukar, en hel del information. Mycket av den har jag nämnt i bloggen “Inför KFV” innan sammanträdet, även om det naturligtvis blir en fördjupning på själva mötet. Men jag ska ändå inte upprepa det, utan nöja mig med att ta upp två “nya” saker.

Det framfördes önskemål från tjänstemännen i Kunskapsförbundet om en “något” annorlunda ordning när det gäller ägarkommunernas beställning av uppdragsutbildningar inom vuxenundervisningen.

Det fungerar nämligen så att Trollhättan och Vänersborg beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet genom var sitt uppdragsavtal. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna enligt avtalet. Ägarkommunerna beställer – Kunskapsförbundet verkställer.

Det motsägelsefulla är att det är tjänstemännen på Kunskapsförbundet som får göra allt förberedande arbete med beställningarna. De tar reda på fakta, sammanställer och analyserar. Kraven på flexibilitet är stora – det kan gälla antalet utbildningsplatser, som kan variera kraftigt mellan åren, och det kan gälla utbildningsalternativ, som också ofta varierar beroende på antalet sökande. Sedan förhandlar förbundet i stort sett med kommunernas ekonomiavdelningar om beställningarna. Och då blir det ofta ett prutande från kommunerna. Kommunerna utgår inte sällan från att om det fungerade förra året, så ska det väl fungera nu också.

Kunskapsförbundet anser inte att nuvarande beställningsprocess är optimal. Förbundet ska inte behöva dels utarbeta och sammanställa beställningarna och sedan också försvara dem. Det är ju kommunerna som är beställarna.

Tjänstemännens önskemål är istället att Trollhättan och Vänersborg organiserar en gemensam beställarorganisation, gärna med kommunernas arbetsmarknadsenheter som deltagare. Kommunerna tar tillsammans reda på fakta, sammanställer och analyserar, för att komma fram till en beställning. I processen med att ta fram beställningsunderlag skulle det självklart kunna ingå samråd med Kunskapsförbundet för att utnyttja all kompetens.

Idag onsdag sammanträdde ägarsamrådet, dvs presidierna i Kunskapsförbundet och i Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Kanske övertalades ägarkommunerna om att ändra på tingens ordning, jag vet inte. Om inte får väl några enskilda ledamöter i förbundet motionera i sina respektive hemkommuner i frågan. Det talades för övrigt om det på vissa håll redan på förbundets sammanträde igår. Vi får se om någon kommer att ta initiativ…

Den andra frågan som jag vill ta upp i denna blogg är ett beslut från Skolinspektionen.

Den 15 september fick Kunskapsförbundet reda på att Skolinspektionen hade godkänt:

”Lärande i Sverige AB (556571-5892) som huvudman för gymnasieskola vid Realgymnasiet i Trollhättan i Trollhättans kommun. Godkännandet avser utbildning på de nationella naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap och ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik”.

Skolinspektionen har alltså godkänt att det ska startas fler program på en av de fristående gymnasierna i området. De program som ska starta finns redan på flera skolor. Det är inga som helst nya program.

Kunskapsförbundet har överklagat Skolinspektionens beslut:

“Kunskapsförbundet Väst önskar att Skolinspektionen återtar beslut om utökning av program avseende Lärande i Sverige AB, dnr 2020:1125, i sin helhet.”

Redan när Realgymnasiet (Lärande i Sverige AB) ansökte om en utökning av sin verksamhet framförde Kunskapsförbundet i ett yttrande till Skolinspektionen sin tveksamhet till planerna. Kunskapsförbundet påtalade att det ökade utbudet av antalet platser på gymnasierna skulle orsaka stora både organisatoriska och ekonomiska problem. Kostnaderna för Kunskapsförbundet skulle öka, samtidigt som förbundet inte hade möjlighet att anpassa sina kostnader till det minskade elevantalet. Det är bland annat fasta kostnader som lokaler, inventarier, administration, ledning osv som det är svårt att skära ner på.

Kunskapsförbundet framhöll också i yttrandet att det minskade elevunderlaget gör det svårt att bedriva utbildning kostnadseffektivt och med bra kvalitet.

I överklagandet framför Kunskapsförbundet genom ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson ytterligare argument mot Skolinspektionens beslut att godkänna de nya utbildningarna på Realgymnasiet. Jag antar att det också krävs nya omständigheter för att det ska finnas någon chans att Skolinspektionen prövar och ändrar sitt beslut.

Bengtsson och Olofson skriver i överklagandet:

  • “Drottning Blankas gymnasieskola och Folkuniversitetet belägna i Trollhättans kommun har utökat sina platser på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet (…) vilket medfört att Kunskapsförbundet Väst tappat en del elever. Ytterligare möjligheter att välja dessa program får negativa konsekvenser för förbundet och svårigheter att upprätthålla dynamik och kvalitet i utbildningarna.”
  • Det finns en konstaterad överkapacitet av gymnasieplatser i Trollhättan…
  • “Eftersom det inte längre behövs tillstånd för de fristående gymnasieskolorna att utöka antalet platser på befintliga program, finns därmed ingen garanti för att antalet gymnasieplatser stannar vid det som nu uppges.”
  • “Skolinspektionens beslut innebär ett fjärde samhällsprogram i Trollhättan och ett sjätte i Tvåstad (Vänersborgs och Trollhättans kommuner). Överetableringen är redan ett faktum. Det behövs inte ytterligare bidrag till denna överetablering.”

Skolinspektionen tycks inte ha haft en tanke på de kommunala gymnasieskolorna och kommunernas situation. Eller ens på de redan etablerade skolorna. Det är ju faktiskt så att en ny etablering även kan vara negativ för de fristående gymnasierna som redan finns. Men att Skolinspektionen inte skulle reagera på att det finns 6 samhällsprogram bara i det relativt lilla området med det relativt lilla elevunderlaget i Trollhättan och Vänersborg vore otroligt. Det är svårt att tänka sig någon mer uppenbar överetablering.

Men det finns ännu fler skäl, ordförande Bengtsson och förbundsdirektör Olofson kallar dem “särskilt allvarliga konsekvenser av ytterligare etablering av högskoleförberedande program”. De ser två sådana särskilt allvarliga konsekvenser, den första betecknar de som “Utarmning av den kommunala gymnasieskolan:

“Trollhättan har två kommunala gymnasieskolor med en medveten blandning av högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram. Det är redan idag ett för stort utbud av gymnasieutbildningar, som gör det svårt att få tillräckligt många elever för att få en dynamik l grupperna och att erbjuda ett urval av valbara kurser. Om Magnus Åbergsgymnasiet tvingas stänga ett högskoleförberedande program kommer troligtvis även de andra två högskoleförberedande programmen att behöva stänga, eftersom elevunderlaget blir för litet för att bedriva verksamheten. Idag löses det genom samläsning över programgränserna i vissa grupper. Det innebär att en av de kommunala skolorna blir en ren yrkesskola vilket bidrar till ökad segregation.”

Jag anser att det är oerhört viktigt att blanda högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram på samma skola som det görs i Kunskapsförbundet. Det är positivt för alla elever. Det ökar förståelsen för andra människor och sammanhållningen i samhället förbättras. Det kan inte nog understrykas vilka oönskade och negativa konsekvenser Skolinspektionens godkännande kan leda till. Och just detta utvecklas i nästa “särskilt allvarliga konsekvens” – “Ökad segregation”:

“En annan allvarlig konsekvens är, som ovan nämnts, ökad segregation och därtill försvårande av integrationsarbete. Redan i dag vet vi att de meritvärden, på vilka eleverna antas, generellt är högre vid friskolor med högskoleförberedande utbildningar i Trollhättans kommun, än i den kommunala gymnasieskolan. Meritvärdet är lägre pä Magnus Åbergsgymnasiets samhällsvetenskapliga program jämfört med exempelvis Folkuniversitetet. Det riskerar att etableras ett A och ett B-lag. Ytterligare konsekvenser blir att Kunskapsförbundet Väst måste sätta till mer resurser i form av extra stöd, som gör att också bidraget till friskolorna ökar, som i sin tur medför mindre resurser till den egna verksamheten.
Det naturvetenskapliga programmet på Nils Ericsonsgymnasiet har hittills haft en god sökbild. Ytterligare utbud av naturvetenskaplig utbildning gynnar vare sig Kunskapsförbundet Väst eller Trollhättans kommun, eftersom elevantalet då riskerar att tunnas ut på respektive enhet. Det finns inte behov av fler utbildningsplatser.”

När man till den segregerande effekten av Skolinspektionens godkännande också måste lägga till att det dessutom sannolikt innebär att Kunskapsförbundet måste betala mer pengar till de fristående och vinstdrivande gymnasierna, då häpnar man. Förbundet måste betala mer till friskolorna bara för att förbundet själv måste lägga ner mer resurser på de elever som blir kvar i förbundets regi, dvs de som inte väljer friskolor…

I Trollhättan går debattens vågor höga just nu om segregationen i grundskolan och om de tämligen drastiska åtgärder som kommunen planerar att vidta för att komma tillrätta med problemen. Och nästan omärkligt bland invånare och de flesta politiker, så ökar segregationen på gymnasiesidan istället dramatiskt…

Jag har som synes valt att citera i stort sett hela Kunskapsförbundet Västs överklagande av Skolinspektionens godkännande. Det har jag gjort för att jag tycker att överklagandet är väldigt välformulerat och logiskt stringent. (Som det i och för sig brukar vara när Kunskapsförbundet skriver något…) Det är egentligen inte mycket att tillägga. Vill du läsa överklagandet i “original” så kan du ladda ner det här – “Överklagande av Skolinspektionens beslut med dnr 2020:1125”.

Det är lätt att bli både nedslagen och frustrerad när man tänker på den utveckling som sker rent allmänt inom skolområdet i Sverige, men särskilt på utvecklingen i Trollhättan, och i Vänersborg…

Vi får verkligen hoppas att Skolinspektionen tar sitt förnuft till fånga.

Snart KFV igen (25/2)

20 februari, 2020 Lämna en kommentar

Ingen rast och ingen ro. Nästa vecka är det sammanträden med både Kunskapsförbundet Väst och kommunstyrelsen. Det är en hel del handlingar att sätta sig in i, så det gäller att planera in både inläsning och bloggande.

Först ut är Kunskapsförbundet (KFV) vars politiker möts på tisdag.

“En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust.”

Det är Kunskapsförbundets vision och den hittar vi i början av “Årsredovisning 2019”. Årsredovisningen är ett av de tyngre ärendena på dagordningen nästa vecka. Och självklart bör därför alla ledamöter och ersättare i direktionen läsa den. 

I årsredovisningen får läsaren:

“kunskap om resultaten från det gångna året utifrån de målsättningar som den politiska direktionen beslutat om.”

Direktionen är, som de insatta naturligtvis vet, förbundets högsta beslutande organ. Den är på en och samma gång beslutande, precis som kommunernas fullmäktige, och verkställande, som en kommunstyrelse. Direktionens ansvarar sedan 2013 för:

“den gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (Särvux), yrkeshögskola (YH) samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) som bedrivs i Trollhättan och Vänersborg.”

I årsredovisningen för 2019 beskrivs hur förbundets ekonomiska förutsättningar har förändrats, och att det egentligen började redan på hösten 2018. Intäkterna minskade och kostnaderna ökade. Det var framför allt statsbidragen från Migrationsverket som minskade och nya etableringar av friskolor som ökade kostnaderna.

KFV tog under året (2019) bort 75 tjänster och dessutom förlängdes enbart ett fåtal visstidsanställningar. Det innebär att förbundet har minskat sin personal med nästan 11%. Neddragningarna har skett inom alla personalgrupper, men främst på lärarsidan.

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson skriver i förordet till årsredovisningen:

“De genomförda åtgärderna har, i olika omfattning, inneburit påfrestningar för alla som arbetar i Kunskapsförbundet. … Exakt vilka konsekvenser den minskade personalvolymen kommer att medföra återstår att se, men det är såklart viktigt att noga följa vad som händer med kvalitet och arbetsmiljö efter en så omfattande förändring.”

Trots alla drastiska besparingsåtgärder redovisar förbundet ett underskott för år 2019 på lite drygt 5 milj kr…

KFV klarar med andra ord inte Kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna varje år. Och när det finns ett underskott ska det återställas inom tre år – om det inte finns synnerliga skäl.

Förbundet har ett eget kapital som kan täcka underskottet. KFV har bland annat visat ett överskott de senaste två åren på 6 milj kr.

Årsredovisningen är uppdelad i två ärenden. Direktionen föreslås att först fastställa årsredovisningen och sedan, gällande “Återställande av eget kapital”, att besluta att föreslå kommunfullmäktige i Trollhättans stad och Vänersborgs kommun att besluta att:

“Kunskapsförbundet inte behöver återställa det egna kapitalet på grund av synnerliga skäl eftersom orsaken till årets underskott inte gick att förutse samt att förbundet har ett eget kapital som täcker underskottet.”

De båda ärendena lär ta sin tid, men jag är ganska övertygad om att det inte finns några politiska oenigheter, varken mellan partierna – eller mellan ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Två av tisdagens ärenden handlar om “kompensatoriska åtgärder”. I både Skollagen och läroplanen betonas att utbildningen ska vara likvärdig. I Läroplanen för gymnasieskolan står det:

“En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå.”

KFV:s mål- och resursplan innehåller följande målformulering:

“Skillnaderna i måluppfyllelse mellan Kunskapsförbundets utbildningar, skolhus och elevgrupper ska minska. Utbildningar och grupper av elever med ett kompensatoriskt behov ska löpande identifieras och förbättringsinsatser aktivt styras mot dessa.”

Det har visat sig, sedan våren 2017, att kunskapsresultaten för KFV:s “Barn- och fritidsprogram” och “Vård- och omsorgsprogram” avviker negativt jämfört med riket. Dessa två program har därför fått extra resurser till riktade insatser för att förbättra lärandet och kunskapsresultaten. Det har programmen fått även under innevarande termin.

Direktionen ska på tisdag få information om hur åtgärderna har fallit ut.

Det har också visat sig att det finns en tydlig skillnad mellan Kunskapsförbundets skolor. Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg och Nils Ericsonsgymnasiet (NE) i Trollhättan ligger resultatmässigt nära riksgenomsnittet. Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan ligger däremot lägre och dessutom hade kunskapsresultaten sjunkit nu senast. (Se “Segregerade skolor”.) I underlaget står det:

“En trolig förklaring ligger i skolornas olika elevsammansättningar, där Magnus Åbergsgymnasiets elever har en signifikant lägre andel vårdnadshavare med högre utbildning än de andra två skolornas elever.”

Förslaget till direktionen är att inför hösten 2020 besluta att:

“fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”

Och dels, för att skapa långsiktighet och hållbarhet i de planerade insatserna, att också fatta:

“ett inriktningsbeslut att fördela ytterligare 4 Mkr för 2021 enligt ovanstående modell.”

Det är ett viktigt och nödvändigt beslut, även om jag inte direkt ser varför BSG och NE ska ha extra pengar… Det tycks som om MÅG borde ha haft hela summan.

Det blir också en del informationsärenden på sammanträdet. Ledamöter och ersättare ska få information om Skolinspektionens förestående granskning under våren, nyheter på vuxenutbildningens område, jämförande kunskapsresultat mellan Kunskapsförbundet Väst, riket, Uddevalla och fristående huvudmän i området samt sist men inte minst resultatet av den preliminära antagningen inför höstterminen.

Sedan får vi se om ordförande Maud Bengtsson (S) eller förbundsdirektör Johan Olofson har ytterligare information på lager som de vill meddela politikerna från Vänersborg och Trollhättan. Det var ju t ex ägarsamråd (möte mellan presidiet i KFV och kommunalråden i ägarkommunerna) för två veckor sedan (7 febr). Fast det fortfarande inte finns något protokoll tillgängligt… 

Vem vet, Bengtsson och Olofson har kanske fått löften av Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) om betydligt större ekonomiska resurser till förbundet de kommande åren…

Segregerade skolor

27 december, 2019 Lämna en kommentar

“Skolan borde vara en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts men segregationen i skolan har ökat.”

Så skriver Skolverket på sin hemsida. (Se “Skolsegregationen”.)

Segregation innebär att skolorna i Sverige har blivit alltmer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrund. Allt fler barn går i skolor med elever som liknar dem, socioekonomiskt och etniskt. Man skulle, som German Bender och Per Kornhall, (se “Skolsegregationen har spritt sig till hela landet”):

“lite tillspetsat … säga att vårt skolsystem allt mer sorterar elever utifrån föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och härkomst.”

Sverige har sett en utveckling de senaste åren där allt fler elever som är svenskfödda och har välutbildade föräldrar oftare går på friskolor. Elever som har föräldrar med lägre utbildningsnivå och lägre inkomst går i högre grad i kommunala skolor. 

Bostadsområdena segregeras i allt större utsträckning och barn och ungdomar från olika bakgrund möter sällan varandra. Och inte helt oväntat får dessutom skolans socioekonomiska sammansättning en allt större betydelse för elevernas resultat. Skolor i så kallade utsatta områden, eller “riskområden”, har oftast färre legitimerade lärare. Den svenska skolans lagstadgade kompensatoriska uppdrag fungerar inte längre. Skolan förstärker istället skillnaderna mellan eleverna. Bender och Kornhall skriver:

“Vårt nuvarande skolsystem söndrar och bryter ner mer än det enar och rustar.”

Skolan blir allt sämre på att kompensera för elevernas sociala arv.

Alla internationella mätningar visar hur kunskapsklyftorna i Sverige ökar. Barn till välutbildade föräldrar med höga inkomster förbättrar sina resultat medan “de andra” halkar efter. 

För att tidigare har varit en “friskfaktor” och en skyddsfaktor mot trassliga hemförhållanden, kriminell livsstil, psykisk ohälsa mm har den segregerade skolan blivit ytterligare en riskfaktor. Det går allt sämre i skolan för elever med sämre ekonomiska och sociala förutsättningar. Och elever som går ur grundskolan utan tillräckliga kunskaper och utan gymnasiebehörighet har sämre förutsättningar för ett bra liv.

Självklart ökar risken för motsättningar och polarisering i samhället med segregerade skolor. Sedan upprörs människor över att det har blivit stökigt och våldsamt i vissa bostadsområden… (Se “Tyvärr polisen, skolvalet gör att vi inte kan hjälpa er”.)

Skolorna i Vänersborg och Trollhättan är också mer eller mindre segregerade. Utvecklingen har gått längst i Trollhättan. Det ser vi av en officiell tabell från Skolverket över föräldrarnas utbildningsbakgrund på de olika skolorna i de två kommunerna. Siffrorna gäller föräldrarna till de 9:or som gick ur grundskolan i våras, 2019.

Jag vet inte varför Skolverket inte anger några uppgifter för Kronan och Hjortmossen i Trollhättan. Det är dock ingen hemlighet att många elever har föräldrar med låg utbildningsbakgrund på Kronan. Även om tabellen bara visar en årskurs kan man anta att det råder ungefär samma förhållanden i de andra årskurserna, i åk 7 och 8. Fast när det gäller Vänersborg kan segregationen ha minskat, efter att rektorerna har beslutat att avskaffa profilklasserna.

Vi ser tydligt segregationen och skillnaderna mellan skolorna när vi studerar 9:orna läsåret 2018-2019 i såväl Trollhättan som Vänersborg. Och det är väl ingen nyhet för någon. Det som däremot är en, om inte nyhet, så kanske en överraskning, är att denna segregation följer med till gymnasiet. Det visar sig att eleverna från de olika grundskolorna i stor utsträckning väljer gymnasium utifrån sin sociala bakgrund. Det gäller faktiskt både valen till Kunskapsförbundets tre skolor och till valet av Kunskapsförbundet eller någon annan skola.

Nedanstående tabell visar hur stor andel av de behöriga, avgående 9:orna (vt 2019) som i första hand väljer den kommunala gymnasieutbildningen i Trollhättan och Vänersborg, dvs Kunskapsförbundet Väst, eller en fristående gymnasieskola alternativt en kommunal skola i en annan kommun.

Det är mycket tydligt att elever från skolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning valde fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Det gällde t ex Fridaskolorna, Vänerparken, Skogshöjden, Paradis och Nya skolan. Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre valde eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor.

Dalboskolan, och i viss mån också Sjuntorp, var undantag. Där är föräldrarnas utbildningsbakgrund förhållandevis låg samtidigt som en stor andel av eleverna valde friskola eller skola i annan kommun. På Dalboskolan i Frändefors har det av tradition varit många som väljer gymnasieskolor i Uddevalla, det geografiska avståndet till Uddevalla är inte så stort. Kanske valde flera elever en naturbruksutbildning på Nuntorp, Dingle eller Realgymnasiet, jag vet inte.

Det tabellen ovan visar är en tämligen extrem skolsegregration i gymnasiet. Vad det beror på att en elev som har föräldrar med hög utbildning i större utsträckning väljer ett program på en friskola, fast samma program kanske finns i Kunskapsförbundet, kan man spekulera i. Beror det på kompistrycket? Eller är det så att Kronans elever skrämmer bort dessa elever? Eller för att spetsa till det riktigt ordentligt, kan det vara så att om det brinner på Kronogården så väljer Paradisets elever Folkuniversitetet (en friskola) i stället…? (Eleverna har valt på det här sättet en längre tid.)

Segregationen syns även i valen till Kunskapsförbundet. Nedanstående tabell visar hur stor andel av de olika grundskolornas elever som valde till de olika skolorna i Kunskapsförbundet. (Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor är: BSG=Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, MÅG=Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan och NE=Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan.)

En större andel elever i Vänersborg söker självklart den mer närliggande skolan i Vänersborg, BSG. Så är det i Trollhättan också, en större andel väljer “trollhätteskolorna” MÅG eller NE. Men med hänsyn tagen till detta så ser vi stora skillnader mellan valen i de olika grundskolorna. Det beror på att elever med föräldrar som har en lägre utbildningsbakgrund i betydligt större utsträckning väljer praktiska yrkesutbildningar. Det är inte helt oväntat ganska ont om friskolor som erbjuder denna typ av utbildningar, eftersom dessa utbildningar är dyrare.

Segregationen i Trollhättans och Vänersborgs grund- och gymnasieskolor är ett misslyckande – för Trollhättan och Vänersborg, men också för hela Sverige. Våra två kommuner är nämligen inga undantag, segregeringen finns i hela landet – även på gymnasienivå. Och med nuvarande resurstilldelningssystem till Kunskapsförbundet får dessutom elever med lägre socioekonomisk status genom lägre ”elevpeng” betala för eleverna på friskolorna. (Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar, se t ex här.)

Den segregerade skolan är enligt min mening ett av de absolut största problem som Sverige står inför. Den orsakades av en hel rad förändringar som infördes under 1990-talet – skolan kommunali­se­rades, fritt skolval infördes och etablering av fri­stående skolor tilläts. Segregeringen av det svenska skolväsendet måste få ett slut.

”Skolan borde vara en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts men segregationen i skolan har ökat.”

.

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om socialnämnden idag: ”Visserligen korrekt, men bättre vore att säga ifrån”.

KFV (10/12): “Läs Kärvlings blogg!”

11 december, 2019 Lämna en kommentar

Igår på förmiddagen hade direktionen i Kunskapsförbundet sitt sista möte för året. Mötet innehöll inga överraskningar. Jo förresten – en…

Förbundets kommunikationschef Linda Blom redogjorde för årets gymnasiekampanj. Jag måste säga att jag blev imponerad av hur förbundet utnyttjar sociala medier i sin marknadsföring… Med en sådan marknadsföring i nästa val så skulle det inte förvåna mig om Vänsterpartiet i Vänersborg fördubblade sitt röstetal…

Sedan blev det inte helt oväntat ekonomi för nästan hela slanten…

Förbundsdirektör Johan Olofson utvecklade tankarna från förra mötet, att KFV skulle bli mer “proaktivt”. Han berättade t ex att steg redan har tagits på vägen för att erbjuda ägarkommunernas (Trollhättans och Vänersborgs) grundskolor möjligheten att samarbeta kring SYV-verksamheten – genom att Kunskapsförbundet skapar en gemensam organisation under sina vingar.

Det skulle finnas många fördelar med en gemensam organisation menade Olofson. Det skulle bland annat gynna likvärdigheten för eleverna, flexibiliteten skulle bli större, gruppen SYV:are skulle bli så stor att en kompetent chef skulle kunna tillsättas, det skulle bli enklare med SYV-tjänsterna, större möjlighet till samverkan med andra aktörer och enklare att samordna gemensam kompetensutveckling för personalen.

Olofson menade också att en projektering av en ny naturbruksutbildning i Kunskapsförbundets regi bör starta omgående. Då skulle det finnas möjlighet att få igång ett program redan till hösten 2021. Det har även påbörjats en dialog med ägarna till Vänerparken, Intea, för att kunna samla hela förbundets vuxenutbildning på Vänerparken. I så fall skulle lokalytor kunna avvecklas i Trollhättan, och effektiviteten öka.

Alla dessa åtgärder skulle, om de blir verklighet, på sikt kunna spara pengar till Kunskapsförbundet och faktiskt också förbättra för både förbundet och de studerande.

År 2019 har, som alla som läst denna blogg vet, varit ett tufft år för Kunskapsförbundet. Det har varit ett år av besparingar och neddragningar. Under hösten har förbundet minskat med 90 tjänster. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan startat… 

Ändå räcker åtgärderna under 2019 inte till för att få en budget i balans 2020. Det saknas 7,5 mkr nästa år. (Den av kommunerna utlovade ramhöjningen på 15 milj kr sker inte förrän år 2021.)

De 7,5 milj kr i underskott beror på de “interkommunala eleverna”, dvs de elever från Trollhättan och Vänersborg som väljer andra gymnasieskolor än förbundets egna. Kunskapsförbundet är ju faktiskt oerhört konkurrensutsatt jämfört med gymnasieskolor i många andra kommuner.

1.297 elever från Trollhättan och Vänersborg väljer andra skolor än KFV:s och det är KFV som får betala kostnaderna för dessa elever. Dessa val dränerar förbundet på pengar. Så här ser kostnadsutvecklingen ut för de elever som väljer andra skolor än förbundets egna:

I diagrammet ser man också prognoserna för de två närmaste åren. Omkring 130 miljoner rinner ur förbundet i år, 144 miljoner år 2021… Det är inte bara det att fler elever väljer andra skolor, utbildningsplatserna på dessa skolor blir också dyrare.

Det finns även statistik på hur elever från olika delar av Trollhättan och Vänersborg väljer till gymnasieskolan. Det visar sig mycket tydligt att i områden där föräldrarnas utbildningsbakgrund liksom inkomsterna är höga väljer ungdomarna i betydligt större utsträckning friskolor än KFV:s skolor. Man kan alltså säga att utbildningen är segregerad, inte bara i grundskolan utan också på gymnasiet. Elever med sämre förutsättningar går i KFV jämfört med de som väljer friskolor.

Det är också så att de elever som har sämre förutsättningar i större utsträckning väljer “praktiska program” – program som är dyrare än de teoretiska. Dessa elever behöver i högre grad även mer stöd i studierna, och därmed ekonomiska resurser.

I min förra blogg om Kunskapsförbundet beskrev jag förbundets ekonomiska situation. (Se “Fortsatta nedskärningar på gymnasiet”.) Jag tar det en gång till, men “spetsar” till det lite ytterligare…

Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år av Trollhättan och Vänersborg. Detta grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. Och för varje ny tillkommande ungdom så får Kunskapsförbundet 55.000 kr (tidigare 53.000 kr).

Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleverna hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleverna då Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde i höstas, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…

Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…

Kunskapsförbundet Väst har ett tufft år framför sig. Förbundet möter år 2020 med färre personal på alla områden, samtidigt som eleverna är lika många som tidigare. Kostnaderna för friskolor fortsätter öka och förbundet måste “hämta hem” 7,5 miljoner. Och trots alla mörka orosmoln är tjänstemännen i förbundet med förbundsdirektören i spetsen optimistiska… Och visst har kunskapsresultaten för förbundets elever ökat. Men det var före de stora besparingarna. Säger jag, som inte kan vara lika positiv och optimistisk… Jag önskar att jag kunde vara det.

Förbundsdirektören slutade med att se tillbaka på året som gått och det gjorde även Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S).

Och då kom överraskningen!

Min ödmjukhet förbjuder mig inte att återge de fina ord som ordförande Maud Bengtsson och förbundsdirektör Johan Olofson uttryckte vid avslutningen av dagens sammanträde.

Bengtsson ansåg att hela direktionen borde läsa min blogg. Hon tyckte att bloggen gav en bra och sanningsenlig bild av Kunskapsförbundet och vad som händer i och omkring det… Och inte nog med det… Förbundsdirektör Olofson stämde in i berömmet och fyllde dessutom i med att alla fakta i bloggen har varit korrekta.

Det var fantastiskt roligt att höra dessa ord från två kunniga och kompetenta personer.

Och till sist – God Jul på alla er i Kunskapsförbundet som jag inte ser mer i år.

PS. Min partivän och kollega i direktionen Lutz Rininsland har en del synpunkter i bloggfrågan på sin blogg – se “Finfina avslutningen och en eftertanke”. Den är som vanligt värd att läsa.

Fortsatta nedskärningar på gymnasiet

8 december, 2019 Lämna en kommentar

Nu på tisdag, den 10 december, har direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde.

Mötet kommer som vanligt att handla om pengar, eller snarare bristen på. För trots att det snart är jul så lär inte tomten komma med några pekuniära julklappar till Kunskapsförbundet. Tomtarna Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) har tomt i sina säckar. Det betyder att även nästa år kommer att bli ett tungt år för förbundets elever, lärare och annan personal.

Direktionen, dvs de politiker som bestämmer i förbundet, ska anta budgeten för 2020. Jag tror inte att det egentligen är så mycket att diskutera i Kunskapsförbundet. Förbundet har de pengar det har, det går inte att göra något åt. Det är som sagt Åkerlund i Trollhättan och Augustsson i Vänersborg som bestämmer, tillsammans med respektive fullmäktige så klart. Och som grädde på moset tar inte heller staten sitt ansvar fullt ut, statsbidragen borde ha varit betydligt större. Förbundet kan inte påverka de pengarna heller. Och eftersom pengarna inte räcker till de utgifter och kostnader som förbundet har så måste det sparas. Nästa år också…

Det har alltså inte hjälpt att Kunskapsförbundet har skurit ner på antalet lärare, eller på ledningen, eller på elevhälsan, eller på… Det ska sparas ytterligare 7,5 miljoner år 2020 för att få en budget i balans. Nedskärningarna fortsätter med andra ord. Men var dessa miljoner ska hittas vet jag inte. Kanske genom att anta och genomföra några av de idéer som fördes fram på det förra sammanträdet. Som t ex att ta in nya medlemmar/kommuner i förbundet, “ta över” arbetsmarknadsavdelningarna i Trollhättan och Vänersborg eller att starta ett eget naturbruksgymnasium… Men sådant är inte gjort i en handvändning – och dessutom ligger besluten som vanligt i Trollhättans och Vänersborgs fullmäktigeförsamlingar… (Se “Direktionens möte (19/11)”.)

Något måste göras, på något sätt måste det komma in mer pengar i Kunskapsförbundet…

Jag blir också lite nervös när jag ser i meddelandelistan inför sammanträdet en notis om:

“uppsägning av avtal mellan Kunskapsförbundet Väst, LR samt Lärarförbundet. Avser vuxenutbildningen.”

Det visar sig att Kunskapsförbundet (=arbetsgivaren) säger upp det lokala kollektivavtal om arbetstid som tecknades i maj förra året (2018) för alla lärare inom vuxenutbildningen. Det bådar inte gott. Om förbundets ekonomiska situation leder till motsättningar och konflikter med lärarnas fackliga organisationer, om arbetsgivaren t ex vill att lärarnas undervisningsskyldighet ska öka, kan det bli svårt att behålla kompetent och legitimerad personal och rekrytera ny. I ett sådant här ekonomiskt läge borde alla dra åt samma håll…

Men än så länge är vi positiva…

Den pedagogiska verksamhet som pågår överallt i förbundet är av hög kvalitet. Och just det kan vara viktigt att veta för alla elever i åk 9 (och föräldrar) som nu står inför att välja till gymnasiet – se “Dags att välja gymnasieprogram!”.

Direktionen ska på tisdag, som nämnts tidigare, fatta beslut om Mål- och resursplan 2020, dvs nästa års budget. Och jag vill börja med att återge delar av  Kunskapsförbundet Västs ordförande Maud Bengtssons (S) inledning till Mål- och resursplanen:

“De viktigaste målsättningarna i Kunskapsförbundet ska även i fortsättningen vara ökad likvärdighet och förbättrade kunskapsresultat. Det kompensatoriska uppdraget ska också vara i fokus. Vi fortsätter arbetet med allas delaktighet i vårt gemensamma utvecklingsarbete. Kunskapsförbundet är och ska även i fortsättningen vara en organisation där våra elever ges så bra förutsättningar som möjligt för att nå sina drömmar och bli så mycket de kan.”

Och Maud Bengtsson avslutar:

“Trots bistrare ekonomiska tider känner vi framtidslust och vi fortsätter att arbeta med ”Drömfabrikens” resa mot ett förbättrat lärande!”

Jag tänkte faktiskt redovisa några ekonomiska fakta för nästa år i denna blogg. Det är sällan man ser dessa i media. Och eftersom Kunskapsförbundet oftast förbigås med tystnad i Vänersborgs politiska organ, även om en förändring tycks vara på gång, kan det vara bra för intresserade att åtminstone känna till några av siffrorna.

En stor del av KFV:s intäkter kommer från förbundsbidraget. Det betalas varje år av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Förbundsbidraget baseras på kommunernas totala befolkning i åldern 16-18 år, dvs antalet ungdomar från tre årskullar (16-17-18 år). Bidraget ges också för ungdomar som inte har sökt och som inte tar någon utbildningsplats i anspråk. Det är dock få ungdomar detta gäller. Å andra sidan blir det fler och fler ungdomar som av olika anledningar behöver en utbildningsplats även under ett fjärde år. Det betalar inte kommunerna.

Kunskapsförbundet Väst ansvarar också för de elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning i friskolor eller i andra kommuner. Det är viktigt att tänka på. Det innebär nämligen att förbundet betalar till friskolor, t ex naturbruksskolor, och andra kommuner för de elever (från Trollhättan och Vänersborg) som väljer det alternativet. (På samma sätt får förbundet ersättning om elever från andra kommuner väljer Kunskapsförbundet.) Det betyder att denna del av förbundsbidraget försvinner från förbundet – och kan följaktligen inte användas till förbundets egna skolor. (Allt större summor försvinner till friskolorna.)

Så här ser förbundsbidraget ut för 2020:

Det totala förbundsbidraget 2020 från Trollhättan och Vänersborg uppgår således till 461,1 miljoner kr. Det betyder 130.034 kr per elev.

Storleken på förbundsbidraget utgår egentligen från de kostnader som respektive kommun hade för sin gymnasieverksamhet den dag då Kunskapsförbundet Väst bildades 2013. Pengarna, på den tiden ca 100.000 kr per student, skulle räcka till allt som behövdes för att bedriva gymnasieutbildning. Sedan har förbundsbidraget helt enkelt räknats upp varje år för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm.

Förbundsbidraget höjs också om antalet ungdomar ökar. Om antalet studenter ökar från ett år till ett annat så får Kunskapsförbundet 55.000 kr per person. Det var tidigare 53.000 kr, men höjdes i år. Ägarkommunerna räknar med att 55.000 kr per elev ska räcka för en utbildningsplats. Och oftast stämmer det resonemanget. Pengarna räcker för att fylla upp en klass från t ex 27 elever till 30. Då behövs det inga extra lokaler, ny lärare eller ytterligare rektor. Men situationen blir naturligtvis annorlunda om 3 nya elever vill börja i en klass där det redan går 32 elever…

Denna ekonomiska ”modell” urholkar också förbundets ekonomi på ett annat sätt. Om studenter väljer en fristående gymnasieskola, t ex ett naturbruksgymnasium, som kostar 200.000-300.000 kr per utbildningsplats, så går förbundet back. Förbundets ”egna studenter” får då så att säga betala dessa friskoleplatser med minskade resurser… (Lutz Rininsland (V) och jag har skrivit en motion om det här. Du kan ladda ner motionen här.)

Förbundsbidraget finansierar gymnasieutbildningen, men Kunskapsförbundet ansvarar även för vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare finansieras enligt särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Trollhättan och Vänersborg. (Kommunerna tecknar avtalen var och en för sig.) Det kan väl också tilläggas att vuxenutbildningen även bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Trollhättans stad och Vänersborgs kommun betalar nästa år totalt 551,5 milj kr till Kunskapsförbundet – för gymnasie- och vuxenutbildningen.

Dessa pengar fördelas på de olika verksamheterna på följande sätt:

Eller illustrerat i ett diagram:

Och för den som är särskilt intresserad så redovisas hela budgeten här:

Och jag avslutar med två cirkeldiagram över Kunskapsförbundets intäkter och kostnader 2020:

Förhoppningsvis kan denna blogg bidra till att öka kunskapen om Kunskapsförbundets ekonomiska situation.

Det stormar kring KFV

I onsdags skrev jag om KFV:s (Kunskapsförbundet Väst) sammanträde och beslutet att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan. (Se ”Estetprogrammet i Vänersborg läggs ner!”.) Beslutet fattades med voteringssiffrorna 12-1. En ledamot var frånvarande och den som röstade nej till nedläggningarna var Lutz Rininsland (V i Vänersborg).

Beslutet har gett eko. Det diskuteras på Twitter och på Facebook. Även i gruppen ”Innerst inne är vi alla vänersborgare”. Sägs det, jag vet inte eftersom jag är utkastad och ”blockad” från denna grupp av en partikamrat. Massmedia har följt upp beslutet (se TTELA ”Flera profilerade gymnasieprogram läggs ner” och ”Det populära industriprogrammet läggs ner” samt mynewsdesk ”Beslut att lägga ned industritekniskt program obegripligt enligt industrin”) och i tidningarna publiceras debattartiklar, se t ex TTELA ”Vi vill gå estetprogrammet när vi blir storaoch Dagens Samhälle (se ”Spetsutbildningen för unga musiker behövs”). Men inte nog med det, en namninsamling har startat på nätet. (Se ”Rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet!”.)

Kunskapsförbundet fattade även ett annat beslut, som också det kan vara kontroversiellt. Frågan initierades av Lutz Rininsland (V) och den blev ett eget ärende.

Rininsland yrkade att:

”Direktionen ger uppdrag att sökande som med stöd av gymnasielagen söker till Kunskapsförbundet Väst skall beviljas en utbildningsplats.”

Kunskapsförbundet hade i ägarsamrådet (möte mellan kommunernas kommunalråd och KFV:s presidium) i februari och i maj berättat om denna grupp som växer i antal.

När det gäller vuxenutbildningen så fungerar det så att Trollhättan och Vänersborg genom var sitt uppdragsavtal beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna.

Kommunerna har dock ännu inte beställt de utbildningar som Rininslands yrkande syftade på och således har inte heller Kunskapsförbundet någon finansiering. Att Rininsland ändå yrkar att dessa personer ska få en utbildningsplats är av humanitära skäl.

Gymnasielagen (Lag [2017:353] om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå) kom till för att mildra verkningarna av de tuffa bestämmelser som gäller efter att Sverige införde tillfälliga uppehållstillstånd. Den handlar om personer som befinner sig i en utdragen asylansökningsprocess. Personer som söker asyl i Sverige, här avses oftast så kallade ”ensamkommande”, kan enligt lagen få tillfälliga uppehållstillstånd om de studerar. Och så länge de utbildar sig så gäller det tillfälliga uppehållstillståndet. Slutar de att studera, av vilken anledning det än må vara, så förlorar de sitt tillstånd – och riskerar därmed utvisning.

Och det är alltså det som kan hända när Kunskapsförbundet inte ordnar denna utbildning i den omfattning som efterfrågas. Vi pratar om 100-150 personer. Så många personer får KFV säga nej till.

I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:

”Gymnasielagen kommer att göra att flera får chans till studier. Redan nu finns studerande inom vuxenutbildningen som genom gymnasielagen beviljats plats. Verksamhetschefen understryker att många nyanlända lämnar gymnasiet i juni och kommer att vilja studera. Prognosen är att omkring 120 heltidsplatser behövs till dessa. Det kan också komma att bli fler, som inte tidigare synts i systemet. Frågan blir om förbundet skall ta emot dessa trots avsaknad av finansiering?”

Kunskapsförbundets majoritet var tydlig. Kommer det inga pengar från Trollhättan/Vänersborg så blir det inga fler utbildningsplatser. Den enda som röstade på Rininslands yrkande var han själv.

Lutz Rininsland blev mycket upprörd. Det här beslutet får nämligen avgörande konsekvenser för dessa ungdomars framtida liv… Som jag ser det handlade ärendet om solidaritet. Men vi har tydligen inte råd med det…

Trollhättan ligger av någon anledning hela tiden före Vänersborg i den politiska processen. Jag vet inte varför kvarnarna mal så långsamt i Vänersborg. Det är ett problem för Kunskapsförbundet som är beroende av besluten i båda kommunerna.

I måndags beslutade kommunfullmäktige i Trollhättan att avslå ett äskande från Kunskapsförbundet om tillskott för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågas under 2019. Det skulle behövas ytterligare 150–170 platser för att täcka efterfrågan på utbildningsplatser. Det här har Kunskapsförbundet flaggat för under lång tid. I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:

”Angående yrkesvux behövs nya ekonomiska tillskott för att upprätthålla nivån under året. En tjänsteskrivelse har inlämnats till medlemskommunerna med anledning av detta.”

Denna fråga har fortfarande inte varit uppe i någon politisk församling i Vänersborg. Kommunfullmäktige i Trollhättan beslutade däremot redan i måndags att inte ge mer pengar till denna utbildning.

Den här frågan kommer väl så småningom upp i kommunstyrelsen i Vänersborg och sedan i kommunfullmäktige någon gång i höst. Men då är det för sent, utbildningen är ju tänkt att starta upp redan när höstterminen startar.

Det som skiljer denna grundläggande vuxenutbildning från utbildningen för ensamkommande är att ”grundvux” och ”gymnasievux” sedan 2018 är en del av ”rättighetslagstiftningen”. Kommunerna har skyldighet att ordna sådan här grundläggande utbildning för alla som efterfrågar den.

Trollhättans beslut torde således strida mot lagen. Eller? Trollhättan sa nej till att avsätta pengar för att utöka antalet platser, men det är klart, Trollhättan sa inte nej till själva utbildningen. Det beslutet torde Kunskapsförbundet få ta. Fast det gjordes inte i tisdags. Det blir nog så att förbundets förvaltning får meddela de sökande detta till hösten. ”Tyvärr, det finns inga platser kvar på utbildningen.”

Det återstår att se hur många av dom som vägras utbildning som överklagar.

Även i detta ärende röstade tongivande politiker i Kunskapsförbundet nej till sitt eget förbunds begäran i sina roller som fullmäktigeledamöter i Trollhättan. Jag har aldrig förstått denna märkliga förmåga att tycka olika beroende på vilken stol man sitter…

Funderingar kring de avbrutna gymnasieförhandlingarna

28 augusti, 2011 1 kommentar

gymnasiumDet har pågått förhandlingar en längre tid mellan Trollhättan och Vänersborg. Målet har varit en gemensam gymnasieskola i de två kommunerna. Det skulle ha åstadkommits genom ett kommunalförbund. Kommunalförbundet var tänkt att ta över redan vid kommande årsskifte.

Nu har moderaterna, folkpartisterna och kristdemokraterna i Vänersborg avbrutit förhandlingarna.

På kommunens hemsida läser vi:

”Frågan om ett gemensamt kommunalförbund för gymnasieskolorna är alltså inte längre aktuell.”

Vad som är de konkreta orsakerna till att förhandlingarna bröt samman är i nu-läget inte kända, varken för media, allmänheten och inte heller för mig. Vi vänsterpartister står ju som bekant utanför allt inflytande på grund av vår litenhet. (Vi är bara kommunens 3:e största parti…) Det finns inte heller någon ytterligare information i diarierna. Den information som jag har kommer enbart från media.

Kommunalrådet Gunnar Lidell (M) är väldigt kryptisk i ttela:

”Vi kommer inte överens om den politiska styrningen.”

TTELA har emellertid nåtts av ”rykten”. De säger att förhandlingarna avbröts för att Trollhättan och Vänersborg inte kom överens om

  • var det politiska kansliet skulle ligga
  • ordförandeposten
  • hur kostnader skulle fördelas
  • Vänersborg ville ha vetorätt i den kommande styrelsen

Det kan nog vara så att TTELA redogör för de faktiska omständigheterna.

Det är klart att det är lite prestige över var ett kansli, som ger både arbetstillfällen och som är symboliskt viktigt, ska ligga. Kostnader, självklart viktiga. Det kanske inte är så förvånande att kommunerna inte kom överens. Det är svåra frågor, men naturligtvis borde de kunna lösas!

Ordförandepost och vetorätt är ännu viktigare. Här handlar det, vad jag förstår, om kommunernas likställdhet.

Trollhättan drev länge kravet att Trollhättan skulle ha majoritet i styrelsen, 7 skulle komma från Trollhättan, 6 från Vänersborg. Naturligtvis helt oacceptabelt för Vänersborg. Det skulle ha inneburit att Trollhättan hade kunnat rösta för att Birger Sjöberggymnasiet skulle läggas ner och hela verksamheten flyttas till Trollhättan… Trollhättan backade så småningom från kravet, men ville istället ha ordförandeskapet. Vänersborg ville ha ett ambulerande ordförandeskap, dvs att ordförandeskapet skulle växla.

I en del församlingar har ordförande utslagsröst om det blir lika vid omröstningar. Jag vet inte om det var tänkt att det skulle vara så i det här kommunalförbundet, men om… Ja då kan ju naturligtvis inte Vänersborg acceptera det. Att Vänersborg ville ha vetorätt tyder på att Trollhättan kanske hade tänkt sig ett sånt här upplägg.

Paul Åkerlund (S) i Trollhättan säger i ttela:

”Jag upplever att det finns en misstänksamhet från Vänersborgs sida, att de tror att Trollhättan skulle sluka Vänersborg.”

När Trollhättan förde fram kravet på majoritet i kommunalförbundet, även om det senare släpptes, så visade det väl väldigt väl vad Trollhättan ville med förbundet – inte var det att samarbeta två kommuner på lika villkor. Eller?

Det är som det är. Vi får väl svaren på varför förhandlingarna bröt samman i nästa vecka.

Socialdemokraterna i Vänersborg är emellertid inte glada över att förhandlingarna avbrutits. Marie Dahlin (S) tycker att det är katastrof. Det tycker hon i och för sig ibland om sådant som andra än socialdemokraterna själva föreslår. Hon säger också i ttela:

”Om jag varit en vanlig vänersborgare hade jag frågat mig: ‘Vad håller de på med?'”.

Marie Dahlin betraktar sig tydligen som en ovanlig vänersborgare. Intressant. Kan det bero på att hon nu är 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen?

I den ställning Marie Dahlin har så vet hon naturligtvis varför moderaterna i Vänersborg drogs sig ur förhandlingarna. Hon kommenterar eller diskuterar emellertid inte orsakerna. Det tycker jag är mycket underligt. När hon nu sitter med facit i hand, varför delger hon inte vänersborgarna den? Och varför går hon inte till angrepp mot moderaterna om Gunnar Lidell har så himla fel?

I stället skriver Marie Dahlin och Theresia Nordlund, som är socialdemokratisk vice ordförande i Gymnasienämnden i Vänersborg, en debattartikel i ttela, som inte tar upp orsakerna överhuvudtaget. De skriver bara:

”Ett samarbete kräver ett givande och tagande från båda sidor.”

Självklart. En plattityd. Och just därför säger det absolut ingenting. Ett samarbete kan dock inte innebära vilket givande och tagande som helst. Också lika självklart.

Varför får vi inte reda på orsakerna till de avbrutna förhandlingarna? Det gör mig lite misstänksam. Kan det vara så att Marie Dahlin inte vill skriva om orsakerna, därför att hon vet att moderaterna i Vänersborg faktiskt företräder vänersborgarnas åsikt i den här frågan? När Paul Åkerlund (S) i Trollhättan tror att det finns en misstänksamhet i Vänersborg mot Trollhättan, så är jag övertygad om att han har rätt.

Själv tvivlar jag starkt på att trollhättebor i allmänhet och socialdemokratiska trollhättebor i synnerhet har Vänersborgs bästa överst på sin agenda… Kanske har jag fel… Å andra sidan är det väl inte så konstigt. Som kommunpolitiker i Vänersborg har jag väl inte direkt Trollhättans bästa framför ögonen…

I en läsarkommentar i ttela står det:

”Trollhättan skall bedömas som samarbetspartner efter hur dom har agerat tidigare, inte hur man hoppats att dom skulle agera.”

Vi är många vänersborgare som genom åren har sett hur sjukhus, högskola, polis och en massa annat har försvunnit från Vänersborg för att hamna i Trollhättan. Ofta har det dessutom skett med bistånd från socialdemokraterna i Vänersborg. Visst kan man vara lite undrande över de lokalpatriotiska särintressena i Trollhättan och sossarnas agerande i Vänersborg.

Rätt eller fel? Jag vet inte. Som sagt, orsakerna till varför det sprack har vi ännu inte.

Slutligen. Lite om det formella. Det har egentligen inte spruckit än. Vad jag förstår, så måste ett sådant beslut fattas av kommunfullmäktige. Jag citerar KF:s beslut om att förhandla om ett kommunalförbund (sida 29 i protokollet från december 2010):

”§ 173  Dnr  2010/182
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning av likalydande beslut i de båda
kommunerna,  att Trollhättan och Vänersborg tecknar ett samverkansavtal för de frivilliga skolformerna (gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen) om
gemensamt programutbud och fritt sök för eleverna enligt förslag; Trollhättan och Vänersborg ska utveckla en gemensam struktur för de frivilliga skolformerna som ska vara i drift den 1 januari 2012. Avsikten är att bilda ett kommunalförbund. 
Ett projekt startas den 1 januari 2011 som har till uppdrag att genomföra förändringen
och ta fram erforderliga beslutsunderlag. En genomförandeplan upprättas.”

Det är nog så att beslutet om att avbryta förhandlingarna om ett kommunalförbund ligger hos fullmäktige. Och i fullmäktige i Vänersborg kan vad som helst hända… M+FP+KD på ena sidan och S+C på den andra – 20-15. Ska vi räkna med MP:s röster på mini-alliansens sida? 24-15.

Då fattas bara 2 röster för majoritet för den borgerliga mini-alliansen. Välfärdspartiet har 2, Sverigedemokraterna likaså. Vänsterpartiet har 8.

Men det kan också bli:  24 – 15+8+2+2 = 24-27…

Oj. Det kan bli spännande.

Till sist. Vad som än händer får det inte bli ”spännande” för alla Vänersborgs elever. Utbudet av gymnasieprogram för dem får inte bli sämre eller minska. Det samarbete som finns med Trollhättan och Uddevalla måste fortsätta, trots haveriet med kommunalförbundet. Vänersborg måste också sluta upp med att ensidigt spara på våra barn och ungdomar. Bjud t ex ut arenan för försäljning och satsa pengarna på skolan!

                                                                                                                           .

PS. Trodde aldrig att jag någonsin skulle få någon hit. Och nu har jag fått 20 000! Det hände 23 aug 2011. Träffar på min blogg alltså.

20000hits_thumb[1]

                                                              .

%d bloggare gillar detta: