Arkiv

Archive for the ‘KFV 2020’ Category

Snart KFV igen (25/2)

20 februari, 2020 Lämna en kommentar

Ingen rast och ingen ro. Nästa vecka är det sammanträden med både Kunskapsförbundet Väst och kommunstyrelsen. Det är en hel del handlingar att sätta sig in i, så det gäller att planera in både inläsning och bloggande.

Först ut är Kunskapsförbundet (KFV) vars politiker möts på tisdag.

“En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust.”

Det är Kunskapsförbundets vision och den hittar vi i början av “Årsredovisning 2019”. Årsredovisningen är ett av de tyngre ärendena på dagordningen nästa vecka. Och självklart bör därför alla ledamöter och ersättare i direktionen läsa den. 

I årsredovisningen får läsaren:

“kunskap om resultaten från det gångna året utifrån de målsättningar som den politiska direktionen beslutat om.”

Direktionen är, som de insatta naturligtvis vet, förbundets högsta beslutande organ. Den är på en och samma gång beslutande, precis som kommunernas fullmäktige, och verkställande, som en kommunstyrelse. Direktionens ansvarar sedan 2013 för:

“den gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (Särvux), yrkeshögskola (YH) samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) som bedrivs i Trollhättan och Vänersborg.”

I årsredovisningen för 2019 beskrivs hur förbundets ekonomiska förutsättningar har förändrats, och att det egentligen började redan på hösten 2018. Intäkterna minskade och kostnaderna ökade. Det var framför allt statsbidragen från Migrationsverket som minskade och nya etableringar av friskolor som ökade kostnaderna.

KFV tog under året (2019) bort 75 tjänster och dessutom förlängdes enbart ett fåtal visstidsanställningar. Det innebär att förbundet har minskat sin personal med nästan 11%. Neddragningarna har skett inom alla personalgrupper, men främst på lärarsidan.

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson skriver i förordet till årsredovisningen:

“De genomförda åtgärderna har, i olika omfattning, inneburit påfrestningar för alla som arbetar i Kunskapsförbundet. … Exakt vilka konsekvenser den minskade personalvolymen kommer att medföra återstår att se, men det är såklart viktigt att noga följa vad som händer med kvalitet och arbetsmiljö efter en så omfattande förändring.”

Trots alla drastiska besparingsåtgärder redovisar förbundet ett underskott för år 2019 på lite drygt 5 milj kr…

KFV klarar med andra ord inte Kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna varje år. Och när det finns ett underskott ska det återställas inom tre år – om det inte finns synnerliga skäl.

Förbundet har ett eget kapital som kan täcka underskottet. KFV har bland annat visat ett överskott de senaste två åren på 6 milj kr.

Årsredovisningen är uppdelad i två ärenden. Direktionen föreslås att först fastställa årsredovisningen och sedan, gällande “Återställande av eget kapital”, att besluta att föreslå kommunfullmäktige i Trollhättans stad och Vänersborgs kommun att besluta att:

“Kunskapsförbundet inte behöver återställa det egna kapitalet på grund av synnerliga skäl eftersom orsaken till årets underskott inte gick att förutse samt att förbundet har ett eget kapital som täcker underskottet.”

De båda ärendena lär ta sin tid, men jag är ganska övertygad om att det inte finns några politiska oenigheter, varken mellan partierna – eller mellan ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Två av tisdagens ärenden handlar om “kompensatoriska åtgärder”. I både Skollagen och läroplanen betonas att utbildningen ska vara likvärdig. I Läroplanen för gymnasieskolan står det:

“En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå.”

KFV:s mål- och resursplan innehåller följande målformulering:

“Skillnaderna i måluppfyllelse mellan Kunskapsförbundets utbildningar, skolhus och elevgrupper ska minska. Utbildningar och grupper av elever med ett kompensatoriskt behov ska löpande identifieras och förbättringsinsatser aktivt styras mot dessa.”

Det har visat sig, sedan våren 2017, att kunskapsresultaten för KFV:s “Barn- och fritidsprogram” och “Vård- och omsorgsprogram” avviker negativt jämfört med riket. Dessa två program har därför fått extra resurser till riktade insatser för att förbättra lärandet och kunskapsresultaten. Det har programmen fått även under innevarande termin.

Direktionen ska på tisdag få information om hur åtgärderna har fallit ut.

Det har också visat sig att det finns en tydlig skillnad mellan Kunskapsförbundets skolor. Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg och Nils Ericsonsgymnasiet (NE) i Trollhättan ligger resultatmässigt nära riksgenomsnittet. Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan ligger däremot lägre och dessutom hade kunskapsresultaten sjunkit nu senast. (Se “Segregerade skolor”.) I underlaget står det:

“En trolig förklaring ligger i skolornas olika elevsammansättningar, där Magnus Åbergsgymnasiets elever har en signifikant lägre andel vårdnadshavare med högre utbildning än de andra två skolornas elever.”

Förslaget till direktionen är att inför hösten 2020 besluta att:

“fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”

Och dels, för att skapa långsiktighet och hållbarhet i de planerade insatserna, att också fatta:

“ett inriktningsbeslut att fördela ytterligare 4 Mkr för 2021 enligt ovanstående modell.”

Det är ett viktigt och nödvändigt beslut, även om jag inte direkt ser varför BSG och NE ska ha extra pengar… Det tycks som om MÅG borde ha haft hela summan.

Det blir också en del informationsärenden på sammanträdet. Ledamöter och ersättare ska få information om Skolinspektionens förestående granskning under våren, nyheter på vuxenutbildningens område, jämförande kunskapsresultat mellan Kunskapsförbundet Väst, riket, Uddevalla och fristående huvudmän i området samt sist men inte minst resultatet av den preliminära antagningen inför höstterminen.

Sedan får vi se om ordförande Maud Bengtsson (S) eller förbundsdirektör Johan Olofson har ytterligare information på lager som de vill meddela politikerna från Vänersborg och Trollhättan. Det var ju t ex ägarsamråd (möte mellan presidiet i KFV och kommunalråden i ägarkommunerna) för två veckor sedan (7 febr). Fast det fortfarande inte finns något protokoll tillgängligt… 

Vem vet, Bengtsson och Olofson har kanske fått löften av Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) om betydligt större ekonomiska resurser till förbundet de kommande åren…

KFV: Sammanträde och Kvalitetsstämma

5 februari, 2020 Lämna en kommentar

Igår var det en heldag med Kunskapsförbundet. Fram till förmiddagsfikat hade direktionen sammanträde och från kl 10.20 (till kl 16.45) var det Kvalitetsstämma. (Se “Heldag med Kunskapsförbundet”, bloggen skrevs inför dagen.)

Ryktet om årets resultat visade sig vara sanna. 2019 års underskott stannade på 5.011.475 kr. Det är förvisso ett underskott, men prognosen i början av 2019 låg på ett underskott på 33 milj kr… Och så sent som i november visade prognosen ett underskott på 12 miljoner…

Förbundsdirektör Olofson fick som väntat uppdraget att genomföra en förstudie med avseende på att starta ett naturbruksprogram i Kunskapsförbundets regi. Programmet skulle kunna starta, om “allt går vägen”, under ht 2021.

Bakgrunden till direktionens beslut om en förstudie är helt enkelt att få elever att stanna kvar inom förbundet. Kunskapsförbundet får ju betala dyrt för de fristående naturbruksutbildningar som eleverna väljer. En plats på Realgymnasiets naturbruksprogram kostar förbundet 200.000 kr per elev och år. Kunskapsförbundet räknar med att kunna anordna utbildningarna billigare. Utbildningen kommer inte att konkurrera med Nuntorp, eftersom förbundet inte tänker starta en utbildning inom de inriktningar som finns där. Och det glädjer ju en vänersborgare och tillika “dalslandsvän”.

Det kan i sammanhanget nämnas att 1.297 elever från Trollhättan och Vänersborg i år valde fristående gymnasieskolor till en kostnad av 122,7 milj kr för Kunskapsförbundet. Prognosen för 2020 är att 1.336 elever väljer andra skolor än förbundets och 1.390 elever 2021 – till en kostnad för förbundet på 139 milj respektive 144 miljoner.

Direktionen ställde sig också bakom förslaget att förbundskontoret (administrationen) flyttar till en mindre lokal inom Vänerparksområdet. Då kan mer av vuxenutbildningen få plats i Vänerparken och ett nytt hyresavtal kan förhandlas fram med hyresvärden.

Den här flytten innebär att i stort sett all vuxenutbildning i Trollhättan flyttar till Vänerparken. Det är något som är positivt inte bara för förbundets ekonomi (förbundet kan gå ur lokaler i Trollhättan) utan också för själva utbildningen, som då samlas på ett ställe.

Under en stor del av dagen arrangerade Kunskapsförbundet en kvalitetsstämma.

Kvalitetsstämman är årligt återkommande, men för mig var det första gången. Förbundets skolor presenterade sin verksamhet och det gjorde också vuxenutbildningen.

Vi politiker och andra åskådare, bland annat var förbundets revisor närvarande, fick information om framgångar och “utmaningar”, dvs problem. Det handlade om betygsstatistik, andel som tog examen, godkända kurser, närvaro och mycket annat. Och allt i förhållande till de gångna åren, och uppdelade på de olika skolenheterna och programmen.

För en (relativ) nybörjare i förbundet som jag så var det oerhört informativt och nyttig kunskap. Det var synd att inte fler politiker, och kanske kommunalråd…, i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg var närvarande.

Kunskapsresultaten har förbättrats, men det ser väldigt olika ut på olika program. De högskoleförberedande programmen lyckas bättre än de yrkesförberedande. Och tjejerna visar oftast bättre resultat än killarna. Examensandelarna minskade jämfört med förra läsåret. Det förklaras framför allt av minskade examensandelar på yrkesprogrammen. Det var 80,9% av samtliga elever som tog examen.

I vuxenutbildningen var, vt 2019, 960 elever inskrivna i någon kurs på grundläggande nivå och 1.108 elever på en gymnasial kurs. 84,9% av alla kursbetyg var godkända och det var en större andel än förra läsåret.

Eleverna är positiva till Kunskapsförbundet och verksamheten. I den enkät som Kunskapsförbundet gör årligen får utbildningarna höga betyg. Betygen varierar mellan 2,53 och 3,72 – på en fyrgradig skala (1-4, där 4 är det högsta betyget). Eleverna på vuxenutbildningen är de mest positiva. På frågan “Jag känner mig trygg i skolan” fick gymnasieskolan betyget 3,41 och vuxenutbildningen 3,69. Det är också glädjande att resultaten från eleverna i Gymnasiesärskolan och Särskild utbildning för vuxna är totalt sett ännu mer positiva än för övriga elever i förbundet.

Kunskapsförbundet har i sina analyser kommit fram till att det finns tre områden för förbättringar och utvecklingsinsatser (citerat från Kvalitetsrapporten 2019):

* ”En ännu snabbare och mer kraftfull kompensatorisk styrning, ledning och undervisning, så att vissa utbildningar och grupper av elever kompenseras bättre och mer omedelbart för sina utmaningar.”

* ”Ett allt mer utvecklat vetenskapligt grundat och professionellt kollegialt lärande på förbundets alla ansvarsnivåer, som ytterst syftar till en förbättrad undervisning och ett bättre stöd.”

* ”Ett utvecklingsarbete ännu mer i samklang mellan systemnivåerna (medlemskommunerna – huvudman-rektor-lärare) med förståelse för och tillit till varandras ansvar, behov och beslut om valda förbättringsaktioner.”

Kunskap och information är en sak, men det största intrycket, i varje fall på mig, var den professionalism och “akademiska approach” som präglade presentationerna. Det verkar definitivt som det finns en kultur av vetenskaplighet och “beprövad erfarenhet”, med t ex gemensamma begrepp, bland pedagoger och skolledare.

Det berättades om framgångar och lyckade projekt osv, men man ryggade inte tillbaka för de utmaningar, som man stod inför. Det imponerade nog mest på mig.

Ett nedslag i verksamheten var t ex en redogörelse för hur man skulle komma till rätta med den stora frånvaron på ett av programmen i en av förbundets skolor. Föreläsarna berättade om den analys man hade gjort om orsakerna, de slutsatser som dragits, om de extra resurser som satts in och det arbete som utförts. Och så avslutade man med utvärderingen – frånvaron minskade inte alls, tvärtom den hade ökat… Hela projektet visade sig vara ett “misslyckande”. Föreläsarna försökte inte förklara bort det hela, inte skylla på något eller någon annan. De hade helt enkelt arbetat fel. Och nu skulle man ta nya tag. Och efterlyste tips och råd.

Det imponerade på mig att man inför den samlade publiken berättade om ett projekt som “gick fel”. Men redogörelsen visade som jag ser det på något helt annat. Det visade på en kultur i förbundet av tillit till varandra, en vilja av att lära av varandra, och varandras misstag, och att utveckla pedagogiken och elevernas lärande. Det visade också att alla, oavsett skolor, har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla hela förbundet.

Och det är stort, det är imponerade. Jag tycker att det visar den goda stämning som råder bland medarbetarna i förbundet och den gemensamma viljan att utvecklas och bli bättre. Och denna inställning och attityd omfattades av samtliga deltagare. Det var helt naturligt. För mig var det något som jag sällan sett i en organisation.

Med denna attityd kan det, som jag ser det, inte gå annat än bra för förbundet i fortsättningen.
…bara Kunskapsförbundet får de resurser, dvs de lärare, elevvårdspersonal och övrig personal, som det behöver för att kunna angripa de utmaningar och problem som finns. Och göra en bra skola ännu bättre.

Det är min övertygelse att om det är något som inte fungerar riktigt som det ska alla gånger, beror det inte på chefer och personal – det beror på att politikerna i Trollhättan och Vänersborg inte ger Kunskapsförbundet och eleverna de resurser som behövs.

Jag önskar att barn- och utbildningsnämnden arrangerade en sådan här kvalitetsstämma.

PS. Lutz Rininsland bloggar också om Kvalitetsstämman. Bloggen kompletterar min text på ett bra sätt (eller tvärtom). Rininsland “fastnade” för andra saker på stämman än jag – och den rekommenderas å det varmaste – “Kunskapsförbundets elever”.

Heldag med Kunskapsförbundet

2 februari, 2020 Lämna en kommentar

På tisdag är det en heldag med Kunskapsförbundet Väst (KFV).

De första 90 minuterna ägnas åt det “sedvanliga sammanträdet”. Det är endast sex ärenden som ska avhandlas. Det är dock bara tre som är “tyngre”.

Det första ärendet tar upp frågan om KFV ska starta en naturbruksutbildning. Västra Götalandsregionen lade ju häromåret ner tre (av sex) naturbruksutbildningar i regionen, bland annat Nuntorp, på grund av vikande elevunderlag. Nu verkar trenden ha vänt och allt fler ungdomar söker denna typ av utbildning.

Förbundsdirektören föreslår att en förstudie görs:

“för att undersöka om det finns tillräckligt med utbildningsplatser inom detta område för ungdomar i Vänersborg och Trollhättan.”

Tanken är att KFV ska starta en naturbruksutbildning, om förstudien visar att det finns ett underlag för det. Det tycker jag är bra.

KFV har dragit ner personalstyrkan förra året för att anpassa kostnaderna till den alltför snålt tilltagna budget som Trollhättan och Vänersborg har bestämt. Det skrev jag mycket om förra året. Nu är det omöjligt att spara mer på personal, förbundet har redan hamnat under smärtgränsen. Men likt förbaskat måste KFV spara ännu mer. Då har förvaltningen tittat på lokalerna och på hyreskontrakten.

Kunskapsförbundet är tämligen effektivt när det gäller lokaler. Förbundsdirektören har emellertid hittat ytterligare en åtgärd.

Det har tidigare beslutats att flytta vuxenutbildningen från Elefanten i Trollhättan till Vänerparken i Vänersborg. Då tänker sig förvaltningen att förbundskontoret (administrationen) skulle kunna flytta till en mindre lokal inom Vänerparksområdet. Då får vuxenutbildningen plats i Vänerparken och ett nytt hyresavtal kan förhandlas fram med hyresvärden.

Jag vet inte om det är bra och om alla tjänstemän och eleverna på vuxenutbildningen är nöjda med denna förändring. Men det är åtminstone ett sätt att spara pengar…

Den sista punkten på dagordningen är information om “Årsredovisning 2019”. Här har inga handlingar skickats ut, kanske kommer de imorgon. Ryktet förtäljer emellertid att underskottet förra året stannade vid “blygsamma” 5 miljoner kr. 5 miljoner är naturligtvis en hel del pengar, men då måste man komma ihåg de drastiska nedskärningar som förbundet tvingades göra förra året, mer än 10% av personalstyrkan bantades bort. Och så sent som i november var prognosen ett underskott på 12 miljoner… Utifrån förutsättningarna är alltså 5 milj kr i underskott ett bra resultat.

Mitt tips är att alla liggande förslag kommer att antas av direktionen..

Resten av dagen, fram till kl 16.45, ägnas åt “Kvalitetsstämma 2020”. Jag förbereder mig genom att läsa “Kvalitetsrapporten 2019”, men på stämman, som Lutz Rininsland (V) skriver i sin blogg (se “Gymnasieskolan i fokus”):

“framkommer än tydligare vad som utvecklas, vad som ändras och förbättras, var tyngdpunkten för pedagogernas arbete ligger. Tre gymnasieskolor för ungdomar med en mängd olika program och med elever med skiftande förutsättningar och ett gemensamt mål för alla: ”Framtidslust – viljan att vilja mer”. Vuxenutbildningen på så många olika nivåer, där studerande söker förbättra sina möjligheter att komma rätt i arbetslivet och i vardagen.”

Tisdagen blir ett sätt att lära sig mer om Kunskapsförbundets verksamhet och vad som är “på gång”. Det ska bli intressant.

%d bloggare gillar detta: