Arkiv
KFV: Nu är det jul!
Direktionen i Kunskapsförbundet Väst avslutade årets politiska göranden och låtanden med ett digitalt sammanträde på distans. Det har blivit många sådana sammanträden med förbundet i år, och för mig var det de enda politiska sammanträden jag kunde delta i mellan mars och oktober. I Vänersborgs kommun definierade som bekant de styrande partierna begreppet “distans” på sitt alldeles egna och speciella sätt. (Nu i dagarna verkar det som om Vänersborgs kommun har ändrat sin definition, men mer om det i en kommande blogg.)
Det var mest information på förbundets sista sammanträde.
Ordförande Maud Bengtsson (S) från Trollhättan började med att berätta om det ägarsamråd som hållits sedan direktionen möttes senast. Det var inte svårt att konstatera att de “hårda ord” (som jag skrev i en tidigare blogg), som riktades mot direktionen av kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg, var korrekta. Antagligen var de snarare en underdrift… 
Särskilt de två socialdemokratiska ordförandena Paul Åkerlund och Benny Augustsson hade varit mäkta förgrymmade verkade det som. Och vad handlade det om? Jo, det var förbundets beslut att ge 5.000 kr till “alla tillsvidareanställda och därutöver visstidsanställda” som kritiserades.
Och jag som tyckte att direktionen fattade ett helt riktigt beslut… Vilket jag fortfarande gör förresten.
I direktionens motivering till beslutet stod det, vilket jag tycker är värt att lyfta:
“All personal har på ett kompetent sätt och med stort engagemang hanterat utmaningarna. Självklart har det inneburit påfrestningar. Som ett led i att visa uppskattning och tack till personalen föreslås en ekonomisk kompensation vid årets slut. Kompensationen utgår då i form av en engångssumma för utfört arbete. Syftet är att uppmärksamma personalen för särskilt fina insatser.”
Motiveringen tål faktiskt att läsas mer än en gång…
Det kan också nämnas att pandemin medförde ett ekonomiskt överskott, bland annat på grund av ökade statsbidrag. Överskottet hade inte kunnat användas till exempelvis utökning av personalstyrkan, eftersom det skulle ha inneburit framtida ekonomiska åtaganden. Dessutom har Kunskapsförbundets personal under flera år halkat efter sina kollegor i Trollhättan och Vänersborg rent lönemässigt.
Direktionen fick vidare information om IT-organisationen i förbundet. Den var riktigt intressant. Förbundet har vad jag förstår alltid legat “bra till” IT-mässigt, både tekniskt och “personellt”. Det förhållandet gjorde att förbundet klarade coronan och övergången till distansundervisning på ett kanske bättre sätt än många andra.
Vi politiker fick reda på både för- och nackdelar med distansundervisning. Hur bra det än gick så är distansundervisning alltid det näst bästa alternativet. Sa LR:s representant Larz Blomqvist och fortsatte:
“Det ska ses som ytterligare ett verktyg som kan användas när det passar.”
Det är uppenbart att distansundervisning aldrig på något sätt kan ersätta “fysisk” undervisning i ett klassrum.
Som gammal “datanörd” och Google-fantast så tyckte jag att det var upplyftande att höra att det i mångt och mycket var Google-produkter som dominerade användandet bland eleverna på förbundet. Det var Google Dokument, Kalkylark, Jamboard och Meet osv.
Maria Hildefors och Jan-Erik Aronsson presenterade en intressant omvärldsanalys för politikerna och Camilla Kauffeldt och Jan-Erik Aronsson en ny organisation för vuxenutbildningen.
Den nya vuxenutbildningen ska göra det lättare för eleverna att välja och veta vart de ska. De ska så att säga se hela vägen igenom vuxenutbildningen från början till slut. Förändringen genomförs alltså för att göra det tydligare för eleverna.
Direktionen fick också veta att Kunskapsförbundet vann en 3 år gammal tvist med Uddevalla kommun. Och slapp därmed att betala ut en hel massa pengar.
Sammanträdet avslutades med att ordförande Maud Bengtsson (S) och vice ordförande Henrik Josten (M) önskade direktionen, personalen och varandra en god jul och ett gott nytt år. Det festliga fikat fick respektive deltagare ordna själv, hemma framför datorn eller surfplattan.
Nu är det jul för alla ledamöter och ersättare i direktionen. God Jul på er. Och God Jul till all personal i Kunskapsförbundet.
KS (2): Reservation KFV-motion
Det var många ärenden av olika karaktär som behandlades på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Fast det var faktiskt ytterligare ett detaljeplaneärende. Den detaljplanen hade emellertid ett helt annat fokus, kanske ytterligare ett dilemma? (Se “KS (1): Upplösningen!”.) I samband med behandlingen tog jag nämligen upp, antagligen helt oväntat för de andra, aspekten – skog och CO2-effekter… (Mer om det i en kommande blogg.)
Men det var inte bara detaljeplaneärenden som avhandlades. Det var allt från sociala fonder, pumpstation i Nordkroken och motioner. En av motionerna hade skrivits av Lutz Rininsland (V) och undertecknad (V). Den hade rubriken “Fortsätt men gör rätt”. Den handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Motionen kan laddas ner här.)
Motionen tog upp ägarkommunernas, dvs Trollhättan och Vänersborg, finansiering av Kunskapsförbundet och – förbundets finansiering av friskolorna… Och de problem som upplägget skapar för Kunskapsförbundet. Framväxten av allt fler friskolor dränerar nämligen 
Kunskapsförbundet på ekonomiska resurser – resurser som skulle behövas till förbundets egna elever. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev av Vänersborg och Trollhättan. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla eller tredubbla. Men Kunskapsförbundet får inga extra pengar från ägarkommunerna, utan måste ta pengar från de andra eleverna i förbundet för att betala friskolan. Som “systemet” är konstruerat nu så förlorar förbundet pengar på i stort sett varje elev som väljer en annan skola än förbundets egna.
Det här upplägget på finansieringen är ett problem som Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst borde diskutera och lösa tillsammans. Och det är en uppfattning som hela direktionen i förbundet har gett uttryck för, även socialdemokrater och centerpartister från Vänersborg. Det var ett av skälen till Lutz Rininslands och min motion.
Vi skrev motionen i oktober förra året (2019) och den remitterades till kommunstyrelsen. Där behandlades motionen den 25 mars. Motionen avslogs efter en votering som slutade 9-6. Det var de styrande partierna (S+C+MP) som röstade för avslag tillsammans med sverigedemokraterna. Alla de andra partierna röstade på bifall. Avslaget var något uppseendeväckande eftersom motionens yrkande var:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Majoriteten avslog alltså att politikerna skulle försöka att “åstadkomma en lösning”.
I kommunfullmäktige den 15 april överraskade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) de församlade ledamöterna med att begära återremiss av motionen. (Se “KF(V): Augustssons återremiss”.)
Augustsson hade i sin motivering en diger lista på oklarheter som borde utredas innan fullmäktige tog ställning till motionen. Då trodde vi nog alla att det skulle bli en ordentlig utredning kring de problem som vi lyfte i motionen. Det fanns hopp…
Men det hoppet grusades i onsdags. Då behandlade kommunstyrelsen återigen motionen. I utredningen (du kan ladda ner utredningen här) sammanfattades hela motionens fråge-/problemställning till:
“hur finansieras de utbildningsplatser som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor?”
Och att motionen själv hade gett svaret:
“friskolornas fakturor ska tillställas kommunens ekonomiavdelning, varifrån betalning av fakturorna enligt förslaget ska ske”.
Och så konstaterade utredningen att:
“utbildningsplatser som elever väljer vid friskolor eller i andra kommunen finansieras på samma sätt oavsett om kommunen är huvudman för gymnasieskolan eller om huvudmannaskapet för gymnasieskolan lämnats över till ett kommunalförbund. Det är inte möjligt för Vänersborgs kommun att, i enlighet med förslaget i motionen, betala fakturor för Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasieskolan.”
Och drog slutsatsen att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.
Det är egentligen en märklig motivering och bedömning, eftersom motionens yrkande fortfarande är:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Jag påtalade detta i kommunstyrelsen i onsdags. Och att det snarast verkade vara så att mycket av det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat. 
Jag pratade för döva öron. Det var bara min partikamrat James Bucci som yrkade bifall. Resten av kommunstyrelsen ställde sig bakom yrkandet att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen…
Och denna gång lär kommunfullmäktige gå på kommunstyrelsens linje…
Hur ska man förstå avslaget? Vill kommunstyrelsen ha sagt: problemet är löst! Eller vill den ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem…
Jag reserverade mig mot beslutet. Reservationen skickades in igår kväll. Den återges i sin helhet här nedan. (Du kan också ladda ner den som pdf här.)
===
Reservation vid kommunstyrelsens möte 2020-12-02 i ärendet 
Svar på motion om ”Fortsätt, men gör rätt!” [Dnr 2019/397]
Motionen avser frågor som berör Kunskapsförbundet Väst och förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg.
Motionen undertecknades i oktober 2019 av Lutz Rininsland, ledamot i förbundets direktion, och Stefan Kärvling, ersättare i direktionen. Förutsättningen för att ha mandat i direktionen är att man samtidigt är ledamot i kommunfullmäktige på hemorten. Detta gäller alla, inte bara oss två.
De synpunkter som Rininsland och jag framför i direktionen är desamma som vi ger uttryck för i vårt arbete i kommunfullmäktige. Men ibland upplever vi att detta märkligt nog skiljer oss från förtroendevalda från andra partier – som kan framföra olika synpunkter beroende på vilken roll de för tillfället intar.
Detta blev tydligt i april 2020 när motionen skulle besvaras i fullmäktige. Vårt yrkande ”att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i motionen” hade inte fått gehör i kommunstyrelsen. Med siffrorna 9-6 föreslog kommunstyrelsen att kommunfullmäktige skulle avslå motionen.
I kommunfullmäktige ändrade kommunstyrelsens ordförande åsikt och yrkade att motionen skulle återremitteras till kommunstyrelsen.
När motionen nu åter skall till kommunfullmäktige är kommunstyrelsens förslag för andra gången att kommunfullmäktige ska avslå motionen.
Såväl i april som nu i december finns det i ärendet längre texter under rubriken ”Kommunstyrelseförvaltningens bedömning”. Beslutsförslaget är dock utan hänvisning till denna bedömning: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.”
Visserligen är det inte mycket att invända mot den Juridiska avdelningens bedömning. Men yrkandet i motionen var endast ”söker att åstadkomma en lösning på frågorna”.
Hur ska man förstå avslaget? Vill man ha sagt: problemet är löst! Eller vill man ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem.
Bland ledamöterna i direktionen är uppfattningen samstämmig om att det finns en rad frågetecken kring medlemskommunernas finansiering av förbundets tre gymnasieskolor.
Förbundsbidraget beräknas fortfarande på underlaget ur folkbokföringen. Det beräknas på antalet ungdomar som finns i årskullarna 16-, 17- och 18-åringar. Det förenklar den administrativa hanteringen och avvikelser utjämnas över tiden. Jag har egentligen inga invändningar men det är fel i varje fall. Ett inte obetydligt antal ungdomar går nämligen ett fjärde år, somliga ett femte. Varje år kostar det förbundet pengar, men kommunerna finansierar endast tre år.
Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor har ”stordriftsfördelar” – detta synsätt spelade roll när grundbeloppet fastställdes en gång i tiden. När elevantalet nu växer för varje år, så tillkommer ett mindre belopp för varje enskild elev. Så långt är allt bra.
Men det finns också en annan trend. Tillkommande elever väljer i allt större utsträckning friskolor. Och beloppen som står på friskolornas fakturor täcks inte av det bidrag som medlemskommunerna ställer till förfogande för tillkommande elever. Förbundet måste finansiera mellanskillnaden.
Det handlar om mycket stora belopp, om miljonbelopp.
Sedan finns det ytterligare annat som spelar stor roll och som behöver tas i beaktande när det handlar om kostnaderna för Kunskapsförbundets egen verksamhet och fakturorna till friskolorna.
Friskolorna erbjuder i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program överstiger i regel vida kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program. Samtliga ”stora” yrkesförberedande program finns hos förbundet. Förbundets undervisning kostar alltså mer men finansieringsmodellen tar inte hänsyn till det.
Från år till år blir ett annat mönster allt tydligare. Elever med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningar (framför allt pga föräldrarnas utbildningsbakgrund) väljer till program och skolor där de flesta elever har samma goda förutsättningar.
Elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser kräver, för att lyckas, anpassningar av olika slag, t ex mer undervisningstid, enskild handledning, mindre elevgrupper och stödundervisning. Även osäkerhet och bristande självförtroende behöver ofta mötas av utbildad personal – personal vars lön kanske inte ryms i kommunens anslag.
Det är dessa frågor ledamöterna i direktionen diskuterar när utvärderingar och uppföljningar står på ärendelistan. Vi ser att det finns föredömlig verksamhet, god ledning och planering. Skolinspektionen bekräftar också att det förhåller sig på detta sätt. Men ledamöterna i direktionen blickar samtidigt framåt och konstaterar i full enighet: ”Än så länge, MEN …”
Rininsland och jag undertecknade motionen för lite mer än ett år sedan. Kommunerna har sedan dess tillskjutit pengar till förbundets verksamhet. Det noteras av alla med tacksamhet. Men det ändrar inte grundproblemet med en skev finansieringsmodell som inte längre stämmer överens med utvecklingen och som urholkar förbundets möjligheter att fullgöra medlemskommunernas uppdrag.
Vi motionerade om ”att söka åstadkomma en lösning”. Eftersom jag inte kan förstå att ett avslag på detta yrkande kan vara konstruktivt, reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut och till förmån för Rininslands och min motion.
Anm. Det är den 2:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
KFV 17/11: Budget 2021
Den kommande veckan förväntades bli politiskt mycket intensiv. Det skulle vara sammanträde med barn- och utbildningsnämnden på måndag, Kunskapsförbundet Väst på tisdag och ett långt budgetsammanträde med kommunfullmäktige på onsdag. Men så kom den förbaskade andra vågen av covid-19…
Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden blir inte av. Det ska tydligen slås ihop med decembersammanträdet. Fullmäktige som var tänkt att bli ett hyfsat “normalt” möte med samtliga 51 ledamöter blev nu ett bantat corona-fullmäktige – som vanligt. (Med viss medverkan från de andra frånvarande ledamöterna, men det återkommer jag till i en senare blogg.) Så för min personliga del så blir det bara ett sammanträde nästa vecka, på distans med Kunskapsförbundet.
Det blir som vanligt mycket information på direktionens, dvs förbundets beslutande organ (“kommunfullmäktige”), sammanträde. En hel del av informationen har redan skickats ut och ledamöterna har säkert börjat läsa. Det har även pensionären i Nordstan börjat göra. Och jag kan inte hjälpa det, jag blir alltid imponerad över den kunskap och professionalism som präglar Kunskapsförbundets underlag, som t ex broschyrer, sammanställningar, analyser, utredningar och rapporter.
Sammanträdets stora och viktiga ärende är budgeten för nästa år, Mål- och resursplan 2021. Till skillnad från budgetbesluten i Vänersborg, eller Trollhättan, så kommer med all sannolikhet ledamöterna från de olika partierna att vara tämligen eniga i ärendet. Det beror nog mest på att Kunskapsförbundet inte kan vända sig till en budgetberedning eller till något kommunfullmäktige och begära och argumentera för mer pengar. Det är nämligen kommunstyrelserna i Trollhättan och Vänersborg som bestämmer hur mycket pengar förbundet ska få. 
Och för att vara riktigt tydlig, egentligen, i praktiken, så är det bara Trollhättans och Vänersborgs kommunalråd som i ägarrådet kommer överens och bestämmer… Det gör naturligtvis också att det är svårt för de partier som inte sitter i respektive kommuns styre att kunna påverka. Kunskapsförbundets budget borde diskuteras och avgöras av kommunfullmäktige.
Och när summan pengar som Kunskapsförbundet har att röra sig med är bestämd av någon annan, så kan politikerna i direktionen bara bestämma om hur förbundet ska använda de pengar förbundet får. Dessutom har ägarkommunernas tilldelning av alltför knappa resurser tvingat Kunskapsförbundet att göra stora besparingar de 2-3 senaste åren. Och det innebär att det finns många hål att stoppa pengarna i. Och vilka “hål” som ska prioriteras för att de ekonomiska medlen ska göra störst nytta för eleverna är professionen bäst att bedöma. Politikerna i direktionen kan nog inte göra annat än att hålla med förvaltningens bedömning.
Ytterligare en sak som tenderar att göra MRP-beslutet lättare än i respektive kommun är ju självklart också att Kunskapsförbundet egentligen bara sysslar med två verksamheter, gymnasieskola och vuxenutbildning. Och finansieringen av dessa båda verksamheter är dessutom helt åtskilda, och konkurrerar inte med varandra.
Förbundets budget består nämligen av två delar, förbundsbidraget som finansierar gymnasieskolan och uppdragsersättningen som bekostar vuxenutbildningen.
Förbundsbidraget beräknas utifrån antalet 16-18-åringar och fördelas så här (se tabell vänster):
Det kan noteras att gymnasieskolan kostar mycket pengar, nästan en halv miljard kronor. Det är tur att både Trollhättan och Vänersborg bidrar med pengar… (Eftersom fler elever kommer från Trollhättan så betalar Trollhättan 60% av bidraget.)
Om man jämför nästa år, 2021, med innevarande år, 2020, så förändras förbundsbidraget på följande sätt:
Kunskapsförbundet får alltså en ekonomiska förstärkning jämfört med föregående år. Förbundet är inte på något sätt nöjt med tilldelningen, men förbundsbidraget är åtminstone höjt med 15 milj kr nästa år. Och det är välbehövligt, men det är ändå inte tillräckligt. Förhoppningsvis är det dock ett trendbrott…
Det finns politiker och kommuninvånare som tycker att Kunskapsförbundet ska vara glad för de pengar de får och att förbundet måste spara som alla andra verksamheter. Det kan då vara bra att veta att Kunskapsförbundet har skurit ner åtminstone 10% på personalstyrkan de senaste åren. Och mycket av förbundet ekonomiska problem beror på utvecklingen av antalet fristående gymnasier i området… Jag skulle därför vilja passa på att förklara det här med förbundsbidrag lite närmare och också problemen med hur det fungerar.
Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år. Det grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. ”Elevantalet” i beräkningen av underlaget är ”antalet 16-, 17- och 18-åringar” enligt folkbokföringen. Tillkommer det fler ungdomar i denna beräkning något år ersätts Kunskapsförbundet med 55.000 kr i ökad ersättning för varje elev.
Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleven hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleven istället Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde förra hösten, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…
Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…
1.400 av eleverna i Trollhättan och Vänersborg går i frigymnasier. De kostar förbundet sammanlagt 140 milj kr 2020. Friskolorna dränerar Kunskapsförbundet på pengar. Det är inte vettigt.
Vänsterpartiet i Vänersborg har vid flera tillfällen och på olika sätt framfört att formerna för förbundsbidraget borde ses över. Det är en uppfattning som också vissa företrädare för andra partier i Vänersborg delar.
Ett annat problem med förbundsbidraget är att det utgår från att varje elev klarar av gymnasiestudierna på de beräknade 3 åren. Så är inte alltid fallet. Många elever går ett 4:e och ibland till och med ett 5:e år. För dessa år får inte Kunskapsförbundet någon ersättning från ägarkommunerna.
Uppdragsersättningen grundar sig på avtal som sluts med Trollhättan respektive Vänersborg var för sig. Varje kommun beställer så att säga “hur mycket” och “vilken sorts” vuxenutbildning de vill ha. Så här ser beställningen och ersättningen ut för 2021:
Vuxenutbildningen är som synes en volymmässigt mindre del av Kunskapsförbundets verksamhet.
Det kan också tilläggas att vuxenutbildningen bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.
Kunskapsförbundets kostnader kommer under 2021 att fördelas så här:
Den absolut största delen av kostnaden är personalkostnad, och naturligtvis ingår kostnader för personal även i bidragen till friskolorna.
Det var budgetärendet, men ett ärende som på sätt och vis också har med budgeten att göra är ärendet “Förfogandeanslag vårterminen 2021”.
Det är ett känt faktum att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en mycket stor inverkan på elevernas resultat. Kunskapsförbundet har självklart också sett detta, särskilt i skillnaden på måluppfyllelsen mellan olika program. Det som har blivit allt tydligare de senaste åren är att det nu går att se skillnader mellan förbundets tre skolor. Birger Sjöberggymnasiets och Nils Ericsonsgymnasiets resultat ligger nära riksgenomsnittet medan Magnus Åbergsgymnasiets ligger synbart lägre.
Förvaltningen skriver:
“I den senaste sammanställningen av avgångselevernas resultat uppvisar sex av sju program på Magnus Åbergsgymnasiet ett försämrat resultat jämfört med föregående år.”
Därför är förslaget att direktionen ska besluta:
“att för våren 2021 fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”
Det är tänkt att ytterligare 2 milj kr ska fördelas på samma sätt i höst. De extra pengarna fokuserar alltså på det kompensatoriska uppdraget för att öka likvärdigheten.
Politikerna i direktionen kommer att fatta fler beslut och också att få mer information. Men jag återkommer eventuellt till detta efter sammanträdet på tisdag.
KFV: Beställning, segregation och överklagande
I går genomförde direktionen i Kunskapsförbundet Väst återigen sitt sammanträde på distans. Och det gick som vanligt i stort sett, egentligen skulle jag kunna skriva ”helt”, smärtfritt.
Det var, som det brukar, en hel del information. Mycket av den har jag nämnt i bloggen “Inför KFV” innan sammanträdet, även om det naturligtvis blir en fördjupning på själva mötet. Men jag ska ändå inte upprepa det, utan nöja mig med att ta upp två “nya” saker.
Det framfördes önskemål från tjänstemännen i Kunskapsförbundet om en “något” annorlunda ordning när det gäller ägarkommunernas beställning av uppdragsutbildningar inom vuxenundervisningen.
Det fungerar nämligen så att Trollhättan och Vänersborg beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet genom var sitt uppdragsavtal. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna enligt avtalet. Ägarkommunerna beställer – Kunskapsförbundet verkställer.
Det motsägelsefulla är att det är tjänstemännen på Kunskapsförbundet som får göra allt förberedande arbete med beställningarna. De tar reda på fakta, sammanställer och analyserar. Kraven på flexibilitet är stora – det kan gälla antalet utbildningsplatser, som kan variera kraftigt mellan åren, och det kan gälla utbildningsalternativ, som också ofta varierar beroende på antalet sökande. Sedan förhandlar förbundet i stort sett med kommunernas 
ekonomiavdelningar om beställningarna. Och då blir det ofta ett prutande från kommunerna. Kommunerna utgår inte sällan från att om det fungerade förra året, så ska det väl fungera nu också.
Kunskapsförbundet anser inte att nuvarande beställningsprocess är optimal. Förbundet ska inte behöva dels utarbeta och sammanställa beställningarna och sedan också försvara dem. Det är ju kommunerna som är beställarna.
Tjänstemännens önskemål är istället att Trollhättan och Vänersborg organiserar en gemensam beställarorganisation, gärna med kommunernas arbetsmarknadsenheter som deltagare. Kommunerna tar tillsammans reda på fakta, sammanställer och analyserar, för att komma fram till en beställning. I processen med att ta fram beställningsunderlag skulle det självklart kunna ingå samråd med Kunskapsförbundet för att utnyttja all kompetens.
Idag onsdag sammanträdde ägarsamrådet, dvs presidierna i Kunskapsförbundet och i Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Kanske övertalades ägarkommunerna om att ändra på tingens ordning, jag vet inte. Om inte får väl några enskilda ledamöter i förbundet motionera i sina respektive hemkommuner i frågan. Det talades för övrigt om det på vissa håll redan på förbundets sammanträde igår. Vi får se om någon kommer att ta initiativ…
Den andra frågan som jag vill ta upp i denna blogg är ett beslut från Skolinspektionen.
Den 15 september fick Kunskapsförbundet reda på att Skolinspektionen hade godkänt:
”Lärande i Sverige AB (556571-5892) som huvudman för gymnasieskola vid Realgymnasiet i Trollhättan i Trollhättans kommun. Godkännandet avser utbildning på de nationella naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap och ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik”.
Skolinspektionen har alltså godkänt att det ska startas fler program på en av de fristående gymnasierna i området. De program som ska starta finns redan på flera skolor. Det är inga som helst nya program.
Kunskapsförbundet har överklagat Skolinspektionens beslut:
“Kunskapsförbundet Väst önskar att Skolinspektionen återtar beslut om utökning av program avseende Lärande i Sverige AB, dnr 2020:1125, i sin helhet.”
Redan när Realgymnasiet (Lärande i Sverige AB) ansökte om en utökning av sin verksamhet framförde Kunskapsförbundet i ett yttrande till Skolinspektionen sin tveksamhet till planerna. Kunskapsförbundet påtalade att det ökade utbudet av antalet platser på gymnasierna skulle orsaka stora både organisatoriska och ekonomiska problem. Kostnaderna för Kunskapsförbundet skulle öka, samtidigt som förbundet inte hade möjlighet att anpassa sina kostnader till det minskade elevantalet. Det är bland annat fasta kostnader som lokaler, inventarier, administration, ledning osv som det är svårt att skära ner på.
Kunskapsförbundet framhöll också i yttrandet att det minskade elevunderlaget gör det svårt att bedriva utbildning kostnadseffektivt och med bra kvalitet.
I överklagandet framför Kunskapsförbundet genom ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson ytterligare argument mot Skolinspektionens beslut att godkänna de nya utbildningarna på Realgymnasiet. Jag antar att det också krävs nya omständigheter för att det ska finnas någon chans att Skolinspektionen prövar och ändrar sitt beslut.
Bengtsson och Olofson skriver i överklagandet:
- “Drottning Blankas gymnasieskola och Folkuniversitetet belägna i Trollhättans kommun har utökat sina platser på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet (…) vilket medfört att Kunskapsförbundet Väst tappat en del elever. Ytterligare möjligheter att välja dessa program får negativa konsekvenser för förbundet och svårigheter att upprätthålla dynamik och kvalitet i utbildningarna.”
- “Det finns en konstaterad överkapacitet av gymnasieplatser i Trollhättan…
- “Eftersom det inte längre behövs tillstånd för de fristående gymnasieskolorna att utöka antalet platser på befintliga program, finns därmed ingen garanti för att antalet gymnasieplatser stannar vid det som nu uppges.”
- “Skolinspektionens beslut innebär ett fjärde samhällsprogram i Trollhättan och ett sjätte i Tvåstad (Vänersborgs och Trollhättans kommuner). Överetableringen är redan ett faktum. Det behövs inte ytterligare bidrag till denna överetablering.”
Skolinspektionen tycks inte ha haft en tanke på de kommunala gymnasieskolorna och kommunernas situation. Eller ens på de redan etablerade skolorna. Det är ju faktiskt så att en ny etablering även kan vara negativ för de fristående gymnasierna som redan finns. Men att Skolinspektionen inte skulle reagera på att det finns 6 samhällsprogram bara i det relativt lilla området med det relativt lilla elevunderlaget i Trollhättan och Vänersborg vore otroligt. Det är svårt att tänka sig någon mer uppenbar överetablering.
Men det finns ännu fler skäl, ordförande Bengtsson och förbundsdirektör Olofson kallar dem “särskilt allvarliga konsekvenser av ytterligare etablering av högskoleförberedande program”. De ser två sådana särskilt allvarliga konsekvenser, den första betecknar de som “Utarmning av den kommunala gymnasieskolan:
“Trollhättan har två kommunala gymnasieskolor med en medveten blandning av högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram. Det är redan idag ett för stort utbud av gymnasieutbildningar, som gör det svårt att få tillräckligt många elever för att få en dynamik l grupperna och att erbjuda ett urval av valbara kurser. Om Magnus Åbergsgymnasiet tvingas stänga ett högskoleförberedande program kommer troligtvis även de andra två högskoleförberedande programmen att behöva stänga, eftersom elevunderlaget blir för litet för att bedriva verksamheten. Idag löses det genom samläsning över programgränserna i vissa grupper. Det innebär att en av de kommunala skolorna blir en ren yrkesskola vilket bidrar till ökad segregation.”
Jag anser att det är oerhört viktigt att blanda högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram på samma skola som det görs i Kunskapsförbundet. Det är positivt för alla elever. Det ökar förståelsen för andra människor och sammanhållningen i samhället förbättras. Det kan inte nog understrykas vilka oönskade och negativa konsekvenser Skolinspektionens godkännande kan leda till. Och just detta utvecklas i nästa “särskilt allvarliga konsekvens” – “Ökad segregation”:
“En annan allvarlig konsekvens är, som ovan nämnts, ökad segregation och därtill försvårande av integrationsarbete. Redan i dag vet vi att de meritvärden, på vilka eleverna antas, generellt är högre vid friskolor med högskoleförberedande utbildningar i Trollhättans kommun, än i den kommunala gymnasieskolan. Meritvärdet är lägre pä Magnus Åbergsgymnasiets samhällsvetenskapliga program jämfört med exempelvis Folkuniversitetet. Det riskerar att etableras ett A och ett B-lag. Ytterligare konsekvenser blir att Kunskapsförbundet Väst måste sätta till mer resurser i form av extra stöd, som gör att också bidraget till friskolorna ökar, som i sin tur medför mindre resurser till den egna verksamheten.
Det naturvetenskapliga programmet på Nils Ericsonsgymnasiet har hittills haft en god sökbild. Ytterligare utbud av naturvetenskaplig utbildning gynnar vare sig Kunskapsförbundet Väst eller Trollhättans kommun, eftersom elevantalet då riskerar att tunnas ut på respektive enhet. Det finns inte behov av fler utbildningsplatser.”
När man till den segregerande effekten av Skolinspektionens godkännande också måste lägga till att det dessutom sannolikt innebär att Kunskapsförbundet måste betala mer pengar till de fristående och vinstdrivande gymnasierna, då häpnar man. Förbundet måste betala mer till friskolorna bara för att förbundet själv måste lägga ner mer resurser på de elever som blir kvar i förbundets regi, dvs de som inte väljer friskolor…
I Trollhättan går debattens vågor höga just nu om segregationen i grundskolan och om de tämligen drastiska åtgärder som kommunen planerar att vidta för att komma tillrätta med problemen. Och nästan omärkligt bland invånare och de flesta politiker, så ökar segregationen på gymnasiesidan istället dramatiskt…
Jag har som synes valt att citera i stort sett hela Kunskapsförbundet Västs överklagande av Skolinspektionens godkännande. Det har jag gjort för att jag tycker att överklagandet är väldigt välformulerat och logiskt stringent. (Som det i och för sig brukar vara när Kunskapsförbundet skriver något…) Det är egentligen inte mycket att tillägga. Vill du läsa överklagandet i “original” så kan du ladda ner det här – “Överklagande av Skolinspektionens beslut med dnr 2020:1125”.
Det är lätt att bli både nedslagen och frustrerad när man tänker på den utveckling som sker rent allmänt inom skolområdet i Sverige, men särskilt på utvecklingen i Trollhättan, och i Vänersborg…
Vi får verkligen hoppas att Skolinspektionen tar sitt förnuft till fånga.
Inför KFV (13/10)
På tisdag sammanträder återigen Kunskapsförbundet Väst och som de två föregående sammanträdena sker det på “riktig” distans, dvs det går att sitta hemma och delta.
Det är som vanligt mycket information på mötet. Direktionen ska bland annat få höra om ett utvecklingsarbete där Kunskapsförbundet under några års tid aktivt har samarbetat med Skolverket för att förbättra lärandet för gruppen elever med andra modersmål än svenska. Skolverket har bistått med pengar och två undervisningsråd som:
“regelbundet har stöttat och utmanat i processen.”
I arbetet har t ex alla lärare i Kunskapsförbundet deltagit i kompetensutveckling avseende språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studiehandledare har gått en utbildning speciellt riktad till just dom, vilket lett till att de har fått ett ökat professionellt förhållningssätt och en ökad trygghet i sin yrkesroll. Det har vidare skett insatser för främjande och åtgärdande EHT-insatser kring skolnärvaro och studiero. Samtliga SYV:are har dessutom gått en utbildning avseende gruppen nyanlända och har skapat en utökad kompetens runt den gruppens behov av vägledning.
Sammanträdets “tunga” ärende är behandlingen av delårsrapporten för augusti 2020. Det är en genomarbetad rapport på 26 sidor.
Delårsrapporten börjar med en förvaltningsberättelse. I den beskrivs Kunskapsförbundet och vad som har hänt under året. Naturligtvis står det en del om hur förbundet anpassade sig till Coronan och införde undervisning på distans. I maj genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av Kunskapsförbundet. Resultatet av den granskningen har Lutz Rininsland (Vänsterpartiet Vänersborgs ordinarie ledamot i förbundets direktion) beskrivit i en blogg – “Sträck på dig, Kunskapsförbundet!”. Jag nöjer mig med att konstatera att granskningsrapporten var oerhört positiv och inspektionens beslut avslutades med orden:
“Skolinspektionen har efter granskningen av Kunskapsförbundet Väst inte identifierat några utvecklingsområden. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen.”
Vidare beskrivs ombyggnaden av Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan och den nya hästutbildningen som ska starta på Birger Sjöberggymnasiet hösten 2021. (Se YouTube ”Häst/Naturbruksprogrammet”.) Mindre lustigt är att Kunskapsförbundet har en pågående rättstvist med Uddevalla kommun:
“Kunskapsförbundet har bestridit en faktura från Uddevalla för elever som gått Introduktionsprogrammet. Beloppet uppgår till 2,8 Mkr. Tvisten ska behandlas i tingsrätten i november.”
Naturligtvis analyserar delårsrapporten måluppfyllelsen. Och här är rapporten tämligen tydlig, tydligare än motsvarigheten i Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundets elever ska, oavsett vilken utbildning de går och vilka utmaningar för lärande och utveckling de kan möta, skriver man i delårsrapporten:
“nå de nationella målen för sin utbildning. Först då kan Kunskapsförbundet hävda att målen är uppnådda och kvaliteten tillräckligt bra.”
Det betyder ju faktiskt att förbundet ständigt måste bli bättre. En total måluppfyllelse är svår att nå…
Det står väldigt mycket i rapporten kring resultat, men ganska mycket har jag skrivit om i tidigare bloggar. Och det mest intressanta, sammanställningen av elevernas slutbetyg nu våras, har inte gjorts av Skolverket än. Därför får vi också vänta med analyser och slutsatser.
Det står naturligtvis en hel del om ekonomi i delårsrapporten – och det känns ibland som om det också är det egentliga syftet med en delårsrapport.
Prognosen för Kunskapsförbundet Väst är ett överskott på 12,747 milj kr. Det är naturligtvis coronatiderna och de ökade statsbidragen som förklarar överskottet, precis som för Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Även kostnaderna har minskat under pandemin. Kostnaderna för skolmat, läromedel och utrustning mm är lägre än beräknat. Det prognostiserade resultatet tillsammans med avskrivningarna beräknas faktiskt överstiga kostnaderna för de planerade investeringarna. Därför kommer inga lån att behövas för att finansiera investeringarna. Det ska dock noteras att de flesta prognoser kring ekonomin är extra osäkra i år.
År 2020 är som alla vet ett mycket speciellt år. Förra året redovisade förbundet ett underskott på grund av både minskade statsbidrag och ökade interkommunala kostnader. Det sistnämnda berodde på att många av förbundets elever valde, och gör fortfarande, skolor i andra kommuner eller fristående gymnasier. Förbundets kostnader sänktes i fjol genom att personalstyrkan minskade med ungefär 10%. Det är värt att komma ihåg det den dag då allt återgår till ”det normala”….
Det kommer också att ges information om aktuella frågor inom vuxenutbildningen. Lutz Rininsland (V) skriver om just vuxenutbildningen i dagens blogg – ”Aktuella frågor inom vuxenutbildning”. Och som vanligt kommer förbundsdirektör Johan Olofson att informera direktionen. Olofson brukar alltid ha intressanta saker att berätta… Däremot får direktionen ingen information om ägarsamrådet, dvs mötet mellan förbundets presidium och kommunstyrelsernas presidier i Vänersborg och Trollhättan. Men det beror på att ägarsamrådet inte sammanträder förrän dagen efter förbundets sammanträde. Jag ser i dagordningen att ägarsamrådet bland annat ska diskutera punkterna “Friskolorna utökar” och “Uppdragsavtal Vuxenutbildningen”. .
KFV igång
Idag tisdag startade på sätt och vis höstterminen för Kunskapsförbundet. I varje fall politiskt. Sammanträdet var, precis som vårterminens sista, helt digitalt. Det betydde att jag återigen kunde sitta vid mitt skrivbord med datorn framför mig, för att anteckna och kolla handlingar, och mobilen vid sidan av för att delta i själva mötet. Det kändes väldigt bra. Mycket bra. Tänk att de styrande politikerna i Vänersborg inte fattar att det finns möjligheter och teknik för möten på distans…
Ordförande Maud Bengtsson (S) från Trollhättan inledde sammanträdet med att berätta för direktionen, dvs den beslutande församlingen av politiker, att ersättaren Mats Andersson (C) hade överklagat direktionens förra sammanträde till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “Andersson överklagar KFV-möte!”.) 
Men också att hon tillsammans med förbundsdirektör Olofson hade bestridit överklagandet. (Se “KFV avvisar Anderssons överklagande”.)
Ordförande Bengtsson ville inte ha någon diskussion på mötet men kunde ändå inte avhålla sig ifrån några egna synpunkter. Hon menade att det sätt hon, och förbundet, har valt innebär att alla ledamöter får en chans att vara med.
“Det vore en demokratisk brist om folk med underliggande sjukdomar, riskgrupper mm inte kan vara med.”
Sa Bengtsson. Och det håller jag helt med Bengtsson om. Sedan avslutade ordförande Bengtsson med en dikt av Gustaf Fröding:
”Men strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor, och rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor.”
Jag vågar mig inte på att tolka vad Maud Bengtsson menade med att citera dikten. Och det blev, som sagt, ingen diskussion. Men Mats Andersson fick ändå flika in att han noterade att ”justerande person var på plats”. Vilket jag inte heller vågar mig på att tolka…
Min partikollega Lutz Rininsland har denna gång gjort det lätt för mig att referera och blogga om KFV:s sammanträde. Inte nog med att han på Vänsterpartiets hemsida skrev om sammanträdet innan det gick av stapeln (se här), han gjorde detsamma i en blogg (se “På avstånd – Kunskapsförbundets politiker”). Och efter sammanträdet har han hunnit med att (med visst stöd av undertecknad) skriva ett referat av mötet. Det är också publicerat på Vänsterpartiets hemsida. (Det kan du läsa här.)
Det finns egentligen inte så mycket mer att tillägga, men jag vill ändå avsluta med att konstatera att Kunskapsförbundet är på frammarsch. I dessa tider med en alltmer hårdnande konkurrens från fristående skolor så lägger Kunskapsförbundet inte ner några utbildningar. Istället startar förbundet två nya utbildningar nästa läsår – Naturbruk med inriktning häst och Estet med bildinriktning.
Det lovar gott i ett förbund som är oerhört framåt och offensivt…
Nyhet: KFV avvisar Anderssons överklagande
Det kan nog inte ha undgått någon läsare av denna blogg vilken uppfattning jag har om Vänersborgs kommuns sätt att hantera coronakrisen ur politiskt perspektiv. Inte heller det absurda i kommunens tolkning att digitala distanssammanträden innebär att de politiska ledamöterna måste infinna sig i ett rum på kommunhuset.
Jag har skrivit åtskilliga bloggar i ämnet och har också lämnat in fyra interpellationer i ärendet, tre till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och en till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Jag har än så länge inte mött någon som helst förståelse från de styrande. (Du hittar alla bloggar i ärendet under kategorin “corona” – eller genom att klicka här. Det är bara att “scrolla”/bläddra…)
Och nästa vecka börjar den politiska “höstterminen” med ett sammanträde med kommunstyrelsen… Sammanträdet ska så vitt jag förstår som brukligt hållas på ”vänersborgsvis”, dvs alla ledamöter som vill delta beordras infinna sig i kommunhuset… Så måste det vara, eftersom de styrandes riktlinjer fortfarande gäller. Och inga förändringar har meddelats ledamöterna.
Det intressanta är att Vänersborgs absurda regler för sammanträden på “distans” tydligen bara gäller kommunens egna möten. När Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C) sammanträdde med KFV:s ägarsamråd i maj, dvs med presidierna i Kunskapsförbundet Väst och Trollhättans stad, då gick det bra att träffas via Skype…
Och vad jag förstår så har inte heller barn- och utbildningsnämndens ordförande och ersättaren i Kunskapsförbundet Västs direktion Mats Andersson (C) överklagat lagligheten i ägarsamrådet. Som Andersson gjorde med KFV:s sammanträde den 23 juni. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)
Mats Andersson som ska överta sin partikollega Bo Carlssons kommunalrådspost vid årsskiftet – och då bli en av Vänersborgs kommuns tre representanter i ägarsamrådet…
Anderssons överklagande av Kunskapsförbundets sammanträde den 23 juni ställdes till Förvaltningsrätten, precis som det ska. Innan rätten behandlar överklagandet så får Kunskapsförbundet yttra sig över Anderssons överklagande. Och det har nu Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S, Trollhättan) och förbundsdirektör Johan Olofson gjort.
Yttrandet var tämligen kort och gick inte in och diskuterade detaljerna i Anderssons överklagande. Yttrandet avvisade, och bestred, Anderssons argument, och anklagelser, i stora och generella drag.
Bengtsson och Olofson skriver i sitt yttrande till Förvaltningsrätten:
“Den 23 juni genomfördes själva mötet och det skedde i stort sett utan tekniska problem. Någon deltagare föll bort ett kort tag men var ganska snart uppkopplad igen. Mötet varade i c:a tre timmar inklusive 20 minuters paus.
Vi delar därför inte Mats Anderssons bild av mötet. Vår uppfattning är att vi med denna mötesform, under särskilda omständigheter, lyckades upprätthålla den demokratiska beslutsprocessen trots Coronapandemins effekter.”
För min del hade jag nog inte klarat av att hålla mig så kortfattad, jag hade med all säkerhet försökt att dissekera Anderssons argument. Å andra sidan är det inte alls omöjligt, snarare troligt, att Andersson får tillfälle att yttra sig över Kunskapsförbundets yttrande – varpå Maud Bengtsson och Johan Olofson får ett nytt tillfälle att yttra sig… Och gå in på detaljer. Om de vill. För övrigt håller jag helt och hållet med Bengtsson och Olofson.
Jag tror att Bengtsson och Olofson vet att i stort sett varenda kommun har den här typen av digitala sammanträden på distans i dessa corona-tider. Och skulle Förvaltningsrätten förklara Kunskapsförbundets möte för olagligt så skulle ett oräkneligt antal sammanträden få göras om i detta land – beslut skulle inte gälla och allt skulle få tas om… Det skulle knappast vara möjligt.
Nu innehöll svaret från Kunskapsförbundet lite mer text, det måste jag nämna för fullständighetens skull. Bengtsson och Olofson beskriver förberedelserna och genomförandet av sammanträdet, och varför man valde att använda programmet Teams. De nämner också, vilket i och för sig är mycket viktigt:
“våra stadgar medger undantag när det råder särskilda omständigheter vilket man får anse att Coronapandemin lett fram till.”
Och de nämner också det konkreta motivet till distanssammanträdet:
“Det viktigaste skälet till att det blev denna mötesform var för att säkerställa att samtliga ledamöter skulle kunna delta. Flera av ledamöterna är över 70 år och några tillhör riskgrupper vilket omöjliggör ett fysiskt deltagande.”
Det här borde Benny Augustsson (S), Annalena Levin (C) och Mats Andersson (C) läsa om och om igen – och begrunda…
Jag tycker att det är mycket bra att Mats Andersson överklagade beslutet – i varje fall ur min synpunkt. Som jag ser det så måste Vänersborgs kommun ändra hela sin inställning till digitala möten på distans när Förvaltningsrätten kommer fram till domslutet att Kunskapsförbundets möte var helt lagligt. Vänersborg måste då ordna riktiga/verkliga sammanträden på distans. Det råder som jag ser det ingen som helst tvekan att detta blir Förvaltningsrättens slutsats.
Jag hoppas att Förvaltningsrättens dom kommer snabbt. Oavsett utgången lär den “förlorande” parten överklaga domen till Kammarrätten. Eller?
PS. Du kan hämta yttrandet från Kunskapsförbundet här..
KFV 23/6 (3): Medarbetarenkät och lite annat
Det var som sagt väldigt mycket information på Kunskapsförbundets senaste sammanträde. Jag har i två bloggar beskrivit ordförandens information, följderna för utbildningen av pandemin, förbundets ekonomiska situation (se “Möte på distans, Corona och ekonomi”) och resultatet av vårterminens elevenkät (se “Eleverna sätter betyg”). I de båda bloggarna samt i bloggen “Andersson överklagar KFV-möte!” har jag beskrivit att sammanträdet genomfördes på distans och att Mats Andersson (C) har överklagat lagligheten i detta förfarande.
Det finns ytterligare en del att berätta från sammanträdet.
Kunskapsförbundet ska starta en naturbruksutbildning hösten 2021. Det har jag skrivit om tidigare. Huvudinriktningen kommer att vara häst. “Basen” ska ligga på Birger Sjöberg och programmet ska ha möjlighet att ta emot 12 elever. Förbundet ska samarbeta om utbildningen med Ryttarföreningen Brätte Ridskola och Nuntorpsgymnasiet.
Det har på senare tid diskuterats om Kunskapsförbundet ska bilda en gemensam SYV-organisation med grundskolorna i Trollhättan och Vänersborg. En arbetsgrupp har tittat på frågan under våren. Det blir dock inget av det samarbetet meddelade förbundsdirektör Johan Olofson. Grundskolorna såg större fördelar med att organisera SYV:arna själva.
Förbundsstrateg Jan-Erik Aronsson meddelade att det var ett stort tryck redan nu på vuxenutbildningen och att efterfrågan antagligen skulle fortsätta öka. Det står en lågkonjunktur för dörren, arbetslösheten växer snabbt och staten satsar på mer vux-platser.
Precis som eleverna har gjort en utvärdering av det gångna läsåret så har personalen också gjort det – “Medarbetarenkät 2020”.
Medarbetarenkäten genomförs vartannat år. Syftet är att:
“utvärdera den psykosociala arbetsmiljön, fånga upp förändringar inom organisationen och visa medarbetarna att deras åsikter och upplevelser av arbetet är viktiga. Medarbetarenkäten blir också ett viktigt verktyg för att jobba strategiskt med målstyrning och förändring.”
Hela 82% av förbundets medarbetare, 524 personer, svarade på enkäten. Resultatet var tämligen positivt, i synnerhet om neddragningarna inför läsåret tas i beaktande. Resultatet var bättre än 2018, däremot hade känslan om en fortsatt positiv utveckling för förbundet minskat. Det var naturligtvis inte konstigt, men kanske skulle resultatet ha blivit annorlunda om medarbetarna känt till att ägarkommunerna har lovat att höja förbundsbidraget.
Här nedan följer de flesta av resultaten av medarbetarenkäten, dock inte riktigt alla.
Förvaltningen kommenterar diagrammet på följande sätt:
“Medarbetarna trivs med varandra, känner att deras arbeten är meningsfulla och är stolta över det de gör. Medarbetarna upplever att deras arbetsplatser är mer anpassade till sina arbeten i jämförelse med föregående omgång.”
Som gammal lärare, numera pensionerad, kan jag konstatera att resultaten ser synnerligen bra ut. Medarbetarna trivs och är nöjda och, inte minst, de är stolta över det arbete de utför.
Förvaltningen kommenterar:
“Medarbetarna upplever att arbetstiden inte räcker till.
Medarbetarna upplever att de kan påverka prioriteringen av sina arbetsuppgifter i högre grad än 2018.”
Med tanke på den diskussion som pågår i landet om lärares arbetssituation, arbetsmiljö, dokumentation etc, så tycker jag att resultaten ser oväntat positiva ut. (Nu har jag emellertid ingen erfarenhet av att arbeta på gymnasiet eller vuxenutbildningen.) Är det så att resultatet enbart återspeglar personalens situation på Kunskapsförbundet eller skulle resultatet också se likadant ut på andra skolor?
Förvaltningen kommenterar:
“Medarbetarna känner sig inte så delaktiga vid förändringar på arbetsplatsen.
Medarbetarna ger cheferna bättre resultat än föregående omgång för samtliga påståenden. Främst ökade resultaten för: stöd i planering/prioritering, visad uppskattning, användbar feedback och rimliga krav på arbetsinsatsen.”
Resultaten ser återigen bra ut. Det är extremt viktigt med bra rektorer och andra chefer.
De här resultaten borde vara intressanta för politikerna i Kunskapsförbundets direktion. Jag har dock lite svårt att förstå både resultat och syfte. Som professionell yrkesutövare, dvs legitimerad lärare, torde man vara mer intresserad av vad styrdokumenten (Skollag, läroplan) har för mål med undervisningen än förbundets politiker. För den enskilde pedagogen är nog också det egna ämnet viktigare än arbetsgruppens mål…
“Den sammanfattade bilden av Kunskapsförbundet är fortfarande ganska bra.”
Det skriver förvaltningen, och det håller jag fullständigt med om. Resultatet av medarbetarenkäten är mycket positiv. Men visst finns det en “förbättringspotential” i Kunskapsförbundet. Frågan är emellertid om det går att lösa i förbundet eller om lösningen ligger på statlig nivå eller på ägarkommunerna.
Medarbetarna har haft möjlighet att kommentera enkätens olika områden och det som återkommer är behovet av mer resurser, till t ex vikarier, mindre undervisningstid, mindre grupper, minskad arbetsbelastning etc. Och här är förbundet beroende av andra…
Både elev- och medarbetarenkäterna har visat att både elever och personal är nöjda med Kunskapsförbundets skolor och utbildningar. Naturligtvis går allt att förbättra men de fristående, vinstdrivande gymnasieskolorna är en tung bromskloss. De kostar oerhört mycket pengar för ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg – pengar som skulle behövas på de kommunala skolorna. Men jag håller med Lutz Rininsland (V) när han sätter följande rubrik på en av sina bloggar:
KFV 23/6 (2): Eleverna sätter betyg
Kunskapsförbundets direktion sammanträdde, som jag har skrivit om tidigare (se “Möte på distans, Corona och ekonomi”), på distans den 23 juni. På riktig distans måste jag tillägga. Själv satt jag hemma vid skrivbordet och deltog. Det var detta sammanträde som ersättare Mats Andersson (C) senare överklagade till Förvaltningsrätten (se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”).
Andersson räknade upp ett antal orsaker som enligt honom borde få rätten att förklara mötet för ogiltigt. Som ett av skälen angav Andersson:
“Ordförande hade inte angett fysisk plats för sammanträdet.”
Jag tittade i KFV:s reglemente. I § 6 står det mycket riktigt att kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Paragrafen innehåller lite mer, men avslutningen av paragrafen är kanske mest intressant i sammanhanget:
“I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt än vad som anges ovan.”
Det är väl inte någon, inte ens Andersson själv, som kan hävda något annat än att vi just nu på grund av coronapandemin lever i tider som kan föranleda “undantagsfall”… Med andra ord, just i dessa tider behövde inte kallelsen innehålla någon uppgift om plats.
För övrigt deltog Mats Andersson (C) i direktionens sammanträde. Fast han ansåg att mötet var ogiltigt, dvs olagligt. Hade Andersson varit konsekvent borde han, när hans synpunkter om mötet inte fick gehör, ha avstått från att närvara och istället kopplat ner sig. Kan man väl tycka. Det är svårt att förstå hur man kan delta i ett sammanträde som man anser vara olagligt…
Det var oerhört mycket viktig information på Kunskapsförbundets sammanträde. Lutz Rininsland, vänsterpartiets ordinarie ledamot i Kunskapsförbundet, skrev på sin blogg om Skolinspektionens oerhört positiva rapport från verkets kvalitetsgranskning. (Se “Sträck på dig, Kunskapsförbundet!”.) Jag tänkte i denna blogg beskriva resultaten av den utvärdering som förbundet genomfört bland eleverna. Den var också oerhört positiv.
Det är tradition i förbundet, precis som i de flesta andra skolor, att genomföra någon slags elevenkät. Syftet är naturligtvis att mäta elevernas upplevelse av hur utbildningen möjliggör måluppfyllelsen. Kunskapsförbundet har sedan 2017 anpassat enkäten till Skolinspektionens nationella enkät. Det gör det möjligt att jämföra KFV:s skolor med riket i stort.
I år var svarsfrekvensen relativt hög, kanske som ett resultat av att eleverna satt mer framför datorn än annars. Den 18 mars övergick ju Kunskapsförbundet över en natt till distansundervisning, både på gymnasiet och vuxenutbildningen. På riktig distans måste jag tillägga. 6.000 elever berördes. Enkäten besvarades av 77,8 % av eleverna på gymnasiet och 71,5 % i vuxenutbildningen.
Här följer några av resultatet av enkäten, först för gymnasiet och sedan för vuxenutbildningen. Eleverna kunde svara från 1-4. (Jag återger redovisningen utan några egna personliga kommentarer.)
Och motsvarande resultat för vuxenutbildningen.
Kunskapsförbundets utvecklingsavdelning sammanfattade de viktigaste resultaten med följande ord:
* “Resultaten från 2020 års Elevenkät visar att en majoritet av de kunskapsförbundselever som besvarat enkäten trivs bra, är trygga och anser att Kunskapsförbundet bjuder dem goda förutsättningar att lyckas med sina studier.”
* “Eleverna på vuxenutbildningen är, Iiksom tidigare år, generellt sett mer positiva i sina svar än vad gymnasieeleverna är, dock ger båda grupperna utbildningen höga betyg totalt sett. Liksom tidigare år är eleverna på Gymnasiesärskolan och Särskild utbildning för vuxna allra nöjdast.”
* “Gymnasieeleverna svarar mer positivt på 43 av 45 påståenden i år än 2019, medan vuxenutbildningens elever svar är mer negativt på 28 av 39 påståenden. Trots försämringar för majoriteten av påståendena ligger vuxenutbildningens resultat fortfarande högt. Möjligen har upplevelsen av distansövergången inverkat negativt på vuxenelevernas skolupplevelse i större utsträckning än för gymnasieeleverna.”
* “I jämförelse med riket ger eleverna i förbundet sin utbildning bättre resultat på 43 av 44 jämförbara påståenden. Det är en förbättring sedan 2019 då eleverna var mer positiva i 34 av 44 fall.”
Kunskapsförbundets personal, jag tänker framför allt på dess pedagoger, gör ett utmärkt jobb. Det kan inte nog betonas. Resultaten av elevenkäten är osannolikt positiv. Och det trots alla nedskärningar på samtliga verksamheter som förbundet tvingades till inför den gångna läsåret. Det tycks dock som om de styrande i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg äntligen har insett den stora betydelsen av gymnasie- och vuxenutbildningarna. Mer pengar har ju utlovats. (Se “Möte på distans, Corona och ekonomi”.)
Jag hoppas att Kunskapsförbundet får de pengar de behöver i fortsättningen och att betydligt fler ungdomar i Trollhättan och Vänersborg väljer någon av förbundets skolor i stället för de fristående, vinstdrivande gymnasierna som det finns alltför gott om i området… Det skulle gynna förbundet ekonomiskt och göra förutsättningarna för en bra utbildning ännu bättre.
Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!
Jag har i ett flertal bloggar försökt visa Vänersborgs kommuns stelbenta och diskriminerande “lösningar” under Corona-pandemin. “Lösningar” som i praktiken har uteslutit varje riskgrupp från att delta i de kommunala demokratiska processerna. De styrande partierna har krävt, och kräver, att samtliga deltagare ska infinna sig fysiskt i ett av rummen i kommunhuset.
Jag ställde ett antal interpellationer till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämnden ordförande Mats Andersson (C). Avsikten var att “gå på djupet” och få motiven till kommunens “lösningar” förklarade. Naturligtvis hoppades jag också att genom ifrågasättande och dialog få en ändring till stånd.
Interpellationssvaren var en stor besvikelse. Augustsson och Andersson visade inget som helst intresse av att utveckla demokratin och de politiska processerna genom att förbättra de digitala sammanträdena och möjliggöra verkligt deltagande på distans under Corona-pandemin. Vänersborg lösning var tydligen den enda tänkbara, alla andra kommuner och regioner gjorde uppenbarligen fel. (Se “Politik på distans”, del 1, del 2, del 3 och del 4.)
Efter att jag hade skrivit bloggarna om ”politik på distans” så har Mats Andersson (C) agerat och satt Vänersborg på kartan. Det var i sin roll som ersättare i Kunskapsförbundet Väst (KFV).
Den 23 juni hade KFV sammanträde. Sammanträdet genomfördes med digitalt deltagande på distans. Det betydde att ledamöterna kunde befinna sig t ex hemma. (Vilket undertecknad bloggare gjorde.)
I torsdags i förra veckan hamnade ett överklagande från Mats Andersson (C) på Kunskapsförbundets bord. Andersson ansåg att förbundets möte inte uppfyllde lagens krav. (Du kan ladda ner Anderssons överklagande här.) Vi var flera som reagerade på Anderssons argumentation och jag skrev om Andersson och de synpunkter han framförde redan samma dag som mötet med KFV:s direktion hölls. (Se “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.)
I Kunskapsförbundets protokoll står det om de synpunkter som Andersson framförde under mötet:
“Mats Andersson (C) begärde ordet omedelbart efter sammanträdets öppnande och framförde reflektion över hur ordföranden säkerställer att sammanträdet sker med endast behöriga deltagare.
Kommentaren antecknas till protokollet.”
Jag minns att Andersson var mycket noga med att hans synpunkter antecknades till protokollet. Redan då anade jag att Andersson hade ett överklagande i tankarna…
Mats Andersson (C) vill att Förvaltningsrätten ska förklara att Kunskapsförbundets sammanträde var ogiltigt.
För min del tror jag att det är ett sätt för Andersson att visa att det inte finns några andra “Corona-lösningar” än de som Vänersborgs kommun har kommit fram till. Skulle Andersson acceptera KFV:s lösning med digitalt möte på distans där deltagarna kan befinna sig på annan plats, t ex hemma, så skulle ju Vänersborgs kommun göra fel.
Överklagandet ska nu hanteras av Förvaltningsrätten i Göteborg. Hur rätten kommer att resonera har jag naturligtvis inte en aning om. Men i vanlig ordning tänkte jag spekulera lite kring överklagandet och lämna mina egna synpunkter i frågan.
Anderssons rubrik på överklagandet till Förvaltningsrätten är:
“Överklagande av sammanträde med digitalt deltagande via länk på obestämd fysisk plats”
Det är en intressant rubrik på överklagandet. Den säger, eller i varje fall antyder, att överklagandet vilar på en enda grund. Men så är det inte. Andersson räknar i överklagandet upp fler grunder för sin överklagan.
Andersson uppger följande skäl för att mötet ska betraktas som ogiltigt:
- “Ordförande hade inte angett fysisk plats för sammanträdet.”
- “Enligt egen utsago kunde ordförande inte säkerställa om det var någon som p.g.a. tekniken föll ifrån på sammanträdet och om så skedde under sammanträdet skulle man ansluta igen.”
Här utvecklar Andersson resonemanget. Han skriver att ett flertal ledamöter under sammanträdets gång tappade kontakten från och till:
“Så även justerande person, Lutz Rininsland(V), under pågående beslutsärende. Justerande person meddelade inte detta när han åter anslöt till sammanträdet varför beslutsomgång ej togs om.”
- “Ordförande kunde inte heller säkerställa att sammanträdet genomfördes i exakt realtid.”
- “Mötesorganisatör hade inte säkerställt inställningar i Microsoft teams vilket innebar att vem som helst kunde koppla ner andra mötesdeltagare från sammanträdet.”
- “ordförande eller någon annan inte kunde säkerställa att ingen obehörig person deltog på sammanträdet”
- “inte heller kunde säkerställa att någon otillbörlig påverkan skett under sammanträdets gång.”
Jag har lite svårt att kommentera alla sakuppgifter i Mats Anderssons överklagan. Jag själv blev t ex aldrig bortkopplad någon gång under sammanträdet och jag satt inte heller och kollade om alla andra var uppkopplade hela tiden. Det var knappt att jag visste att det ens var möjligt.
Mats Andersson nämner Lutz Rininsland (V) i sin överklagan. Som jag uppfattade det, så begärde Rininsland ordet. Han upplystes då om att han inte hördes, att mikrofonen inte fungerade. Vad jag förstår så kopplade Rininsland då ner sig och startade om sin uppkoppling. Sedan så ställde Rininsland några frågor till förbundsdirektören…
Jag kände inte heller till att en deltagare kunde koppla bort andra deltagare som Andersson skriver. Fast å andra sidan, hade jag blivit bortkopplad i ett “strategiskt läge” eller under en längre period eller vid upprepade tillfällen så hade jag naturligtvis protesterat. Och det är jag säker på att övriga ledamöter också hade gjort.
Jag kan inte låta bli att i det här sammanhanget dra en parallell. Anderssons argumentation får mig nämligen att tänka på alla de tillfällen då ledamöter i olika politiska församlingar har tappat koncentrationen, eller “somnat till”. Ja, det har till och med funnits tillfällen då ledamöter faktiskt har somnat på riktigt under ett sammanträde – eller tittat på fotbollsmatcher på sina iPads. Ska sådana möten då betraktas som ogiltiga om detta påtalas…? Är det inte så att det finns ett personligt ansvar – som t ex att vara vaken och koncentrerad, och att tala om för ordförande om det uppstår något strul med uppkopplingen?
Sedan anser jag att Andersson ägnar sig åt byråkratiska hårklyverier när han påstår att ordförande inte “angett fysisk plats för sammanträdet”. Alla såg ju på sina skärmar att presidiet satt i det “gamla vanliga” sammanträdesrummet under mötet. Och om presidiet nu hade suttit i ett annat, okänt rum…? So what, samtliga i presidiet syntes ju på skärmen. Här blir Andersson lite väl mycket “klassens ordningsman” anser jag. Precis som med argumentet att mötet inte skulle ha genomförts i realtid… Vad då? Hur då? Jag förstår nog inte vad Andersson menar. Hur skulle det gå till rent tekniskt och vem skulle ha denna möjlighet (eller intresse) av att “fördröja” utsändningen? Och vore detta möjligt när ledamöter sitter hemma, så torde det vara lika möjligt när ledamöter sitter i ett rum i Vänersborgs kommunhus…
Och det här med “obehörig person” och “otillbörlig påverkan”…. Det har jag kommenterat i en tidigare blogg. (Se “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.) Då skrev jag:
“Ordförande Bengtsson “löste” frågan genom att deltagarna vid uppropet skulle dels ropa ja för närvaro och dels ja för att ingen obehörig fanns “bakom kamerorna” hemma hos deltagarna. De enskilda ledamöterna skulle få ta sitt ansvar.”
Det här är också två tämligen “uppseendeväckande” kommentarer från Anderssons sida. Dels så måste man ju förutsätta att ledamöter har, och tar, ett personligt ansvar och dels kan ju “otillbörlig påverkan” ske när som helst, genom t ex mutor eller utpressning, även vid fysiska möten. Hur skulle en ordförande någonsin kunna säkerställa att så inte sker?
Kontentan av Mats Anderssons överklagan är enligt min mening att han inte har helt fel i alla argument, men att han går in för att “stjälpa istället för att hjälpa”. Andersson är som utgångspunkt negativ. Alla som inte gör som han, och Vänersborgs kommun – de gör fel. Han letar fel, och hittar han inga, så konstruerar han dem.
Det är även noterbart, och förefaller åtminstone mig väldigt underligt, att Andersson inte anför några av dessa argument (från sin överklagan) som skäl till att inte själv genomföra digitala sammanträden i Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd. (Se “Politik på distans 4: Mothugg från Andersson och medhåll från Borgmalm”.)
Mats Andersson (C) spelar ett “högt spel” med sin överklagan. Om Förvaltningsrätten avslår Anderssons begäran om att ogiltigförklara mötet, så är det ju fritt fram för digitala politiska sammanträden där ledamöterna deltar på distans, t ex hemifrån. Då har Mats Andersson och Vänersborgs kommun gjort fel som kräver fysisk närvaro i ett rum i Kommunhuset.
Men frågan är om inte en dom från Förvaltningsrätten som innebär att Mats Anderssons överklagan godkänns också öppnar vägen för digitala möten. De grunder som Andersson lämnar i sin överklagan är ju vad jag förstår inte principiella mot digitala möten i sig, utan åsyftar det praktiska genomförandet av just detta sammanträde med Kunskapsförbundet. Och i så fall går det ju att rätta till eventuella brister.
Och om Förvaltningsrätten går helt på Anderssons linje och ser principiellt på överklagan, så kommer det att få stora återverkningar i hela det politiska Sverige…
Det ska bli mycket intressant att följa processen. Domen kan som sagt få stor betydelse för hela frågan om digitala möten på distans. Anderssons överklagan lär gå vidare till högre instanser. Därför tror jag också att en slutlig dom kommer att dröja.
Det som händer närmast är att Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S) kommer att avge ett yttrande till Förvaltningsrätten på Anderssons överklagande. Sedan får Andersson möjlighet att yttra sig över detta yttrande, varpå Bengtsson i sin tur får yttra sig…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer