Stefan Kärvlings blogg

Den kommande veckan förväntades bli politiskt mycket intensiv. Det skulle vara sammanträde med barn- och utbildningsnämnden på måndag, Kunskapsförbundet Väst på tisdag och ett långt budgetsammanträde med kommunfullmäktige på onsdag. Men så kom den förbaskade andra vågen av covid-19…

Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden blir inte av. Det ska tydligen slås ihop med decembersammanträdet. Fullmäktige som var tänkt att bli ett hyfsat “normalt” möte med samtliga 51 ledamöter blev nu ett bantat corona-fullmäktige – som vanligt. (Med viss medverkan från de andra frånvarande ledamöterna, men det återkommer jag till i en senare blogg.) Så för min personliga del så blir det bara ett sammanträde nästa vecka, på distans med Kunskapsförbundet.

Det blir som vanligt mycket information på direktionens, dvs förbundets beslutande organ (“kommunfullmäktige”), sammanträde. En hel del av informationen har redan skickats ut och ledamöterna har säkert börjat läsa. Det har även pensionären i Nordstan börjat göra. Och jag kan inte hjälpa det, jag blir alltid imponerad över den kunskap och professionalism som präglar Kunskapsförbundets underlag, som t ex broschyrer, sammanställningar, analyser, utredningar och rapporter.

Sammanträdets stora och viktiga ärende är budgeten för nästa år, Mål- och resursplan 2021. Till skillnad från budgetbesluten i Vänersborg, eller Trollhättan, så kommer med all sannolikhet ledamöterna från de olika partierna att vara tämligen eniga i ärendet. Det beror nog mest på att Kunskapsförbundet inte kan vända sig till en budgetberedning eller till något kommunfullmäktige och begära och argumentera för mer pengar. Det är nämligen kommunstyrelserna i Trollhättan och Vänersborg som bestämmer hur mycket pengar förbundet ska få. Och för att vara riktigt tydlig, egentligen, i praktiken, så är det bara Trollhättans och Vänersborgs kommunalråd som i ägarrådet kommer överens och bestämmer… Det gör naturligtvis också att det är svårt för de partier som inte sitter i respektive kommuns styre att kunna påverka. Kunskapsförbundets budget borde diskuteras och avgöras av kommunfullmäktige.

Och när summan pengar som Kunskapsförbundet har att röra sig med är bestämd av någon annan, så kan politikerna i direktionen bara bestämma om hur förbundet ska använda de pengar förbundet får. Dessutom har ägarkommunernas tilldelning av alltför knappa resurser tvingat Kunskapsförbundet att göra stora besparingar de 2-3 senaste åren. Och det innebär att det finns många hål att stoppa pengarna i. Och vilka “hål” som ska prioriteras för att de ekonomiska medlen ska göra störst nytta för eleverna är professionen bäst att bedöma. Politikerna i direktionen kan nog inte göra annat än att hålla med förvaltningens bedömning.

Ytterligare en sak som tenderar att göra MRP-beslutet lättare än i respektive kommun är ju självklart också att Kunskapsförbundet egentligen bara sysslar med två verksamheter, gymnasieskola och vuxenutbildning. Och finansieringen av dessa båda verksamheter är dessutom helt åtskilda, och konkurrerar inte med varandra.

Förbundets budget består nämligen av två delar, förbundsbidraget som finansierar gymnasieskolan och uppdragsersättningen som bekostar vuxenutbildningen.

Förbundsbidraget beräknas utifrån antalet 16-18-åringar och fördelas så här (se tabell vänster):

Det kan noteras att gymnasieskolan kostar mycket pengar, nästan en halv miljard kronor. Det är tur att både Trollhättan och Vänersborg bidrar med pengar… (Eftersom fler elever kommer från Trollhättan så betalar Trollhättan 60% av bidraget.)

Om man jämför nästa år, 2021, med innevarande år, 2020, så förändras förbundsbidraget på följande sätt:

Kunskapsförbundet får alltså en ekonomiska förstärkning jämfört med föregående år. Förbundet är inte på något sätt nöjt med tilldelningen, men förbundsbidraget är åtminstone höjt med 15 milj kr nästa år. Och det är välbehövligt, men det är ändå inte tillräckligt. Förhoppningsvis är det dock ett trendbrott…

Det finns politiker och kommuninvånare som tycker att Kunskapsförbundet ska vara glad för de pengar de får och att förbundet måste spara som alla andra verksamheter. Det kan då vara bra att veta att Kunskapsförbundet har skurit ner åtminstone 10% på personalstyrkan de senaste åren. Och mycket av förbundet ekonomiska problem beror på utvecklingen av antalet fristående gymnasier i området… Jag skulle därför vilja passa på att förklara det här med förbundsbidrag lite närmare och också problemen med hur det fungerar.

Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år. Det grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. ”Elevantalet” i beräkningen av underlaget är ”antalet 16-, 17- och 18-åringar” enligt folkbokföringen. Tillkommer det fler ungdomar i denna beräkning något år ersätts Kunskapsförbundet med 55.000 kr i ökad ersättning för varje elev.

Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleven hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleven istället Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde förra hösten, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…

Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…

1.400 av eleverna i Trollhättan och Vänersborg går i frigymnasier. De kostar förbundet sammanlagt 140 milj kr 2020. Friskolorna dränerar Kunskapsförbundet på pengar. Det är inte vettigt.

Vänsterpartiet i Vänersborg har vid flera tillfällen och på olika sätt framfört att formerna för förbundsbidraget borde ses över. Det är en uppfattning som också vissa företrädare för andra partier i Vänersborg delar.

Ett annat problem med förbundsbidraget är att det utgår från att varje elev klarar av gymnasiestudierna på de beräknade 3 åren. Så är inte alltid fallet. Många elever går ett 4:e och ibland till och med ett 5:e år. För dessa år får inte Kunskapsförbundet någon ersättning från ägarkommunerna.

Uppdragsersättningen grundar sig på avtal som sluts med Trollhättan respektive Vänersborg var för sig. Varje kommun beställer så att säga “hur mycket” och “vilken sorts” vuxenutbildning de vill ha. Så här ser beställningen och ersättningen ut för 2021:

Vuxenutbildningen är som synes en volymmässigt mindre del av Kunskapsförbundets verksamhet. 

Det kan också tilläggas att vuxenutbildningen bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Kunskapsförbundets kostnader kommer under 2021 att fördelas så här:

Den absolut största delen av kostnaden är personalkostnad, och naturligtvis ingår kostnader för personal även i bidragen till friskolorna.

Det var budgetärendet, men ett ärende som på sätt och vis också har med budgeten att göra är ärendet “Förfogandeanslag vårterminen 2021”.

Det är ett känt faktum att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en mycket stor inverkan på elevernas resultat. Kunskapsförbundet har självklart också sett detta, särskilt i skillnaden på måluppfyllelsen mellan olika program. Det som har blivit allt tydligare de senaste åren är att det nu går att se skillnader mellan förbundets tre skolor. Birger Sjöberggymnasiets och Nils Ericsonsgymnasiets resultat ligger nära riksgenomsnittet medan Magnus Åbergsgymnasiets ligger synbart lägre.

Förvaltningen skriver:

“I den senaste sammanställningen av avgångselevernas resultat uppvisar sex av sju program på Magnus Åbergsgymnasiet ett försämrat resultat jämfört med föregående år.”

Därför är förslaget att direktionen ska besluta:

“att för våren 2021 fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”

Det är tänkt att ytterligare 2 milj kr ska fördelas på samma sätt i höst. De extra pengarna fokuserar alltså på det kompensatoriska uppdraget för att öka likvärdigheten.

Politikerna i direktionen kommer att fatta fler beslut och också att få mer information. Men jag återkommer eventuellt till detta efter sammanträdet på tisdag.