Hem > Allmänt Vänersborg, Interpellation, Kommunfullmäktige 2019, Mariedal, miljö > Skillnad på teori och praktik…? (1/2)

Skillnad på teori och praktik…? (1/2)

Det har väl inte undgått någon politisk intresserad att Vänersborg under den nya mandatperioden har visat en i det närmaste total brist på miljö- och klimattänk. I våras skövlades den tätortsnära skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se “Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) och nu senast skogen vid Mariedal Östra (se “Miljö i teori och praktik”). Och i tur står skogsdungarna/skogarna vid kvarteret Påfågelögat på Mariedal (se “Påfågelsskogen i Mariedal”) och vid Mariedalskolan (se “Mariedal: Ingen konsekvensanalys!”). De ska också bort. Och med dom kommer en stor del av den tätortsnära skogen att ha försvunnit i centrala Vänersborg.

Men det är väl som arbetarkommunens ordförande Elisabeth Bohlin (S) sa i fullmäktigedebatten i juni om Mariedal:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä, självklart… Det som står i Grönplanen om att…

“Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

…eller som det står i Vänersborgs Miljöprogram 2030 att… 

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

… gäller bara i teorin. Det är bara fina ord som förgyller kommunens planer, policies och program så länge kommunen inte behöver marken…

Jag skrev en blogg om den stora skillnad som finns i Vänersborg när det gäller miljö- och klimatfrågor – mellan teori och praktik. (Se “Miljö i teori och praktik”.) Det blev en debattartikel i TTELA, som dock aldrig publicerades. Den var för lång… (Jämför gärna med dagens insändare/debattartikel om cykeln, se här, på 4.500 tecken…) Det blev istället en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), den främste företrädaren för det stora betongpolitiska blocket i Vänersborg.

Interpellationen lämnades in dagen före fullmäktigesammanträdet den 18 december. Tanken var att Augustsson skulle besvara interpellationen den 12 februari. Då skulle fler kunna sätta sig in i problematiken och delta i debatten. Tänkte jag. Men så blev det inte. Benny Augustsson besvarade den direkt i december. Visst blev det en debatt, men inte riktigt så omfattande och djuplodande som jag hade hoppats.

I slutet av denna blogg så återger jag min interpellation i sin helhet. Här nöjer jag mig med själva frågorna som avslutade interpellationen:

“Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?”
“Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?”

Benny Augustssons (S) skriftliga interpellationssvar löd som följer:

“Utöver vad Stefan Kärvling räknat upp när det gäller planer så finns det också ett bostadsförsörjningsprogram som godkändes av Kommunfullmäktige den 21 juni 2017 som talar om att vi behöver bygga minst 160 bostäder per år i varierat utbud i Vänersborgs kommun.
Det finns både konkreta och ärliga avsikter med dom planer och program som finns. Dom används som underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner. Dom används som underlag för framtagande av våra detaljplaner. Givetvis så kan intressena i respektive plan och program gå isär men det är dom avvägandena som kommer i dom förslag till planer som sen politiken får fatta beslut om. Senast i raden var detaljplan för Galeasen.
Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.
Vi bildade en Samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö för att få verkstad i arbetet med Agenda 2030. Det var också samverkansgruppen som tog fram förslaget att ansöka till Glokala Sverige för att därigenom få större kunskap, och samarbete med andra kommuner i arbetet med dom 17 hållbarhetsmålen och dom 169 delmålen i Agenda 2030.”

Det var också detta som Augustsson framförde i den (muntliga) debatt som följde i fullmäktige.

Det svar som Benny Augustsson (S) framförde, skriftligt och muntligt, tolkar jag som att mina “misstankar” var riktiga. De gröna planerna för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg är underordnade andra planer. De används bara till, som Augustsson skrev:

“underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner.”

Som inte är bindande, utan som i sin tur bara används som underlag för detaljplaner. Det är detaljplanerna som gäller. De “gröna” planerna och programmen gäller bara så länge de inte krockar med andra intressen, dvs står i vägen för framför allt bostadsförsörjningsprogrammet. Och då betyder inte heller planerna och programmen något för den praktiska politiken i Vänersborg.

Benny Augustsson skrev också i svaret:

“Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.”

En detaljplan betyder ju i sig, i praktiken, oftast ett ingrepp i naturen, att naturvärden ska försvinna och tas bort. Men då ska “hänsyn” tas skriver Augustsson, dvs, det ska “förstöras” typ så lite som möjligt. Men det är ändå byggandet som har prioritet. (Självklart måste det byggas nytt. Men frågan är var och vilken natur som ska förstöras. Och det finns väldigt positiva exempel på hur åtgärder kan förändra natur till det positiva, men de har jag inte hittat i Vänersborg.)

Det fanns ingen miljökonsekvensbeskrivning i detaljplanen för Mariedal Östra. Det fanns däremot en “Behovsbedömning av miljöbedömning” daterad den 10 november 2009. I den slogs det fast att:

“Det blivande planområdet består till största delen av kuperad skogsmark i direkt anslutning till bebyggelsen.”

Det stod inget mer. Det stod inget om den biologiska mångfalden, natur- och kulturmiljövärden, friluftsändamål, livsbetingelser för invånarna eller hälsosamma och inspirerande miljöer för barnen. Det stod bara att planområdet inte låg i ett Natura 2000-område och att:

“byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”

Så var det med den “hänsynen” i den detaljplanen…

Det gjordes inte heller någon miljökonsekvensbedömning för avverkningen vid Kindblomsvägen. Kommunen bedömde inte att skövlingen av skogen innebar någon “betydande miljöpåverkan”…

Med andra ord, det är skillnad på teori och praktik…

I interpellationsdebatten var också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) uppe i talarstolen, liksom Lutz Rininsland (V) och Gunnar Lidell (M). Tyvärr så strulade inspelningen av sammanträdet så det går inte att lyssna på anförandena i efterhand.

Här följer slutligen min interpellation (i sin helhet) som lämnades in den 18 december och som alltså besvarades dagen efter.

===

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande

Skillnad på teori och praktik…?

I Vänersborg upprättas det kontinuerligt och ofta planer, policies och program av olika slag. Kommunen organiserar också olika råd och samverkansgrupper. Det söks pengar från skilda håll, och ibland får kommunen bidrag från t ex staten för att starta samarbetsgrupper, anställa folk och för att producera dokument.

Det görs ofta ett bra jobb från kommunens tjänstemän och experter, men den politiska viljeinriktningen och styrningen leder ofta åt ett annat håll. Politikers vilja att nå andra, mer konkreta och kanske också kortsiktiga mål, som t ex ekonomiska, övertrumfar oftast de planer och program som finns beslutade för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg…

Ofta hittas denna “konflikt” på miljöområdet. Det är faktiskt svårt att hitta tecken på miljömedvetenhet och miljöarbete i den vardagliga, praktiska politiken i Vänersborgs kommun.

1. I Vänersborg finns en “Grönplan”. Den antogs av kommunfullmäktige i april 2009. Grönplanen beskriver vilken betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet och planen betonar t ex att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas.

2. Vänersborg har också ett miljöprogram. Miljöprogram 2030, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2016, börjar med att redovisa de 16 nationella miljömål som den svenska riksdagen antog i april 1999. Och det slås fast att:

“Vänersborgs kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med lokala miljömål för att uppfylla de nationella miljömålen.”

Mål 12 i de nationella miljömålen har beteckningen “Levande skogar”. Kommunen konkretiserar vad “Levande skogar” innebär för Vänersborg:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

3. Vänersborg har också en skogsbruksplan. Den antogs av kommunfullmäktige 1992 och gäller fram till årsskiftet. (Enligt uppgift jobbas det just nu med frågan om en framtida policy.) I skogsbruksplanen beskrivs all skog som finns i kommunen.

Jag har tittat på det fd skogsområdet på Mariedal Östra som exempel. Mariedal Östra är i skogsbruksplanen uppdelad i tre “avdelningar”. I beskrivningarna hittar vi formuleringar som “bostadsnära”, “högstammigt barrbestånd i tätortsnära läge”, “mycket strövstigar i området” och för hela skogsområdet står det:

“anpassad avverkning.”

Det “anpassade avverkningen” handlar om “gallring” och i en avdelning om “ljushuggning”. Det står inte något i skogsbruksplanen om att skogen ska huggas ner…

4. I november beslöt kommunstyrelsen att Vänersborgs kommun ska ansöka om deltagande i Glokala Sverige. Glokala Sverige är ett kommunikation- och utbildningsprojekt med syfte att stärka kunskap och engagemang om Agenda 2030.

Agenda 2030 innebär att alla medlemsländer i FN har förbundit sig att arbeta för att nå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan har ställt upp 17 mål som ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Två av målen är “Hållbara städer och samhällen”, som t ex handlar om att minska städernas negativa miljöpåverkan och tillhandahålla grönområden, och “Bekämpa klimatförändringarna”, som bland annat handlar om att förbättra medvetenheten om klimatförändringarna…

Mina ögon fastnar dock särskilt på målet “Ekosystem och biologisk mångfald”. Målet konkretiseras med följande ord:

“För ett hållbart nyttjande av landsbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.”

I två av delmålen kan vi vidare läsa:

* “Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar…”

* “Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen.”

Det finns många visionära tankar och planer i kommunen. Det finns många fina ord i fina dokument om hur Vänersborg ska bli attraktivt och långsiktigt hållbart. I praktiken vet jag inte vad de betyder eller har betytt. För skogen i Mariedal östra (och vid Kindblomsvägen) har de uppenbarligen inte betytt någonting. Och man kan undra vad poängen är med att utveckla den ena gröna planen efter den andra om det inte finns några konkreta avsikter att förverkliga målen i dem.

Det är stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg.

Med anledning av ovanstående så skulle jag vilja ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?

Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?

Vänersborg 17 dec 2019
Stefan Kärvling

  1. Per-Henrik Grim
    3 januari, 2020 kl. 16:30

    Tyvärr verkar majoriteten av Vänersborgs politiker omedvetna om vad en seriös miljöpolitik
    innebär i praktiken.
    Tråkigt att man ska behöva skämmas för att vara Vänersborgare då miljön diskuteras!

  2. 3 januari, 2020 kl. 16:27

    Mitt inlägg i fullmäktige var kort. Medan interpellationen hänvisade till skogen som togs bort på två områden, påpekade kommunstyrelsens ordförande i sitt svar ”javisst, vi tar hänsyn i detaljplaneprocessen” och så skrev han ”Galeasen”. Där handlar det om marken på Sanden,där idag Blomsterlandet och bensinmacken finns. I den detaljplanen står att läsa under rubriken ”Avstämning mot lokala miljömål”: LEVANDE SKOGAR – FRÅGAN HANTERAS INTE I DENNA DETALJPLAN.
    Det Stefan anförde var att prövningen INTE gjordes där det fanns levande skogar.

  3. Håkan Gasslander
    3 januari, 2020 kl. 12:05

    Lite märkligt att din debattartikel inte fick plats i TTELA. Har observerat att det är ytterst lite politisk debatt från Vänersborg. Beror det på att stadens politiker inte vill ha en offentlig debatt eller?
    Debattsidan verkar vara reserverad för Eva Castberger (L) i Trollhättan och de styrandes svar på hennes ständigt återkommande inlägg (hon verkar även ha dispens från regeln om max antal tecken).

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: