Stefan Kärvlings blogg

Det här är den tredje bloggen om konsultföretaget Public Partners genomlysning av Vänersborgs kommun. (De två första hittar du här: “Allmänt” och “Beskrivningar”.)

Public Partner gör en djupdykning i de olika nämnderna. Företaget analyserar nämndernas organisation och verksamheter tämligen noggrant. Som källor har de som vanligt intervjuer med styrande politiker och tjänstemän samt en del statistik och jämförelser med andra kommuner.

I den här bloggen tittar jag närmare på analysen av barn- och utbildningsnämnden (BUN) och dess förvaltning.

Public Partner tar upp ekonomi/budget, elevernas kunskapsresultat, små skolenheter, förskolan, undervisningen och fakta/tyckanden om skolan.

Redovisningen av BUN inleds med att konsulterna konstaterar något mycket väsentligt:

“Nettokostnadsutvecklingen för nämndens verksamheter har under flera år legat något under eller mycket under förväntade nivåer utifrån modellberäknade värden.”

Det är onekligen ett faktum som visar att förskola och grundskola i Vänersborg är underfinansierade. Och det är ett viktigt konstaterande eftersom det tyvärr finns alltför många politiker som inte ser de faktiska förhållandena för förskolan och skolan i Vänersborg. 

Konsulterna skriver vidare:

“Vi möter bilder av att det saknas samsyn kring hur den ekonomiska situationen för nämndens verksamheter är.”

Och så gör Public Partner, som jag upplever det, en 180-graderssväng. Och det förstår jag inte alls. Först påpekas det att Vänersborg ligger under eller mycket under de “modellberäknade värdena” och sedan fortsätter konsulterna med att BUN har fått tillräckligt med pengar eller – får för mycket…

“Å ena sidan att läget är precis som det ska vara å andra sidan att nämndens ekonomi är ”dopad” av riktade statsbidrag…”

Som sagt, jag har svårt att följa resonemanget. Eller menar konsulterna att det “bara” är personer som har intervjuats som framför dessa åsikter…? I så fall borde ju detta ha nämnts. Istället fortsätter Public Partner på den inslagna vägen.

Public Partner skriver en del om statsbidragen och “dopningen”. Företaget menar att statsbidragen begränsar nämndens och förvaltningens möjligheter att styra verksamheten. (Kommunen måste satsa egna pengar på ett visst sätt för att få statsbidragen, även om kommunen egentligen hade velat lägga pengarna på något annat.) Och det har konsulterna till viss del rätt i, visst begränsar de riktade statsbidragen kommunens möjligheter till “en effektiv helhet”, som konsulterna skriver. Men å andra sidan, hade inte kommunen fått några statsbidrag så hade problemet inte funnits eftersom det då inte heller hade funnits några pengar…

Det är en självklarhet att Vänersborg, liksom alla kommuner, skulle vilja ha stora statsbidrag till förskola och skola som inte staten bestämmer vad de ska användas till. Men det här är ju inget som Vänersborg kan påverka och då förstår jag inte heller varför Public Partner tar upp den här aspekten. Såvida inte konsultföretaget anser att Vänersborg ska sluta söka statsbidrag…

Och det kanske är konsulternas uppfattning. Jag tycker att deras otydlighet och “virrighet” i det här avsnittet illustreras av följande mening:

“Avseende ekonomisk doping så är de riktade statsbidragen för många och för stora i Vänersborg precis som i andra kommuner för att nå effektivitet i styrning och finansiering.”

Public Partner påstår vidare att det saknas en “röd tråd” i verksamheterna. Det är det tydligen “många”, enligt företaget, som beskriver i intervjuerna:

“hur ser helheten ut? Vad vill man med helheten och dess olika delar? Hur ska ekonomiska prioriteringar stödja den viljan?”

Det är svårt att veta vilka som har ställt de här tvivlande frågorna, jag har nämligen svårt att se att det kan vara barn- och utbildningsförvaltningens representanter. Politikerna i BUN:s presidium? Det tror jag knappast det heller, men osvuret är bäst.

Jag tror inte att pedagoger i förskolan och skolan, liksom rektorer och tjänstepersoner, tvivlar på någon ”helhet”. De vet precis vad som gäller – verksamheten styrs nämligen av Skollag och Läroplan. Och dessa dokument är både välkända “på golvet” och mer styrande för verksamheterna än kommunens välformulerade och fina dokument. Som faktiskt inte betyder särskilt mycket i den praktiska verkligheten… Fast det nämns det inget om i texten,

Men visst har Public Partner rätt när det avslutar detta “ekonomiavsnitt” med rådet att kommunstyrelseförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt bör arbeta fram:

“beskrivningar/analyser som ger samstämmiga och förklarande bilder kring ekonomi, förutsättningar och resultat inom det pedagogiska området.”

Det är en av de få saker som jag håller med konsulterna om i detta “ekonomiavsnitt”…

Det är lättare att hålla med konsulterna när de beskriver elevernas kunskapsresultat. Men här finns det ju konkret statistik att luta sig emot. Tyvärr är statistiken från 2018 och alltså inte alldeles färsk.

Public Partner skriver att:

“Elevers skolresultat har under många år varit svagare än förväntat.”

“Än förväntat” innebär att Public Partner jämför med det så kallat “modellberäknade värdet”. Och det är helt ok. Detta värde “tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar förutsättningar för elevers prestationer”. Och så visar konsulterna med några diagram det i det närmaste katastrofala läget i Vänersborg. (Diagrammet i rapporten var så otydligt så jag har gjort ett eget utifrån samma statistikunderlag.)

Notera att det modellberäknade värdet i diagrammet visar vad respektive skola borde ha haft för värde med de förutsättningar som skolan har. Det framgår att alla de kommunala skolorna (Fridaskolan är ju en fristående skola) hade sämre meritvärden än “förväntat”.

Public Partner visar med ytterligare ett diagram vidden och resultatet av de dåliga kunskapsresultaten. Nedanstående diagram (det är konsulternas eget) visar hur många av elever i åk 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet 2018.

Drygt 25% av alla elever som gick ur 9:an år 2018 var alltså inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet… Och det syns även att Vänersborg ligger långt under snittet i riket.

Diagrammen visar på en kris i Vänersborg kommunala skolor. Det menar Public Partner också, även om det uttrycks lite mer “taktiskt”.

Även kring kunskapsresultaten slänger Public Partner in en “blänkare”:

“Det uttrycks en medvetenhet från förvaltningen att extra resurser inte är lösningen på att komma till rätta med elevernas skolresultat.”

Det är svårt att föreställa sig att någon skulle uttala sig så på BU-förvaltningen. Extra resurser är ju detsamma som fler pedagoger. Och vem skulle tacka nej till det?

Jag var på verksamhetsbesök på Tärnan strax före jul. Rektorerna berättade att de hade anställt en “extra” legitimerad matematiklärare. Tärnan kunde göra detta på grund av de hade fått extra pengar, jämfört med de andra skolorna, på grund av nämndens resursfördelningssystem. Matteläraren gick runt i klasserna och gav extra matteundervisning till de elever som behövde det. Resultatet var enligt rektorerna oerhört positiva.

Tänk om alla skolorna hade pengar till att anställa extra legitimerade lärare i matte, eller engelska, eller svenska… Eller speciallärare, eller skolvärdar, eller… Är det någon som tror att någon rektor eller tjänsteperson på förvaltningen skulle säga nej till “extra resurser”? Jag tvivlar starkt på Public Partners formulering i detta avseende.

“Förskolan verkar vara fungerande som organisation.”

Det skriver konsulterna och det ska förvaltningen och alla som arbetar i förskolan ta åt sig. Public Partner tycker bara att det är viktigt att kommunen försöker nå de grupper som behöver gå i förskolan, om inte annat för att träna det svenska språket. Det skulle dessutom främja resultatutvecklingen i grundskolan. Den här problematiken är helt riktigt mycket bekymmersam, men det är både nämnden och förvaltningen mycket medvetna om. Men vad ska kommunen göra när staten tillåter enskild pedagogisk omsorg…?

Public Partner tycker att det finns mycket tyckande kring skolan. Och så är det. Eftersom alla har gått i skolan och i regel känner någon som fortfarande gör det, så blir varenda person “expert” i skolfrågor… Konsulterna anser vidare att kunskaper kring skolforskning och skolutveckling är för dåliga i Vänersborg. Som ett bevis på det så står det i rapporten:

“Vi bedömer att en konsekvens av att fakta inom skolutveckling inte varit tillräckligt framträdande är att det finns påfallande många små skolenheter i kommunen.”

Skulle detta var beviset på att det saknas kunskaper i kommunen? Att det finns små skolenheter? Det håller jag inte alls med om.

Jag skulle vilja påstå att samtliga aspekter av små skolenheter belystes då det begav sig, även de pedagogiska. Jag tänker självklart på medborgardialogen om Vänersborgs skolstruktur på våren 2012. Då skrev jag t ex en blogg om just detta – se “Medborgardialogen: Små skolor och små klasser”. Där togs forskningsresultat upp som motsäger Public Partners åsikt. Sedan finns det självklart också andra argument än de pedagogiska för små skolenheter.

Men visst finns det argument för stora skolenheter, det förnekar ingen. (Public Partner nämner några i sin rapport.) Men under medborgardialogen 2012 skulle jag vilja påstå att alla fördelar och nackdelar ställdes mot varandra, och “stöttes och blöttes”. Å andra sidan, kanske har förhållandena ändrats sedan dess, kanske har nya forskningsresultat och fakta presenterats. I så fall är i varje fall jag öppen för en ny diskussion. Men det viktigaste argumentet för Public Partner mot små skolenheter, det är att det är för dyrt.

Det är anmärkningsvärt att Public Partner i detta avsnitt inte anger några källor. Konsulterna hänvisar bara till “forskning” – samtidigt som de konstaterar att det är mycket tyckande i Vänersborg…

Public Partner tar slutligen upp undervisning. Och det läser jag med en viss spänning. På ett av dialogmötena med kommunstyrelsen utlovades nämligen tips om hur undervisningen skulle kunna bli både billigare och bättre…

I rapporten står det:

“Ljuset för utvecklingen av skolan behöver riktas på att lärarna utvecklar undervisningen – det är i mötet mellan lärare och elev som kvaliteten behöver bli bättre.”

Det låter väl spännande? Här hänvisar faktiskt konsulterna till en källa – till SKL:s (numera SKR, Sveriges kommuner och regioner) promemoria “Framgångsfaktorer för skolans utveckling”. Public Partners “tips” är hämtade helt och hållet från denna källa.

Framgångsfaktorerna illustreras av nedanstående figur:

Jag köper inte riktigt allt som SKL skriver, men i stort sett är promemorian väl värd att studera och diskutera på personalrummen, även om jag tror att det egentligen inte är så mycket nytt som står där. Och väldigt mycket består av typ “självklarheter”… Men “Framgångsfaktorer för skolans utveckling” tillsammans med t ex Hatties “Synligt Lärande” (se här – “Synligt lärande”) skulle kunna utgöra grunden för flera konferenser och K-dagar.

Public Partner sammanfattar SKL:s promemoria:

“Några centrala faktorer handlar om att skapa kollegiala samarbeten mellan lärare, skapa en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning, ha koll på läget på varje enhet i syfte att göra för enheten bästa möjliga prioriteringar samt säkerställa rektors pedagogiska ledarskap. Tidiga insatser med stöd till elever med särskilda behov och uppföljning av insatserna är också avgörande steg. Sist men inte minst handlar det om att hela organisationen har ett kunskapsfokus med höga förväntningar på alla nivåer.”

Som sagt, kanske inte så mycket nytt för kommunens pedagoger…

Kanske är det viktigare att andra än skolans personal läser SKL:s promemoria. SKL skriver:

“Forskningen visar att framgångsrika skolor har ett bra samarbete inte bara inom skolan, utan också inom kommunen, med förvaltning och politik.”

Och utvecklar det:

“På huvudmannanivå – från politiken och förvaltningen – bör fokus vara på elevers kunskapsutveckling och lärande. Vilka förutsättningar finns och krävs? Vad behöver lärarna och andra yrkesgrupper för att stödja eleverna? Vad behöver rektorerna för att kunna stödja lärarna? … Det handlar självklart om att det finns ett gemensamt fokus på läroplansuppdraget i hela styrkedjan, från politiken till lärarna.”

Min åsikt är nog att det snarare är politiker i allmänhet och politiker utanför BUN i synnerhet som borde läsa SKL:s skrift…

Public Partner uttrycker det på följande sätt för Vänersborgs vidkommande, och det håller jag fullständigt med om:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen. Stanna inte i en målsättning om att lämna positionen som en av de 25% sämsta kommunerna i landet – våga sikta mot att bli en av de bästa skolkommunerna i landet. Våra erfarenheter pekar på att en sådan utvecklingen kan gå ganska fort, men då behöver ni göra gemensam sak i frågan – från kommunstyrelsen, via nämnd och hela vägen ut till klassrummet.”

Så vad säger man då om Public Partners beskrivning och analys av barn- och utbildningsnämnden? Det finns en hel del att diskutera i genomlysningen, men mitt övergripande intryck skulle jag vilja sammanfatta på följande sätt:

Det är nog så att den överordnade uppgiften med genomlysningen är att hitta effektiviseringar i kommunorganisationen, dvs nedskärningar och besparingar. Det är precis de förväntningar som de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har på denna genomlysning. Och det är det Public Partner vill leverera. Så konsultföretaget sätter upp besparing/mindre kostnader som slutsats och letar sedan argument som talar för den…

Det är självklart att det inte är något fel att hitta onödiga utgifter, men det är min övertygelse att de utgifterna inte hittas i verksamheterna – inte i klassrummen eller för den del på äldreboendena…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020