Hem > Allmänt Vänersborg, budget allmänt, Public Partner, styrning > Genomlysning 5: Åtgärdsförslag

Genomlysning 5: Åtgärdsförslag

Efter fyra bloggar om Public Partners slutrapport av genomlysningen av Vänersborg kommun under hösten 2019 (se länkar längst ner i bloggen) är det dags att beskriva och analysera de förändringsförslag som konsultföretaget har föreslagit och rekommenderat.

Den övergripande målsättningen med genomlysningen var:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det var alltså meningen att genomlysningen skulle ge kommunen förslag för att bli effektivare både organisatoriskt och ekonomiskt. Ekonomiskt naturligtvis i den meningen att “onödiga kostnader” skulle upptäckas och senare elimineras. Den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen har satt stora förhoppningar till att Public Partner ska lösa de flesta av kommunens problem. De har till och med avsatt ytterligare 1,5 milj kr för en eventuell:

“fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”

Public Partner lämnar fem åtgärdsförslag:

* Förändra budgetprocessen
* Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den
* Utveckla processägarskap
* Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS
* Sammanhållen beredningsprocess

Förslagen skulle om de genomfördes komma att skaka om den nuvarande förvaltningsorganisationen och “stuprörsstrukturerna” – och naturligtvis även personerna i strukturerna… Det är dock värt att betona, och upprepa, att förslagen inte går “utanför ramarna” – inte i den meningen att de ifrågasätter själva grunderna för styrning. Åtgärdsförslagen utmanar inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc. 

Det är väl ingen utanför de styrande partierna som tvivlar på att Vänersborgs kommun behöver en annorlunda och förändrad budgetprocess. Och Public Partner fick i intervjuerna höra att budgetprocessen var “ett problem”, att organisationen drogs isär och att ”spel och taktik” främjades.

Som budgetprocessen är nu, och har varit under i varje fall min tid i politiken, så utgår den alltid från hur mycket pengar varje nämnd har innevarande år. Och så gör man möjligtvis vissa kosmetiska förändringar, ofta för att kommunledningen vill visa att de är lyhörda för förvaltningarnas redovisning av behoven och önskan om mer pengar. Men det är ytterst sällan som förvaltningarna och nämnderna får vad de äskar för kommande år. Istället får de samma summa pengar som året innan – eller mindre.

Visioner, mål eller lagar brukar aldrig styra fördelningen av kommunens ekonomiska resurser. Målen diskuteras inte ens i anslutning till budgetbesluten…

Public Partner uppfattar att processen:

“inte ger gemensamma bilder av nuläge och de utmaningar som delar och helhet står inför.”

Public Partner har alltså noterat bristerna i Vänersborg budgetprocess, och det har också påtalats av flera av de intervjuade. Konsulterna drar upp riktlinjerna för en rationell och effektiv budgetprocess. Den ska:

“baseras på kommunövergripande analysarbete rörande invärld och omvärld.”

I denna invärlds- och omvärldsanalys ska många vara med menar konsulterna – både från politik och profession, styre och opposition. Fakta ska presenteras, prövas och analyseras. Kommunens utvecklingssituation ska därefter diskuteras och definieras. Och det görs genom frågor som “hur ser det ut idag?” (hur är vår ekonomi? hur presterar våra verksamheter? hur mår våra intressenter och vad tycker de om oss?) och “vilka är våra utmaningar imorgon?” (befolkningsprognos, ekonomiska prognoser och antaganden, omvärldsförändringar, ex lagar och regler, andra trender och tendenser som påverkar våra förutsättningar).

Och sedan:

“Utvecklingssituationen behöver ligga till grund för en samlad situationsanalys, vad som är bra, mindre bra och vad som är möjligheter och hot framöver.”

Att utarbeta en situationsanalys är nästa steg. Den ska ge grund för en gemensam bild av vilka resurser som finns (finansiellt utrymme), vilka externa förändringar som påverkar och över läget i kommunens verksamhet och hur den presterar gentemot medborgarna.

Public Partner menar att ett gemensamt arbete med situationsanalysen kan leda till att politiker och partier kan bli överens om t ex finansiella mål och övergripande strategier/inriktningsmål.

De olika nämnderna ska sedan svara på hur de kan svara upp emot strategierna/inriktningsmålen. Och därefter ska ett budgetförslag formuleras.

Jag har svårt att ta ställning till denna budgetprocess som Public Partner skissar. Man skulle ju kunna säga att det i varje fall inte kan bli sämre än vad det är nu. Men blir det bra? Jag vet inte. Det är åtminstone väldigt positivt att konsulterna betonar det gemensamma arbetet, att det ska ske ett samarbete i hela budgetprocessen.

“Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den.”

Det är det andra förslaget till åtgärd från Public Partner. Som därmed sätter tummen på ytterligare en strategisk, och öm, punkt.

“Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning. … Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad”

Det är ingen tvekan om att Public Partner tycker att kommunstyrelsens roll är alltför anonym och passiv, “outvecklad”, i Vänersborg – en åsikt som jag till fullo delar och också har gett uttryck för i de flesta av bloggarna under 2019 som handlat om kommunstyrelsen. (Jag sitter ju som ersättare i kommunstyrelsen från och med 1 jan 2019.)

Konsulterna menar att det finns frågor i Vänersborgs kommun som:

“har sådan tyngd och betydelse så att kommunstyrelsen behöver definiera hur man ska ta sig an dem utifrån det ansvar som man faktiskt har.”

Det är egentligen en ganska tung och tuff kritik som riktas mot framför allt det politiska styret. Och då tänker jag i första hand på socialdemokraterna och centerpartiet som har haft makten i 5 år nu, även om partierna inte har varit majoritet.

Public Partner skriver om de “utmaningar” som kommunstyrelsen borde ta sig an:

“Det kan handla om att frågan i sig är viktig för kommunen, det kan handla om att den inte finner sin lösning endast inom en nämnds ansvarsområde eller att det är en särskilt viktig fråga att få till den utveckling som önskas.”

Sedan använder Public Partner resultaten från genomlysningen för att visa de aktuella och akuta utmaningar/problem som kommunstyrelsen bör/måste ta hand om:

“A. Skolresultaten är och har varit på en låg nivå i en nationell jämförelse och det under lång tid
B. Äldreomsorgens kostnadsnivå har varit tilltagande utifrån de jämförelser som kan göra i relation till kommunens egna förutsättningar
C. Individ- och familjeomsorgens verksamhet avseende försörjningsstöd/sysselsättning samt barn- och ungdomsvården avseende antal externa placeringar och kostnader
D. Planeringsprocesser och förändring av ex budgetprocess och lokal/investeringsprocess
E. Administrativ effektivitet inom hela kommunen”

Jag kan inte tolka det annorlunda än att det är just de här 5 frågorna som Public Partner anser vara Vänersborgs avgörande utmaningarna i nu-läget. Och som konsulterna anser:

“att kommunstyrelsen behöver göra en bedömning av kring vilken roll man ska inta, vad man behöver göra åt frågan, följa resultat och hur man ska samverka med andra kring respektive fråga.”

Om vi ser på kommunstyrelsens roll så kan jag fullständigt hålla med konsulterna om att kommunstyrelsen ska ta initiativ i och ansvar för de stora problemen/utmaningarna i kommunen. Har kommunfullmäktige slagit fast ett mål, som att höja skolresultaten, då ska denna uppgift också prioriteras genom satsningar både ekonomiskt och på andra sätt. Och det måste vara kommunstyrelsens ansvar.

Public Partner tar just arbetet med förbättrade skolresultat som exempel på hur kommunstyrelsen borde arbeta. Konsulterna menar att det behövs beskrivningar och analyser som kommer fram till vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra skolresultaten. Men konsulterna har inga konkreta lösningar, det är bara själva arbetet som beskrivs, och det tämligen knapphändigt:

“De definierade åtgärderna behöver ges en organisation för att lösas som troligen i flera fall går på tvärs genom den vanliga organisationen.”

Konsulterna pekar på att det krävs samarbete över nämndsgränserna och att det bör bildas en särskild projektorganisation för uppgifterna. Och ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen.

Jag är tveksam till en del av det Public Partner skriver angående detta, t ex att det ska tittas på organisationen i stället för vad organisationen arbetar med… Men det är helt riktigt att hela kommunen behöver engageras i arbetet. Eller kanske istället, helt enkelt hitta olika sätt att stötta barn- och utbildningsnämnden i sitt arbete.

När det gäller sakfrågorna B och C ovan (om äldre- respektive individ- och familjeomsorgen) tillhör de socialnämndens ansvarsområde. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om detta, men det är å andra sidan inte konsulterna heller. De har bara jämfört statistik mellan kommunerna… Jag lutar mig på Lutz Rininsland (V) när han i sin blogg skriver (se “Public Partner synar socialnämnden”):

“våra medborgare söker kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar i en mängd olika ärenden. Det som skiljer socialtjänsten från annan verksamhet är att sådan kontakt nästan uteslutande sker när behovet av hjälp, av stöd, av lyhördhet, av ett bemötande med omtanke är som störst. Jag läser mig inte fram till i Public Partners rapport att avsnittet om socialnämnden tar vederbörlig hänsyn.”

Imorgon tänkte jag publicera den 6:e och avslutande delen. Då ska jag redogöra för resten av åtgärdsförslagen samt dra några personliga slutsatser av hela genomlysningen.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: