Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser
Det här är den 6:e och sista bloggen om den genomlysning som Public Partner genomförde av Vänersborgs kommun under hösten förra året.
I den förra bloggen (se “Genomlysning 5: Åtgärdsförslag”) beskrev jag två av de åtgärder som konsulterna tycker att kommunen ska vidta för att möta de utmaningar som kommunen står inför. I denna blogg ska jag redovisa ytterligare tre åtgärder som Public Partner föreslår.
Public Partners tredje åtgärdsförslag handlar om att:
“Utveckla processägarskap”
Det är inte helt lätt att förstå vad konsulterna menar och hur “processägarskapet” ska se ut i praktiken. Men grundtanken är att oavsett om det gäller en styr- eller stödprocess ska “någon”:
”ha ansvar för vad som sker ”hela vägen” genom organisationen och se till att utveckla processen på önskvärt sätt.”
Public Partner menar att kommunen då bland annat kan utnyttja t ex kompetens och resurser på ett bättre sätt.
Det är nog en riktig iakttagelse. Som det är nu, upplever i varje fall jag, kan det ske en del “dubbelarbete” – i varje fall när olika förvaltningar är “inblandade” i samma ärende. Fast jag vet också att tjänstemännen själva försöker “lösa” detta.
Att “utveckla processägarskap” leder till det fjärde åtgärdsförslaget:
“Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS.”
Det här förslaget är enligt min mening det egentliga resultatet av genomlysningen. Det är den här åtgärden som är svaret på den övergripande målsättningen:
“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
Det är en för Vänersborg tämligen både nydanande och omstörtande tanke. Men en del kommuner har tydligen genomfört en sådan här förändring, som alltså innebär:
“att organisera den samlade tjänstemannaorganisationen under kommunstyrelsen. Man låter helt enkelt kommunstyrelsen utgöra anställningsmyndighet och placerar all verksamhet i en gemensam förvaltning.”
Public Partner anser att Vänersborgs kommun är en stuprörsorienterad organisation, vilket den onekligen är. Organisationen, eller snarare organisationerna, lyckas ofta med att leverera tjänster. Men menar konsulterna:
“det finns gemensamma utmaningar som kräver komplex samverkan för att nå resultat och effektivitet.”
Public Partner anser att för att öka effektiviteten och professionalisera den kommunala styrningen så måste kompetenser från olika håll kopplas samman på ett bättre sätt.
Jag tror att det säkerligen finns vinster i en gemensam förvaltningsorganisation, men det är dels inte säkert (det finns uppenbarligen nackdelar) – och en omorganisation är lättare sagd än gjord. Inte ens Public Partner själv tycks riktigt säker på sitt förslag:
“Det är dock ingen garanti för önskade resultat men det kan underlätta för ett gemensamt chefskap under kommundirektören att nå framgång i arbete med att utveckla arbetssätt och gemensam kultur.”
Med det lämnar Public Partner över uppgiften till kommundirektören… Det är kommunens högste chef som ska ansvara för kommunförvaltningarnas totala omorganisation. Det är onekligen ett praktiskt och utifrån konsulternas uppdrag också ett tämligen enkelt tips… (Typ “Vi vet inte hur omorganisation ska gå till, men det vet säkert kommundirektören…”)
En kommundirektör som för övrigt inte kommunen har eftersom den tidigare kommundirektören blev avskedad… Om en ny kommundirektör tycker att en gemensam förvaltningsorganisation är något bra och något som ska genomföras vet ingen. Och det är ju inte heller säkert att den nye kommundirektören vet hur en sådan organisation ska se ut även om hen tycker att idén är bra. Dessutom är jag ganska säker på att det finns ett stort motstånd mot en gemensam förvaltningsorganisation ute i de olika “specialförvaltningarna”… Och det känns i det läget som en i det närmaste oöverstiglig uppgift att en ny och okänd kommundirektör, som inte känner personalen, ska genomföra en sådan total omorganisation…
Konsulterna betonar för övrigt att en gemensam förvaltningsorganisation inte hindrar att de “gamla” politiska facknämnderna, som t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, finns kvar.
Efter detta åtgärdsförslag känns det nästan lite avslaget när Public Partner levererar sitt femte och sista förslag på åtgärd – “Sammanhållen beredningsprocess”.
Det här är som jag ser det en följd av en samlad förvaltningsorganisation och ett utvecklat processägarskap. Jag har faktiskt svårt att förstå skillnaden mellan det sistnämnda och en sammanhållen beredningsprocess.
Public Partner skriver:
“Avsikten med detta är att när ett ärende initieras i organisationen som antas löpa hela vägen till kommunfullmäktige så ska det vara känt hos kommunledningen på ett sådant vis att beredningen av ärendet kan koordineras. Denna koordinering syftar till att frågor som behöver belysas ska vara belysta innan beslut börjar fattas, att det finns en samlad tanke kring exempelvis beredning/förankring med olika politiska organ för att säkra ett bra beslutsunderlag.”
Det är bara att hålla med, det skulle vara en stor fördel. Men å andra sidan, en sådan utveckling skulle kunna initieras och en sådan ordning genomföras redan med nuvarande förvaltningsorganisation. Särskilt om kommunstyrelsen i Vänersborg verkligen blev det ledande och styrande politiska organ som den enligt kommunallagen är tänkt att vara. Public Partner skriver:
“Kommunstyrelsen behöver utöva ett ledaransvar”
Det är svårt att ge ett slutomdöme om en sådan här rapport. Det beror bland annat på att jag inte har någon egen erfarenhet av att arbeta i en förvaltning eller vara med i den innersta politiska kretsen och styra. Jag har inte heller läst någon genomlysning av det här slaget tidigare.
Min uppfattning är att konsulterna i Public Partner är mycket ärliga och raka. De har fått en hel massa information framför allt genom intervjuerna och denna information återges utan omskrivningar. Konsulterna har lärt känna arbetet och “stämningen” i Vänersborgs kommun på ett bra och riktigt sätt, tror jag. De sätter fingrarna på flera av organisationens brister och svagheter. Det här är mycket upplysande och lärorikt att ta del av. På det sättet är genomlysningen trots allt värdefull och en given utgångspunkt för fortsatta diskussioner. I framför allt kommunstyrelsen, hoppas jag. Och naturligtvis också i de olika partiorganisationerna.
Public Partner missar en hel del som måste vara med för att kunna göra en riktig och objektiv bedömning av kommunen. Har konsulterna inte helheten så blir t ex förslagen att effektivisera och spara pengar helt felaktiga. Deras förslag, som har syftet att sänka kostnaderna, om att t ex definiera begreppet “skälig levnadsnivå” inom socialnämnden och socialförvaltningen för att komma bort från det som gäller nu, “alla ska ha allt”. Det blir i det närmaste absurt när alla vet att kommunen t ex lägger 20 miljoner kr netto varje år på Arena Vänersborg. (Signaturen “Rune” räknade i två kommentar till två av bloggarna upp en hel del områden som inte blev genomlysta – se “Rune 5 januari” och “Rune 9 januari”.)
En hel del av det som Public Partner säger och skriver verkar också ha tagits från någon ”mall”. Det tycks ibland som om konsulterna har letat efter omständigheter som ska leda fram till de åtgärder som redan finns bestämda i mallen, dvs de arbetar inte riktigt förutsättningslöst.
Till sist vill jag återigen upprepa att genomlysning inte går “utanför ramarna”. Den ifrågasätter inte grunderna för styrning eller för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Den ifrågasätter inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.
Genomlysningen kommer trots alla sina förtjänster egentligen bara fram till den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… Men det kanske är så som en av kommunens chefstjänstemän sa, och som jag har citerat tidigare:
“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”
Med dom orden är min genomlysning av genomlysningen till ända.
PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.
==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020
Senaste kommentarer