Stefan Kärvlings blogg

Det här är den 6:e och sista bloggen om den genomlysning som Public Partner genomförde av Vänersborgs kommun under hösten förra året.

I den förra bloggen (se “Genomlysning 5: Åtgärdsförslag”) beskrev jag två av de åtgärder som konsulterna tycker att kommunen ska vidta för att möta de utmaningar som kommunen står inför. I denna blogg ska jag redovisa ytterligare tre åtgärder som Public Partner föreslår.

Public Partners tredje åtgärdsförslag handlar om att:

“Utveckla processägarskap”

Det är inte helt lätt att förstå vad konsulterna menar och hur “processägarskapet” ska se ut i praktiken. Men grundtanken är att oavsett om det gäller en styr- eller stödprocess ska “någon”:

”ha ansvar för vad som sker ”hela vägen” genom organisationen och se till att utveckla processen på önskvärt sätt.”

Public Partner menar att kommunen då bland annat kan utnyttja t ex kompetens och resurser på ett bättre sätt.

Det är nog en riktig iakttagelse. Som det är nu, upplever i varje fall jag, kan det ske en del “dubbelarbete” – i varje fall när olika förvaltningar är “inblandade” i samma ärende. Fast jag vet också att tjänstemännen själva försöker “lösa” detta.

Att “utveckla processägarskap” leder till det fjärde åtgärdsförslaget:

“Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS.”

Det här förslaget är enligt min mening det egentliga resultatet av genomlysningen. Det är den här åtgärden som är svaret på den övergripande målsättningen:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det är en för Vänersborg tämligen både nydanande och omstörtande tanke. Men en del kommuner har tydligen genomfört en sådan här förändring, som alltså innebär:

“att organisera den samlade tjänstemannaorganisationen under kommunstyrelsen. Man låter helt enkelt kommunstyrelsen utgöra anställningsmyndighet och placerar all verksamhet i en gemensam förvaltning.”

Public Partner anser att Vänersborgs kommun är en stuprörsorienterad organisation, vilket den onekligen är. Organisationen, eller snarare organisationerna, lyckas ofta med att leverera tjänster. Men menar konsulterna:

“det finns gemensamma utmaningar som kräver komplex samverkan för att nå resultat och effektivitet.”

Public Partner anser att för att öka effektiviteten och professionalisera den kommunala styrningen så måste kompetenser från olika håll kopplas samman på ett bättre sätt.

Jag tror att det säkerligen finns vinster i en gemensam förvaltningsorganisation, men det är dels inte säkert (det finns uppenbarligen nackdelar) – och en omorganisation är lättare sagd än gjord. Inte ens Public Partner själv tycks riktigt säker på sitt förslag:

“Det är dock ingen garanti för önskade resultat men det kan underlätta för ett gemensamt chefskap under kommundirektören att nå framgång i arbete med att utveckla arbetssätt och gemensam kultur.”

Med det lämnar Public Partner över uppgiften till kommundirektören… Det är kommunens högste chef som ska ansvara för kommunförvaltningarnas totala omorganisation. Det är onekligen ett praktiskt och utifrån konsulternas uppdrag också ett tämligen enkelt tips… (Typ “Vi vet inte hur omorganisation ska gå till, men det vet säkert kommundirektören…”)

En kommundirektör som för övrigt inte kommunen har eftersom den tidigare kommundirektören blev avskedad… Om en ny kommundirektör tycker att en gemensam förvaltningsorganisation är något bra och något som ska genomföras vet ingen. Och det är ju inte heller säkert att den nye kommundirektören vet hur en sådan organisation ska se ut även om hen tycker att idén är bra. Dessutom är jag ganska säker på att det finns ett stort motstånd mot en gemensam förvaltningsorganisation ute i de olika “specialförvaltningarna”… Och det känns i det läget som en i det närmaste oöverstiglig uppgift att en ny och okänd kommundirektör, som inte känner personalen, ska genomföra en sådan total omorganisation…

Konsulterna betonar för övrigt att en gemensam förvaltningsorganisation inte hindrar att de “gamla” politiska facknämnderna, som t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, finns kvar.

Efter detta åtgärdsförslag känns det nästan lite avslaget när Public Partner levererar sitt femte och sista förslag på åtgärd – “Sammanhållen beredningsprocess”.

Det här är som jag ser det en följd av en samlad förvaltningsorganisation och ett utvecklat processägarskap. Jag har faktiskt svårt att förstå skillnaden mellan det sistnämnda och en sammanhållen beredningsprocess.

Public Partner skriver:

“Avsikten med detta är att när ett ärende initieras i organisationen som antas löpa hela vägen till kommunfullmäktige så ska det vara känt hos kommunledningen på ett sådant vis att beredningen av ärendet kan koordineras. Denna koordinering syftar till att frågor som behöver belysas ska vara belysta innan beslut börjar fattas, att det finns en samlad tanke kring exempelvis beredning/förankring med olika politiska organ för att säkra ett bra beslutsunderlag.”

Det är bara att hålla med, det skulle vara en stor fördel. Men å andra sidan, en sådan utveckling skulle kunna initieras och en sådan ordning genomföras redan med nuvarande förvaltningsorganisation. Särskilt om kommunstyrelsen i Vänersborg verkligen blev det ledande och styrande politiska organ som den enligt kommunallagen är tänkt att vara. Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsen behöver utöva ett ledaransvar”

Det är svårt att ge ett slutomdöme om en sådan här rapport. Det beror bland annat på att jag inte har någon egen erfarenhet av att arbeta i en förvaltning eller vara med i den innersta politiska kretsen och styra. Jag har inte heller läst någon genomlysning av det här slaget tidigare.

Min uppfattning är att konsulterna i Public Partner är mycket ärliga och raka. De har fått en hel massa information framför allt genom intervjuerna och denna information återges utan omskrivningar. Konsulterna har lärt känna arbetet och “stämningen” i Vänersborgs kommun på ett bra och riktigt sätt, tror jag. De sätter fingrarna på flera av organisationens brister och svagheter. Det här är mycket upplysande och lärorikt att ta del av. På det sättet är genomlysningen trots allt värdefull och en given utgångspunkt för fortsatta diskussioner. I framför allt kommunstyrelsen, hoppas jag. Och naturligtvis också i de olika partiorganisationerna.

Public Partner missar en hel del som måste vara med för att kunna göra en riktig och objektiv bedömning av kommunen. Har konsulterna inte helheten så blir t ex förslagen att effektivisera och spara pengar helt felaktiga. Deras förslag, som har syftet att sänka kostnaderna, om att t ex definiera begreppet “skälig levnadsnivå” inom socialnämnden och socialförvaltningen för att komma bort från det som gäller nu, “alla ska ha allt”. Det blir i det närmaste absurt när alla vet att kommunen t ex lägger 20 miljoner kr netto varje år på Arena Vänersborg. (Signaturen “Rune” räknade i två kommentar till två av bloggarna upp en hel del områden som inte blev genomlysta – se “Rune 5 januari” och “Rune 9 januari”.)

En hel del av det som Public Partner säger och skriver verkar också ha tagits från någon ”mall”. Det tycks ibland som om konsulterna har letat efter omständigheter som ska leda fram till de åtgärder som redan finns bestämda i mallen, dvs de arbetar inte riktigt förutsättningslöst.

Till sist vill jag återigen upprepa att genomlysning inte går “utanför ramarna”. Den ifrågasätter inte grunderna för styrning eller för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Den ifrågasätter inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.

Genomlysningen kommer trots alla sina förtjänster egentligen bara fram till den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… Men det kanske är så som en av kommunens chefstjänstemän sa, och som jag har citerat tidigare:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Med dom orden är min genomlysning av genomlysningen till ända.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Public Partners slutrapport av genomlysningen är alltså färdigställd och officiellt inlämnad till uppdragsgivaren Vänersborgs kommun.

I min förra blogg lämnade jag några allmänna synpunkter kring rapporten och dess tillkomst. (Se “Genomlysning av kommunen 1: Allmänt”.) Nu tänkte jag titta noggrannare på innehållet. Jag tänker dock lämna de detaljerade beskrivningarna av de enskilda nämnderna, liksom förändringsförslagen, till (minst) ett senare tillfälle.

Public Partner ägnar ett stort utrymme till att beskriva kommunen utifrån en del officiell statistik och framför allt utifrån intervjuerna med kommunens företrädare i politiken och förvaltningen. Och det har ju sina poänger att se vad som sägs under anonymitetens skydd… Konsulterna har naturligtvis också en hel del egna synpunkter.

Beskrivningarna börjar i ett kapitel som Public Partner har gett rubriken “Läget i kommunen och förmågan att i anpassa sig med hjälp av inriktning, mål och strategier”.

Public Partner menar inledningsvis att:

“De ekonomiska utmaningar som finns i Vänersborg överensstämmer i stort med hur det ser ut i riket. Det finns ett större undantag och det är kostnadsnivån för äldreomsorgen som är mycket högre än det modellberäknade värde som finns att tillgå.”

Det stämmer med äldreomsorgen, det finns det jämförande statistik med andra kommuner på. Och jag tror mig veta att detta också är något som har påtalats av kommunens ekonomiavdelning genom åren. Men det är nog ändå inte så enkelt. Jag tror t ex inte att Public Partner har gått in och studerat verksamheterna, t ex när kommunens personal möter brukarna… Därför tror jag inte heller att Public Partner kan uttala sig om kvaliteten i verksamheterna och brukarnas, och även medarbetarnas, nöjdhet. I Public Partners ögon handlar sådana här jämförelser om “effektivitet” – och pengar. För övrigt har socialförvaltningen gjort nedskärningar på äldreomsorgen.

Det framgår av intervjuerna, står det i rapporten, att flera medarbetare känner sig stolta över att Vänersborg klarade av att hantera flyktingvågen 2015. Men menar konsulterna:

“Det relativt stora flyktingmottagande som kommunen haft att hantera används som förklaring till olika former av resultat- och kostnadsavvikelse i större omfattning än vad som egentligen är riktigt sant.”

Det här vågar jag inte ha någon uppfattning om. Men jag kan inte heller se att Public Partner belägger sitt påstående. Jag vet dock att de statliga bidragen via Migrationsverket, och även reglerna, har varit en “snårskog”, som egentligen inte har varit särskilt realistisk varken mot kommunen eller de ensamkommande.

Däremot håller jag med om följande:

“Flera lyfter låga skolresultat och ett ansträngt läge i skolan som en fråga relaterat till flyktingvågen. Det är en bild som inte är helt sann. Elevresultaten i grundskolan är låga men det var de även innan 2015 och det är inte skolenheter med största mottagandet som presterar kunskapsmässigt sämst utifrån sina egna förutsättningar.”

Så är det. Men jag skulle vilja påstå att barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning är medvetna om detta, även om inte alla ledande kommunpolitiker är det…

Public Partner beskriver några allmänna förutsättningar för Vänersborg. Företaget konstaterar att Vänersborg har ett bra geografiskt – men ett komplicerat parlamentariskt läge. Det sistnämnda syftar på det “eviga” minoritetsstyret i kommunen.

Stundtals “blandas och ges” det i rapporten. Det är ibland lite svårt att se tråden i framställningen. Det står t ex om kommunens budgetarbete på flera ställen, framför allt i slutet när förändringsförslagen presenteras. Men redan i “förutsättningarna” beskriver konsulterna om vilka åtgärder som behöver vidtas. Jag sparar dock åtgärderna till senare och konstaterar att flera av de intervjuade, enligt Public Partner, lyfter fram budgetprocessen:

“som ett problem.”

Public Partner skriver:

“Dagens process upplevs dra isär organisationen och främja ”spel och taktik”. Det kan handla om att processen bjuder in till att fokusera på ekonomiska brister istället för balanserade möjligheter eller att det lönar sig att ropa högt efter ytterligare resurser.”

Det är en allvarlig kritik som har kommit fram i intervjuerna. Rent spontant känns det som om orden kommer från tjänstemännen. Det skulle ju vara lätt för de ledande politikerna att helt enkelt kalla till möten och diskutera en kommande budget. Men visst, det hade varit intressant att få veta vem som har uttryckt detta – och vem som anses “ropa högt” och vem som “spelar och är taktisk”…

Tanken slår mig också att det kan vara själva budgetprocessen som åsyftas.

Budgetprocessen börjar nämligen alltid med att kommunstyrelsen fastställer ramarna för alla nämnder. Då visas en “dövhet” och en tuffhet i överkant. Sedan behandlas ramarna i nämnderna och då betonas “sakligheten” och behov anmäls. Efter det beslutar kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och då betonas helheten, dvs ramarna slås fast, ibland med några “små erkännanden” av nämndernas behov för att visa på “insikt”…

På ett annat ställe i rapporten står det:

“budgetprocessen snarare lett fram till taktiskt beteende än en kultur av att leverera god analys för förändring.”

Kan det vara en iakttagelse (från en tjänsteperson?) av att de få gånger betongpartierna inte är överens om alla detaljer, så spelar de hellre ett spel om vem som ska vinna nästa val än att se till Vänersborgs bästa…?

I kapitlet “Förmåga att organisera arbetet för att på bästa sätt understödja verksamheters syfte och mål” fortsätter Public Partner att beskriva kommunen, denna gång beskrivs själva förvaltningsorganisationen:

“Vänersborgs kommun är påfallande stuprörsorienterad i sin samlade organisering. Nämnder och förvaltningar har stort ansvar att organisera sitt eget arbete. Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning.”

“Stuprör” betyder i det här sammanhanget att verksamheten är sektorsindelad, varje förvaltning har sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget osv – och ingen ser helheten.

Jag tror att både politiker och tjänstemän ser dessa stuprör. Och alla är nog övertygade om att åtminstone delar av verksamheterna borde organiseras på andra sätt. Det torde dock vara lättare sagt än gjort… 

Public Partner fortsätter att beskriva förvaltningsorganisationen. Mycket kritik riktas mot kommunstyrelseförvaltningens roll. Och redan här kommer förslag till lösningar och åtgärder. Fast de borde sparas till slutkapitlet…

Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad för att på bästa sätt nå framgång i tvärsektoriella frågor. Dess förvaltning tar idag påfallande lite ägarskap i de processer som man har att hantera för hela kommunen, det gäller såväl ledningsprocesser som stödprocesser. Förvaltningen är inte heller koordinerad internt mellan dess olika funktioner kring hur de ska arbeta med övriga organisationen.”

Det är nog helt riktiga iakttagelser som konsultföretaget gör utifrån intervjuerna. På samma sätt är det med kommunstyrelsen – en i Vänersborg tämligen meningslös och mycket dyrbar politisk institution anser jag. (Alla ledamöter, inklusive ersättarna, har ett sammanträdesarvode för varje timme och halvtimme. Varje ordinarie ledamot i kommunstyrelsen har dessutom ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån) utan krav på motprestation. Detta gäller inte våra tre heltidsavlönade kommunalråd.)

Konsultföretaget skriver också:

“Vi ser att det finns en utbredd vilja att kommunstyrelsen ska ta en tydligare ledarroll.”

Det var intressant. Jag har faktiskt bara hört vänsterpartister uttala detta tidigare….

Det finns dock hopp skriver Public Partner:

“Under den mängd möten och intervjuer som vi har hållit under 4 månader så uppfattar vi en samsyn i form av att det ”nu är ett bra läge”. Det gäller möjligheten att komma fram kring viktiga övergripande politiska frågor och att bli framgångsrik med att jobba i tvärsektoriella frågor.”

Se där. Och anledningen till det är att många lyfter fram att:

“det idag finns en ledning för kommunstyrelsen som är för samarbete och som söker nya former för att leda det politiska systemet.”

Om det är någon som “söker nya former” i kommunstyrelsen låter jag vara osagt, det har jag inte sett (inte ännu kanske ska tilläggas), men visst är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en betydligt öppnare och mer lyssnande samtalspartner än sin föregångare… Men det är inte bara ord och samtal som gäller, utan till syvende og sidst handling…

Slutrapporten fortsätter sedan med en detaljerad beskrivning av de enskilda nämnderna – för att sedan avslutas med förändringsförslagen. Men det får jag jobba vidare med och redovisa senare.

Till sist rekommenderar jag en läsning av “Runes” kommentar på min förra blogg. Den är läsvärd, vilket inte betyder att jag håller med om allt hen skriver. Du kan läsa kommentaren här.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Det har nog inte undgått några politiskt intresserade vänersborgare att det under hösten har pågått en så kallad genomlysning av Vänersborgs kommun. Den har genomförts av konsultföretaget Public Partner.

Jag har vid flera tillfällen skrivit om genomlysningen och senast var den 5 december. (Se “Gårdagens sittning med KS”.) Det var i samband med att Public Partner hade det slutliga “dialogmötet” med kommunstyrelsen. Företaget hade också ett likadant möte med tjänstemännen senare samma dag. På dessa möten presenterade Public Partner det preliminära “slutresultatet” så att politiker och tjänstemän skulle få en sista möjlighet att reagera och komma med synpunkter.

Genomlysningen bestämdes av kommunfullmäktige i samband med beslutet om Mål- och resursplan 2019-2021. De styrande partierna och den borgerliga oppositionen visade redan vid beslutstillfället att de satte stor tilltro till och framför allt stora förhoppningar på en genomlysning. Den skulle liksom hjälpa kommunen att bli effektivare, dvs ytterst att spara pengar. De här förhoppningarna, eller ska man kalla det önsketänkanden, har sedan hörts vid många tillfällen då kommunens budget eller ekonomiska situation har diskuterats. Det är nästan så att hänvisningarna till genomlysningen har lagt “locket på” för seriösa diskussioner…

Det övergripande uppdraget för genomlysningen formulerades så småningom till:

”I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen: Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organiseras sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Nu har Public Partners slutrapport av genomlysningen kommit.

Rapporten är på 28 sidor. (Du kan ladda ner den här.) Den beskriver tämligen noggrant “läget” i den kommunala organisationen, hur den är uppbyggd och hur själva det kommunala arbetet organiseras. Arbetet i de enskilda nämnderna beskrivs omfattande och detaljerat. Utifrån beskrivningarna dras sedan slutsatser och hela rapporten avslutas med fem förändringsförslag. Det kan väl sägas att rapporten är ganska tydlig i sin kritik och bedömning av arbetet och organisationen i Vänersborgs kommun. 

Det jag saknar rent metodiskt är att det enbart är “betongpolitiker” som intervjuas, dvs de politiker som styr Vänersborg genom att de sitter i nämndernas och styrelsernas presidier. Dessa politiker är arvoderade, träffar varandra regelbundet i kommunhuset och kommer ofta överens om den politiska inriktningen redan innan nämnder och/eller kommunfullmäktige sammanträder. Och nästa mandatperiod byter samma personer stolar med varandra… Det råder alltså ofta en stor samsyn mellan dessa politiker. Därför skulle jag ha velat se att politiker utanför maktens kretsar hade fått tillfälle att utveckla sina synpunkter i intervjuer.

Det är egentligen på samma sätt på tjänstemannasidan. Det är bara chefer som har kommit till tals:

“Intervjuer av … förvaltningschefer, avdelningschefer, förbundschef och bolags-VD. [Och] fokusgrupper med ett 20-tal enhetschefer”

Genomlysningen hade säkert gett ett bredare och därmed riktigare perspektiv om “vanliga anställda” hade fått komma med synpunkter…

 Det är möjligt att kommunens betalning inte räckte till fler intervjuer, men det känns som om Public Partners faktainsamling och därmed slutsatser får, så att säga, “en viss slagsida” med denna inriktning på intervjuerna… Slutsatserna och rekommendationerna stannar vid förändringar inom systemet.

Jag skulle ha velat se en genomlysning som också går “utanför ramarna”. Som liksom ifrågasätter själva grunderna för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Som ifrågasätter NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc. En genomlysning som rekommenderar något annat än den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Eller som en av kommunens chefstjänstemän sa på Public Partners dialogmöte med kommunstyrelsen:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Jag kommer att skriva fler bloggar om Public Partners slutrapport och vad den egentligen har kommit fram till. Men redan nu skulle jag vilja flika in en stor “taktisk miss” med hela genomlysningsprocessen. Det är dock något som inte Public Partner kan lastas för. Jag tänker naturligtvis på avskedandet av kommundirektör Pascal Tshibanda. 

Kommundirektören är kommunens högste tjänsteman. Det är hen som är den högste chefen för alla förvaltningschefer, tjänstemän och anställda, både innanför och utanför kommunhusets väggar. Det är hen som är ansvarig för den kommunala organisationen och för hur arbetet fungerar och utförs. Kommundirektören har med andra ord en nyckelroll i hela genomlysningen och arbetet med det förändringsarbete som Public Partner föreslår ska genomföras.

Och precis när denna genomlysningsprocess gick in i sin aktiva process, så avskedade alltså kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), med uppbackning och stöd av de andra kommunalråden, den sittande kommundirektören. Vem ska nu vara chef och driva de förändringar som föreslås? Rekryteringen av en ny kommundirektör går vad jag förstår in i sitt slutskede, om den inte redan har gjort det. Men vad tycker den blivande kommundirektören om genomlysningen? Och hur ställer sig en ny kommundirektör till att driva igenom något som hen inte på något sätt ha varit en del av?

Det kanske till och med blir så att hela genomlysningen kommer att läggas i en skrivbordslåda…

PS. Lutz Rininsland har skrivit en blogg om genomlysningen: “Vilket blir nästa steg?”.

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 202
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020