Stefan Kärvlings blogg

Vänersborgs kommun är en av de 135 kommuner som deltog i årets medborgarundersökning. Det är en undersökning som genomförs av SCB (Statistiska Centralbyrån). Det kostar varje kommun 60.000 kr (exkl moms) att delta i undersökningen. Om kommunen vill att medborgarna ska svara på fler “kommunspecifika tilläggsfrågor” så kostar det 11.000 eller 16.000 kr extra per fråga (beroende på omfattning). Det verkar som om Vänersborg ställde två “extra” frågor.

Medborgarundersökningen är en attitydundersökning som ska ge en bild av hur kommunens invånare ser på sin kommun. (Du kan ladda ner undersökningen genom att klicka här.) SCB frågade mellan den 23 augusti och den 4 november i år (2019) ett urval på 1.200 personer i åldrarna 18–84 år om vad de anser om kommunen. I Vänersborg besvarade 42% SCB:s enkät. Det är ett relativt stort bortfall. Men så brukar det vara. Naturligtvis gör bortfallet att undersökningen blir mindre tillförlitlig och att förändringar i resultaten sedan tidigare undersökningar inte är helt tillförlitliga.

Den här undersökningen görs med jämna mellanrum, den senaste gjordes för två år sedan, 2017, och den får alltid uppmärksamhet. TTELA brukar t ex ha artiklar där ansvariga politiker får uttala sig om resultaten. På kommunens hemsida skriver man alltid några ord om den. Dock inte i år. Jag har inte sett en enda notis om undersökningen. Det har varit helt tyst.

I den första delen av undersökningen redovisas resultaten av hur medborgarna ser på Vänersborgs kommun som en plats att bo och leva i.

NRI (Nöjd-Region-Index) är det sammanfattande betygsindexet. Vänersborg har ett något sämre genomsnittsresultat än de andra undersökta kommunerna, men värdet är inom felmarginalen. Siffran för Vänersborg är något sämre än i förra undersökningen 2017.

Med ”rekommendation” menas om vänersborgarna kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Den här siffran har minskat sedan 2017, från betygsindexet 59 till 57. SCB skriver att 38 procent av medborgarna i Vänersborgs kommun faktiskt starkt kan rekommendera en flytt till kommunen. År 2017 var det emellertid fler, 43 procent. Det är å andra sidan 23 procent som skulle avråda människor från att flytta till Vänersborg. Denna siffra var för två år sedan 19 procent. Vänersborgs kommun har alltså blivit “mindre populär” bland vänersborgarna själva….

Vänersborg ligger högre än genomsnittet i andra kommuner när det gäller ”kommunikationer”, ”utbildnings”- och ”fritidsmöjligheter”, men även, förvånande nog, när det gäller “kommersiellt utbud”. Och det är naturligtvis glädjande. Att indexet för bostäder har ökat sedan förra mätningen är väntat. Det byggs ju som aldrig förr. 

Däremot står det sämre till med ”tryggheten”. Siffran är låg och har dessutom sjunkit med en “poäng” sedan förra mätningen. Trygghetssiffrorna har varit låga genom åren och har då gett upphov till medias uppmärksamhet. 

För två år sedan sa dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) på Vänersborgs hemsida (sidan är borttagen) att:

”Vi jobbar hårt för att öka känslan av trygghet i Vänersborg.”

Kommunen har uppenbarligen inte lyckats i sina intentioner, den har kanske inte jobbat tillräckligt hårt… Kommunen måste hursomhelst bli bättre på att öka invånarnas känsla av trygghet. Det är ett viktigt område. Det kanske skulle hjälpa med att t ex ha bättre ljus i gatulyktorna…

Det andra området, som medborgarundersökningen tar upp, är hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter.

NMI (Nöjd-Medborgar-Index) är det sammanfattande värdet. Det är sämre än Vänersborg fick för två år sedan. Då var betygsindexet 55. Nu är det 51.

En del siffror är inom felmarginalen men Vänersborg fick lika eller något bättre index på “räddningstjänsten”, “kultur” samt “gång- och cykelvägar” än 2017. Betyget i de tre kategorierna var också högre än betygsindexet för alla kommuner i undersökningen.

I samtliga andra kategorier hade indexet sjunkit sedan den förra mätningen. Det var dock fortfarande högre än kommungenomsnittet på områdena “vatten och avlopp” och “gator och vägar”. I kategorin “miljöarbete” sjönk resultatet från 59 (2017) till 54. Trots denna ganska stora nedgång hamnade Vänersborg på kommungenomsnittet.

Det var allt det positiva som man kan säga om hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter. I alla andra kategorier i detta område var medborgarnas betyg tämligen nedslående.

Betygsindexet för “bemötande och tillgänglighet” handlar om hur medborgarna bedömer kommunens tillgänglighet och det bemötande de får i sin kontakt med kommunen. Det blev 53 jämfört med 58 i den förra undersökningen. Det ser ut som om något har hänt, men vad vet jag inte. Jag tror t ex inte att vänersborgarna klagar mer på t ex byggnadsförvaltningen nu än vad de har gjort under föregående år…

Betygsindexet är sämre än för två år sedan och även sämre än kommungenomsnittet i kategorierna “renhållning och sophämtning”, “förskolan”, “idrotts- och motionsanläggningar”, “gymnasieskolan”, “grundskolan”, “äldreomsorgen” och “stöd för utsatta personer”.

Som ledamot i barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst är det särskilt både tråkigt och alarmerande, men kanske inte förvånande, att betygsindexet har sjunkit tämligen mycket inom områdena “förskolan”, från 62 år 2017 till 58 i denna undersökning, “grundskolan” från 61 till 53 och “gymnasieskolan” från 60 till 55. Det är också mycket beklagligt, anser jag, att ”äldreomsorgen” har sjunkit från 54 till 46. Vänersborg har under många år varit i “topp” på detta område. Jag antar att siffrorna återspeglar de neddragningar som har gjorts inom utbildnings- och den sociala sektorn de senaste åren.

Utvecklingen av hur kommunen sköter sina verksamheter går definitivt åt fel håll. På annat sätt går det inte att tolka medborgarnas bedömningar. Betygsindexena är för dåliga och de sjunker dessutom. Något radikalt måste göras. Kommunen är ju till för medborgarna… Det kan inte nog påpekas i Vänersborg.

I den tredje och sista delen av undersökningen redovisar SCB hur medborgarna ser på sitt inflytande i kommunen. Inte heller denna del ger upphov till några glädjeyttringar, tvärtom. Men det är lite som vanligt, tyvärr. Vänersborgarna visar inget större förtroende för kommunens politiker och tjänstemän, det var länge sedan de gjorde – och förtroendet tycks minska för varje undersökning.

Det sammanfattande betygsindexet NII (Nöjd-Inflytande-Index) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Vänersborgs kommun blev 34. Det var en bra bit efter kommungenomsnittet som låg på 39. År 2017 hade Vänersborg indexet 39.

Vänersborg ligger med andra ord ganska långt under genomsnittet för andra kommuner och det i alla kategorier, dock med undantag av ”information”. Det tycks som om vänersborgarna inte bara är “kritiska” till sina företrädare, de verkar snarare till och med missnöjda… Vänersborgs politiker och tjänstemän har definitivt vissa problem med att åtnjuta kommuninvånarnas förtroende…

Betygsindexet sjönk i år jämfört med undersökningen 2017, i alla kategorier. “Information” sjönk från 57 till 54, “kontakt” från 45 till 43, “förtroende” från 41 till 37 och “påverkan” från 38 till 34…

Det är bara att konstatera att SCB:s medborgarundersökning 2019 är mycket nedslående för Vänersborgs del. Samtidigt måste jag säga att det är bra med sådana här undersökningar. Om de diskuteras av politiker och tjänstemän vill säga. Det händer dock sällan i Vänersborg… Det gäller att dra slutsatser om varför kommuninvånarna tycker som de gör och, inte minst, att visa i praktiken att man vill förbättra förtroendet för kommunens politiker. Och det kan man väl bara göra genom att öka demokratin – och sedan att fatta bra och genomtänkta beslut…

Nämnder och styrelser har under hösten haft besök av kommunens kommunikatörer. Då talades det om att sprida en positiv bild av kommunen genom att t ex lyfta goda exempel. Och visst finns det massor av goda exempel i Vänersborg. Men det är nog så att det finns något underliggande och grundläggande problem med hur kommunen styrs…

.

PS. Det kanske blir läge att återkomma till undersökningen. Dels har jag svårt att tro att den ska förbli okommenterad av den politiska ledningen och dels saknar jag en redovisning av Vänersborgs två “kommunspecifika tilläggsfrågor” och även de fritextsvar som jag tror att medborgarna haft möjlighet att komplettera undersökningen med. (Jag har skrivit till kommunen om dessa.)