Stefan Kärvlings blogg

I fredags blev det några ord om mötesformerna – och delårsrapporten. Jag blev nämligen så paff över årets prognos att jag bara var tvungen att skriva om den. För det har aldrig tidigare hänt att Vänersborgs kommun har prognostiserat ett överskott på 173 milj kr. (Se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”.)

Prognosen meddelades i ”Delårsrapport augusti 2020”, som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Hur mycket reflektion och diskussion det blir, vet jag inte. Trots det extrema överskottet är förslaget till kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige ska uppmana nämnderna att:

“vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”

Med andra ord, om inget oväntat händer på onsdag ska socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, och även de andra nämnderna, fortsätta verksamheten med de ekonomiska medel de har. De kan inte räkna med att få några tillskott.

Det är lite intressant att kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,4 milj kr. Det måste ju rimligen innebära att kommunstyrelsen måste se till att “bränna” de här pengarna under den tid som är kvar på året. I varje fall om man tolkar beslutsförslaget bokstavligt…

Jag tycker inte att varken det första eller andra är ok, men särskilt naturligtvis att BUN och socialnämnden ska arbeta inom sina trånga budgetramar. Personal i hemtjänsten och äldrevården, pedagoger, rektorer och annan personal på kommunens skolor och förskolor har under coronapandemin kämpat för att upprätthålla verksamheten med stor risk för smitta. Kommunens tacksamhet visade sig i att alla kommunens anställda fick ett presentkort på 500 kr. Efter det är det precis som vanligt, i varje fall inom skolan. Samma arbete ska utföras med färre personer… Och jag vill minnas att det har skett personalnedskärningar inom socialtjänsten också.

Det står inget i underlagen till kommunstyrelsen på onsdag vad den politiska ledningen vill använda de många miljonerna till. Det antyds bara i delårsrapporten att pengar ska gå till redan beslutade investeringar:

“…en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Det finns faktiskt inte ens en plan hur politikerna ska gå vidare med det stora överskottet. Borde inte politikerna sätta sig ner och försöka komma överens om var de oväntade miljonerna gör bäst nytta i den kommunala verksamheten?

Jag gav en “läxa” i en tidigare blogg, hur skulle du vilja använda 173 miljoner kronor. Jag fick en del svar både på bloggen (se “173 miljoner i överskott!”) och på Facebook.

Det är faktiskt flera personer som anser att överskottet ska användas till investeringar och att kommunen ska betala av några av sina stora lån. Det har t ex nämnts att nu kan kommunhusets renovering betalas eller lånen på arenan. Någon föreslog att pengarna skulle användas till att renovera Holmens gamla kontorsbyggnad.

De flesta tycker dock att pengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till social- och barn- och utbildningsnämnden. Pengarna, menar man, skulle kunna användas till att inte bara behålla den personal som finns nu, utan också att anställa fler. 

Men framför allt undrar i stort sett alla – hur kan kommunens prognostiserade överskott bli så enormt stort – 173 miljoner kronor? Delårsrapporten både svarar och inte svarar på frågan. Men det ska tillstås, det är inte lätt. Så har riksdagen levererat 10 ändringsbudgetar under corona-pandemin och att hålla reda på vad de statliga pengarna till kommunerna ska användas till, om pengar som inte används ska betalas tillbaka, om pengar kommer nästa år osv osv är definitivt en utmaning för kommunens ekonomer, och politiker.

Delårsrapporten beskriver hur skatteintäkterna har minskat och beräknas bli 27 milj kr mindre i år än vad kommunen har räknat med. Det är naturligtvis coronans effekter på näringslivet och arbetsmarknaden som gett dessa effekter. Men istället är prognosen att de generella statsbidragen kommer att ge ett överskott med 114 milj kr mot budgeterat. Statsbidragen var tänkta att bland annat kompensera för de minskade skatteintäkterna. Och i våras när riksdagen beslutade om de stora tillskotten till kommuner och landsting som kompensation för den svaga utveckling av skatteunderlaget till följd av pandemin, baserades de på de prognoser som togs fram tidigt under året. Efter sommaren bedöms nu skatteunderlaget utvecklas bättre än den befarade prognosen.

Resultatet blir då att många kommuner redovisar överskott. Nu är ju skillnaden extremt stor mellan minskade skatteintäkter och kompenserande statsbidrag, 87 milj kr, men detta är förklaringen enligt frågor till ekonomikontoret. Med andra ord, det är de generella statsbidragen som är den största orsaken till Vänersborg enorma  ekonomiska överskott.

Men samtidigt är det något som inte stämmer. Staten är ju inte direkt känd för att ösa pengar över kommunerna. Hur har staten tänkt att det som kommunen bokför som “överskott” egentligen ska användas? Staten måste ju ha något syfte med de generella statsbidragen. 

Det har kommit ett cirkulär från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som försöker bringa reda i alla statliga pengar. (Se “Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020”.) Men att tränga igenom det materialet kräver sin kvinna eller man. Det ska vara en information på onsdagens kommunstyrelse, men jag tror att det egentligen borde har varit åtminstone en halvdag för att gå igenom materialet.

Nämnderna har också, för en gångs skull, bidragit till kommunens överskott. Prognosen ligger på ett överskott vid årets slut med 18 milj kr. Det är 40 milj kr bättre än 2019. Socialnämnden som förbättrat sin prognos och prognosen är ett ynka litet underskott på 100.000 kr… Jag ska inte sticka under stol med att jag har lite svårt att förstå den förklaring som återges i underlaget:

“Det är en förbättring med 13 mkr jämfört med prognos i april. Individ- och familjeomsorg (IFO) prognostiserar underskott med 34 mkr. Budget om 26 mkr för placeringar inom IFO redovisas dock på anslagsbindningsnivå nämnd. Nämnden prognostiserar ett totalt överskott på 24 mkr. Personlig stöd och omsorg prognostiserar 7 mkr i underskott. Förbättringen av prognosen förklaras framförallt av äldreomsorgen som prognostiserar 0,7 mkr i överskott jämfört med -11 mkr i april.”

Ingen helt lätt förklaring, men att kostnaderna för äldreomsorgen har blivit betydligt mindre än beräknat, det går att förstå. Dock framgår inga orsaker till detta i delårsrapporten.

Vid årets början prognostiserade barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 29,2 milj kr. Nu är prognosen en budget i balans. Vilket i och för sig är en sanning med modifikation… Det förutsätter nämligen att nämnden lyckas spara 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna… (Se “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till”.)

Nämndernas positiva resultat förklaras enligt ekonomikontoret bland annat av att samtliga nämnder erhållit tillfällig kompensation från staten avseende sjuklönekostnader för april till och med juli. För barn- och utbildningsnämnden har detta extra statsbidrag ökat nämndens intäkt med ca 4,5 milj kr. Jag kan tänka mig att det handlar om en större summa till socialnämnden.

Återigen staten alltså. De här statsbidragen för sjuklöner ingår vad jag förstår inte i de generella statsbidragen utan i det som kallas “riktade statsbidrag”. Men i delårsrapporten ser jag att de riktade statsbidragen inte är den enda förklaringen till nämndernas förbättrade prognos:

“Kostnader för personal var 16 mkr mindre, vilket främst förklaras av färre anställda i arbetsmarknadsåtgärder och timanställda.”

Det kan bara betyda en sak. Nämndernas kostnader, och jag tänker självklart framför allt på social- och barn- och utbildningsnämnden, har minskat på grund av att antalet händer, fötter och huvuden i verksamheterna har minskat… Borde inte de statliga bidragen användas för att behålla personalen då? tänker jag… Sa inte politikerna i riksdag och regering det, att kommunerna skulle slå vakt om välfärden?

Som jag tolkar delårsrapporten visar även finansnettot ett bättre resultat än förväntat. Det prognostiseras till 11 milj kr lägre(?) än budget:

“Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat bla beroende på utdelning från Kommuninvest. Även de finansiella kostnaderna ger budgetöverskott då eftersläpning av planerade investeringar i kombination med en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Som det står måste det väl vara något positivt?

Några korta ord om årets investeringar.

Det beräknas att nämnderna kommer att investera för totalt 368 milj kr i år. Det är 123 milj mer än förra året. De största investeringarna är Öxnered skola 27 milj kr, Idrottshall 40×20, 23 milj kr, ldrottsgatan 7, 21 milj kr och kretsloppsparken 20 milj kr. Kommunen har också bland annat fastighetsinvesteringar på 170 milj kr och VA-investeringar 90 milj kr.

Investeringarna i Vänersborgs kommun ligger på mycket höga nivåer. Inför åren 2021-2023, står det i delårsrapporten:

“har nämnderna i anslutning till budgetarbetet lämnat förslag på ytterligare investeringar på 1,5 miljarder.”

Investeringar leder till ökade kostnader för avskrivningar och ränta, men även drift och underhållskostnader för fastigheter kommer att öka. Det i sin tur leder i framtiden till ett minskat ekonomiskt utrymme för övriga verksamheter. Det gäller att prioritera kommunens investeringar. Gör vi det nu…?

Det här året med coronapandemin är unikt. Det är inte likt något annat år som vi har varit med om i modern tid. Och absurt nog har det varit mycket positivt för den kommunala budgeten tack vare statsbidragen. Vänersborg har ett rekordstort överskott. “Överskott”? En massa miljoner som inte behövs, pengar som inte används i verksamheterna? Det vore i sig absurt.

Det behövs betydligt fler personer i vård, omsorg och skola. De äldre och sjuka, barn och elever behöver mer personal som kan göra livet och framtiden både tryggare och bättre. Så länge det finns mängder med behov som kommunen inte tillfredsställer så behövs det mer resurser. Samtidigt som det finns 173 miljoner – i överskott…

Det handlar naturligtvis om att de statliga pengarna antagligen bara är engångsbelopp. De betalas ut i år, nästa år kommer inga eller i varje fall inte lika mycket pengar. Det är då naturligtvis svårt att anställa personal, öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, eftersom kommunen “inte har råd” med detta nästa år.

Men är det så? Det framgår inte i delårsrapporten. Åtminstone följande två strategiska frågor borde besvaras på onsdag:

• Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
• Kommer några extra “corona”-statsbidrag att betalas ut nästa år?

Jag har ställt dessa frågor till ekonomikontoret, men har inte fått några svar än.

Delårsrapporten ser också, i ett kortare avsnitt, framåt mot år 2021:

“…osäkerheten kring vad som gäller inför kommande år varit betydande. I de skatteprognoser som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner under början av hösten och som utgjort grund för kommunens delårsrapport per augusti så konstateras att nedgången i den svenska ekonomin under 2020 nu beräknas bli något mindre än vad som befarades i våras, medan utsikterna inför 2021 istället försämrats något. Konsekvensen i delårsrapport per augusti blir en kraftigt förbättrad resultatprognos under 2020 mot bakgrund av redan beslutade statliga tillskott, samtidigt som utvecklingen inför 2021 ser fortsatt besvärlig ut.”

Men det är som det brukar när ekonomer bedömer läget. Varje år som de ekonomiska resultaten är positiva eller mycket positiva, vilka de i stort sett alltid är, så ska det alltid bli sämre nästa år…

Kan det vara så nu också, att ekonomernas prognoser är alltför pessimistiska? I så fall har Vänersborgs kommun massor av pengar som kan användas i kärnverksamheterna…

Men det finns en fråga som förföljer mig hela tiden – varför har staten skickat över 100 miljoner kronor till Vänersborg som inte kommunen använder annat än till “överskott”?