Arkiv

Archive for 16 februari, 2019

BUN: Bokslut 2018

16 februari, 2019 Lämna en kommentar

”Barn- och utbildningsnämndens verksamhet består av två huvudsakliga områden; förskola och grundskola/grundsärskola samt två stödverksamheter; administration och elevhälsa.”

Så börjar den så kallade ”långa verksamhetsberättelsen” för barn- och utbildningsnämnden (BUN). Verksamhetsberättelsen ska bli föremål för behandling på nämndens kommande sammanträde måndagen den 18 februari. Den utgör också nämndens bokslut för verksamhetsåret 2018.

”Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets resultat med övergripande analys, personal- och målavstämningar samt redovisning per anslagsbindningsnivå och investeringar.”

Innan jag tittar lite mer på den långa verksamhetsberättelsen kan det kanske vara på sin plats att se hur nämndens uppdrag ser ut. Det kan vara bra att veta…

”Kommunfullmäktige är huvudman för utbildning inom skolväsendet och ansvarar för att i enlighet med nationella lagar och styrdokument bedriva en likvärdig utbildning för alla barn oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden. Alla barn i kommunen ska ha lika tillgång till utbildning. Barn-och utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra huvudmannauppdraget. Huvudmannens ansvar gentemot enskilda skolhuvudmän är att fördela resurser i enlighet med den resursfördelning som fastställs för den kommunala skolan. I de fall som enskilda huvudmän anordnar förskolor och enskild pedagogisk omsorg är kommunen tillsynsmyndighet.”

Det är ”tungt” – ”i enlighet med nationella lagar och styrdokument”… Det är viktigt att ha detta i minnet, ”nationella lagar och styrdokument”.

En viktig del i den kommunala styrningen är att göra en avstämning mot kommunens mål och se om målen har uppnåtts. Det gör nämnderna efter årets slut. I Vänersborg markeras måluppfyllelsen i form av ”ploppar” –  gröna om målet har uppnåtts, gula om det delvis har uppnåtts och en röd plopp om de inte har uppnåtts.

Jag blir emellertid aldrig riktigt klok på kommunens målstyrning. Det har jag gett uttryck för många gånger. Dock vet jag att hela processen sysselsätter en massa människor med dokumentation, statistikinsamling, utvärdering, analys osv osv… Om resultaten sedan på något sätt används för att utveckla kommunen och göra den bättre, låter jag vara osagt. I teorin ska det vara så… Men jag har hittills aldrig varit med om att kommunfullmäktige till exempel har anslagit mer pengar till barn- och utbildningsnämnden för att nämnden ska få bättre förutsättningar att omvandla sina röda ploppar till gröna…

Bokslutet för BUN för år 2018 är 9 gröna, 7 gula och 8 röda ploppar. De flesta av plopparna var med redan i den korta verksamhetsberättelsen som redovisades i januari. Och då kommenterade jag åtminstone några av ”resultaten” i en blogg. (Se ”Mandatperioden första BUN”.) I den långa berättelsen finns det dock några fler mål, eller nåt…

Jag får erkänna att jag inte riktigt förstår. I målavstämning redovisas nämligen både barn- och utbildningsnämndens uppfyllande av kommunens inriktningsmål, som är fullmäktiges övergripande viljeinriktning utifrån fullmäktiges tolkning av visionen. Och nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås…

Hmm…

När det gällde inriktningsmålen var det 3 gröna ploppar, 3 gula och 3 röda; på förväntade resultat 6 gröna, 4 gula och 5 röd ploppar.

Jag lämnar de olika målen och resultaten till de som är intresserade. De går att ladda ner här.

I den långa verksamhetsberättelsen beskrivs år 2018 ur ”ren och skär” ekonomisk synvinkel.

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett underskott om -2,6 milj kr för år 2018. Det är en avvikelse mot budget med 0,3 %. Vi ska också komma ihåg att den elevökning som har pågått under de senaste åren fortsatte under 2018. Snittökningen för 2018 var 66 fler elever än föregående år. Det är självklart att fler elever kräver ytterligare personal och lokalytor, mat, special- och idrottssalar osv.

Den största delen av nämndens intäkter kommer naturligtvis från kommunalskatten via fullmäktiges budget. Budgeten för förra året var på ca 776 miljoner kr. Statsbidragen utgjorde sedan ca 100 milj kr av BUN:s totala anslag. Det var ungefär 11% av BUN:s totala inkomster. Övriga intäkter, 36 milj kr, kom främst från barnomsorgsavgifter och försäljning av verksamhet till andra kommuner.

Statsbidragen är viktiga tillskott till nämndens ekonomi. Helt nödvändiga egentligen, för utan dessa bidrag hade kvaliteten i nämndens verksamheter varit betydligt lägre. Men en del av statsbidragen är riktade. Och de skapar en del problem:

”De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att de är värdefulla och omfattande intäkter så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

BUN:s kostnader fördelar sig på följande vis:

 

Vi ser att den allra största delen går till personal. Personalkostnader utgör även en stor del av kostnaderna i de andra ”tårtbitarna”.

Förvaltningen har också redovisat hela omkostnadsbudgeten, dvs de pengar som inte går till kostnader för pedagogisk personal. Omkostnadsbudgeten är på 358 milj kr.

Ca 41 % av ”omkostnaderna” är interna kostnader. BUN betalar framför allt en massa pengar till samhällsbyggnadsnämnden för hyror, måltider, städ och vaktmästeri.

Förvaltningen påpekar också att:

”Okompenserade ökningar av kostnader gällande till exempel lokalhyror resulterar i en minskad fördelning direkt ut i verksamheterna (barn- och elevpeng) och påverkar kvalitet och resultat.”

Nämnden är ju tvingad att lösa lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) med en massa moduler…

Det står ganska mycket annat i en långa verksamhetsberättelsen. Jag tänkte dock avsluta redogörelsen med att till sist nämna läget på lärarfronten.

För att få undervisa i förskola och grundskola är det enligt skollagen krav på legitimation samt behörighet i de ämnen man undervisar i. (Får kommunen inte tag på legitimerade lärare kan den anställa obehöriga lärare under högst ett år i taget.) I augusti 2018 var andelen legitimerade förskollärare 84 %, andelen legitimerade lärare åk F-6 89 % och åk 7-9 69 %. (Det var dock inte givet att alla med legitimation hade behörighet i det ämne de undervisade i.)

Arbetet med budgeten för år 2020 har börjat. Vi får se vart det leder. Förvaltningen skriver i bokslutet:

”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”

Fast det blir det nog inget av med…

%d bloggare gillar detta: