Hem > Budget 2020, KS 2019, Nyheter och politik > KS: Budgetramar

KS: Budgetramar

Imorgon ska kommunstyrelsen besluta om de budgetramar som ska gälla för kommunens nämnder och styrelser, när de under våren ska arbeta fram sina budgetar för 2020. Ramarna är ”tajta”, inga nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Det är dock inte den slutliga budgeten för 2020 som ska fastställas. Det gör kommunfullmäktige den 19 juni.

Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter håller sig inom anvisade ramar. Det spelar ingen roll om t ex socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, vilka det inte finns, så finns det inte. Socialnämnden måste lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna). Med andra ord, socialnämndens budget måste innehålla besparingar.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat på att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och kanske till och med förödande för verksamheten. Då kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Jag vet inte om kommunstyrelsen har gjort det under de senaste åren. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige den senaste mandatperioden. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag…

Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som formellt lägger fram förslaget till budgetramar. Man får väl ändå förmoda att hela den styrande minoriteten, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, står bakom förslaget.

Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som har titeln ”Anvisningar för budget 2020. Ekonomisk plan 2021-2022”:

”Vi går mot tuffare tider”

Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:

”Från 2019 prognostiseras högkonjunkturen övergå till att bli normalkonjunktur. Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas. Kommunerna går från en stark ekonomi till en svagare. Framöver uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader. Det kan innebära skattehöjningar och neddragningar.”

Det betonas särskilt i underlaget att antalet personer i arbetsför ålder, dvs de som betalar skatt, relativt sett minskar, samtidigt som behoven ökar inom förskola, skola och äldreomsorg därför att de yngre respektive de äldre, dvs de som inte ”lönearbetar”, ökar både i absoluta och relativa tal.

Budgetanvisningarna innehåller även en befolkningsprognos. Det kan vara värt att återge sammanfattningen:

”• Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 2 700 personer från 2018 till 2027 eller ca 1 % per år.
• De flesta åldersgrupperna ökar.
• Antalet barn och ungdomar i grupperna från 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 112 personer per år.
• Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) har legat ganska konstant, men från år 2019 börjar också denna grupp öka.
• Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 664 personer fram till år 2027.”

Det beräknas att invånarantalet i Vänersborgs kommun kommer att uppgå till 42.304 personer år 2027. Det ska jämföras med 39.151 år 2017.

Innan jag tittar lite noggrannare på de föreslagna budgetramarna finns det en del andra aspekter som måste nämnas.

Kommunerna har inte helt fria händer att möta de ekonomiska utmaningarna. Kommunallagen reglerar vad som gäller:

”Kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen måste också ha reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer.”

Det finns en del undantag från detta. Kommunerna kan t ex använda överskott från tidigare år till att täcka tillfälliga underskott i en budget. Vi pratar då om något som kallas resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborg har 50 milj kr avsatta i en sådan reserv.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. Det kan vara av intresse att också titta på våra grannkommuner. Trollhättans skattesats är 21:56, Grästorps 21:57, Uddevallas 22:16, Färgelandas 22:26, Lilla Edets 22:37 och Melleruds skattesats 22:60.

”Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas.”

Så står det alltså i handlingarna. Det betyder att skatteunderlaget faktiskt kommer att öka, men att ökningen inte blir lika snabb eller lika stor som förra året/åren.

Skatteunderlaget ökade 2018 med 3,6% och i år (2019) beräknas det öka med ”bara” 3,0%. En långsammare ökningstakt således, vilket fortsätter nästa år (2020) då ökningstakten också prognostiseras till 3,0%. Det ser faktiskt ljusare ut 2021 och 2022, ökningen av skatteunderlaget beräknas öka med 3,9% respektive 4,0%. I absoluta kronor ser det ut så här, men notera att här räknas de generella statsbidragen in i skatteintäkterna:

Skatteintäkterna, inklusive de generella statsbidragen, beräknas alltså öka med 66,9 milj kr nästa år. (Och ytterligare 74,8 milj år 2021.) Det är tämligen mycket pengar.

En viktig inkomstkälla för kommunerna är, som till viss del framgår av ovanstående, statsbidragen. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och 2018 från de sk ”välfärdsmiljarderna”. År 2019 sjunker bidraget till 44 milj kr. Det beror på att statsbidraget till en större del grundar sig på antalet invånare, tidigare viktades antalet nyanlända extra. År 2020 sjunker bidraget från ”välfärdsmiljarderna” till 38 milj och år 2021 till 27 milj kr. Det är ett stort och viktigt tapp för Vänersborgs kommun. Det är faktiskt också så, vilket kanske kan intressera, att Vänersborgs andel av invånarna i Sverige minskar, trots att kommunen ökar i absoluta tal. Det innebär att även om de totala statsbidragen ökar, så kommer Vänersborg att få en mindre andel av dem i fortsättningen.

Så här ser hela resultatbudgeten ut:

Till diskussionen om budget och budgetramar hör också lite historia.

I 2018 års bokslut redovisas en förbättring av eget kapital med 5,3 milj kr. Det var 3 milj kr bättre än planerat. Det ska också nämnas, och det är viktigt, att i resultatet ingår en realisationsvinst på 8 milj kr. Enligt de som kan detta så får inte realisationsvinster räknas in i balanskravsresultatet. Det blir då egentligen negativt, och kommunallagens krav på överskott uppnås inte.

Förra året gick nämnderna, dvs verksamheterna, med ett underskott på 20 milj kr. Och det trots att socialnämnden under året fick ett tilläggsanslag om 27 milj kr (=engångsbelopp).

I årets (2019) mål- och resursplan är kommunens resultat budgeterat till ungefär +37 miljoner. Det är mycket tveksamt om detta uppnås. Socialnämnden har redan flaggat för att den inte kan skära ner verksamheterna så att nämnden kan hålla sig inom budget. Det är även mycket tveksamt om socialnämnden klarar sig med de pengar den får för 2020… (Läs mer om detta i dagens blogg från Lutz Rininsland, V: ”När kommer nämndens begäran?”)

Det kommer inte heller barn- och utbildningsnämnden att göra. Förskolor och grundskolor, för att inte prata om personalen, går redan nu på knäna. Det ökade elevantalet, de ökade hyrorna (t ex alla moduler) gör att pengarna inte kommer att räcka till år 2020. Däremot finns det faktiskt 10 milj kr avsatta som en reserv i kommunstyrelsens förfogandeanslag år 2019. Pengar från denna reserv kan ”avropas” av barn- och utbildningsnämnden om det sker:

”en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

Då får barn- och utbildningsnämnden:

”ett budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng.”

Vi får se om det blir någon elevökning i år. Det är inte säkert. BUN:s ”problem” är den elevökning som var under den förra mandatperioden. Jag har inte exakt siffra i huvudet, men det handlar om 800-900 elever de senaste 4 åren. Beslutet som gäller i år, och som är citerat ovan, betyder att BUN får ungefär 53.000 kr mer om elevökningen i år blir 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.) Det finns ingen sådan här reserv i förslaget till rambudget för år 2020.

I förslaget till budgetramar för 2020 från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avsätts alltså inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna, varken till social- eller barn- och utbildningsnämnden. Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Däremot avsätts 100 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i många andra kommuner.) Inflationskompensationen är 1% (sammanlagt ca 7 milj kr), trots att inflationsprognosen ligger högre. (Det är inte heller alla kommuner som avsätter pengar till inflationen.)

Budgetramarna kommer enligt prognosen att ge ett överskott till kommunen år 2020 på 36,2 milj kr. (En del av överskottet beror på ”teknikaliteter”, avskrivningar på investeringar räknas annorlunda än tidigare.) Det är en önskedröm. Jag skulle vilja hävda att det inte finns en chans att socialnämnden kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara, det är bara att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare etc… Om partierna vill detta förstås, de sa ju annat i höstens val, men det är ditåt det lutar med de föreslagna ramarna… I budgetbeslutet som gäller för i år (2019) finns det även en särskild passus som handlar om skolan:

”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Jag har svårt att se att dessa tankar på något sätt återspeglas i ramförslaget för år 2020… (Men som jag sa i början, det är inte den slutliga budgeten som ska tas imorgon. Det är ”bara” ramarna.)

Men jag anser att det inte är ok att lägga en budget som är en ”önskedröm”, det är inte ok att gömma förväntade ”röda siffror” bakom prognosernas ”svarta”. Enligt min mening måste en budget vara realistisk och dessutom se till att verksamheterna kan fungera. Jag tror att det är svårt att undvika en skattehöjning, om man ska vara realistisk. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Det går också att använda de 50 miljoner som är avsatta i resultatutjämningsreserven (RUR). Sedan måste politikerna också fundera över rimligheten att lägga t ex 20 miljoner till arenan varje år och 7 miljoner till Vattenpalatset…

Sedan kan man ju önska att den socialdemokratiska regeringen ska höja statsbidragen, men det hör nog också till önskedrömmarna.

  1. Karin Nilsson
    27 februari, 2019 kl. 11:58

    Tack för bra redovisning och skattehöjning är inte önskvärt. Arenan och Vattenpalatset kan kanske få mindre bidrag eller är det en omöjlighet? Att spara på personal inom äldreomsorgen är ju bara en droppe i det stora hela, dessutom så sliter man på de som arbetar nu. Hur länge till ska de orka?? Dessutom undrar jag hur tusan man kan spara genom att flytta både Nyhaga och Regnbågen men jag är ingen ekonom utan ser bara andra förluster i denna flytt!

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: