Hem > NPM > Målarbete – till nytta för vem? (2/3)

Målarbete – till nytta för vem? (2/3)

Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg, ”Målarbete – till nytta för vem? (1/3)”.

NPMI NPM-rapporten ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar… Till nytta för vem?” av Gunilla Ryd och Kerstin Eld (du kan hämta rapporten här) diskuteras följderna av införandet av NPM.

Författarna delar upp följderna i olika kategorier. När det gäller kategorin effektivitet menar författarna att resurserna inte används optimalt när olika enheter i t ex en kommun konkurrerar med varandra och sinsemellan debiterar för verksamheten. Författarna skriver, och här är det nog en och annan som känner igen sig från Vänersborg:

”Det är t.ex. vanligt att den kommunala fastighetsförvaltningen debiterar kommunens egen skolförvaltning för hyra av skollokaler, d.v.s. förvaltningens tjänstemän utför ett fullständigt onödigt arbete, där kommunen betalar till sig själv. Det kan också leda till att lokaler, trots ett klart behov, får stå tomma p.g.a. att staten eller kommunen ska betala höga marknadshyror till sig själv.”

nonoDet finns inget belägg för att NPM har lett till att kostnaderna totalt sett har sjunkit för de olika verksamheterna. Det har t ex blivit allt sämre resultat i den svenska skolan samtidigt som den har blivit dyrare. Det är likadant inom sjukvården – jämför de vårdmanifestationer som genomfördes på flera orter i Sverige igår med budskapet ”En annan vård är möjlig!”. För att inte tala om polisväsendet…

Karin Berg skriver i SVT Opinion den 28 augusti (se här):

”När skolan blev en marknad blev pedagogiska idéer om elevernas självständiga arbete ett lockande tilltag för huvudmannen för att göra skolan mindre kostsam.”

Eller också resulterar de sjunkande kostnaderna istället i ökad vinst för de privata utförarna…

När det gäller att mäta effektivitet så måste verksamheterna redovisa – och då ska allt ha fått prislappar och alla resultat gå att mäta. Det här leder till en allt större byråkrati… Redovisningarna, och mätningarna, ligger dessutom till grund för lön och karriärmöjligheter.

Lena Marcusson, ordförande i regeringens värdegrundsdelegation skriver:

”Mål- och resultatstyrningen som effektiviseringsmodell, både på statlig och kommunal nivå, anses ha fått oönskade konsekvenser i form av ökad byråkrati, t.ex. genom ett stort antal återrapporteringskrav och kvantitativa mätningar som snedvrider verksamheten.”

homo_economicusEtt viktigt inslag i NPM är de individuella lönerna.

NPM:s syn på människan är nämligen att hon är alltigenom rationell, strängt kalkylerande och nyttomaximerande – att hon drivs av konkurrens och av att ta sig fram på andras bekostnad. Den här synen på människan, ”Homo economicus”, har för övrigt tämligen begränsat stöd i forskningen.

Individuella löner leder ofta till missnöje och en känsla av orättvisa, framför allt planboknaturligtvis hos de som blir eftersatta. Men även chefer reagerar. Det tar mycket tid och kraft att sätta löner. Chefen ska ha samtal med alla anställda och för det krävs förberedelser. Dessutom ser alla anställda, och chefer, hur de individuella lönerna ofta leder till missämja, motsättningar, sämre erfarenhetsutbyte etc ute på arbetsplatserna. Trots detta, för att ta ett aktuellt exempel, fortsätter regeringen Löfven på den inslagna banan och accentuerar löneskillnaderna på lärarområdet med lärarlönelyft och förstelärare… Som alltså inte kommer alla lärare till del…

De negativa konsekvenserna märks tydligt i verksamheterna men åtgärderna för att ta itu med problemen (om någon nu gör något överhuvudtaget) riktar in sig på ”verkningarna”, inte orsakerna:

”Symtomatiskt är att efter att individuella löner införts i offentlig sektor har man ökat åtgärder för att sammansvetsa grupper och få det sociala samspelet att fungera bättre, s.k. teambuilding. Ofta anlitas externa konsulter för just detta, vilket ytterligare driver upp kostnaderna.”

Och det här känner vi också igen väl från Vänersborg…

polisGunilla Ryd och Kerstin Eld tar i rapporten bland annat exempel från polisen:

”Polisförbundets Lena Nitz pratar om ett yrke, kidnappat av en ekonomisk modell, där verksamheten styrs av att lönen är kopplad till hur många s.k. pinnar man samlar. Det gör t.ex. att man koncentrerar sig på att göra ett stort antal utandningsprov i stället för att ta alkoholister i trafiken, eftersom man inte kommer upp i lika stort antal ”pinnar” då. Ett annat sätt att samla löneökande ”pinnar” är att hålla flera korta förhör i stället för ett längre.”

Verksamheten blir lidande för behovet av att mäta. Det här skrev Maciej Zaremba i en mycket uppmärksammad artikelserie i Dagens Nyheter under 2013 om när det gällde sjukvården i Sverige. (Se här.) Det var för övrigt genom Zarembas artiklar som begreppet NPM blev allmänt känt i den svenska debatten.

Zaremba skriver (se här):

”Då patienter förr kunde söka vård för flera problem hos en läkare, måste de nu uppsöka en doktor för den onda ryggen, en annan för andnöden, en tredje för en annan åkomma. Allt enligt en modell som också tillämpas vid tillverkningen av till exempel ett schampo.”

Fackföreningarnas roll i NPM-systemet har minskat som ett resultat av de individuella lönerna. Trots det har de fackliga ledningarna varit positiva till dessa löner.

npm2Införandet av NPM har fått stora effekter på hälsa och sjukfrånvaro.

”NPM-ledarskapet bygger på en strategi av individualisering. Detta uppnås genom ständiga förändringar; avdelningar omstruktureras ständigt och omorganiseras, uppdragen ändras så att den anställde förlorar sina stödjepunkter; det skapas en känsla av att tappa kontrollen. Svårigheter på arbetsplatsen internaliseras och ses som personliga misslyckanden, vilket i sin tur ofta leder till ohälsa, både fysisk och psykisk med ökad sjukfrånvaro. Denna utveckling förstärks av att lönerna har blivit individuella, och att löntagare konkurrerar i stället för att samarbeta. Och samtidigt försvagas fackföreningarna med dess kollektiva stöd och känslan av solidaritet.”

Arbetsmiljön på arbetsplatserna försämras med införandet av NPM, bland annat ökar omfattningen av stress, trötthet och utmattningssyndrom. De anställda har mindre psykisk energi och mer psykosomatiska symtom.

”Den typiska patienten i den gruppen (som lider av någon form av psykisk ohälsa; min anm) är en kvinna, hon är väldigt ambitiös, och har aldrig varit sjuk tidigare i sitt liv.”

npm3

Den typiske chefen i NPM-systemet hämtar sin inspiration från företagsvärlden. Det är lite av grundbulten i NPM-ideologin. NPM betraktar:

”ledarskap som något fristående från kunskap om verksamheten.”

rektor3NPM-tänket leder till särskilda chefsutbildningar/ledarskapsutbildningar, frikopplade från verksamheten. Inte alltför sällan väljs därför också chefer från det privata näringslivet i stället för någon med erfarenhet av verksamheten…

Influenserna från näringslivet syns också ofta i de begrepp som började användas… Så har tex förskolechefer kallats för affärsområdeschefer (innan den nya Skollagen) och i verksamheten beskrivs patienter som kunder som konsumerar tjänster och sjukvården som produktion…

Cheferna saknar ofta kompetens om verksamheten ”på golvet”. Det gör det svårt eller omöjligt för cheferna att gå in i konkreta diskussioner med de anställda. Det leder ofta i stället till ett auktoritärt ledarskap. Chefen tillgriper lätt krav på lojalitet och disciplinerad lydnad och de anställdas roll inskränks till att genomföra order.

tystnadDet har vi exempel på även från vår egen kommun. Ibland går det till och med så långt att offentlighetsprincipen inte respekteras utan personalen tvingas till tystnad. Det skapas en tystnadskultur. Och politiker och allmänhet får inte veta hur verksamheten fungerar… Trots att öppenhet är en förutsättning för att få så bra verksamhet som möjligt.

För att effektivisera de offentliga verksamheterna ska allt, som sagt, omvandlas till mätbara värden. För detta krävs kontroller och mätningar. En särskild byråkrati växer fram som sköter detta. Och det inte sällan samtidigt som de som ”gör jobbet” minskar i antal…

linjalFör att kunna kontrollera och mäta verksamheten måste den inte bara utföras, utan också dokumenteras. Först då kan verksamheten följas upp och utvärderas. Vilket också har lett till att en hel utvärderingsindustri har vuxit fram kring privata konsultbolag…

Det är nog inte många anställda, patienter, kunder, brukare, elever, föräldrar och invånare som inte känner av följderna, mer eller mindre, av det styrsystem som går under beteckningen New Public Management.

Men det finns ytterligare följder av införandet av NPM…

.

PPS. Denna blogg är alltså andra delen av tre. Fortsättning följer alltså…

Kategorier:NPM Taggar:,
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: