Arkiv

Archive for the ‘arbetsmiljö’ Category

Politikers arbetsmiljöansvar (2/2)

5 september, 2017 Lämna en kommentar

OBS! Detta är en fortsättning på gårdagens blogg – se ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”.

Har en person som sitter i kommunfullmäktige, som t ex jag, ett särskilt ansvar? Och hur förhåller det sig då, om tjänstemännen på byggnadsförvaltningen verkligen ”mår dåligt” av ”kritik”? Det är ju det som paret Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) hävdar.

AVJust det här tänkte jag titta närmare på. Jag utgår från vad Arbetsmiljöverket skriver på sin hemsida. (Se ”Politikers arbetsmiljöansvar”.)

Arbetsmiljöverket (AV) skriver att politikerna i kommunfullmäktige och nämnderna är de yttersta representanterna för kommunen som arbetsgivare. Och så är det.

arbetsgivare2Vad innebär det att vara ”arbetsgivare”?

AV skriver:

”Som politiker i fullmäktige ger du förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet.”

Det innebär att kommunfullmäktige har dessa uppgifter (fortfarande enligt AV):

  • ”Fastställa en skriftlig arbetsmiljöpolicy i samband med att mål och riktlinjer tas fram för kommunen eller landstinget”
  • ”Fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna och ta in uppgifterna i reglementen för nämndernas verksamhet och arbetsformer”
  • ”Se till att ingen arbetsmiljöfråga hamnar mellan nämnderna”
  • ”Följa upp att nämnderna driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicyn”
  • ”Ge nämnderna ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbetet i fullmäktiges årliga budgetbeslut”

yttrandeJag kan inte se att det här innebär att politiker inte får framföra kritik mot kommunens tjänstemän i t ex en blogg. Kan Bo Dahlberg (S) och LEW (M) se det?

Nämndspolitiker i sin tur har skyldighet att se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Vänsterpartiets ledamot i nämnden är Pontus Gläntegård, inte undertecknad.

AV skriver vidare att:

”Merparten av arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen.”

Och då gäller det för politikerna och den högste chefstjänstemannen, dvs kommundirektören, att:

”Se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet.”

chef2_2Sammanfattningsvis så tycks det mig som att arbetsgivaransvaret för kommunfullmäktigeledamöter innebär att politikerna ska förse förvaltningarnas chefer med verktyg så att de kan utföra arbetsmiljöarbetet. Det är inte så att fullmäktigeledamöterna ska utföra det själva. Det betyder som jag tolkar det att en tjänsteman som har ett arbetsmiljöproblem ska anmäla det till sin chef och hanteras av kommunens organisation enligt arbetsmiljöpolicyn och det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det står inte någonstans att ledamöter i kommunfullmäktige inte får ha synpunkter eller kritisera. Och samma lagar och grundlagar gäller för fullmäktigeledamöter som för alla andra. Det står inte heller någonstans att det ingår i chefernas arbetsmiljöarbete att försöka tysta kritik. Det blir helt enkelt galet om man försöker skapa ”syndabockar” utanför organisationen bara för att minska fokus på den egna verksamheten.

Sedan kan Arbetsmiljöverket kopplas in om det krävs.

”Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljölagen och kontrollerar vid inspektioner att arbetsgivaren följer föreskrifterna för arbetsmiljön.”

Det är kanske till Arbetsmiljöverket som Dahlberg och Eckerbom Wendel borde ha vänt sig. Inte till kommunfullmäktiges ordförande Ljunggren.

cirkusJag tror att ett sätt att lösa den här cirkusen är att politikerna i byggnadsnämndens presidium, dvs Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), tillsammans med förvaltningschef Sophia Vikström, börjar granska tjänstemännens beslutsunderlag betydligt noggrannare. Finns det tveksamheter, faktafel, oklara slutsatser etc så bör underlagen skickas tillbaka till tjänstemännen för bearbetning och omarbetning – innan ärendet tas upp för beslut i nämnden. Det är bättre att utkräva ansvar från en ”byggnadshandläggare” än att klaga på en bloggare.

Jag anser att det faktiskt är en del av arbetsmiljöansvaret att skicka tillbaka underlag och ärenden för t ex rättelse av faktafel än att blunda och bara hålla med. Det inger inte heller förtroende, eller respekt, hos allmänheten och det är, tror jag, en stor del av anledningen till att så många invånare reagerar mot Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse.

Det här gäller som jag ser det för alla kommunala nämnder och förvaltningar.

Dahlberg och Eckerbom Wendel har också möjlighet att t ex kalla in en konsult för att genomlysa och styra upp byggnadsförvaltningens organisation och ansvar. Konsulten kanske också skulle identifiera vilka de tjänstemän är som skapar underlag som ger skäl för tvivel.

trott_larareNu har jag skrivit många, många bloggar där jag tar upp, analyserar och kommenterar skrivelsen från Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), ordförande och vice ordförande i byggnadsnämnden. Nu får det vara bra.

Men jag hör av mig om något nytt inträffar på byggfronten… Yttrandefriheten gäller ju även i Vänersborg.

.

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:

Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)

4 september, 2017 1 kommentar

pergamentrulleEn läsare har bett mig ta upp ytterligare en aspekt av den minst sagt unika skrivelse som ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) levererade och offentliggjorde i förra veckan. Det är aspekten om politikers arbetsmiljöansvar. Förhoppningsvis har jag sedan behandlat alla aspekter…

Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse avslutades med en vädjan om hjälp:

help2”På uppdrag av en enig byggnadsnämnd skriver vi nu till Kommunfullmäktige för att be om hjälp.”

Det står inte vilken hjälp de vill ha av fullmäktige och jag vet inte heller hur ordförande i kommunfullmäktige, Lars-Göran Ljunggren (S), tänker behandla denna vädjan. Det återstår att se.

arbetsmiljoAv skrivelsens innehåll att döma så är det personalens arbetsmiljö som står i fokus. Det är den som Dahlberg och Eckerbom Wendel vill ha fullmäktiges hjälp med. Det är den här aspekten som är den viktiga för Dahlberg och Eckerbom Wendel. Skrivelsens filnamn (det finns ingen rubrik) är ju också ”Information om arbetsmiljön i byggnadsnämnden”.

I skrivelsen anges ett antal skäl till att mitt bloggande påverkar byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen och att det ger upphov till arbetsmiljöproblem. De menar att mitt bloggande leder till att:

”Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen.”

nordkroken2017_5Det här anser jag vara en felaktig beskrivning. Hela diskussionen handlar ju om ett ärende, nämligen ”Arnes” fritidshus på Nordkroken. Och ”dold agenda”? Vem har sagt att byggnadsnämnden har ”en dold agenda”? Inte jag i varje fall. Jag tycker att det här argumentet är svagt när man diskuterar personalens arbetsmiljöproblem.

Vidare skriver de att:

”Tjänstemän i en kommun har mycket små möjligheter att förklara och kontra i de ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild.”

Och det stämmer. Så är det i många yrken och för många människor. Men det är sådant som yttrandefriheten leder till, vissa skriver i tidningar, vissa är med i TV – och andra yttrande_grundlagenbloggar. Så? Inte går det att inskränka yttrandefriheten eller tryckfriheten av denna anledning. (Har förresten någon försökt att ”förklara och kontra”?) Det här är också ett svagt argument i en diskussion om arbetsmiljön.

Dahlberg och Eckerbom Wendel skriver:

”Konsekvenserna av bloggandet blir att ”sanningen på stan” att byggnadsnämnden i Vänersborg är krånglig och motvalls stärks.”

Det här argumentet tycker jag att man helt kan bortse från. De vänersborgare som har kommit i kontakt med byggnadsnämnden har nog sina åsikter om nämnden klara för sig oavsett vad jag skriver. Och hur ska man veta att uppfattningarna ”stärks”? Det är ju inte ens troligt att de läser bloggar.

Den sista meningen som jag kan hitta i skrivelsen, som handlar om den konkreta arbetsmiljön, är följande:

”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen.”

valdAtt försöka ”påverka” någon kan ju aldrig vara ett arbetsmiljöproblem, såvida det inte sker med typ våld eller hot om våld. Dessutom, de som jag har försökt påverka är ju politikerna i byggnadsnämnden. Det är ju de som fattar beslut… Fast inte har jag försökt få någon att bryta mot lagen. Det är faktiskt skamligt, kränkande och möjligtvis förtal att påstå något sådant. Det är precis som innan inte heller något hållbart arbetsmiljöargument.

Jag tycker inte att Dahlberg och Eckerbom Wendel på något sätt kan motivera sin uppfattning att mina bloggar leder till arbetsmiljöproblem. Är det så att vissa tjänstemän eventuellt inte kan hantera saklig och välgrundad kritik, så måste de lära sig det. Precis som alla andra tjänstemän t ex poliser, lärare etc.

Bo Dahlberg säger till TTELA:

”flera av dem mår dåligt”

Det står inte i skrivelsen att personalen på byggnadsförvaltningen mår dåligt. Det säger alltså Dahlberg till TTELA. Mår tjänstemännen dåligt för att deras ”professionalitet och kompetens ifrågasätts”? Jag vet inte. Men att ha en annan åsikt innebär ju inte att ”professionalitet och kompetens ifrågasätts”. Det innebär bara att de kan fel i just det här ärendet om ”Arne”. Och fel kan vem som helst ha någon gång.

remindSedan tycker jag att det kan vara på sin plats att påminna om att det här med att byggnadsförvaltningens tjänstemän ”mår dåligt” är ett påstående som med jämna mellanrum har framförts också på byggnadsnämndens egna sammanträden eller till enskilda politiker efteråt. Det riktas då mot politiker i nämnden som på någon vis riktar kritik mot tjänstemännens underlag. (Det här har jag flera källor på, från ledamöter från flera partier.) Det får mig att tro, rätt eller fel, att det är ett argument som används för att tysta kritik. Och så får det naturligtvis inte vara. Men visst fråntar det en ganska stor del av syftet med skrivelsen när det är känt att detta argument har använts vid ett flertal tillfällen i ”byggnadssammanhang”? (Det är för övrigt en del kommuninvånare som ”mår dåligt” i sin kontakt med olika kommunala tjänstemän…)

Rent juridiskt, och även moraliskt skulle jag vilja påstå, så finns det inget som förhindrar folk i Vänersborg att kritisera byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen. Det spelar egentligen ingen roll om någon tjänsteman ”mår dåligt”. (I en tidigare blogg hade jag ett resonemang om hur tjänstemän kan få kritik. Jag upprepar inte detta igen. Se ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”.)

Men om personen som kritiserar sitter i kommunfullmäktige, som t ex jag? Det tar jag upp i del 2.

.

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) famösa skrivelse:

Ingen riskbedömning inför BUN-beslutet

22 november, 2015 Lämna en kommentar

Affären Nattugglan fortsätter.dialog

Vänsterpartiet har samtalat med både personal och föräldrar på Nattugglan och antagligen tagit del av de flesta argument som finns för att inte lägga ner Nattugglan och flytta barn och personal till Vänerparken. Vid det tillfälle som jag pratade med personalen hade inga andra politiker gjort det. Kanske har ordförande Mats Andersson (C) haft tillfälle till dialog senare.

Det här med att samtala med kommuninvånarna, i detta fall föräldrarna, inför beslut är en viktig och djup demokratisk fråga. Och det är inte första gången som representanter för de styrande missar denna ”lilla aspekt”. Demokratin stannar alltför ofta vid fina skrivningar i olika typer av dokument… (Det såg vi inte minst i fullmäktigedebatten om skogsområdet vid Kindblomsvägen i onsdags, se ”En demokratisk fars”.)

Men det här med att samtala med de anställda har en annan dimension, en juridisk…

AVSå här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (se ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten” utgiven av Arbetsmiljöverket, kan hämtas här):

”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt.”

”När ändringar i verksamheten planeras skall…” måste innebära vad jag förstår att en riskbedömning måste föregå ett beslut, som i det här fallet när barn- och utbildningsnämnden beslutar om att lägga ner Nattugglan och flytta personalen (och barnen) till lokalerna i Vänerparken. bryta_ben

Det har inte gjorts…

En riskbedömning är aktuell i det här fallet eftersom riskbedömningar inte bara handlar om risk för fysiska skador.

”Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär.”

judgeI föreskrifterna står det också:

”Det systematiska arbetsmiljöarbetet … skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.”

Arbetsmiljöverket blir ännu tydligare genom att ge konkreta exempel:

”De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten.”

nattugglanDet borde ha skett en riskbedömning innan beslutet om Nattugglans nedläggning och flytt fattades. Jag kan inte tolka det på annat sätt. Men arbetsgivaren, dvs Vänersborgs kommun, har alltså inte gjort någon sådan innan barn- och utbildningsnämnden tog beslutet.

Personalen på Nattugglan borde också ha fått yttra sig innan beslutet, eftersom:

“arbetstagarna, skyddsombuden … [ges] möjlighet att medverka.”

riskanalysVänersborgs kommun har tänkt sig att göra en riskbedömning i efterhand, i samband med att projekteringsarbetet startar. Enligt min mening är detta alldeles för sent och jag undrar verkligen vad de fackliga organisationerna säger om detta förfarande…

Som jag ser det, så är avsaknaden av en riskbedömning ytterligare en stor brist i det underlag som lades fram inför BUN:s beslut.

Förresten…

I en tidigare blogg nämnde jag att jag hade skickat en fråga till barn- och ungdomsförvaltningen. Det var med anledning av följande passage i det underlag om Nattugglan som lämnades till nämnden inför beslutet:

”Av säkerhets-/utrymningsskäl får inte andra våning användas för verksamheter med barn. Det är just nu osäkert om vuxna får sova i lokalerna utan att utrymningsvägarna kompletteras med brandstege e dyl.”

inget_svarJag ville helt enkelt vilja ha de handlingar som skrivningarna grundade sig på. Det var förra onsdagen, för drygt en vecka sedan alltså. Jag har fortfarande inte fått något svar…

Det känns lite som att de fakta som nämnden hade som underlag inför beslutet hade större brister än jag vid första anblicken kunde drömma om.

Kanske skulle barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) ägna mer tid åt att se till att nämndens underlag blev vederhäftigare än att skriva debattartiklar med ogrundade insinuationer om Vänsterpartiets arbete.

.

skl_broschyrPS. Det här blir ett lite längre PS angående politikers arbetsmiljöansvar. Politiker har faktiskt ett sådant.

Den 9 september i år var juristen Sven-Erik Alhem i Vänersborg och genomförde en arbetsmiljöutbildning för förtroendevalda. Då fick också alla politiker broschyren ”Så klarar du arbetsmiljöansvaret” från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (Kan laddas ner här.)

Jag återger några citat från denna skrift som har bäring på min blogg.

”Det är väsentligt att du som förtroendevald är medveten om ditt uppdrag och ditt ansvar som arbetsgivare.”

”Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats.”

”Enligt arbetsmiljölagen är du och andra arbetsgivarrepresentanter bland annat ansvarig för att ‘vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa’.”

”[Skydds]ombudet ska också delta vid planeringen av nya eller ändrade arbetslokaler eller arbetsmetoder och medverka vid de riskbedömningar som ska göras, till exempel … vid planering av förändring av verksamheten.”

”Viktigt att komma ihåg är att nämnden alltid har det yttersta arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön, och därför regelbundet måste följa upp hur denna ser ut. Är arbetsmiljön otillfredsställande är det nämndens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder.”

BUN kritiseras av Arbetsmiljöverket

Imorgon måndag sammanträder Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN). De viktigaste frågorna handlar om ekonomi, vilket jag redogjorde för i gårdagens blogg (”BUN juni: Ekonomi”). Det blir som vanligt också en del information och naturligtvis även några beslut. BUN ska t ex lämna ett yttrande över utredningen ”Måltidsproduktion inom skola och social omsorg – kommunens framtida kök”.

Det här med måltidsproduktionen är inte lätt. Det är svårt att som lekman ha några synpunkter. Det jag kan säga som BUN-politiker är att det inte framgår hur stor kostnaden blir för BUN. Och det är en stor brist. (Den totala investeringen för måltidsproduktionen beräknas uppgå till 82,1 milj kr.) Utredningen anlägger inte heller några pedagogiska aspekter på måltidspersonalen i förskolor och skolor. Och det tycker jag är synd. Den här personalgruppen har ofta en viktig pedagogisk roll för barnen och eleverna, särskilt för barnen på förskolorna.

AVUnder punkten ”Information från förvaltningschef” ska nämnden få information om en nyligen genomförd inspektion av Arbetsmiljöverket (=AV).

Det är ord och inga visor från AV.

Det första avsnittet i AV:s inspektionsmeddelande handlar om ”undersökningar och riskbedömningar”. Här får BUN kritik för att det inte framgår vad en ”ändring” är. Det är nämligen så att arbetsmiljörisker ska bedömas vid ”ändringar”, så att förebyggande åtgärder kan vidtas. AV tänker närmast på ”rektors utökade uppdrag”. Kommunen kritiseras också för att varje skola har egna checklistor vid riskundersökningar/arbetsmiljöronder och till sist, på denna punkt, kritik för att det saknas metoder för att värdera och prioritera risker. Det sista, menar AV, kan i förlängningen :

”leda till att mindre allvarliga risker åtgärdas medan allvarliga risker blir kvar.”

I det andra avsnittet tar AV upp ”tillbud”. Här kräver AV att kommunen definierar vad ett tillbud är och vad det är som ska rapporteras. AV menar också att det måste finnas bättre rutiner för hur förvaltningen hanterar tillbuden.

rektor3Arbetsmiljöverkets tyngsta kritik mot kommunen handlar om rektorernas arbetsbelastning.

Och det är inte första gången…

I början på juli 2011 skrev Arbetsmiljöverket i ett brev till kommunen (se ”Brev från Arbetsmiljöverket till BUN”):

”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”

Rektorernas höga arbetsbelastning aktualiserades faktiskt ännu tidigare. Vad jag kommer ihåg, så har väl BUN egentligen inte diskuterat frågan överhuvudtaget, i varje fall inte i något beslutsärende. Inte under hela mandatperioden. Någon gång har nämnden informerats om att allt är bra typ. Ändå ansåg AV att det var viktigt att det var politikerna i nämnden som fattade beslut…

exhaustedNu, 28 maj 2014, skriver AV följande:

”Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen för rektorerna är mycket hög, samtliga ligger ständigt på maximala flexsaldot som tillåter upp till hundra timmar.”

Det här är oacceptabelt. Helt oacceptabelt!

Det är inte bara en oacceptabel personalpolitik – jag tror också att det här kan vara en viktig orsak till de allt sämre skolresultaten för våra elever. För det är inte rektorernas pedagogiska ledarskap som är orsak till arbetsbelastningen. Tvärtom, det pedagogiska ledarskapet är redan bortprioriterat…

AV fortsätter:

”Ni redovisar ett antal vidtagna åtgärder, så som biträdande rektorer och kanslister, i syfte att komma till rätta med rektorernas arbetsbelastning men Arbetsmiljöverket bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att rektorerna inte drabbas av ohälsa.
Ni saknar också tillräckligt väl fungerande rutiner för att följa upp rektorernas arbetsbelastning, både fortlöpande och vid förändringar samt för att vidta åtgärder när risker för överbelastning konstateras. Dessutom saknas stöd för rektorerna att prioritera arbetsuppgifterna när tiden inte räcker till.”

Som sagt, det är ord och inga visor.

Och…

naven_bordetDet här duger inte! Förvaltningen/BUN måste organisera om skolstrukturen. Skolenheterna är för stora och måste göras mindre. Då kan också alla biträdande rektorer bli rektorer över var sina skolenheter. Intendenter måste också anställas så att rektorerna kan få tid att bli pedagogiska ledare!

Det är min absoluta övertygelse.

Sedan kan man inte låta rektorerna ägna en hel dag i veckan, varje torsdag, 20% av arbetstiden, på kommunhuset. Rektorerna måste finnas ute på skolorna.

BUN ska avge svar till Arbetsmiljöverket senast 15 oktober. Jag tycker att BUN ska vänta med svaret så länge som möjligt… Så att nämnden får tid att diskutera igenom Arbetsmiljöverkets kravlista och förhoppningsvis också börja genomföra åtgärder – åtgärder som skulle kunna redovisas till AV.

Och det är politikerna som ska fatta besluten…

Kategorier:arbetsmiljö, BUN 2014

Personalenkäten 2012

4 maj, 2013 1 kommentar

antecknaVartannat år genomför kommunen en personalenkät bland sina anställda. Så i slutet på förra året var det dags igen. Lite spännande för alla inblandade… Den förra enkäten, hösten 2010, gav nämligen ganska nedslående resultat i många avseenden.

Då visade undersökningen, till exempel, att personalen trivdes allt sämre med kommunen som arbetsgivare. Och det är ju inte en helt oväsentlig aspekt när arbetsgivaren frågar sina anställda… Särskilt stort var missnöjet bland barn- och ungdomsförvaltningens personal. Då, vid den förra undersökningen, menade kommundirektör Ove Thörnkvist att det var ”vissa besparingar” och den negativa kritiken kring ”diverse byggnader som Arena Vänersborg” som förklarade resultatet.

Kommundirektören talade alltså om att det var kritiken i sig som var orsaken till det dåliga resultatet i undersökningen, inte arenan i sig. Eller arbetsgivaren i sig.

Nu är ju kritiken inte längre så ”högljudd”. Arenan står där den står… Och följaktligen blev årets resultat på den här frågan, om personalen trivs med Vänersborgs kommun som arbetsgivare, faktiskt bättre. I varje fall lite bättre…

Eller?

personalenkat

Nja, det var nog inte själva kritiken, i sig, som var problemet i undersökningen 2010. Det var nog något annat. Något mer grundläggande. Som fortfarande, två år senare, är lika aktuellt.

Kommunen kommenterar på sin hemsida resultatet på frågan om kommunen som arbetsgivare i årets undersökning:

”I förra mätningen var förtroendet för kommunen som arbetsgivare lågt. Dessutom tyckte personalen att möjligheten till kompetensutveckling var liten. I båda fallen har det skett ett positivt trendbrott och kurvorna har vänt uppåt, om än svagt.”

spanaVäldigt svagt uppåt får man väl säga…

Kommunen som arbetsgivare har definitivt något att ta tag i… Det går det inte att blunda för.

Drygt 2.300 anställda i kommunen har besvarat årets enkät (egentligen förra årets enkät, 2012), varav 845 i Barn- och Ungdomsförvaltningen. För två år sedan besvarades enkäten av 2.672 stycken.

Det gick att läsa om resultatet på kommunens hemsida i februari och i mars fick Barn- och Ungdomsnämnden en genomgång.

Kommunen själv sammanfattar resultatet av personalenkäten så här.

Det som är bra:

”Enkätsvaren visar att trivseln med arbetskamrater och den egna arbetsplatsen är fortsatt stor. Personalen tycker att verksamhetens mål är realistiska och möjliga att påverka. Den redan tidigare stora stoltheten över kommunens prisbelönta personalklubb har förstärkts ytterligare.”

Det som har blivit något sämre:

”Variationen mellan hur personalen upplever sina chefer är stor. Men resultatet i sin helhet visar att nöjdheten sjunkit något sedan förra mätningen.”

Det som inte alls är bra:

”Verkligt allvarligt är att fler personer uppger att de har blivit utsatta för hot och/eller våld av arbetskamrat eller chef.”

teacher_mathDet är kommunens sammanfattning av enkäten, som den uttrycks på hemsidan. Jag ska i det följande titta lite närmare på resultaten, i synnerhet när det gäller Barn- och Ungdomsförvaltningen. I Barn och Ungdom (=BU) arbetar framför allt pedagoger inom förskola och grundskola.

Det ser vid en jämförelse ut som om personalen inom barn- och ungdomsförvaltningen på många sätt trivs sämre än resten av kommunens personal. Det är en större andel som trivs sämre med sina chefer, sina arbetsuppgifter, arbetet i största allmänhet, arbetstiden och kommunen som arbetsgivare.

Knappt 30% av personalen inom BU anser att de hinner med sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Motsvarande siffra för all personal ligger på över 50% (och då ska man komma ihåg att personalen på BU drar ner denna totalsiffra ganska drastiskt).

En femtedel av de anställda inom Barn och Ungdom tycker inte att målen på arbetsplatsen är realistiska.

12% av kommunens anställda, 273 personer, känner sig inte nöjda när de tänker på arbetet. I BU är det 17%.

På frågan:

”Under de senaste 12 månaderna har helhetsupplevelsen av min hälsa/hur jag mår förändrats”

…har hela 25% i BU svarat:

”Till det sämre”

Och så fortsätter det fråga efter fråga. Personal inom Barn och Ungdom ligger hela tiden ”under snittet” jämfört med all personal. Man är mer missnöjd med det mesta.

Det finns väl två tolkningar av BU-personalens inställning, endera är pedagogerna ett ovanligt ”gnyigt” släkte. Den förklaringen tror jag inte på.

Eller också är förhållandena inom för- och grundskolan i Vänersborg inte bra. Det tror jag på.

fsk2Det finns stora brister i arbetsförhållandena i för- och grundskolan. Det är alltför många barn i grupperna och alltför lite personal, etc. Personalen hinner inte med sitt jobb på det sätt de önskar och det leder till otillfredsställande förhållanden.

Lärarna i grundskolan känner att de inte hinner med sina arbetsuppgifter, de känner otillräcklighet i mötet med eleverna och de ser att många elever inte får det stöd de behöver osv.

Vänersborgs kommun som arbetsgivare måste ta tag i det här. Även om pedagoger är ett Stampelklockatåligt släkte och inte protesterar särskilt mycket, så är det många som inte mår bra. Flera demonstrerar med fötterna, dvs söker andra jobb eller pedagogjobb i andra kommuner. Kommunens svar, hittills, har varit att införa stämpelklockan Heroma…

Kommunen måste sluta att uppträda som en ”traditionell” arbetsgivare, som genom kontroll och misstroende ska suga ut mesta möjliga ur sina anställda.

rektor3Det finns en särskild del av enkäten som handlar om den närmaste chefen. Även här är resultaten sämre för Barn och Ungdom än för resten av de kommunalanställda. Här varierar dock resultaten väldigt mellan olika arbetsplatser.

De flesta (75%) trivs bra med sin chef. Men det är konsekvent 1/3 av de anställda, både totalt i kommunen och inom BU, som bara instämmer delvis eller inte alls på påståenden som om chefen intresserar sig för det arbete jag gör, ger mig stöd och uppmuntran om jag behöver, ger mig feedback på mitt arbete och lyssnar på mig.

Det är alldeles för låga siffror.

skrajNågra frågor i personalenkäten tar upp hot och våld.

20 av kommunens anställda uppger att de har utsatts för hot och/eller våld av sina arbetskamrater det senaste året. Hela 382 personer har utsatts för hot och/eller våld av kund/brukare/elev/klient. (De absolut flesta av dessa utanför BU.)

Kommunen måste naturligtvis använda krafttag för att komma till rätta med det här. Ingen ska behöva arbeta under sådana förhållanden. Likadant när det gäller mobbning, utfrysning eller trakasserier. Här svarar 117 av kommunens anställda (varav 34 i BU) att de utsatts för detta.

19 av alla anställda har uppgett att de har blivit hotade och/eller utsatt för våld av sin chef under den senaste 12 månaderna.

Av sin chef…

När Kerstin Andersson (FP) fick höra siffran för BU, 5 personer, utropade hon:

”Den chefen ska inte arbeta som chef. Det är helt bedrövligt.”

Vad jag förstår så är det bara två skolor det handlar om, inte fler. Men viss Kerstin, du har naturligtvis helt rätt.

Det är oerhört viktigt att kommunen har anställda som trivs med att arbeta i kommunen. Men det handlar inte bara om att, som kommundirektör Thörnkvist säger:

”Stolta medarbetare är bra ambassadörer.”

Det handlar också om att anställda, som mår bra och som trivs, också gör ett bra jobb. Till gagn för barnen, ungdomarna, de sjuka, de gamla och för alla som kommer i kontakt med kommunens personal.

chefEn väg till bättre villkor för de anställda är att de ges ett reellt medinflytande på verksamheten. Alla de fina avtal och samverkansavtal som kommunen som arbetsgivare har slutit med personalorganisationerna måste följas. Det duger t ex inte att 1/5 av samtliga anställda och 28% av de anställda i BU, inte ens har haft ett lönesamtal med sin närmaste chef under de senaste 12 månaderna.

Några lärdomar av PIRLS och TIMMS

20 december, 2012 5 kommentarer

pirlstimmsDet har skrivits mycket om två undersökningar som publicerades i veckan, PIRLS och TIMMS.

PIRLS betyder ”Progress in International Reading Literacy Study”. Den har undersökt läsförmågan bland elever som går i åk 4. PIRLS har genomförts två gånger tidigare, 2001 och 2006. TIMSS står för ”Trends in International Mathematics and Science Study”. TIMSS har undersökt kunskaperna i matematik och naturvetenskap bland elever som går i åk 4 och åk 8. Undersökningarna har gjorts i omkring 50 länder.

Resultaten för den svenska skolan är nedslående. Skolverket sammanfattar:

  • ”Läsning årskurs 4. Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. 2001 presterade eleverna i topp.
  • Matematik årskurs 4. Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.
  • Naturvetenskap årskurs 4. Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet. Det är första gången vi ser en resultatförbättring i de internationella undersökningarna sedan början av 2000-talet.
  • Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet.
  • Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.”

Sverige är ett av få länder som har försämrat sina resultat under perioden. (Undantag NO åk 4.) Och det går inte att skylla på att proven är felaktigt konstruerade. Skolverket slår fast:

”Sammanfattningsvis kan sägas att PIRLS på det hela taget stämmer överens med den svenska skolans sätt att betrakta läsande och mäta det i tidiga skolår.”

PIRLS 2011 visar att svenska fjärdeklassare fortfarande läser bra jämfört med andra länder. Om man tränger lite djupare in i statistiken, så ser man emellertid att det är färre elever som presterar på de bästa nivåerna. Det beror främst på att eleverna har blivit sämre på att läsa faktatexter. Det är fortfarande så att flickor läser bättre än pojkar, men å andra sidan har flickornas resultat försämrats mer än pojkarnas.

Förra gången som TIMMS-undersökningen gjordes så gick de elever, som nu går i åk 8, i åk 4. Det gör att det är möjligt att jämföra kunskapsutvecklingen hos dessa elever. Det visar sig att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder.

boringTIMMS-undersökningen visar också att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap är stort i åk 4, men svagt i åk 8. Elever går från att se matte/NO som roliga ämnen till att se dem som tråkiga.

Hur man än vrider och vänder på statistiken så är den en oroväckande läsning. Så oroväckande att Maria Stockhaus, som är ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beredning för utbildningsfrågor, känner sig nödd att säga (källa):

”… de som vill använda undersökningarna för att måla den svenska skolan i svarta färger gör den enorm otjänst.”

matematikUtbildningsminister Jan Björklund (FP) håller inte med. Han pekar ut matematik som det stora krisämnet i svensk skola. Björklund vill att regeringen ska införa mer matematik.

Jag har svårt att se detta. Det är inte bara det att jag tycker att ”respekten” för och betoningen av matteämnet är betydligt överdriven. Redan nu har de svenska eleverna oerhört mycket matte. Jag har roat mig med att räkna ut hur mycket matte eleverna i Vänersborg har mellan åk 1 och åk 6. De har haft 180 min i veckan i snitt från åk 1 till 6. Det är 35 veckor per läsår. 35 veckor i varje årskurs i 6 år multiplicerat med 180 min i veckan är lika med 37.800 min. Eleverna har alltså haft 630 timmar matte innan de börjar högstadiet. För lite tid? Nej. Det är inte fel på tiden. Jag är övertygad om att en analys (som borde göras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet) skulle visa att det är något fundamentalt fel på undervisningen.

Jag håller alltså varken med Jan Björklund eller Maria Stockhaus. Naturligtvis måste resultaten analyseras och debatteras. Den försämrade läskunnigheten är dock det stora problemet. Riksdagsman Jabar Amin (MP) skriver (här):

”Försämrad läskunnighet får konsekvenser för mycket mer än skolämnet svenska. Det innebär minskad förmåga att dra slutsatser eller läsa mellan raderna, något som drabbar också matematikämnet eller samhällskunskapen. Metaforer och bildspråk blir allt svårare för väldigt många. Läsning påverkar till exempel minnet, uppmärksamhet, förmågan till abstrakt tänkande, användning och förståelse av faktainformation samt beslutsfattande och självständigt kritiskt tänkande.”

klockrenKlockrent.

Den svenska skolan skiljer sig också på ett annat sätt från många andra länders skolor. Det visar undersökningarna återigen. Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Skillnaderna gäller både läsning och matematik och naturvetenskap. Den svenska skolan lyckas inte kompensera för elevernas olika bakgrund.

Det är oerhört allvarligt.

Vad beror då de allt sämre resultaten för den svenska skolan på? Både PIRLS och TIMMS kan ge ledtrådar till en förklaring.

Jag har tidigare i denna blogg, t ex i ett av mina senare inlägg, framhållit undervisningens betydelse för elevers lärande och utveckling (vem skulle kunna säga emot det?). I både PIRLS och TIMMS framgår det att svenska lärare är minst nöjda med sina arbetsvillkor och nära hälften av de svenska lärarna känner sig stressade. Skolverket skriver:

teacher_tired”Flera av de svenska lärarna är varken nöjda med sitt yrkesval eller med arbetsvillkoren. Svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval och med arbetsvillkoren än sina kollegor i EU/OECD-länderna. Den bild som framträder i svaren är oroväckande och bekräftas i viss mån av andra undersökningar.”

I en nyligen genomförd undersökning av Skolverket funderar 30% av lärarna att allvarligt byta yrke. 17% gör det också varje år. Allt medan lärarutbildningarna misslyckas att rekrytera studenter…

Allt beror naturligtvis på att lärarna får syssla med så mycket annat än undervisning. Det ska vaktas i korridorerna, skrivas omdömen och åtgärdsprogram, organiseras kvarsittningar, frånvarorapporter ska gås igenom, det ska talas med kuratorn, städas undan i salen, dokumenteras, städas i kök och personalrum, samlas in skåpsnycklar osv.

Vem vill vara eller bli lärare om undervisningen blir en bisak?

Även rektorernas pedagogiska ledarskap har stor betydelse för elevprestationer. Skolverket skriver i samband med undersökningarna:

”Framgångsfaktorer för ett gott ledarskap i skolan är att rektorn har god kännedom om skolans dagliga arbete, är tydlig och aktiv i sitt pedagogiska ledarskap, förmår kommunicera och förankra skolans mål på ett tydligt sätt, samt fokuserar på elevprestationer och undervisningsstrategier genom bland annat uppmuntran av och delaktighet i lärarnas arbete, utveckling, planering och utvärdering av undervisningen. En framgångsrik rektor förmår också fördela resurserna där de bäst behövs för att uppnå undervisningsmålen och lyckas etablera mål och förväntningar i organisationen.”

I PIRLS står det:

”Rektorer som själva har en lärarbakgrund och som är förmögna att ta ansvar för att stödja sina lärares pedagogiska utveckling är därför betydelsefulla.”

Det står också:

”Jämfört med EU/OECD-länderna tyder TIMSS på vissa brister i det pedagogiska ledarskapet.”

rektor_trottDet här har två sidor, dels finns det brister i rektorernas kompetens (i många fall är de t ex inte behöriga att undervisa på det stadium de chefar över), dels saknar svenska rektorer ofta tillräckligt med resurser och stödfunktioner för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. I Arbetsmiljöverkets senaste rapport beskrivs rektorernas arbetsbelastning så hög att det finns risk för ohälsa. Precis som för lärarna…

Den tredje förklaringen till den svenska skolans dåliga resultat beskrivs av nationalekonomen Jonas Vlachos på följande sätt (källa):

”Detta beror både på att huvudmännen på grund av geografiska och temporala externa effekter har begränsade incitament att satsa på utbildning … och på att kompetensen i utbildningsfrågor på kommunal nivå är ytterst varierad.”

Som jag ser det, så måste den svenska skolan förändras på tre sätt:

  • låt lärarna koncentrera sig på att undervisa och att utveckla undervisningen.
  • se till att rektorerna har rätt kompetens.
  • förstatliga skolan.

Olycka på arenan – vem är ansvarig?

14 december, 2012 Lämna en kommentar

Jag fick nyss ett mail:

”Vad är detta??”

I mailet fanns en länk till TTELA och ytterligare en fråga:

”Nått som ni pratade om på sista BUN-mötet??””

Naturligtvis klickar jag på länken:

”Kräver förklaring om arenavägg.
Nu måste Vänersborgs kommun förklara hur man ser på olyckan när en tillfällig vägg i Arena Vänersborg föll över en person nyligen.”

arenavbgDet har tydligen hänt en olycka på arenan i samband med att ”Framtidsforum” arrangerades i november. Det hade jag ingen aning om! Med andra ord, det var inget vi informerades eller pratade om på det senaste sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden.

Nu är för övrigt olyckshändelsen anmäld till Arbetsmiljöverket, som kräver att Vänersborgs kommun ska förklara sig.

Naturligtvis är hela händelsen att betrakta som en olycka. Den hade heller inget att göra med själva byggnaden Arena Vänersborg. Det handlar inte om detta. Det jag undrar över är varför nämnden inte fick information på det senaste sammanträdet. Är det för att ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) anser att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för förvaltningen?

Antagligen.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön. Det är arbetsgivaren som ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. I Arbetsmiljölagen står det:

”3 kap. Allmänna skyldigheter
2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.”

Ansvaret ligger alltså hos arbetsgivaren. Och arbetsgivare är…? Jag hittar en skrift på Arbetsmiljöverkets hemsida: ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”. Där står det:

Du som är politiker i fullmäktige och nämnd är yttersta representant för kommun och landsting som arbetsgivare. … Du som är nämndpolitiker ska se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Det kräver kommunallagen.”

I praktiken sköts naturligtvis arbetsmiljöarbetet av tjänstemännen. Men vem har då ansvaret om det händer en olycka. Vem har ansvaret i det aktuella fallet på arenan?

AVI författningen ”Systematiskt arbetsmiljöarbete” (AFS 2001:1) skriver Arbetsmiljöverket i en kommentar:

”Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, även om olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelats.”

Barn- och Ungdomsnämnden är i lagens mening att betrakta som arbetsgivare. Nämndens ledamöter är alltså ansvariga. Jag är ansvarig.

Och BUN som inte ens har fått information om att det har hänt en olycka… Naturligtvis borde nämnden ha fått det på det senaste sammanträdet.

När jag förkovrar mig lite för att skriva denna blogg stöter jag också på följande avsnitt i författningen från Arbetsmiljöverket:

”9 § Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. (AFS 2008:15).”

ohalsa2Jag kan inte låta bli att notera att det inte bara är fysiska olycksfall som Arbetsmiljöverket skriver om. Det handlar också om ”ohälsa”! I dagens Hallandsposten hittar jag artikeln: ”Högstadielärare sover dåligt och är ofta stressade”. I sådana här lägen skriver Arbetsmiljöverket att:

”10 § Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs.
Genomförda åtgärder skall kontrolleras.”

Tänk. Jag undrar om arbetsgivaren i Halmstad har läst dessa rader… Förresten, jag undrar om arbetsgivaren i Vänersborg har gjort det… (Jag har.)

Men det sistnämna hörde inte till olycksfallet på arenan.

%d bloggare gillar detta: