Stefan Kärvlings blogg

Onsdagens kommunfullmäktige höll på i tre timmar. Två av dessa ägnades åt skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut.

Det handlade alltså om det lilla, men ändock så viktiga grönområdet uppe på Blåsut. Skogsområdet vid Kindblomsvägen är nämligen det enda grönområdet som finns i stadsdelen.

Grönområdet är på ungefär 11.625 kvadratmeter. Det är 3.000 kvm mindre än ytan på Arena Vänersborg…

Igår beslutade fullmäktige att sälja en del av området till Brunbergs Bygg, så att Brunberg kan bygga fyra parhus (=8 hus) där. Dessutom åtar sig kommunen att bygga en väg tvärs igenom skogen och en ny damm till de rödlistade salamandrarna. Ungefär 30% av skogsområdet kommer att försvinna.

Det var oppositionen som angav tonen och som sökte debatten, framför allt Vänsterpartiets Rininsland och jag själv. Men även Morgan Larsson i välfärdspartiet och Kurt Karlsson och Anders Strand från sverigedemokraterna var uppe. De var alla emot att grönområdet exploaterades.

Men de pratade inför döva öron, som Morgan Larsson mycket riktigt konstaterade.

De som försvarade beslutet från talarstolen var nämligen inte många, egentligen bara en enda person, kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Det var inga andra socialdemokrater, inga moderater, inga folkpartister och inga kristdemokrater uppe i talarstolen. Det var beklämmande.

Marie Dahlin hade bara två argument, eller kanske rättare, 1½… Det första löd:

”Vänersborg behöver bostäder.”

Det andra, eller det halva:

”De flesta vänersborgare vill att vi bygger bostäder. De flesta vänersborgare säger tyvärr också att det är helt ok, men inte där jag bor.”

Har man denna uppfattning, som socialdemokraterna tydligen har (det har också framförts av byggnadsnämndens ordförande), då behöver man ju egentligen inte argumentera mer. Blåsutborna talar i egna, egoistiska syften, medan vi socialdemokrater står för vänersborgarnas bästa.

Gott mot ont typ.

En enligt min uppfattning synnerligen arrogant och nedlåtande attityd.

Och med dessa argument tyckte kommunstyrelsens ordförande och kommunens ”starka kvinna” Marie Dahlin tydligen att allt var sagt i sakfrågan.

När Marie Dahlin senare gick upp i talarstolen, och det blev några gånger, även om samtliga tal var både korta och tämligen improviserade, så kritiserade Dahlin de andra ledamöterna för att de kritiserade… Dahlin vägrade konsekvent att argumentera i sak. Hon till och med vägrade att kommentera Lutz Rininsland när han påpekade att förra gången Kindblomsvägen var uppe för diskussion framförde Dahlin argumentet att det var viktigt att det byggdes hyreslägenheter, och inget annat på skogsområdet. Då var det socialdemokraternas avgörande argument. Vad sa Dahlin nu när det ska byggas bostadsrätter som enligt planerna ska kosta 2,4 milj kr per hus och med en månadskostnad på ca 5.400 kr?

Marie Dahlin gick inte heller i svaromål när både Rininsland och Morgan Larsson talade om att det finns väldigt många områden i Vänersborg som passade mycket bättre för bostäder än Kindblomsvägen. Det gäller områden i Mariedal östra, Onsjö södra, Holmängen, Skaven, Öxnered osv. Här går det långsamt fast områdena lämpar sig utmärkt för många fler bostäder än 8 hus – som på Kindblomsvägen… Rininsland (V) efterlyste dessutom ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen, något som Vänsterpartiet har motionerat om redan på Lidells tid.

Som sagt, det gick inte att få Marie Dahlin att argumentera i sak…

Och ingen annan heller. Det var nästan parodiskt.

Bo Carlsson (C) äntrade motvilligt talarstolen alldeles i slutet av debatten, efter att han hade blivit hårt ansatt av Lutz Rininsland (V) och Morgan Larsson (VFP). Centerpartiet har nämligen alldeles nyligen ändrat åsikt om skogsområdet. Bo Carlsson såg skamsen ut och förklarade att styr flera partier tillsammans så måste man:

”ge och ta.”

Och antydde därmed att avlönade och arvoderade ordförandeposter är viktigare än principer.

Men på sätt och vis var det ändå starkt av Carlsson att förklara sitt och centerpartiets svek mot blåsutborna. Annat var det med miljöpartiet.

Marika Isetorp (MP) gick upp alldeles i början av debatten, som nummer två, direkt efter Marie Dahlin.

Isetorp:

”Vi i miljöpartiet har i det här ärendet bestämt oss för att avstå från att delta i behandlingen av ärendet och också i beslutet.”

Utan en tillstymmelse till motivering! Sällan har väl en sådan feghet hörts i sessionssalen. Miljöpartisterna sa inte ett enda ord under hela debatten. (Inte de heller…)

Miljöpartiet har länge varit emot exploateringen vid Kindblomsvägen. De skrev till och med en motion ihop med Vänsterpartiet, välfärdspartiet och centerpartiet(!) om att inte bygga i området för några år sedan. Dessutom gick miljöpartiet till val på att bevara området. Det går fortfarande att läsa på partiets hemsida (klicka här) att:

”Miljöpartiet vill undanta skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut från vidare exploatering.”

Jag vet att människor i Blåsut röstade på miljöpartiet just för detta. Det har de nu bittert fått ångra. Men när det kommer till principer går inte miljöpartiet att lita på. Inte ett dugg!

Miljöpartiets agerande är om möjligt ännu mer beklämmande än centerns svek.

Och så finns det politiker som förfasar sig över det politikerförakt som breder ut sig bland stora delar av allmänheten…

Frågan att exploatera Blåsuts sista skogsområde och försämra möjligheterna för så många vänersborgare, särskilt barnfamiljer, i Blåsut och elever vid Blåsuts skola att ha ett grönområde i närheten är en viktig fråga. Och den frågan har nu beslutats av 32 ledamöter (plus 4 stumma miljöpartister) i Vänersborgs kommunfullmäktige, varav 30 satt tysta (plus 4 stumma miljöpartister) och inte sa ett ord. Och de två som sa något, framförde endast ett enda argument. Som dessutom var synnerligen tvivelaktigt.

De åhörare som jag pratade med efteråt tyckte att behandlingen var en fars. Och jag är benägen att hålla med.

Men nu har kommunfullmäktige ändå fattat beslutet, men säkerligen är ärendet ännu inte avgjort. Det kommer dock troligtvis att bli jurister som diskuterar frågan vidare, och inte politiker. För det är nog så att bygglovsprocessen öppnar för överklaganden och rättsliga processer.

.

PS. Vad jag sa från talarstolen? Valda delar från min tidigare blogg – se ”Bye bye Kindblomsskogen!”. Jag citerade till och med Shakespeare…  ;)

Och satte upp ett litet flygfoto över skogsområdet på talarstolen. (Ordförande Ljunggren har nämligen förbjudit ledamöterna att visa bilder på overhead eller i typ PowerPoint…)