Arkiv

Archive for 29 mars, 2019

Offentlighet och sekretess i Vänersborg

29 mars, 2019 1 kommentar

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för statsskicket, dvs hur Sverige ska styras. Sverige har fyra grundlagar och dessa grundlagar står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i andra lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Det gäller naturligtvis även lokala regler, som t ex de regler, ”Förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda” (se ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”), som kommunfullmäktige i Vänersborg beslutade om häromsistens. Grundlagarna är också svårare att ändra än andra lagar. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är två av Sveriges grundlagar.

I Tryckfrihetsförordningens 2 kap beskrivs och regleras offentlighetsprincipen:

”1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.”

Det innebär att vem som helst har rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos en myndighet som t ex Vänersborgs kommun. En handling är allmän om den förvaras hos myndigheten, t ex kommunen, och är att anse som inkommen eller upprättad.

Det finns också bestämmelser kring sekretess. Dessa finns i Offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelserna innebär begränsningar i offentlighetsprincipen. En kommun kan t ex vägra att lämna ut en allmän handling genom att stödja sig på denna lag.

Så begärde jag (6 mars) ut kartor där man kunde se ledningsdragningen och pumpstationernas placering för VA-nätet, för Sikhallsområdet, och även en översiktsbild för hela Vänerkustprojektet. Bakgrunden var att jag helt enkelt ville kolla om det låg något i de påståenden som hade framförts av boende i området om att ledningarna var för dåligt dimensionerade och att det fanns risk för t ex sprickor och brott och därmed risk för läckage. Det sades också att rören låg för nära Vänern, så att det skulle kunna läcka ut avloppsvatten i bland annat Sikhallsviken, om något hände med rören.

Min begäran till kommunen avslogs med hänvisning till just Offentlighets- och sekretesslagen. Motiveringen var:

”dels eftersom det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs, dels att ett röjande kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet.”

Den första delen av motiveringen hade jag svårt att förstå, den andra delen fick mig att känna mig som en spion… Motiveringen utvecklades:

”Ritningarna innehåller bland annat uppgifter om ledningsstorlek, ledningarnas exakta position, lutning, plats för ventilkammare för dricksvatten, plats för avstängningsventil, geoteknik samt schaktdjup och konstruktionsmaterial. Ett röjande av uppgifterna skulle medföra att syftet med låsanordningar och larm motverkas samt att uppgifterna i handlingarna kan komma att användas i brottsligt syfte om de blir kända för allmänheten.”

Nu kände jag mig som både spion och kriminell… Men jag överklagade inte sekretessbeslutet. Jag litade på kommunens bedömning. Den var nog inte personligt menad. Jag undrar däremot vad som skulle hända om det nu, mot all förmodan, visade sig att ryktena visade sig vara sanna – och något rör sprack och avloppsvatten rann ut i Sikhallsbadet. Och kommunen hade sekretessbelagt handlingarna…

Lutz Rininsland (en annan stundtals ”besvärlig” vänsterpartist) ställde på det senaste fullmäktigesammanträdet en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) om offentlighetsprincipen, i varje fall indirekt. Rininsland undrade varför kallelserna till byggnadsnämndens sammanträden, som de är utlagda på kommunens hemsida, bara innehåller dagordningen och inga handlingar. I protokollen efter sammanträdena publiceras emellertid alla handlingar, ibland stryks dock, helt riktigt, någon känslig uppgift (med ”XXXX”). Rininsland ville alltså att handlingarna publicerades på kommunens hemsida tillsammans med dagordningen, dvs innan sammanträdet. Precis som byggnadsnämnden hade gjort tidigare(!).

Bo Dahlberg (S) hade tagit hjälp med sitt skriftliga svar, som inte hade sänts ut i förväg trots att kommunens regelverk påbjuder detta, av en namngiven tjänsteman. Dahlberg läste helt enkelt upp detta svar som sitt svar i interpellationsdebatten. Det var lite märkligt – inte att en nämndsordförande tar hjälp av sin förvaltning, men att ”hjälpen” inte gjordes om till ett svar från ordförande själv.

Dahlberg menade att orsaken var att svaret från tjänstemannen hade kommit så sent, den 11 mars, så att han inte hade haft tid. Fullmäktige var dock den 20 mars så det var kanske inte helt med sanningen överensstämmande. Det fick i varje fall Gunnar Lidell (M) att gå upp i talarstolen (i en interpellationsdebatt får samtliga fullmäktiges ledamöter delta) och säga:

”jag tycker faktiskt byggnadsnämndens ordförande att 9 dagar från det att den 11:e mars tills idag så borde faktiskt ordförande i byggnadsnämnden ha kunnat prestera en egen handling med egen namnteckning under, som inte egentligen hänger ut kompetenta tjänstemän på vår förvaltning. Jag hoppas att det blir bättring så det här inte är nån norm för den nya mandatperioden.”

Lidell var aningen tuff skulle man kunna säga…

”Dahlbergs” skriftliga svar i själva sakfrågan löd:

”Att publicera på hemsidan byggnadsnämndens kompletta kallelse skulle kräva ett helt manuellt förfarande med selektering och kopiering av vissa ärenden/handlingar, specialpaketering och PDFbehandling/sammanslagning, kvalitetssäkring samt distribution. Nämnden bedömer att detta merarbete inte är försvarbart utifrån resurshänseende…”

Det är intressant att det skulle vara digitaliseringens fel att det inte går att publicera handlingarna på hemsidan… Och kommunfullmäktige som strax innan, på samma sammanträde, antog en ny policy för IT-utveckling och digitalisering…

Ledningen i Vänersborgs kommun, som är angelägen om och arbetar väldigt aktivt för att förbättra öppenheten och informationen gentemot kommunens invånare, är nog inte glad över detta svar. Tidsbrist eller ”krångliga” IT-system får inte stå i vägen för öppenheten. Det är knappast inte heller något lagligt skäl för att begränsa offentlighetsprincipen. (Jag kan dock tänka mig att det möjligtvis skulle kunna finnas andra skäl.)

I den fortsatta debatten framförde Bo Dahlberg (S) även ett annat skäl, något som Rininsland också hade nämnt i sin interpellation eftersom det hade sagts vid tidigare tillfällen då frågan diskuterats:

”Du (=Rininsland; min anm) skriver själv om tidningen att dom publicerade tidigare än vi hade beslutat och det var ju inte så bra. Sen har ju jag haft kontakt med chefredaktören på ELA i det här ärendet och sagt att kan vi inte komma överens.”

Naturligtvis svarade TTELA i yttrandefrihetens namn nej på en sådan här överenskommelse. Tidningen avgör själv, på gott och ont, vad den ska publicera. Kommunen, och vi politiker, måste leva med det… Vi kan inte inskränka information och offentlighet av rädsla för vad som ska publiceras i media… (Grundlagarna typ…)

Kommunledningen tar mycket seriöst på uppgiften att göra kommunen mer transparent och öppen. Det är viktigt att det här arbetet fortsätter på alla plan. Lutz Rininsland (V) lovade också att ”dra sitt strå till stacken” genom att skriva en motion i frågan.

PS. James Bucci (ytterligare en annan stundtals ”besvärlig” vänsterpartist) har bloggat. Jag rekommenderar en läsning – se ”Hållbar ekoturism i ett glasskal”.

Kategorier:Juridik
%d bloggare gillar detta: