Stefan Kärvlings blogg

På onsdag sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige för första gången i år. Anledningen till den sena sammanträdesstarten är att det helt enkelt har funnits för få ärenden att behandla. Ett sammanträde kostar upp mot 100.000 kr och det är viktigt, och riktigt, att kommunen är rädd om skattebetalarnas pengar.

Det enda tråkiga, i varje fall för Vänsterpartiet, är att några ”fyllnadsval” inte har skett. Därför har vänsterpartistiska ersättarplatser i barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst varit vakanta. Och det är lite tråkigt, eftersom nämndernas (och direktionens) första möten ofta innehåller introduktioner för de nya ledamöterna. Även miljöpartiet har haft en vakant plats som nu ska tillsättas (i miljö- och hälsoskyddsnämnden).

På sammanträdet ska fullmäktige också välja en demokratiberedning, en krisledningsnämnd och revisorer till Fyrbodals kommunalförbund. Dessutom har ett antal avsägelser inkommit och då ska dessa godkännas och nya ledamöter väljas.

Det första ärendet, efter mötets öppnade och val av justerare, är placeringsordningen i fullmäktigesalen. Ordförande Annalena Levin (C) behåller den av ålderspresident Lutz Rininsland (V) införda principen att de olika partiernas ledamöter sitter samlade partivis. Däremot ändrar Levin partiernas ordning i salen. På de första 13 platserna sitter de socialdemokratiska ledamöterna, den 14:e sitter i presidiet framför fullmäktigeförsamlingen. Sedan kommer de andra styrande partierna, C och MP, följt av betongkollegorna L, KD och M. En av anledningarna, tror jag, att Levin har valt denna ordning är att då ”splittras” inget av partierna av mittgången i salen. På sista raden sitter slutligen V, MBP och SD. Det betyder att undertecknad vänsterpartist inte längre får sitta på stol 1… För övrigt sitter partiernas gruppledare eller kommunalråd först i respektive partigrupp.

Kommunfullmäktige ska fatta beslut om samhällsbyggnadsnämnden ska få ytterligare 6 milj kr till byggnationen av den nya 40×20-idrottshallen vid Sportcentrum. Det visade sig nämligen att det krävdes fler omklädningsrum än nämnden hade tänkt från början. Den nya hallen beräknas kosta sammanlagt 34 miljoner. (Se ”KS: Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Det är oomtvistligt att det behövs en ny hall vid Idrottscentrum, inte minst skolorna är i akut behov av en sådan. Fullmäktige kommer med 100 procent säkerhet att bevilja pengarna.

Kommunfullmäktige ska anta policy och riktlinjer för IT-utveckling och digitalisering. Det här har jag skrivit om tidigare. (Se ”KS: Hallevibadet, idrottshall och IT”.)

Bakgrunden till de två dokumenten är att konsultföretaget Public Partner kom med en rapport den 28 maj 2018. Företagets rutinerade medarbetare genomförde:

”en genomlysning av verksamhetsområdet IT vid kommunstyrelseförvaltningen.”

Det framfördes en förödande kritik av IT-verksamheten i rapporten. Jag har nog aldrig sett en sådan rak, uppriktig och total kritik i några andra officiella dokument, typ revisorsrapporter etc. Det var kritik av ledning och personal, rapporten visade att det brast i kunskap på IT-avdelningen, att handläggningstiderna var långa och bemötandet på IT-supporten dåligt, att det fanns osäkerhet kring IT-kostnaderna i de olika verksamheterna etc.

Det är nog så att policyn och riktlinjerna ska ses mot bakgrund av denna rapport – även om rapporten inte nämns i fullmäktiges underlag.

I slutet av rapporten från Public Partner så gav företaget ett förslag på rubriker i en IT-policy. Det var fyra huvudrubriker och 9 underrubriker. Det var tänkt att det skulle vara ett skelett, en disposition, som sedan skulle fyllas med ett innehåll.

Så har inte skett i de dokument som fullmäktige har framför sig. Jag kan inte se att den föreslagna policyn på något sätt motsvarar det som Public Partner ansåg vara nödvändigt. ”Policy och riktlinjer för IT-utveckling och digitalisering” är tunna och intetsägande och består av rena självklarheter. Jag kan inte heller se att policyn anger kommunfullmäktiges övergripande politiska inriktning för IT-utveckling och digitalisering eller att riktlinjen skapar en gemensam norm eller anger ramarna för verksamheten inom IT- utveckling och digitalisering.

Fullmäktige borde återremittera ärendet. Jag har mycket svårt att se att de två dokumenten på något sätt ger vägledning för personal och politiker i IT-arbetet.

Och så var det detta med ”Uppförandekriterier för förtroendevalda”. I kommunstyrelsen yrkade Vänsterpartiet på en återremiss, men majoriteten ansåg att kriterierna var bra som de var. (Se ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”.) Och det trots att 4 av de 8 uppförandekriterierna inte har med uppförande att göra.

Några politiker anser säkert att det är bättre att det finns regler, även om de inte är bra, än att det inte finns några. Jag tycker emellertid att sådana här uppförandekriterier bör vara genomtänkta, tydliga och välskrivna. Det är bättre att ge processen tid så att det blir bra regler än att skynda på.

De 4 första punkterna på listan startar i ”jag-form” och sedan blir kommunen subjekt. Den punkten följs av ytterligare en ”jag-punkt”. De två sista punkterna slutligen har med konsekvenser att göra. Som jag ser det bör konsekvenserna finnas för sig, i t ex en handlingsplan eller åtminstone i ett särskilt avsnitt. Dispositionen, dvs att blanda så att säga ”äpplen och päron”, gör hela dokumentet ologiskt, rörigt och otydligt.

De etiska reglerna bör också ta ett helhetsgrepp. Det föreliggande förslaget är egentligen bara en del, och dessutom en mindre del, av värdegrunden för en politiker.

Slutligen kan man väl rent allmänt fundera över om dessa ”Uppförandekriterier för förtroendevalda” skulle ha påverkat händelserna kring vårt tidigare kommunalråd. Det som är den egentliga orsaken till de föreslagna reglerna. Hade sådana här regler förhindrat det som hände eller hanteringen efteråt? Jag tror ärligt talat inte det, jag tror inte att sådana här regler eller kriterier har någon större effekt. Och är det egentligen inte så att allt är tillåtet, som inte är förbjudet i lag…

Kommunfullmäktige ska anta ”regler för kommunala pensionärsrådet samt upphävande av reglemente”. Det tidigare regelverket har ganska många år på nacken och det är dags att uppdatera det. Det är emellertid en ändring som jag vet upprör många pensionärsorganisationer:

”Förslaget innebär bland annat att arvode, traktaments- och reseersättning inte längre utgår till pensionärsorganisationernas representanter.”

Anledningen till förändringen är att:

”skillnaderna mellan de kommunala rådens förutsättningar ska vara så få som möjligt.”

Representanter i andra råd har inte de förmåner som pensionärsorganisationerna har haft.

Fullmäktige har en hel del andra ärenden, bland annat 2 medborgarförslag, 8 motioner och 3 interpellationer. Om tiden medger så återkommer jag till dessa, även om jag har bloggat om några av dem tidigare.

Det blir nog ett tämligen långt sammanträde. Men det kan bli intressant, och är man intresserad så är fullmäktiges sammanträden offentliga – kl 18.00 på onsdag i Folkets hus. Det är bara att komma.

==

Idag söndag lade Lutz Rininsland (V) också ut en blogg om det kommande sammanträdet med fullmäktige – ”Helafton med kommunfullmäktige väntar i veckan”. (17/3)