Arkiv

Archive for the ‘BUN 2012’ Category

Några lärdomar av PIRLS och TIMMS

20 december, 2012 5 kommentarer

pirlstimmsDet har skrivits mycket om två undersökningar som publicerades i veckan, PIRLS och TIMMS.

PIRLS betyder ”Progress in International Reading Literacy Study”. Den har undersökt läsförmågan bland elever som går i åk 4. PIRLS har genomförts två gånger tidigare, 2001 och 2006. TIMSS står för ”Trends in International Mathematics and Science Study”. TIMSS har undersökt kunskaperna i matematik och naturvetenskap bland elever som går i åk 4 och åk 8. Undersökningarna har gjorts i omkring 50 länder.

Resultaten för den svenska skolan är nedslående. Skolverket sammanfattar:

  • ”Läsning årskurs 4. Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. 2001 presterade eleverna i topp.
  • Matematik årskurs 4. Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.
  • Naturvetenskap årskurs 4. Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet. Det är första gången vi ser en resultatförbättring i de internationella undersökningarna sedan början av 2000-talet.
  • Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet.
  • Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.”

Sverige är ett av få länder som har försämrat sina resultat under perioden. (Undantag NO åk 4.) Och det går inte att skylla på att proven är felaktigt konstruerade. Skolverket slår fast:

”Sammanfattningsvis kan sägas att PIRLS på det hela taget stämmer överens med den svenska skolans sätt att betrakta läsande och mäta det i tidiga skolår.”

PIRLS 2011 visar att svenska fjärdeklassare fortfarande läser bra jämfört med andra länder. Om man tränger lite djupare in i statistiken, så ser man emellertid att det är färre elever som presterar på de bästa nivåerna. Det beror främst på att eleverna har blivit sämre på att läsa faktatexter. Det är fortfarande så att flickor läser bättre än pojkar, men å andra sidan har flickornas resultat försämrats mer än pojkarnas.

Förra gången som TIMMS-undersökningen gjordes så gick de elever, som nu går i åk 8, i åk 4. Det gör att det är möjligt att jämföra kunskapsutvecklingen hos dessa elever. Det visar sig att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder.

boringTIMMS-undersökningen visar också att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap är stort i åk 4, men svagt i åk 8. Elever går från att se matte/NO som roliga ämnen till att se dem som tråkiga.

Hur man än vrider och vänder på statistiken så är den en oroväckande läsning. Så oroväckande att Maria Stockhaus, som är ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beredning för utbildningsfrågor, känner sig nödd att säga (källa):

”… de som vill använda undersökningarna för att måla den svenska skolan i svarta färger gör den enorm otjänst.”

matematikUtbildningsminister Jan Björklund (FP) håller inte med. Han pekar ut matematik som det stora krisämnet i svensk skola. Björklund vill att regeringen ska införa mer matematik.

Jag har svårt att se detta. Det är inte bara det att jag tycker att ”respekten” för och betoningen av matteämnet är betydligt överdriven. Redan nu har de svenska eleverna oerhört mycket matte. Jag har roat mig med att räkna ut hur mycket matte eleverna i Vänersborg har mellan åk 1 och åk 6. De har haft 180 min i veckan i snitt från åk 1 till 6. Det är 35 veckor per läsår. 35 veckor i varje årskurs i 6 år multiplicerat med 180 min i veckan är lika med 37.800 min. Eleverna har alltså haft 630 timmar matte innan de börjar högstadiet. För lite tid? Nej. Det är inte fel på tiden. Jag är övertygad om att en analys (som borde göras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet) skulle visa att det är något fundamentalt fel på undervisningen.

Jag håller alltså varken med Jan Björklund eller Maria Stockhaus. Naturligtvis måste resultaten analyseras och debatteras. Den försämrade läskunnigheten är dock det stora problemet. Riksdagsman Jabar Amin (MP) skriver (här):

”Försämrad läskunnighet får konsekvenser för mycket mer än skolämnet svenska. Det innebär minskad förmåga att dra slutsatser eller läsa mellan raderna, något som drabbar också matematikämnet eller samhällskunskapen. Metaforer och bildspråk blir allt svårare för väldigt många. Läsning påverkar till exempel minnet, uppmärksamhet, förmågan till abstrakt tänkande, användning och förståelse av faktainformation samt beslutsfattande och självständigt kritiskt tänkande.”

klockrenKlockrent.

Den svenska skolan skiljer sig också på ett annat sätt från många andra länders skolor. Det visar undersökningarna återigen. Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Skillnaderna gäller både läsning och matematik och naturvetenskap. Den svenska skolan lyckas inte kompensera för elevernas olika bakgrund.

Det är oerhört allvarligt.

Vad beror då de allt sämre resultaten för den svenska skolan på? Både PIRLS och TIMMS kan ge ledtrådar till en förklaring.

Jag har tidigare i denna blogg, t ex i ett av mina senare inlägg, framhållit undervisningens betydelse för elevers lärande och utveckling (vem skulle kunna säga emot det?). I både PIRLS och TIMMS framgår det att svenska lärare är minst nöjda med sina arbetsvillkor och nära hälften av de svenska lärarna känner sig stressade. Skolverket skriver:

teacher_tired”Flera av de svenska lärarna är varken nöjda med sitt yrkesval eller med arbetsvillkoren. Svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval och med arbetsvillkoren än sina kollegor i EU/OECD-länderna. Den bild som framträder i svaren är oroväckande och bekräftas i viss mån av andra undersökningar.”

I en nyligen genomförd undersökning av Skolverket funderar 30% av lärarna att allvarligt byta yrke. 17% gör det också varje år. Allt medan lärarutbildningarna misslyckas att rekrytera studenter…

Allt beror naturligtvis på att lärarna får syssla med så mycket annat än undervisning. Det ska vaktas i korridorerna, skrivas omdömen och åtgärdsprogram, organiseras kvarsittningar, frånvarorapporter ska gås igenom, det ska talas med kuratorn, städas undan i salen, dokumenteras, städas i kök och personalrum, samlas in skåpsnycklar osv.

Vem vill vara eller bli lärare om undervisningen blir en bisak?

Även rektorernas pedagogiska ledarskap har stor betydelse för elevprestationer. Skolverket skriver i samband med undersökningarna:

”Framgångsfaktorer för ett gott ledarskap i skolan är att rektorn har god kännedom om skolans dagliga arbete, är tydlig och aktiv i sitt pedagogiska ledarskap, förmår kommunicera och förankra skolans mål på ett tydligt sätt, samt fokuserar på elevprestationer och undervisningsstrategier genom bland annat uppmuntran av och delaktighet i lärarnas arbete, utveckling, planering och utvärdering av undervisningen. En framgångsrik rektor förmår också fördela resurserna där de bäst behövs för att uppnå undervisningsmålen och lyckas etablera mål och förväntningar i organisationen.”

I PIRLS står det:

”Rektorer som själva har en lärarbakgrund och som är förmögna att ta ansvar för att stödja sina lärares pedagogiska utveckling är därför betydelsefulla.”

Det står också:

”Jämfört med EU/OECD-länderna tyder TIMSS på vissa brister i det pedagogiska ledarskapet.”

rektor_trottDet här har två sidor, dels finns det brister i rektorernas kompetens (i många fall är de t ex inte behöriga att undervisa på det stadium de chefar över), dels saknar svenska rektorer ofta tillräckligt med resurser och stödfunktioner för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. I Arbetsmiljöverkets senaste rapport beskrivs rektorernas arbetsbelastning så hög att det finns risk för ohälsa. Precis som för lärarna…

Den tredje förklaringen till den svenska skolans dåliga resultat beskrivs av nationalekonomen Jonas Vlachos på följande sätt (källa):

”Detta beror både på att huvudmännen på grund av geografiska och temporala externa effekter har begränsade incitament att satsa på utbildning … och på att kompetensen i utbildningsfrågor på kommunal nivå är ytterst varierad.”

Som jag ser det, så måste den svenska skolan förändras på tre sätt:

  • låt lärarna koncentrera sig på att undervisa och att utveckla undervisningen.
  • se till att rektorerna har rätt kompetens.
  • förstatliga skolan.

Väne Ryr

19 december, 2012 5 kommentarer

tillsammansDen 20 juni förenades alla oppositionspartier i kommunfullmäktige, S, V, MP, C och VFP, mot mini-alliansen och beslutade:

  • Att Barn- och Ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att åter öppna Väne-Ryrs skola för verksamhet hösten 2012 med start av förskola och förskoleklass samt fritids 2012 och på sikt åk F-3 samt fritidsverksamhet även åk 4-6.

Utredningen om Väne Ryrs vara eller inte vara har genomförts och behandlats i Barn- och Ungdomsnämnden. Där blev det en del palavrer när frågan diskuterades (se här). Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet röstade för att öppna Väne Ryr och mini-alliansen röstade mot. Så klart. Centern svek och röstade mot, medan socialdemokraterna lade ner sina röster.

Frågan avgjordes dock inte av BUN, den avgörs av kommunfullmäktige. På väg dit ska ärendet Väne Ryr dessutom först gå via kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) för att sedan hamna i kommunstyrelsen. Sådan är demokratin.vagvisareRyr

I måndags behandlades ärendet i KSAU.

Nu hade socialdemokraterna tagit ställning. Och nu hade Centerpartiet ändrat sig… På sätt och vis gjorde Vänsterpartiet det med. Oppositionen, dvs S, V och C (de andra partierna är inte med i KSAU), röstade igenom följande:

”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne Ryrs skola ska vara öppen för förskola och förskoleklass.”

Det är ok att bara öppna förskola och förskoleklass. Det fick jag klart för mig efter kontakt med en representant från föräldraföreningen i Väne Ryr. Jag har också haft kontakt med flera av de andra partierna. Vi är överens om att inte öppna skola redan nu till hösten.

Däremot är jag inte helt nöjd med att det saknas datum för öppnandet av förskola och förskoleklass. Det måste ha blivit en miss. Enligt min mening måste det stå att det ska öppnas hösten 2013. Det får inte finnas utrymme för andra tolkningar.

Det borde också stå något om att öppna skola och fritids, t ex att målsättningen är att förskoleklassens barn bildar åk 1 hösten 2014. Typ.

Men det går att ändra på, dels i kommunstyrelsen och dels i fullmäktige.

Inför behandlingen i KSAU skrev jag till förvaltningens ekonomer och fick reda på att de 15 elever från Väne Ryr (från förskoleklass till åk 5), som just nu går på skolor i Trollhättan, kostar Barn- och Ungdomsnämnden ungefär 1,7 milj kr varje år. Det bör räcka till 3 tjänster och inköp av inventarier, undervisningsmaterial och dylikt på Väne Ryr.

koncentrationDet ryktas förresten om att det pågår övertalning för att få till ett annat beslut i fullmäktige, dvs att inte öppna Väne Ryr överhuvudtaget…

Det gäller att inte slappna av…

Kategorier:BUN 2012, Skola

Olycka på arenan – vem är ansvarig?

14 december, 2012 Lämna en kommentar

Jag fick nyss ett mail:

”Vad är detta??”

I mailet fanns en länk till TTELA och ytterligare en fråga:

”Nått som ni pratade om på sista BUN-mötet??””

Naturligtvis klickar jag på länken:

”Kräver förklaring om arenavägg.
Nu måste Vänersborgs kommun förklara hur man ser på olyckan när en tillfällig vägg i Arena Vänersborg föll över en person nyligen.”

arenavbgDet har tydligen hänt en olycka på arenan i samband med att ”Framtidsforum” arrangerades i november. Det hade jag ingen aning om! Med andra ord, det var inget vi informerades eller pratade om på det senaste sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden.

Nu är för övrigt olyckshändelsen anmäld till Arbetsmiljöverket, som kräver att Vänersborgs kommun ska förklara sig.

Naturligtvis är hela händelsen att betrakta som en olycka. Den hade heller inget att göra med själva byggnaden Arena Vänersborg. Det handlar inte om detta. Det jag undrar över är varför nämnden inte fick information på det senaste sammanträdet. Är det för att ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) anser att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för förvaltningen?

Antagligen.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön. Det är arbetsgivaren som ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. I Arbetsmiljölagen står det:

”3 kap. Allmänna skyldigheter
2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.”

Ansvaret ligger alltså hos arbetsgivaren. Och arbetsgivare är…? Jag hittar en skrift på Arbetsmiljöverkets hemsida: ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”. Där står det:

Du som är politiker i fullmäktige och nämnd är yttersta representant för kommun och landsting som arbetsgivare. … Du som är nämndpolitiker ska se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Det kräver kommunallagen.”

I praktiken sköts naturligtvis arbetsmiljöarbetet av tjänstemännen. Men vem har då ansvaret om det händer en olycka. Vem har ansvaret i det aktuella fallet på arenan?

AVI författningen ”Systematiskt arbetsmiljöarbete” (AFS 2001:1) skriver Arbetsmiljöverket i en kommentar:

”Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, även om olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelats.”

Barn- och Ungdomsnämnden är i lagens mening att betrakta som arbetsgivare. Nämndens ledamöter är alltså ansvariga. Jag är ansvarig.

Och BUN som inte ens har fått information om att det har hänt en olycka… Naturligtvis borde nämnden ha fått det på det senaste sammanträdet.

När jag förkovrar mig lite för att skriva denna blogg stöter jag också på följande avsnitt i författningen från Arbetsmiljöverket:

”9 § Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. (AFS 2008:15).”

ohalsa2Jag kan inte låta bli att notera att det inte bara är fysiska olycksfall som Arbetsmiljöverket skriver om. Det handlar också om ”ohälsa”! I dagens Hallandsposten hittar jag artikeln: ”Högstadielärare sover dåligt och är ofta stressade”. I sådana här lägen skriver Arbetsmiljöverket att:

”10 § Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs.
Genomförda åtgärder skall kontrolleras.”

Tänk. Jag undrar om arbetsgivaren i Halmstad har läst dessa rader… Förresten, jag undrar om arbetsgivaren i Vänersborg har gjort det… (Jag har.)

Men det sistnämna hörde inte till olycksfallet på arenan.

BUN 10 dec (2): Frågor och svar

11 december, 2012 2 kommentarer

fragaI min förra blogg (”Kors i taket!”) refererade jag vad som hände på gårdagens möte med Barn- och Ungdomsnämnden. Det jag inte tog upp, och som jag nu tänkte komplettera med i detta inlägg, är svaren på de fem frågor som jag ställde skriftligt. Lena Eckerbom Wendel (M) hade tagit sig tid att svara på dem skriftligt, så därför blev det inte någon större diskussion kring dem. Däremot så har jag ”grävt” lite idag, och fått fram en del intressanta uppgifter…

Vill du se fyra av de fem frågorna i sin helhet, så kan du se dem här. Den sista frågan ställde jag strax före sammanträdet.

1. Fråga om Ursand

Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:

”Det hade varit mycket märkligt om presidiet valt att inte notera förvaltningschefens statusrapportering till handlingarna. När förvaltningen är klar med sin beredning återkommer ärendet först till presidiet och därefter till nämnden. Detta är en del i normal ärendehantering.”

Visst, det låter väl ok. Det framgick dock inte av protokollet från presidiets sammanträde att ärendet fortfarande var under beredning.

Eller? Är ärendet det?

Jag vet idag (tisdag) att yttrandet redan är skrivet, dvs ärendet är berett och klart. Och har så varit ett tag. Yttrandet har skrivits gemensamt av Barn- och Ungdomsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunkansliet.

namnundersk_ursand

Det är tre som har undertecknat, men vem som har skrivit och vilken dag vet jag inte. Helt klart är att det inte kan vara kommunkansliet som har skrivit yttrandet. Kommunkansliet skulle aldrig ta fel på Ove Thörnkvists titel. Yttrandet är daterat den 27 nov, dvs dagen efter BUN:s presidiemöte, men samtidigt ganska långt innan gårdagens BUN-möte…

Så igår var yttrandet definitivt klart. Det var inte under beredning. Men det kanske måste gå via presidiet innan det kommer upp i nämnden. Kan det vara så? Men kunde inte Eckerbom Wendel berättat som det var, att beredningen var klar? Varför ska en nämndledamot behöva titta i diariet för att få reda på vad som händer i den egna förvaltningen?

2. Mörkt i skidspåret

Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:

”Kommunen saknar idag regelverk för anläggningsstöd till föreningar. Detta ingår i utredningen om föreningsstöd – ärende 11 vid dagens sammanträde. Frågan kommer till nämnden så snart det finns ett förslag berett ifrån förvaltningen.”

Eckerbom Wendel menade att det är viktigt med ett regelverk. Lösningen på sådana här frågor får inte vara beroende av vem som känner vem. Det kan ingen säga emot naturligtvis. Men jag menade att det i detta fallet dels handlade om ”småpengar” och dels att elljusspåret används av så många andra än föreningsmedlemmarna. Eckerbom Wendel höll med om detta…

trollhattanNu har ju frågan blivit löst ändå. Två företag från Trollhättan(!) skänker 20.000 kr för att täcka elkostnaden. Det är ju tacknämligt, men ändå pinsamt. Tycker jag. Att det ska behöva vara två företag från Trollhättan som skänker pengar till vänersborgarna…

I kommentarerna i TTELA skräds inte heller orden:

  • ”Vänersborgs kommun i ett nötskal…”
  • ”Hoppas att Vänersborgs politiker från Barn och Ungdom och fritidschefen håller till i Arenan istället där det har belysning, så att vi övriga kan njuta av belysningen som grannkommunens företagare står för.”
  • ”Ge dessa två företagare ”årets vänersborgare” priset. Osjälviskt och föredömligt!”
  • ”Ja tack, snälla Trollhättebor !
    Ni har ingen kvarnsten runt halsen som Vänersborgarna kommer att få ha under många år i form av ett stort skrytbygge som ingen vet vad det kommer att kosta.”
  • ”Kära Vänersborgare!
    Ingen fara! Vi gör detta så gärna eftersom vi har pengar över. ( Vi anlitade proffs för vårat arena-bygge).
    Solidaritet”

Den sista kommentaren är för övrigt undertecknad ”Nya Moderaterna Trollhättan”…

arenavbg3. Skottning på arenan

Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:

”Snöröjning på Arena Vänersborg hanteras enligt avtal på samma sätt som annan kommunal snöröjning. För exakt krontal rekommenderar jag en kontakt med förvaltningen.”

Eckerbom Wendel själv är tydligen inte intresserad av kostnaderna för en inhyrd specialkran från lastbil för att röja snö från taket på arenan. Jag tog kontakt med förvaltningen. Jag fick följande svar:

”En sådan bil med borste, specialgjord för att borsta snö på höga höjder kostar 1550:-/tim.”

Jag passade också på att ställa en följdfråga:

”Behöver det röjas snö på arenataket? Har inte taket förstärkts, så att det ska hålla?”

Och jag fick följande svar alldeles nyss:

”Taket har förstärkts och snörasskydd har tagits bort (på södra långsidan) så att snön kan rasa fritt och så sker också.
Dock måste vi även i fortsättningen ta bort snön på den sk. lågdelen. Det görs med maskinborste från lastbil. Ingen mänsklig varelse får vistas på lågdelen när det finns snö ovanför. Det finns sk rökluckor på lågdelen som måste vara fria så dom kan öppnas vid behov.”

De är snabba med svar från Arena-Fritid. Jag tackar för det. (Arena-Fritid har svarat på fler frågor. Fortsätt läs…)

4. Publik i arenan

Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:

”Med risk att göra mig dum så gissar jag att alla siffrorna utom möjligen Wikipedias stämmer. Tex så tror jag inte att räddningstjänsten bryr sig om om man kan se matchen utan man ser enbart till utrymningsmöjligheterna.”

Jag noterar att Eckerbom Wendel hellre riskerar ”att göra [sig] dum” än att ta reda på fakta… Även i denna fråga tog jag kontakt med förvaltningen. Jag fick följande svar:

”Det är brandskyddsdokumenten som ligger till grund för hur många besökare som får vara i Arenan vid som olika scenarion. Bandymatch medger en personbelastning på 5.700 personer.”

Bilagan ”Brandtekniska beräkningar” bifogades också. Det är en bilaga till brandskyddsdokumentationen, som det för övrigt finns två versioner av – en version på Räddningstjänsten och en annan på Byggnadsförvaltningen. (Se här.)

I bilagan ”Brandtekniska beräkningar” står det:

”Personsäkerheten är verifierad med personantal enligt följande:
Bandymatch  5.700 personer
Detta personantal utgör ej ett maximalt tillåtet personantal, utan ett troligt för den typen av aktiviteter. Så länge som garderob ej anordnas i entrén är det ovan angivna personantal som skall anses som maximalt. Läktare antas fullsatta.”

Hmm…

”Detta personantal utgör ej ett maximalt tillåtet personantal”. Betyder det att det kan gå in ännu fler? Fast… ”ovan angivna personantal som skall anses som maximalt.” Tydligen kan det inte gå in ännu fler. I varje fall inte om de har ytterkläderna med sig in i arenan… ”Så länge som garderob ej anordnas i entrén.” Men om garderob anordnas i entrén?

Det är Byggnadsförvaltningen som är den myndighet som bestämmer och i Byggnadsförvaltningens papper, som ska vara de riktiga, står det:

  • ”Läktare: 3.000 personer
  • Planen: 50 personer
  • Omklädningsrum, kontor mm: 200 personer
  • Lobby inkl pub och konferensrum: 350 personer
  • Loger, pressrum: 100 personer”

Så vad gäller? För den brandskyddsansvarige på Arena Vänersborg så är det 5.700 personer som gäller. Vad Byggnadsförvaltningen säger om detta, det vet jag inte. Jag har fortfarande inte fått något svar på det mail jag skickade förra tisdagen…

plog5. Oplogat på Vänersvallen

Den här frågan har jag inte skrivit om förut. Jag fick den av en av mina läsare. Den löd så här när jag ställde den igår:

”Det finns ett stort antal flickor och killar, kvinnor och män, som spelar fotboll i någon av kommunens många föreningar. Det är den största idrotten i Vänersborg.
Varför är fortfarande Vänersvallen oplogad?
Hur ser kommunens plan ut för alla fotbollsspelande aktiva i kommunen som vill disponera Vänersvallen?”

Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:

”I handlingarna till dagens sammanträde för ärende 5 står det under rubriken ‘Åtgärdsplan’: ‘Vänersvallen fotboll nord: (…) b) vid snö plogas planen, vilket kan leda till att den i 2-3 dagar ej är tränings- och spelbar.”

Det var väl ett bra svar? Det var bara det att det var på fel fråga. Igår förmiddag, när jag skickade frågan, så var Vänersvallen oplogad. Det var ju därför jag ställde frågan! Jag upprepade detta muntligt. Jag fick inget svar. Däremot sa Orvar Carlsson (KD) att Peter Nilson hade sagt till honom att:

”Vi plogar så fort vi kan.”

Tydligen är det mycket att göra just nu på Arena-Fritid. (De kanske måste svara på en massa frågor från vissa politiker…?) Vänersvallen är fortfarande inte plogad idag tisdag. Ingen har ”rört planen” sedan den första snön kom. Är det en vecka sedan? Däremot är planen på Isstadion hjälpligt plogad, fast det ligger en del vallar kvar på den.

Epilog

Det är intressant nästan jämt på BUN:s möten… Trots att alla beslut togs i enighet igår så hände det trots allt en hel del. Lena Eckerbom Wendel (M) kunde inte heller avhålla sig från att, i moderat anda, både muntligt och i det skriftliga svaret, påpeka att de frågor som jag ställde egentligen inte var frågor för nämnden…

Ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) skriftliga svar:

”Förvaltningen finns även mellan nämndsammanträden. För detaljfrågor av verkställighetskaraktär rekommenderar jag ett mail eller ett telefonsamtal direkt till berörd tjänsteman. Om man inte vet vilken tjänsteman man ska vända sig till så har kommunen en prisbelönt växel som garanterat kan stå till tjänst.”

jultomtenDet var årets sista sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden.

GOD JUL TILL ALLA I NÄMNDEN!!

BUN 10 dec: Kors i taket!

10 december, 2012 1 kommentar

korstak

Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden var väl en mer eller mindre sensation! Inga voteringar, inga reservationer, inga protokollsanteckningar. Alla beslut togs i enighet!

Kors i taket med andra ord.

Sammanträdet inleddes med några mer rutinartade ekonomiska ärenden. (För att få mer kött på benen om vad mötet handlade om, så hänvisar jag till mina tidigare bloggar här och här.)

När vi kom till ärende 5 om hur de 16 milj kr, som fullmäktige förstärkte BUN:s budget med för 2013, skulle fördelas, så blev det inte heller här någon diskussion… Däremot fick nämnden reda på att inga pengar har avsatts för ett eventuellt öppnande av Väne Ryr. Och det kan man väl kanske förstå, inget beslut är ju taget än. Om fullmäktige beslutar att öppna Väne Ryr, så menade ordförande Eckerbom Wendel (M) att fullmäktige inte får ta ofinansierade beslut.

”Kommunfullmäktige får finansiera detta beslut!”

Och det har hon antagligen rätt i. Något att tänka på inför kommande behandling i fullmäktige.

Annars fick vi på den här punkten lära oss en del. 1-5-åringarna i förskolan ökar med ungefär 20 barn i vår. Förvaltningen räknar dock med en viss minskning till hösten. Det beräknas inte bli någon ytterligare ökning i den enskilda pedagogiska omsorgen under 2013. Antalet barn mellan 10-12 år på fritids kommer att öka. Nu är 40 fler barn inskrivna än budget och förvaltningen räknar med en ökning på ytterligare 40 barn nästa år. Antalet barn på fritids har för övrigt ökat med 60% sedan 2009. Det finns 250 barn i enskild pedagogisk omsorg. De externa verksamheterna kostar nämnden 100 milj kr per år (inkl lokalkostnader). Och lokalkostnaderna för den kommunala verksamheten uppgår till 87 milj kr.

För övrigt innebar beslutet som nämnden fattade att alla småskolor, under 50 elever, får ett extra bidrag 2013 på 200.000 kr. Jag undrade om de här pengarna räckte till småskolorna. Revisorerna hade ju skrivit i en rapport:

”Modellen för resursfördelning begränsar på de små enheterna rektorernas möjligheter att kunna ta sitt ansvar i enlighet med gällande styrdokument.”

Förvaltningschef Javette ansåg att pengarna räckte. När jag frågade om inte dessa extrapengar visade att nuvarande resursfördelningsmodell var otillräcklig tyckte samme Javette att detta inte innebar någon:

”…ändring av resursfördelningsmodellen. Det är ett tillägg för 2013. Modellen är rättvis, den utgår från elevantal.”

fritidsEnhetschef Boel Jansson redogjorde för tillsynsbesök på enskilda förskolor. Det finns ingen färdigskriven rapport än, men Jansson ansåg att läget var bra. Det finns inga anmärkningar. Och det var fina verksamheter!

Det hade gjorts oanmälda besök i den enskilda pedagogiska omsorgen. Här fanns det några anmärkningar, men inte mer än att de kunde rättas till. I varje fall det mesta. Uppfattade jag det som.

I Vänersborg finns det 50 anställda inom den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 130 barn i åldern 1-5 år och 125 barn mellan 6-12 år.

revisorÄrende 9 handlade om revisorsrapporten ”Granskning av rektorers styrning och ledning”. (Jag har skrivit mycket om den här rapporten tidigare… Se t ex här.) Av förvaltningens kommentarer till rapporten kändes det lite som om förvaltningen och förvaltningschefen ville vifta bort den…

I förvaltningens ”Synpunkter på rapporten” står det inledningsvis:

”Rapporten visar att rektorerna … har … goda kunskaper för att utöva sitt uppdrag.”

Jag undrade hur förvaltningen kunde dra den slutsatsen. Svaret var att revisorerna hade gjort intervjuer och enkäter (dock inga prov…) med rektorerna. Jag undrade också vad förvaltningschefen ansåg om att rektorer ”chefar” över ett stadium som de inte är behöriga att undervisa på. Det tyckte inte förvaltningschefen var intressant. Det viktiga var att Skollagen följdes.

Kan inte en kommun som Vänersborg ställa högre kvalitetskrav? Eller?

Revisorerna skrev i sin rapport:

”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening.”

skolinspektionDet här tog inte förvaltningen upp i sina synpunkter. Det gjorde jag. Förvaltningschefen menade att den här frågan bara kan avgöras vid en prövning. Typ att någon anmäler förhållandet till Skolinspektionen… Men det var ju kommunens egna revisorer som hade påpekat detta. Sa jag.

”Det behöver inte betyda att revisorerna har rätt.”

Sa Kent Javette.

Jag tog också upp resursfördelningsmodellen. (Undrar om någon tyckte att jag var tjatig…) Den behandlades också i revisorernas rapport. Skolverket och Skolinspektionen anser att en resursfördelningsmodell som inte tar hänsyn till elevernas resultat inte är ok. Tanken är naturligtvis att resurser ska fördelas efter behov. (Det skrev dock inte revisorerna.) Förvaltningschefen ansåg att Vänersborg svarar upp mot detta krav och att det är Skolinspektionens uppgift att:

”hitta fel.”

Hur blev nämndens beslut då? Jo, den samlade ”stor-oppositionen” (S, V, MP, C och VFP) lade fram ett tilläggsyrkande. Det gick ut på att förvaltningen skulle få ett uppdrag att återkomma med en redovisning av de punkter som revisorerna hade sett som ett behov av att förbättra. Det gällde orsaker till den låga måluppfyllelsen, om resurser, indelningen av skolenheterna och resursfördelningsmodellen.

Det viktiga med beslutet, som också mini-alliansen anslöt sig till, var att nu blir dessa frågor helt plötsligt politiska frågor som ska behandlas i nämnden. Och inte frågor för förvaltningen….

Nu är det bara två ärenden kvar. Frågorna som jag ställde, fem stycken(!), får jag ta en annan dag. Kanske imorgon.

I ärende 10, ”Strukturell översyn”, slog förvaltningen fast att Blåsuts skola och Öxnereds skola inte behöver byggas ut på kort sikt. Sven-Eric Sjöbergh menade att det inte kommer att ske någon större uppgång i elevantal.

skola”Stor-oppositionen” diskuterade den här frågan under ajourneringen. Sjöling (S) förde fram att det borde ske en utredning om den framtida skolsituationen i den västra stadsdelen – när det gäller skolbyggnader. Ska Blåsut skola eller Öxnered skola byggas ut på sikt? Hur mycket skulle det kosta att bygga en helt ny skola?

Det var ett bra förslag. Nämnden borde ha långsiktiga planer. Det finns ju planer på att området ska växa i framtiden. BUN har de senaste åren dessutom tagit alltför snabba, ogenomtänkta och kortsiktiga beslut. Det vore bra om BUN låg lite i framkant i planeringen.

Det tyckte mini-alliansen också. Förslaget blev hela nämndens beslut. Nämnden hemställer att Samhällsbyggnadsnämnden ska utreda.

BUN fastställde också det nya regelverket för föreningsbidrag.

Jag lyfte frågan om de lokaler som kommunen äger och där hyran subventioneras för de föreningar som använder dem. Det blir en orättvisa jämfört med de föreningar som t ex har egna lokaler eller billigare lokaler men kanske dyrare utrustning. Typ.

Ordförande Eckerbom Wendel (M) höll med. Frågan om de kommunala hyressubventionerna ska utredas. Eckerbom Wendel såg mycket bestämd ut.

Tio ärenden. Och nämnden var överens om allihop. Otroligt!

lucia2012

PS. Under fikarasten fick nämnden lyssna på skönsång från musikskolans Lucia och tärnor. Tack så mycket!

Kategorier:BUN 2012

Imorgon ett nytt BUN-möte (3): Några frågor

9 december, 2012 Lämna en kommentar

sammantradeLäsare av denna blogg är väl vid det här laget ganska insatta i vad morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden ska handla om. Om någon har glömt, så finns det beskrivet här: ”Snart ett nytt BUN-möte (1)” och ”Snart ett nytt BUN-möte (2)”.

Jag tänkte också ställa fyra frågor.

1. Fråga om Ursandursand3

I BUN-presidiets protokoll 2012-11-26 står:

”§ 212 Svar på Motion om ordning och reda på Ursand dnr 2012/45
Lutz Rininsland (V) mfl har till kommunfullmäktige ställt motion om Ordning och reda på Ursand. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till bl.a BUN för yttrande.
Förvaltningschef Kent Javette informerade i ärendet.
Ordförande beslutar att notera informationen till handlingarna.

Eftersom kommunfullmäktige har begärt ett yttrande av Barn- och ungdomsnämnden över motionen så undrar jag varför presidiet beslutade att notera informationen till handlingarna?

2. Fråga om skottning på arenanarena_vbg

Min partikollega Bäckström såg att man använder specialkran från lastbil för att röja snö från taket på arenan…

Vad kostar snöröjningen på arenan?

3. Fråga: Mörkt i skidspåret

Jag läste som många andra artikeln ”Mörkt i skidspåret när pengar saknas” i TTELA i morkerlördags. Den berättade att elljusen vid Skidstugan bara lyser två kvällar i veckan. Vänersborgs Skidklubb har inte råd att ha ljuset tänt mer. Det kostar nämligen 30.000 kr om året att ha elljuset tänt och det är mycket pengar för en förening. I Trollhättan står kommunen för sådana här kostnader.

Varför kan inte Vänersborgs kommun stå för dessa 30.000 kr till elljuset med tanke på att det är många, många fler som använder spåren än bara medlemmar i Skidklubben?

4. Fråga om publik i arenan

Jag har försökt att få besked om hur många personer som arenan maximalt kan ta in under en bandymatch. Jag har fått åtminstone fem olika bud:crowd

  • Wikipedia: 3.300 personer
  • Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (nov 2007): 3.500 personer
  • Kommunens hemsida: 4.000 personer
  • Byggnadsförvaltningen: 3.000 personer
  • Räddningstjänsten: 5.700 personer

Vilken siffra är det som stämmer?

Det var mina fyra frågor. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) blir väl lika glad som vanligt över frågorna… Vi får se om hon tycker att det är politiska frågor, eller om det är saker som vi politiker inte ska bry oss om. Det kanske enbart är förvaltningsfrågor…

Har du något du vill fråga om? Skicka dina frågor till mig, så kan jag kanske ställa dem.

Kategorier:BUN 2012

Snart ett nytt BUN-möte (2)

6 december, 2012 2 kommentarer

Igår skrev jag om de ärenden på dagordningen som handlar främst om ekonomi på det kommande sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se här.)

rapport2Några rapporter ska också behandlas av nämnden på måndag. ”Rapport avseende uppföljning och kontroll av verksamhet vid enskilda förskolor, fritidshem, samt pedagogisk omsorg” heter en av rapporterna. En annan heter ”Rapport avseende uppföljning av verksamhet vid fristående skolor”.

I denna senare rapport noterar jag att:

”Ägarna i de fristående skolorna är öppna för erbjudanden om att deltaga i till exempel SKL-enkäter, resultatsammanställningar och önskar dialogmöten med ansvariga politiker.”

Det vore inte helt fel med dialogmöten. Vi politiker i BUN har i stort sett ingen koll på vad som händer i friskolorna. Inte heller gäller offentlighetsprincipen i dessa skolor. Förvaltningen föreslår därför att sådana här möten hålls minst vartannat år. Bra.

Det följer med ett digert material om friskolor som Skolverket har gett ut. Jag noterar på ett ställe:

”Kommuner och landsting kommer under vissa förutsättningar att kunna äga aktier eller andelar i en huvudman som driver en fristående skola, eller på annat sätt ha ett rättsligt inflytande i verksamheten.”

Det vore väl en intressant idé att BUN köpte aktier i t ex Fridaskolan. Då kunde ju kommunen få verklig insyn.

rapportNämnden ska också yttra sig över en betydligt intressantare rapport, en rapport från revisorerna: ”Granskning av rektorers styrning och ledning”.

Jag har skrivit 3 blogginlägg om denna rapport:

Jag ska nedan redogöra kortfattat (ja, ja, ganska kortfattat i varje fall) för några av de punkter som jag skulle vilja lyfta. Vill du ha mer ”kött på benen” så hänvisar jag till blogginläggen ovan.

Först. Förvaltningen har följande synpunkter på rapporten:

applause”Rapporten visar att rektorerna i Vänersborgs kommun har rimliga förhållanden och goda kunskaper för att utöva sitt uppdrag. En utökad dialog mellan rektorer och nämnd är planerad för vårterminen 2013, med syfte att tillsammans utveckla analysverktyg som kan verka för ökad måluppfyllelse. Revisionsrapporten lyfter också fram förbättringsområden som redan har identifierats i förvaltningens samverkansforum och utvecklingsarbeten har påbörjats. Det gäller till exempel förbättringsområden inom de digitala funktionerna (EdWise/lärplattformen), arbetstidsanvändningen och organisation.”

De förbättringsområden som revisorerna har lyft fram är enligt förvaltningen:

  • ”En utökad dialog mellan nämnd och rektorer för bland annat analys av den låga måluppfyllelsen
  • Analyser av resursfördelning
  • Organisation av enheter
  • Stöd till rektorer i juridiska frågor och i fastighetsfrågor
  • Förbättring av funktionen i de digitala systemen (EdWise-lärplattformen
  • Arbetstidsanvändning och arbetsorganisation
  • Rektors delegationsmöjligheter”

Jag skulle vilja lyfta och diskutera följande på sammanträdet.

  • Hur ska ”spänningen” mellan rektorns statliga uppdrag och att rektorn är anställd av kommunen hanteras?

Eller som Skolverket uttrycker det:

”…grundproblem i skärningspunkten mellan nationell styrning och kommunal självstyrelse.”

teacherHuvudmannen, dvs BUN, ska ju som bekant inte ge rektorn något pedagogiskt uppdrag – det har rektorn fått av staten! Huvudmannen ska i stället ge förutsättningar, de nödvändiga redskapen – för att rektorer, och lärare, ska kunna genomföra det nationella uppdraget!

Det här vore något att diskutera.

  • Hur ska Barn- och Ungdomsnämndens mål se ut?

Som en följd av det statliga uppdraget till rektorer och lärare under ett kommunalt huvudmannaskap vore det naturligt att diskutera de mål som BUN har satt upp. I flera fall har dessa mål ersatt Skollagens krav på att något ska uppfyllas.

  • Hur bör en ny resursfördelningsmodell se ut?

Resursfördelning borde också diskuteras. Revisorerna tycker att denna i stort sett är bra, men Skolverket och Skolinspektionen anser att en resursfördelningsmodell som inte tar hänsyn till elevernas resultat inte är ok. Resursfördelningen i Vänersborg tar inte sådana hänsyn. Fullmäktiges beslut om skolstrukturen borde också ge anledning för nämnden att fördjupa sig i denna fråga.

  • Hur ska BUN dela in skolenheterna?

Revisorerna skriver:

”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening.”

De skriver vidare:

”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”

Den här frågan anser jag borde prioriteras av nämnden.

Likaså borde det vara en fråga för nämnden att förvaltningen har bestämt att Frändefors (F-6), Rösebo (F-3) och Dalboskolan (7-9) ska slås ihop till en skolenhet från och med nästa läsår. Det här var inget som revisorerna fick reda på i sin granskning.

Revisorerna skriver:

”Kan en skolenhet omfatta flera skolbyggnader? Ja, om de … på ett naturligt sätt hör ihop…”

Frändeskolan, Rösebo och Dalboskolan hör inte ihop på ett naturligt sätt.

  • Har rektorerna förutsättningar att vara pedagogiska ledare?

Revisorerna skriver att rektorerna är nöjda med situationen.

”Åtta av tolv rektorer anser att de kan genomföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare.”

farewell2Att vara en pedagogisk ledare är rektorns centrala statliga uppdrag. Att fyra av tolv rektorer, dvs 1/3 (33%), anser att de inte kan genomföra detta uppdrag är uppseendeväckande! Vi ska inte heller glömma att flera rektorer har slutat sina jobb i Vänersborg de senaste åren och flyttat till omkringliggande kommuner.

Revisionsrapporten ger upphov till många viktiga frågor för nämnden. Och det är viktigt att vi politiker inte blundar för dessa, utan tar upp dem till behandling. Målet för BUN måste ju vara att skolan i Vänersborg ska bli bättre. Hur stod det i visionen?

”Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”

Det kan vi inte uppnå genom att stoppa huvudet i sanden och gömma undan problem.

Till sist.

horseBUN ska också besluta om ett nytt regelverk för fördelning av föreningsbidrag. Bidragsformerna blir de här:

  • ”Startbidrag — främjar start av nya föreningar
  • Grundbidrag — stärker föreningarnas ekonomiska plattform
  • Kommunalt aktivitetsstöd — främjar aktivitet. Fördelas enligt samma regler som statligt LOK-stöd.”

Startbidraget blir högst 1.000 kr (totalt) och grundbidraget 2.000 kr per år. Storleken på det kommunala aktivitetsstödet beslutas från år till år.

För att vara berättigade till föreningsbidrag ska alla föreningar upprätta ett bokslut där det också ska framgå:

”hur den [föreningen] i praktiken arbetar mot droger och för jämställdhet och tillgänglighet, samt hur föreningen arbetar för ett hållbart samhälle.”

Det var väl det mesta av det som ska behandlas på Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde på måndag.

Kategorier:BUN 2012

Snart ett nytt BUN-möte (1)

5 december, 2012 2 kommentarer

sammantrade3Det närmar sig sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igen. Måndag den 10 dec hålls årets sista möte.

Ärendepunkterna är som vanligt många. Det handlar en hel del om ekonomi. Som vanligt det också. Ibland undrar jag om det inte borde vara enbart ekonomer som sitter i nämnden.

Det blir en budgetuppföljning. Dock vet jag inget om denna, eftersom alla papper lämnas först vid själva sammanträdet. Sedan blir det en punkt om ”överföring av investeringsbudget avseende Arena-Fritid”.

Det handlar om att en stor del av BUN:s investeringsbudget ska lämnas över till Samhällsbyggnadsnämnden (enligt beslut i kommunfullmäktige). Samhällsbyggnadsnämnden ska ta över alla BUN:s fastigheter vid årsskiftet. Vilket inte är helt fel tänkt…

Någon kanske undrar över varför BUN har avsatt investeringspengar till Ursands camping. För 2013: 5,0 milj kr, 2014: 5,0 milj kr och för 2015: 5,0 milj kr, dvs sammanlagt 15,0 milj kr. Ni kan vara lugna. Ni är inte ensamma om att undra vad investeringspengarna ska användas till.strand

Allvarligt talat, de ska inte användas alls.

”I dagsläget finns inga överenskommelser om investeringar.”

Pengar har alltså avsatts ”uti fall att”… Men det är väl ok – används inte pengarna så lämnas de bara tillbaka. Vad de eventuellt ska användas till, det vet jag inte. Efter Uppdrag Gransknings reportage om Götene, så vet jag inte om det blir någon satsning med Bert Karlsson på Ursand överhuvudtaget.

Hur som helst, efter årsskiftet är det Samhällsbyggnadsnämnden som har hand om Ursands Camping och Bert. Inte BUN. Puh…

Ärende 4 på dagordningen heter ”Beslut om åtgärder med anledning av försämrad skatteprognos”. Kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att:

spara”överväga införande av restriktioner avseende investeringar, inköp samt kurser och konferenser. Restriktionerna bör införas snarast.”

Och BUN gör naturligtvis som kommunstyrelsen säger. BUN ska besluta att:

”ge förvaltningschefen i uppdrag att upprätta en skrivelse till alla beslutsattestanter inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde om restriktivitet avseende budget 2013.”

Jag hoppas bara att ”alla beslutsattestanter inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde” kommer ihåg att lagar, som t ex Skollagen, går före kommunala krav på att hålla budget. Men att tänka efter en gång till innan man inhandlar något kan säkert vara bra… Tänk om Ljunggren och S Anders och andra hade gjort det innan ett visst beslut den 20 juni 2007… (Se här – ett fantastiskt klipp från kommunfullmäktige!)

Handlingarna för ärende 5 fick jag precis i min mailbox. Förvaltningen har upprättat ett förslag på hur de extra 16 miljoner kr (jämfört med årets budget), som kommunfullmäktige beslutade i juni, ska användas nästa år.

anslagsbindning

Två miljoner kr går direkt till fristående skolor och fritidshem. Sådan är lagen, det är inget att göra något åt. Å andra sidan är det ”vänersborgare” som går i friskolorna! Och de ska naturligtvis behandlas på samma sätt som andra vänersborgare.

Det kan noteras att förvaltningen föreslår att varje grundskola som har färre än 50 elever skall få 200.000 kr extra nästa år. Det här är en stor principiell nyhet. Förvaltningen föreslår ett avsteg från resursfördelningsmodellen! Kanske ett litet erkännande av att den nuvarande resursfördelningsmodellen inte fungerar så bra… Fast den var så bra… Eller? (Läs mer här.)

Det blir sammanlagt 1 miljon kr extra till de små skolorna. Jag tycker i och för sig att det låter lite snålt, och jag undrar egentligen vad dessa pengar räcker till. Å andra sidan ska ju också elevpengen öka. 12 milj kr läggs på att öka den. Tillsammans med ”småskolebidraget” kanske det gör skillnad. Jag hoppas det.

De 16 miljoner kr, som egentligen är 14 kommunala miljoner, räcker till sammanlagt 29 nya tjänster. Jag tycker att detta är fantastiskt. Det är inte tillräckligt, men det är ett viktigt trendbrott efter alla år av besparingar och nedskärningar på våra barn och ungdomar. En trend som dock hade fortsatt om moderater, folkpartister och kristdemokrater hade fått som de hade velat. De ville nämligen spara 6 miljoner kr för 2013.

fsk2Jag hoppas att de partier som röstade för dessa 16 milj kr, S, V, C och VFP (inte MP, de lade ner sina röster!) fortsätter satsningen på grundskolan kommande år också. Plus att det också kommer att satsas på förskolan.

I förvaltningens förslag finns det också besparingar, besparingar på 2,4 milj kr. Arena och Fritid föreslås spara en milj på att minska personalen med 2,5 tjänster.

Det ska vidare sparas en halv miljon på att spola upp isen i arenan senare på sommaren/hösten. Ett bra förslag, om det inte vore för att just sommarbandyskolan för ungdomar drabbades. Å andra sidan är det en fruktansvärt dyr bandyskola, så jag anser nog att förslaget är ok. Det kanske skulle kunna ordnas en bandyskola senare på säsongen, typ under bandysäsongen.

Förvaltningen tänker försämra uppvärmningen av konstgräsplanen vid Vänersvallen och därigenom spara 500.000 kr. Det kan göra att planen inte går att använda ett antal dagar under vintersäsongen, om det blir mycket snö. Med tanke på hur många utövare av fotboll som det finns i kommunen, så är jag tveksam till denna besparing. Det är inte mycket pengar med tanke på alla tjejer och killar som spelar fotboll.

200.000 kr ska också sparas genom att musikskolan ska använda mindre lokalytor på Vänerparken. Det låter väl ok.

Det var de ekonomiska ärendena. Ja, det finns faktiskt någon till, men den är av ganska rutinmässig karaktär.

Det blir en kortare blogg imorgon om de övriga ärendena.

Kategorier:BUN 2012

Lärarförbundets skolranking (2)

19 november, 2012 Lämna en kommentar

flashEn läsare var blixtsnabb efter gårdagens blogg om Lärarförbundets skolranking (se här) och undrade om jag inte kunde redovisa några siffror från grannkommunerna. Och visst. Eftersom jag ibland kan vara lite ”nördig” när det gäller siffror och statistik så kunde väl det vara lite kul. Men det får bli en ”kôrt”.

Här är placeringarna från Lärarförbundets skolranking för några av våra grannkommuner:

StatistikLF12_4

Bortsett från Uddevalla, så är det inga höjdarplaceringar i området… (Det finns 290 kommuner i Sverige.)

Det kan vara bra att ha i åtanke att rankingen grundar sig på siffror från förra läsåret, utom för eleverna. Där är siffrorna för vårterminen 2011. Det betyder att alla siffror är ett resultat av en organisation som beslutades ute i skolorna läsåret 2010-2011 eller tidigare. Det är viktigt, eftersom det har skett en hel del förändringar i skolornas organisation och ledning sedan dess…

De viktigaste delsiffrorna i rankingen (enligt mig) är dessa:

StatistikLF12_5

De här rankingtalen gör väl ingen glad. I varje fall inte inom skolans värld… Och säkerligen gör de inte heller föräldrar särskilt glada.

Det är något som inte stämmer tycker jag. I området finns det massor av arbetstillfällen som kräver eftergymnasial utbildning. Det finns t ex många administrativa arbeten inom Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. Det finns sjukhus. Det finns tingsrätter. Det finns högskola. Det finns gymnasieskolor. Det finns ”tekniska företag”. Det finns…

Dessutom skulle en hög utbildningsnivå på invånarna kunna locka till sig företag och arbetstillfällen. Förutom att också utbildade människor själva kan starta företag.

För att inte tala om alla fördelar en bra utbildning kan ha för den enskilde.

Och ändå tycks inte kommunerna i området inse behovet och nödvändigheten av en grundläggande utbildning? Som är själva förutsättningen för att studera vidare.

Gör rankingtalen politikerna glada?

Är politikerna helt enkelt nöjda med placeringarna i rankingen? Är de kanske nöjda med att deras kommuner faktiskt har en bättre ranking är året innan…? Utom då Munkedal, som har rasat på rankinglistan med över 100 placeringar. (Munkedal fick också en svidande kritik av Skolinspektionen alldeles nyligen. Du kan hämta rapporten här.)

Jag vet inte om politikerna är nöjda.

Jag är inte nöjd. Vänsterpartiet i Vänersborg är inte nöjt.

.

PS. Lärarförbundets hela rankinglista hittar du här.

Lärarförbundets skolranking

18 november, 2012 1 kommentar

rankingSå har den då kommit. Igen. Äntligen! Lärarförbundets årliga skolranking. Och glädjande nog så har Vänersborg tagit ett kliv uppåt i listan.

2010 rankade Lärarförbundet Vänersborg på plats 172 bland Sveriges skolkommuner. (1 är bäst, plats 290 innebär att man är Sveriges sämsta skolkommun.) 2011 rasade Vänersborg till plats 264. I år 2012, så tog Vänersborg klivet upp till rankingplats nr 213 – se bild…

När Vänersborg rasade 2011 borde detta resultat ha inneburit en ordentlig självkritik. Krismöten borde ha sammankallats. De ansvariga borde ha tagit tag i frågan, analysera orsaker, leta ansvariga i ledningen, avskeda, anställa, planera, organisera, handla, satsa!!

ko_isDet hände inte. Det var ingen större ko på isen i Vänersborg…

Först efter ett ordentligt trixande i korridorer och bakom skål och vägg, ett trixande som också följde med in i sessionssalen när kommunfullmäktige den 22 juni 2011 fastställde budgeten för i år, beslutades att Barn- och Ungdomsnämnden skulle få ett litet tillskott på 4 milj kr till personal. 4 miljoner kr… Vänersborg hade hamnat på plats 264 i rankingen – och Vänersborgs kommun satsar ynkliga 4 milj kr… Vänsterpartiet krävde naturligtvis och i vanlig ordning mer pengar till barnen och ungdomarna.

Är det trots allt dessa +4 miljoner kr som förklarar uppryckningen i tabellen? Vi ska se.

Tittar vi noggrannare på resultaten, så ser vi att Vänersborg har bra placeringar på följande delområden:

StatistikLF12_1

Hmm. Tre delområden har med gymnasiet att göra, och inte grundskolan. Lärarlönerna har med avtalet att göra, och mig veterligt har inte Vänersborg satsat något extra till löner. Lönerna förklaras nog av att lärarkåren är ovanligt ålderstigen i Vänersborg. Friska lärare? Tja, det är väl bara att gratulera att de gamla lärarna håller.

Tittar vi på de delområden som Vänersborg ligger mer i mitten av kommunlistan (mitten är exakt 145) eller åtminstone strax under så ser det ut så här:

StatistikLF12_2

Förskolan är en fråga för sig. Annars ser vi att de gamla, friska lärarna också är utbildade. Rankingen för meritvärdena och andelen godkända elever i åk 9 är ”rätt ok”. (Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 okt 2011.) Här gjorde Vänersborg en ordentlig uppryckning jämfört med året innan. Det var emellertid bara en enda skola, Tärnan, som stod för hela ökningen. Tärnan hade bäst resultat av samtliga högstadieskolor i kommunen. Jag tror att förvaltningen borde ha analyserat orsaken till de kraftigt förbättrade betygen, innan Tärnan fick pris av ordförande i BUN Eckerbom Wendel… Det fanns nog en del att fundera på kring detta.

Om rankingen är ”rätt ok”, så är de absoluta resultaten inte det… Men det är en annan fråga.

Tittar vi på de delområden som Vänersborg ligger sämre till på:

StatistikLF12_3

De två ”SALSA-placeringarna” är viktiga. Det handlar om elevernas resultat i förhållande till ”förutsättningarna”.

”Analysverktyget SALSA presenterar kommuners och skolors betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen.”

Vänersborg har inga bra resultat. Snällt sagt. Plats 213 och 229 är inget att hurra över. Orsaken är också lätt att se. Vänersborg ligger långt ner när det gäller ekonomiska resurser till skolan. Trots de 4 miljonerna… Det leder till en bottennotering i Sverige när det gäller lärartäthet. Plats 267 av 290 kommuner! Lärartäthet är den enskilt viktigaste variabeln för bra resultat hos eleverna. Det har skolforskaren Hattie slagit fast. (Naturligtvis måste lärarna vara kunniga och användas rätt.)

Några slutsatser:

  • De +4 miljonerna, som BUN ”fick” av fullmäktige, har knappast något med Vänersborgs avancemang i Lärarförbundets skolranking att göra. Vänersborgs kommun lade fortfarande mindre ekonomiska resurser på skolan jämfört med de flesta andra kommuner.
  • Lärarna i Vänersborg har högre ”produktivitet”, betyg i förhållande till tilldelade resurser, än många andra kommuner. Vad nu det kan bero på. Det borde analyseras…

Inför 2013 har kommunfullmäktige gjort en ”hyfsad” satsning på grundskola och fritidshem i Vänersborg. Den 20 juni 2012 beslutades som bekant att +16 miljoner ska gå till ökad personaltäthet i grundskolan och på fritidshemmen – för övrigt mot moderaternas, folkpartiets och kristdemokraterna röster.

Dock. Vänersborgs kommun måste fortsätta sin ekonomiska satsning på skolan. Som Lena Haldin skriver i dagens GP (hon skriver om Göteborg):

”Nog betyder [eleverna] mer än nya arenor! …  satsningar måste vara långsiktiga och få kosta betydligt mer än vad som föreslås av kommunföreträdarna. Kvalitetshöjning är ingen quick fix.”

footMen de extra pengarna för 2013 är kanske ett första steg på vägen – ett första steg på vägen för att uppfylla visionen:

”Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”

Låt oss hoppas det.

.

PS. Lärarförbundets hela rankinglista hittar du här.

%d bloggare gillar detta: