Hem > BUN 2012 > Snart ett nytt BUN-möte (2)

Snart ett nytt BUN-möte (2)

Igår skrev jag om de ärenden på dagordningen som handlar främst om ekonomi på det kommande sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se här.)

rapport2Några rapporter ska också behandlas av nämnden på måndag. ”Rapport avseende uppföljning och kontroll av verksamhet vid enskilda förskolor, fritidshem, samt pedagogisk omsorg” heter en av rapporterna. En annan heter ”Rapport avseende uppföljning av verksamhet vid fristående skolor”.

I denna senare rapport noterar jag att:

”Ägarna i de fristående skolorna är öppna för erbjudanden om att deltaga i till exempel SKL-enkäter, resultatsammanställningar och önskar dialogmöten med ansvariga politiker.”

Det vore inte helt fel med dialogmöten. Vi politiker i BUN har i stort sett ingen koll på vad som händer i friskolorna. Inte heller gäller offentlighetsprincipen i dessa skolor. Förvaltningen föreslår därför att sådana här möten hålls minst vartannat år. Bra.

Det följer med ett digert material om friskolor som Skolverket har gett ut. Jag noterar på ett ställe:

”Kommuner och landsting kommer under vissa förutsättningar att kunna äga aktier eller andelar i en huvudman som driver en fristående skola, eller på annat sätt ha ett rättsligt inflytande i verksamheten.”

Det vore väl en intressant idé att BUN köpte aktier i t ex Fridaskolan. Då kunde ju kommunen få verklig insyn.

rapportNämnden ska också yttra sig över en betydligt intressantare rapport, en rapport från revisorerna: ”Granskning av rektorers styrning och ledning”.

Jag har skrivit 3 blogginlägg om denna rapport:

Jag ska nedan redogöra kortfattat (ja, ja, ganska kortfattat i varje fall) för några av de punkter som jag skulle vilja lyfta. Vill du ha mer ”kött på benen” så hänvisar jag till blogginläggen ovan.

Först. Förvaltningen har följande synpunkter på rapporten:

applause”Rapporten visar att rektorerna i Vänersborgs kommun har rimliga förhållanden och goda kunskaper för att utöva sitt uppdrag. En utökad dialog mellan rektorer och nämnd är planerad för vårterminen 2013, med syfte att tillsammans utveckla analysverktyg som kan verka för ökad måluppfyllelse. Revisionsrapporten lyfter också fram förbättringsområden som redan har identifierats i förvaltningens samverkansforum och utvecklingsarbeten har påbörjats. Det gäller till exempel förbättringsområden inom de digitala funktionerna (EdWise/lärplattformen), arbetstidsanvändningen och organisation.”

De förbättringsområden som revisorerna har lyft fram är enligt förvaltningen:

  • ”En utökad dialog mellan nämnd och rektorer för bland annat analys av den låga måluppfyllelsen
  • Analyser av resursfördelning
  • Organisation av enheter
  • Stöd till rektorer i juridiska frågor och i fastighetsfrågor
  • Förbättring av funktionen i de digitala systemen (EdWise-lärplattformen
  • Arbetstidsanvändning och arbetsorganisation
  • Rektors delegationsmöjligheter”

Jag skulle vilja lyfta och diskutera följande på sammanträdet.

  • Hur ska ”spänningen” mellan rektorns statliga uppdrag och att rektorn är anställd av kommunen hanteras?

Eller som Skolverket uttrycker det:

”…grundproblem i skärningspunkten mellan nationell styrning och kommunal självstyrelse.”

teacherHuvudmannen, dvs BUN, ska ju som bekant inte ge rektorn något pedagogiskt uppdrag – det har rektorn fått av staten! Huvudmannen ska i stället ge förutsättningar, de nödvändiga redskapen – för att rektorer, och lärare, ska kunna genomföra det nationella uppdraget!

Det här vore något att diskutera.

  • Hur ska Barn- och Ungdomsnämndens mål se ut?

Som en följd av det statliga uppdraget till rektorer och lärare under ett kommunalt huvudmannaskap vore det naturligt att diskutera de mål som BUN har satt upp. I flera fall har dessa mål ersatt Skollagens krav på att något ska uppfyllas.

  • Hur bör en ny resursfördelningsmodell se ut?

Resursfördelning borde också diskuteras. Revisorerna tycker att denna i stort sett är bra, men Skolverket och Skolinspektionen anser att en resursfördelningsmodell som inte tar hänsyn till elevernas resultat inte är ok. Resursfördelningen i Vänersborg tar inte sådana hänsyn. Fullmäktiges beslut om skolstrukturen borde också ge anledning för nämnden att fördjupa sig i denna fråga.

  • Hur ska BUN dela in skolenheterna?

Revisorerna skriver:

”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening.”

De skriver vidare:

”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”

Den här frågan anser jag borde prioriteras av nämnden.

Likaså borde det vara en fråga för nämnden att förvaltningen har bestämt att Frändefors (F-6), Rösebo (F-3) och Dalboskolan (7-9) ska slås ihop till en skolenhet från och med nästa läsår. Det här var inget som revisorerna fick reda på i sin granskning.

Revisorerna skriver:

”Kan en skolenhet omfatta flera skolbyggnader? Ja, om de … på ett naturligt sätt hör ihop…”

Frändeskolan, Rösebo och Dalboskolan hör inte ihop på ett naturligt sätt.

  • Har rektorerna förutsättningar att vara pedagogiska ledare?

Revisorerna skriver att rektorerna är nöjda med situationen.

”Åtta av tolv rektorer anser att de kan genomföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare.”

farewell2Att vara en pedagogisk ledare är rektorns centrala statliga uppdrag. Att fyra av tolv rektorer, dvs 1/3 (33%), anser att de inte kan genomföra detta uppdrag är uppseendeväckande! Vi ska inte heller glömma att flera rektorer har slutat sina jobb i Vänersborg de senaste åren och flyttat till omkringliggande kommuner.

Revisionsrapporten ger upphov till många viktiga frågor för nämnden. Och det är viktigt att vi politiker inte blundar för dessa, utan tar upp dem till behandling. Målet för BUN måste ju vara att skolan i Vänersborg ska bli bättre. Hur stod det i visionen?

”Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”

Det kan vi inte uppnå genom att stoppa huvudet i sanden och gömma undan problem.

Till sist.

horseBUN ska också besluta om ett nytt regelverk för fördelning av föreningsbidrag. Bidragsformerna blir de här:

  • ”Startbidrag — främjar start av nya föreningar
  • Grundbidrag — stärker föreningarnas ekonomiska plattform
  • Kommunalt aktivitetsstöd — främjar aktivitet. Fördelas enligt samma regler som statligt LOK-stöd.”

Startbidraget blir högst 1.000 kr (totalt) och grundbidraget 2.000 kr per år. Storleken på det kommunala aktivitetsstödet beslutas från år till år.

För att vara berättigade till föreningsbidrag ska alla föreningar upprätta ett bokslut där det också ska framgå:

”hur den [föreningen] i praktiken arbetar mot droger och för jämställdhet och tillgänglighet, samt hur föreningen arbetar för ett hållbart samhälle.”

Det var väl det mesta av det som ska behandlas på Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde på måndag.

Kategorier:BUN 2012
  1. Roy Andersson
    7 december, 2012 kl. 07:37

    Föreningsbidragen. Detta är småpengarna och dom fördelas med exakt rättvisa. Då har redan dom STORA pengarna fördelats med total orättvisa!
    1. Hyrorna av anläggningar täcker bara en bråkdel av kommunens faktiska kostnader. Arenan är värsta exemplet, självklart. Det finns ingen logik i att en dyr sport får ett större kommunalt stöd än en billig genom lokalsubventioner. Andra idrotter kan ha lika höga kostnader, men de ligger inte just på lokalen (t. ex. hästar, resor eller båtar). Då utgår ingen subvention för det.
    2. Eftersom nästan alla anläggningar, och speciellt dom dyra, finns i centralorten så innebär detta en enorm geografisk orättvisa i kommunen. Orättvisorna finns även inom en och samma idrott. I centralorten subventioneras lyxen vinteruppvärmnd konstgräsplan (jämför Ljungskiles förutsättningar i Superettan/Allsvenskan), I Brålanda hyrs Sörbyvallen ut billigt inklusive klippning och linjering, medan i Gestad betalar klubben marknadsmässigt arrende direkt till markägaren, kommunen står för klippning men inte linjeringen.
    3. Kommunen har precis lika stor nytta av varje aktivitetstimme, hur ser då den tankebana ut som logiskt leder till att betala olika totalbelopp? Helt slumpmässigt, rena lotteriet.
    4. Det finns inget förslag på hur kommunen utanför centralorten skall kompensera idrotten för att få motsvarande kommunalt stöd per barn i former som passar småsamhällen och landsbygd (det behövs inte nån Arena i Gestad). Skatten är ju lika hög där.
    5. Vbg kommun ingår i Folkhälsorådet tillsammans med andra kommuner och Regionen. Där delas stora pengar ut. Högsäter har i år t. ex. fått 140.000:- i bidrag för samma verksamhet som vi har i Brålanda Idrottshall (men vi har inte ansökt). Även Folkhälsorådets pengar fördelas svårbegripligt och slumpmässigt.
    6. I Åmåls kommun har de börjat titta på hur stödet ser ut och just den linjen att se på hur stor nyttan är för KOMMUNEN, inte vilka kostnader föreningarna har. Samma nytta= samma stöd.

    Lycka till i den soppan!

  2. Kalle Anka Duckcity
    6 december, 2012 kl. 22:02

    Rektorer som pedagogiska ledare?
    Skulle gissa att procentsatsen skulle sjunka rejält om frågan ställdes till lärarna… Typ tycker du att din rektor har förutsättningar att fungera som pedagogisk ledare?

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: