Arkiv

Archive for januari, 2013

Väne Ryr öppnas!

31 januari, 2013 3 kommentarer

nederlagSå led då mini-alliansen ytterligare ett nederlag. Det börjar bli många nu.

Storoppositionen, dvs socialdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister, centerpartister och välfärdspartister, körde över moderaterna, folkpartisterna och kristdemokraterna och beslutade att öppna Väne Ryr skola. Igen.

Så här lyder det historiska beslutet:

”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne-Ryrs skola öppnas för förskola, förskoleklass och fritidshem höstterminen 2013. Hösten 2014 öppnas en grundskola åk 1-3 på försök i tre år.
För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”

storoppositionenEtt mycket tydligt beslut som visar att storoppositionen inte bara öppnar en skola, utan också fortsätter att ta ansvar för landsbygden.

Debatten, inför bland annat föräldrar från Väne Ryr, var stundtals tuff. Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), liksom BUN-ledamoten Kerstin Andersson (FP), argumenterade mot ett öppnande. Nivån på argumenten var väl så där. Eckerbom Wendel ställde t ex en fråga om hur det skulle bli med skötborden. Vilket fick mig att svara med ett citat från Eckerbom Wendel själv:

”Det är en förvaltningsfråga.”

Eckerbom Wendel undrade också över lagligheten i att förskoleklassen var frikopplad från en grundskola. Det argumentet förstår jag inte. Det är inga som helst problem.

Kerstin Andersson förfasade sig över hur dåligt barnen skulle få det på Väne Ryr. Ingen skolsköterska på heltid, få kompisar att välja på, inget bibliotek osv. Andersson gjorde sig faktiskt till talesperson för barnen – mot föräldrarna. Jag tror dock att föräldrarna känner sina barn bättre – och vet vad som är bra för dem – än Kerstin Andersson.

Kerstin Andersson påstod också att föräldrarna redan, för några år sedan, valde bort Väne Ryrs skola. Det var närmast att betrakta som ett skamgrepp, eftersom Kerstin Andersson mycket väl vet vad som hände då. (Det är dock inget som jag ska ta upp här.) De valde inte bort Väne Ryr.

För övrigt svarade jag på Anderssons och Eckerbom Wendels frågor från talarstolen. I varje fall efter förmåga. Det hindrade dock varken Andersson eller Eckerbom Wendel att gå upp i talarstolen och påstå att de inte fick några svar.

Det kanske beror på mini-alliansens vana att bara lyssna på dem som inte säger något…

bygglovNär jag nämnde att en renovering skulle kosta BUN drygt 100.000 kr i kapitaltjänstkostnader per år, en struntsumma med tanke på att BUN:s budget för i år ligger på 666 miljoner kr, så räknade Eckerbom Wendel in lite fler utgifter. Och kom upp till 300.000 kr. Det fick mig att replikera:

”Det är vad kommunstyrelsen alldeles nyss gav till IFK Vänersborg!”

Jag tyckte den var lite småbra…

Sverigedemokraternas agerande är värt en kommentar. Kurt Karlsson (SD) gick upp i talarstolen och beklagade sig, som han brukar göra, över att han inte fick vara med i ”förberedelserna”. Att han själv kan få tag i protokoll på kommunens hemsida, utredningar, yrkanden, reservationer mm verkar inte falla honom in. Inte heller att han kan läsa bloggar, använda telefoner eller skriva email.

Sedan sa Kurt Karlsson, att Sverigedemokraterna alltid har velat att:

”småskolor ska leva!”

När det gällde Väne Ryr hade Kurt Karlsson dock inget yrkande. Med andra ord, Karlsson ansåg inte att Väne Ryr skulle öppna. Fast de var för småskolor. Dock inte Väne…

Håhå ja ja…

Kurt Karlsson satta sig också till doms över debatten och påstod att den var förvirrad. Det är tur att han själv bidrog till att skapa klarhet….

Det finns många skäl till att inte rösta på Sverigedemokraterna…

styreMini-alliansen brydde sig inte ens om att votera i frågan. De gav upp. Fast inte styret då. Det ger de inte upp. Mini-alliansen tänker fortsätta att styra i Vänersborg. Eller vad de nu gör…

När kommunfullmäktige en gång i tiden beslutade att bygga arenan dristade sig en kristdemokrat till att utropa, det numera klassiska:

”Det här är en glädjens dag!”

Det är en glädjens dag för barnen och föräldrarna i Väne Ryr. Och det bara för en hundradel av vad arenan kostade…

Kategorier:KF 2013, Skola

KF 30 jan (3): Morgan Larssons motion

29 januari, 2013 1 kommentar

motionImorgon ska Morgan Larssons (VFP) motion om protokollsanteckningar i nämnder och styrelser upp till behandling i kommunfullmäktige. (Se här!)

Morgan Larsson gjorde ju en liten miss när han skrev motionen. Han yrkade på att bara ersättare skulle få rätten att lämna protokollsanteckningar. Larsson tänkte därför komplettera yrkandet i sin motion på morgondagens möte, så att rätten också omfattar ordinarie ledamöter.

Så här lyder Morgan Larssons nya, kompletterande yrkande (se här):

”Vi yrkar att reglementen för samtliga styrelser och nämnder i Vänersborgs kommun ändras och utformas så att ledamöter och icke tjänstgörande ersättare ges rätt att anteckna sin mening till protokollet i form av en protokollsanteckning.”

forsstromTydligen har kommunfullmäktiges ordförande Anders Forsström (M) ringt upp Morgan Larsson idag och sagt att han inte kommer att ställa detta yrkande under proposition. (Det innebär att Larssons nya yrkande inte får tas upp i morgon.) Forsström anser inte att det nya yrkandet har beretts som det ska.

Det betyder, om ryktet är sant, att Morgan Larssons motion avslås. (Ersättare kan ju inte få en rättighet som inte tillkommer ordinarie ledamöter.)

Morgan Larsson får alltså börja från början.

Larsson får helt enkelt skriva en ny motion. Som inkluderar också ordinarie ledamöter. Och som sedan tas upp i fullmäktige i februari. Då beslutar fullmäktige att remittera motionen till alla nämnder och styrelser för beredning. I vanlig ordning. Och när alla nämnder och styrelser har berett motionen och tagit ställning, så skickas dessa ställningstaganden till kommunstyrelsen. Och när kommunstyrelsen har behandlat ärendet, så ska då fullmäktige besluta i ärendet. Igen. Förhoppningsvis i år…

Visst. Regler, arbetsordningar och lagar ska följas. Men är inte detta att ta i?

När nämnderna och styrelserna behandlade Morgan Larssons ”nuvarande” motion, så utgick de från en skrivelse som var undertecknad av kommunens högsta chefer – kommundirektören, kanslichefen och förvaltningscheferna för Barn och Ungdom/Gymnasiet, Miljö och Hälsa, Social och Samhällsbyggnad/Byggnad.

Cheferna avslutar sin skrivelse så här:

”Kommunala protokoll är och ska vara beslutsprotokoll, där innehåller kortfattat beskriver besluten. Protokollen skrivs på ordförandes ansvar och det är denna/denne som har att avgöra innehållet i protokollet. Att ge icke tjänstgörande ersättare rätt att få sin mening antecknad i protokollet, är inte tillämpligt.”

upptagenOch så kommer ”slutklämmen”:

”Däremot skulle kommunens reglemente kunna ändras så att samma rätt att få sin mening antecknad i protokoll skulle gälla för alla, ledamöter som ersättare.”

Tycker ni inte att denna ”slutkläm” visar att Morgan Larssons nya yrkande, det som ordförande inte vill ställa under proposition, redan är berett? Cheferna har ju redan sagt ja till ett sådant beslut som Larsson önskar av fullmäktige imorgon.

I bland annat Kommunallagens 5:e kapitel kan man läsa om Forsströms rättighet att som ordförande i kommunfullmäktige vägra att ställa ett yrkande under proposition. 45 §:

”Ordföranden skall vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.
Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall läggas fram.”

Hmm…

”Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall läggas fram.”

Hmm…

Morgan Larsson får klura på hur han ska göra. Det är hans motion.

Kategorier:Demokrati, KF 2013

KF 30 jan (2): Föroreningar och demokrati

27 januari, 2013 4 kommentarer

Efter att kommunfullmäktige har avgjort ärendet om att öppna Väne Ryrs skola (se här) följer, som ärende 4, en anhållan från Samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden vill att kommunfullmäktige ska tillföra 6 miljoner extra, utöver den beslutade budgeten, för sanering av del av kvarteret Krögaren. (Borta vid Quality alltså.)

pollutionBakgrunden är den här, och jag citerar direkt ur handlingarna:

”Marken som kommunen har sålt till Nordstaden Etablering AB, har varit mer förorenad än vad som initialt identifierats. I stort sett är hela fastigheten förorenad.
All jord måste grävas bort till ca. 1 meters djup samt därefter deponeras på godkänd tippningsplats.
Kommunen som tidigare fastighetsägare och sannolikt även ansvarig för föroreningen, ska bekosta saneringsarbetet.”

Kommunens totalkostnad för marksaneringen ligger på ca 9 miljoner kr. (Du läste rätt, NIO MILJONER!) Hela ”affären” är ett stort misstag från början till slut, och det har också ansvariga tjänstemän medgett. De kan i nu-läget bara lova, att något sådant här aldrig ska hända igen.

Jag kan dock inte låta bli att göra reflektionen – till vissa saker finns det alltid pengar!

Per Sjödahl (MP) har förresten en interpellation om marksaneringen. Sjödahl frågar om kostnaderna. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Christer Thobiasson (M) svarar på det, men gör också en utvikning om vad föroreningarna beror på. I handlingarna, som jag citerade ovan, står det att kommunen sannolikt är ansvarig. I detaljplanen från 2011-01-27 står det:

”Området består av gamla igenfyllda lertag som fyllts igen av överskottsmassor och byggnadsavfall.”

skottkarraThobiasson skriver:

”Ansvaret för att marken blivit förorenad åvilar de kommuninvånare som använt området som soptipp för div byggavfall.”

Tur att jag aldrig körde dit med skottkärran…

Väne Ryr kommer förresten tillbaka senare under kvällen. Pontus Gläntegård (V) och jag motionerade nämligen om skolskjutsar i Väne Ryr. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige ska bifalla vår motion och ge Barn- och Ungdomsnämnden i uppdrag att:

”undersöka möjlig samordning av skolskjutsverksamheten mellan Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg.”

Det är bara att gå upp i talarstolen och tacka för svaret.

protokollsanteckn2En motion från Morgan Larsson (VFP) ska också behandlas. Motionen slutar:

“Vi föreslår
att reglementen för samtliga styrelser och nämnder i Vänersborgs kommun ändras och utformas så att icke tjänstgörande ersättare tillåts anteckna sin mening till protokollet i form av en protokollsanteckning.”

När kommunstyrelsen behandlade motionen lämnades inte mindre än tre reservationer in. En från Miljöpartiets Marika Isetorp och två(!) från Vänsterpartiet. Bucci och Rininsland var inte överens. Sådant händer även i de bästa partier. Och ska så få göra tycker jag.

Det är emellertid ett ”fel” på motionen. Den vill ge ersättare en rättighet som inte ordinarie ledamöter har. (Det här missade jag när BUN behandlade motionen i oktober.) Enligt nuvarande reglemente, så är det ordförande som avgör om en ordinarie ledamot ska få lämna en protokollsanteckning eller inte. Fullmäktige kan därför knappast besluta att en ersättare ska kunna få det ”med automatik”.

Jag tror mig dock veta att Morgan Larsson kommer att ändra sitt yrkande till att samtliga ledamöter, både ordinarie och ersättare, i en nämnd ska få lämna en protokollsanteckning – oavsett vad ordförande anser.

Jag tycker att Morgan Larsson har rätt. Alla som finns med i nämnder och styrelser, även ersättarna, sitter där för att de representerar invånarna i Vänersborg. (Morgan Larsson är ersättare i kommunstyrelsen.) Det är ytterst ett resultat av valet 2010. Det ligger då i sakens natur att de valda och utsedda ledamöterna ska få möjlighet att visa väljarna vilka ställningstaganden de skulle ha gjort, om de hade fått rösta (vilket inte ersättare får alltså) och varför de tycker som de gör. Det är en demokratisk rättighet tycker jag.

demokratiDemokratiska rättigheter ska inte heller vara beroende av en enskild persons välvilja. Det är det nu. I detta fall är det en ordförande, som själv får bestämma om en protokollsanteckning ska tillåtas eller inte. Demokratin bör vara inskriven i regler, arbetsordningar och lagar. Det är ytterst för att skydda minoriteter och ”de svagare”.

Ibland kan det hända att vissa principer kan krocka med varandra. Då anser jag att man hellre ska fria än att fälla. Då ska demokratin vara generös. Hellre för mycket demokrati än för lite.

För mycket demokrati kan aldrig vara fel. Det kan däremot för lite.

Ändra i förslaget Morgan, så att alla ledamöter (både ordinarie och ersättare) får rätt att lägga en protokollsanteckning. Då röstar jag med dig.

Kategorier:Demokrati, KF 2013

KF 30 jan: Väne Ryrs skola

26 januari, 2013 Lämna en kommentar

vagvisareRyrPå onsdag har kommunfullmäktige sammanträde. En rad ärenden ska avgöras. För de boende i Väne Ryr är ärende 1 det absolut viktigaste:

”Fråga om öppnande av Väne Ryrs skola för förskoleverksamhet m m samt redovisning av enkät.”

Ärendet kommer till stor del att avgöra Väne Ryrs framtid. Ja, helt enkelt om Väne Ryrs samhälle har någon framtid. Det är svårt för ett område att behålla sina invånare om det inte finns någon förskola eller skola. För att inte tala om hur svårt det är att få någon att flytta dit. Det vet de som bor i Väne Ryr. Det ser de med egna ögon.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige lyder:

”Kommunfullmäktige noterar genomförd utredning och beslutar att Väne-Ryrs skola ska vara öppen för förskola och förskoleklass 2013. För att en ev fortsättning av verksamheten ska kunna bedrivas för framtiden krävs ett underlag om minst 15 elever.”

Jag har tidigare haft synpunkter på att beslutet är otydligt, vilket det är. (Se ”Väne Ryrs öde på väg att avgöras”). Jag tror emellertid att det läggs ett annat förslag på fullmäktiges bord på onsdag, som blir betydligt tydligare på alla punkter, både vilka verksamheter det gäller, tidpunkter och förutsättningar.

storoppositionenVi får se vilka partier som ställer sig bakom ett öppnande av Väne Ryrs skola. I kommunstyrelsen var det Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Välfärdspartiet, som inte har någon ordinarie plats i kommunstyrelsen, stöder också förslaget. Det vore konstigt om något av dessa partier skulle ha ändrat sig sedan kommunstyrelsen. Det betyder i så fall att en majoritet av fullmäktiges ledamöter (29 av totalt 51 ledamöter) står bakom ett öppnande av Väne Ryr. Hur Sverigedemokraterna, med sina 2 ledamöter, ställer sig är svårt att veta. Men jag tror att Kurt Karlsson och Cecilia Skenhall stöder det.

En förskola och grundskola 1-3 skulle kunna få liv i Väne Ryr igen. Det vore också en tydlig signal att ”storoppositionen” fortsätter att satsa på landsbygden.

Visst kommer det att kosta en del. För att öppna skollokalerna i Väne Ryr krävs det investeringar på ungefär 3 miljoner kronor. Det handlar om t ex hiss, värmesystem och ventilationssystem. Hyran för lokalerna skulle öka för BUN:s del med drygt 100.000 kr per år. Det här är vad kommunen och BUN skulle riskera att förlora, om satsningen av någon anledning skulle misslyckas. Och då är detta den ”stora satsningen”. Det finns möjligheter att göra mindre omfattande investeringar, vilket skulle minska kostnaderna i motsvarande grad. Jag anser att kommunen kan ta den här ”risken”. Och om ”satsningen” i Väne Ryr skulle misslyckas, så skulle kommunen ändå ha nyrenoverade och fina lokaler… Som kanske skulle kunna hyras ut…

Till detta kommer självklart också kostnader för personal, läromedel och annat undervisningsmaterial. En del av dessa kostnader hade kommunen haft även om barnen hade gått på Onsjöskolan. Men vi måste också komma ihåg, att de 15 elever från Väne Ryr (från förskoleklass till åk 5), som just nu går på skolor i Trollhättan, kostar Barn- och Ungdomsnämnden ungefär 1,7 milj kr varje år. De här pengarna kommer kommunen att spara in på sikt och det kan ju faktiskt bli så att ”strömmen” istället vänder. Det kan bli så att föräldrar som bor i Trollhättan, Lilla Edet och Uddevalla placerar sin barn i Väne Ryr.

skolaBlir inte skolan för liten? Det finns naturligtvis risk för det. Men blir den det, så beror det till stor del på att föräldrar inte väljer Väne Ryr, och då har de ju så att säga gjort sitt val. Sedan kommer det att bli en liten skola, även om alla väljer den.

I sin utredning om ett öppnande av Väne Ryrs skola kommer Barn- och Ungdomsförvaltningen fram till bland annat följande slutsatser :

  • ”att det är möjligt att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass och uppfylla formella krav utifrån styrdokumenten.
  • att elevunderlag och småskalighet medför att det krävs särskilda insatser för att upprätthålla hög kvalitet på verksamheten.
  • att på sikt öppna en grundskola F-3 kräver ändrade förutsättningar för bl, a resurstilldelning”

Redan i år har elevpengen höjts (för första gången i mannaminne!) och alla småskolor, under 50 elever, har fått ett extra bidrag på 200.000 kr. Det är, som jag och Vänsterpartiet ser det, bara det första steget i en ökad satsning på barnen och ungdomarna.

Det kommer med andra ord att vara helt möjligt att driva en skola i Väne Ryr. Det har vi förvaltningens ord på.

valfskklassDet har dock blivit en liten fnurra på tråden…

I det utskick som förvaltningen har gjort till alla föräldrar med barn som är 6 år, det är val till förskoleklass, så erbjuds barnen i Väne Ryr placering på Onsjöskolan. Inte ett ord nämns om att en förskoleklass ska startas i Väne Ryr!

Det är ganska anmärkningsvärt, tycker jag, eftersom alla redan den 17 december visste vad som var på gång. Det var då frågan behandlades i KSAU. Även förvaltningschefen på Barn och Ungdom kände naturligtvis till KSAU:s beslut.

Hur gör föräldrarna i Väne Ryr nu med valet till förskoleklass? På Väne-Ryrskolans föräldraförenings hemsida läser jag:

”Vi ställde även frågan om ansökan/val till förskoleklass och Marie Dahlin ringde till Kommundirektören Ove Thörnkvist och han sa att vi så fort som möjligt ska ringa till barn och ungdomsförvaltningen och säga följande:
‘Kommundirektör Ove Thörnkvist har rekommenderat oss att ringa till er och begära anstånd för att göra våran ansökan angående fritids och förskoleklass i Väne-Ryr tills efter kommunfullmäktiges möte 2013-01-30.'”

Kategorier:KF 2013, Skola

Sjövallen och Bandygrytan

25 januari, 2013 3 kommentarer

Under hösten har elever på Rånnums skola arbetat med hur den framtida Sjövallen i Vänersborg skulle kunna se ut. Det är ett arbete som har initierats av Vänersborgs kommun. Till sin hjälp har eleverna haft, förutom sin lärare Anneli Bäckström, också en arktitekturpedagog. Barnen har gjort mer än att ”bara” bygga modeller.

karta1

Eleverna har som synes ”planerat” hela området kring Sjövallen. En stor aktivitetspark har blivit resultatet. Förslaget visades på Konsthallen i förra veckan i form av många kreativa modeller, kartor och motiveringar.

Här följer några av de modeller som eleverna hade gjort.

bild4

En fotbollsplan är aldrig fel i en aktivitetspark. Med konstgräs kan man väl anta. Ted och Chrille tyckte att kommunen behöver en arena till. Dock inte till bandy, utan till t ex skateboard.

bild2

Fantasin var stor bland eleverna i åk 4. Men inte bara det, förslagen var genomtänkta och i de flesta fall realistiska.

bild5

Det var en trevlig och lärorik utställning. Eleverna har med all säkerhet lärt sig massor om samhällsplanering, arkitektur etc. Nu ligger bollen hos kommunen. De ansvariga har ett stort ansvar att genomföra åtminstone delar av de idéer som eleverna har tagit fram. Annars kommer nog barnen att känna sig ordentligt lurade…

Utställningen inspirerade mig för övrigt till att ta en promenad till Sjövallen.

sjovallen3

Sjövallens historia är lång och många minnen är associerade med området. Här spelades bland annat ”italienska ligan” på 60-talet, VIF:s interna fotbollsliga, under ledning av Henry ”Piola” och Sven-Olof Hagstedt. Sjövallens grus utnyttjades nämligen tidigt på säsongen, innan lagen fick beträda gräset på Torpafältet. Med nummer 10 på ryggen gjorde också undertecknad en hel del mål för Fiorentina… (Några fler än den hårdskjutande lagkamraten Göran Reis. Hihi…)

Inte långt från Sjövallen, lite längre ”in i skogen”, ligger också en annan ryktbar idrottsplats  – Bandygrytan. Här har många gamla vänersborgare tagit sina första vingliga skär på skridskorna…

bandygryta4På Bandygrytan spelades det bandy långt innan arenan var påtänkt. Ja, till och med långt innan Isstadion var påtänkt. Det finns många minnen associerade även med Bandygrytan, t ex hur isen brast vid ena målet, mitt under en match – när det var hörna.

Förr plogades planen regelbundet, även om ungdomarna ofta själva fick använda skyfflar, bandyklubbor, pinnar och grenar, innan kommunens fritidsenhet dirigerades dit av legendaren Göran Ericsson. Jag har hört att planen har plogats även denna vinter, men under min promenad låg det snö över hela ”grytan”. Vilket är lite tråkigt, eftersom det gör skridskoåkning omöjlig. Kommunen borde ploga Bandygrytan så fort det behövs, tycker jag.

Jag vet inte hur känd Bandygrytan är bland ”nyare ”vänersborgare. Det borde nog göras lite mer reklam för den, t ex på kommunens hemsida. Bandygrytan är hur som helst ett fantastiskt ställe som rekommenderas, naturskönt beläget som det är alldeles vid Vänern.

Det går för övrigt inte att jämföra skridskoåkning ute på Bandygrytan en solig vinterdag med skridskoåkning inne i en arena…

bandygryta2

Kanske skulle kommunen också kunna ordna en grillplats vid planen? (Även om jag inte har byggt någon modell på hur en sådan skulle kunna se ut…)

Vänersborg är vackert. Ibland tycker jag att vi är lite dåliga på att utnyttja alla möjligheter som finns.

Kanske skulle eleverna från Rånnum tillsammans med arktekturpedagogen kunna göra ett besök i fullmäktige och sprida ännu fler idéer?

BUN 21 jan(2): Fler återremisser

22 januari, 2013 Lämna en kommentar

Det blev inte bara beslut om återremiss när det gällde Mörtvägens förskola. Det blev också Barn- och Ungdomsnämndens beslut i två andra viktiga frågor.

Den korta verksamhetsberättelsen ”klubbades igenom”. Det är ju förvaltningen som ”äger” detta dokument (se ”Pengar, kläder mm”), så det var inte så mycket att diskutera. Just nu… Nämndens verksamhet kommer att tas upp mer i samband med den långa verksamhetsberättelsen och i det kommande budgetarbetet.

skolbussÄrende 4, om det nya skolskjutsreglementet, var en tung fråga. (Se ”Skolskjutsar”.)

Flera ledamöter ansåg att de avstånd, som krävs mellan hemmet och skolan, för att en elev ska bli berättigad till skolskjuts, var i längsta laget. Förvaltningen menade dock att det ofta bor yngre barn i samma område som äldre, vilket i praktiken innebär att det blir kortare väg till skolskjutsen än det verkar ”på papperet”. Dessutom är det samma avstånd som gällde i tidigare reglemente. Och det har fungerat.

Skolskjutsar i förhållande till det fria skolvalet diskuterades flitigt. (Se återigen ”Skolskjutsar” för mer information.) Nämnden var väl ganska överens om att det riktiga egentligen vore att alla elever fick helt fria skjutsar till den skola som de valde. Men det är ju det här med pengarna…

Ordförande Eckerbom Wendel (M) hade ett tilläggsförslag om att:

”… elever som är berättigade till skolskjuts om de valt av kommunen anvisad skola (hemskola) har rätt att få skjuts till den av kommunen anvisade skolan även om man valt en annan skolenhet…”

Förslaget skulle enligt förvaltningen kosta 1,2-1,8 milj kr. Den summan ifrågasattes av flera ledamöter.

Sedan var det även det här med att nämnden tidigare har fattat ett beslut om fri skolskjuts till elever som väljer en profilklass. Detta beslut var inte ”inbakat” i det nya skolskjutsreglementet. Jag påminde mig också att nämnden, redan under S Anders Larssons tid som ordförande, hade fattat någon typ av beslut om fria skolskjutsar, om det var flera barn i samma familj som hade valt en annan skola. Några av nämndens ”gamla” ledamöter påminde sig också detta. Ingen visste dock riktigt hur det beslutet lydde.

Nämnden drog slutsatsen av allt detta att ärendet borde utredas ytterligare. Med andra ord, återigen en återremiss. Nämnden var enhällig.

clothes2Och så var det den socialdemokratiska motionen om arbetskläder till personal inom förskoleverksamhet. (Se ”Pengar, kläder mm”.)

Diskussionens vågor gick höga. Eckerbom Wendel (M) ansåg att det var en ”dyr” motion. Eckerbom Wendel reagerade på formuleringen:

”personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”

Det betydde, menade hon, att nämnden skall köpa in 2 uppsättningar. Det var ordet ”erhålls” som ställde till det. Och det kunde flera ledamöter hålla med om. Det borde ha stått ”erbjuds”.

Förvaltningen i sin tur föreslog att nämnden skulle avslå motionen med hänvisning till att det redan fanns rutiner för arbetskläder. Dessa rutiner omfattade dock endast arbetsbyxor, vilket flera reagerade mot. Dessutom var inte dessa rutiner nedskrivna.

Jag förde fram argumentet att en sådan här diskussion inte skulle ha förts på en ”manlig” arbetsplats. Där hade det varit självklart att arbetsgivaren stod för arbetskläder. Folkpartiets Kerstin Andersson, som tidigare hållit med mig(!) i diverse frågor, reagerade starkt.

”Det här har inte med jämställdhet att göra, inte ett skvatt!”

Birgitta Persson (S) och Marika Isetorp (MP) ställde upp till mitt försvar.

”Håller med Stefan.”

Sa Birgitta.

”Stöd till Kärvling.”

Sa Isetorp.

Kerstin Andersson hade dock inte något emot att personalen erbjöds arbetskläder.

Ordförande Eckerbom Wendel föreslog att motionen skulle avstyrkas, samtidigt som BUN skulle utreda frågan vidare med syfte att skriva ner rutinerna. Oppositionen var inte nöjd, utan tyckte att svaret då innebar ett slags ”dubbelt budskap”. Motionen handlade ju om mer än t ex arbetsbyxor.

Socialdemokraterna tvekade lite om hur de skulle ställa sig, men frågan avgjordes av Marika Isetorp (MP). Hon yrkade helt sonika på att motionen skulle bifallas.

Och det skulle se ut, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (V höll med MP) yrkar bifall till en socialdemokratisk motion, men inte socialdemokraterna själva…

hattrickBUN kompromissade, och gissa vad? Rätt. En enhällig nämnd beslutade om återremiss. Frågan om arbetskläder till förskolepersonalen ska utredas ytterligare och ett förslag till nya rutiner ska upprättas. I motionens anda. (Motionen behövde inte heller besvaras förrän senast den 25 april, så det är gott om tid.)

Hattrick i återremisser!

Förutom att nämnden fick en hel del information om både det ena och det andra, så skulle nämnden också besvara en motion från Vänsterpartiet om ”ordning och reda på Ursand”.ursand3b

Motionen ska så småningom behandlas i kommunfullmäktige och där lär det väl bli en intressant diskussion kan man tänka. På gårdagens sammanträde kommenterade förvaltningschef Javette det skriftliga svar som fanns i handlingarna. Han sa bland annat att de investeringar som gjorts på Ursand endast handlade om att åtgärda gamla försyndelser. Kommunen hade helt enkelt iordningsställt Ursand till det skick, som det förväntades att vara. Inga hyreshöjande åtgärder hade alltså vidtagits. För övrigt är det numer Samhällsbyggnadsnämnden som har hand om Ursand och det är fastighetschefen som ”okejar” alla fakturor. Så hade det också varit förra året. BUN:s förvaltningschef skrev inte på något förrän fastighetschefen hade yttrat sig.

På Vänsterpartiets fråga om om IFK Vänersborgs fakturor (se ”Pengar, kläder mm”) angående det elektroniska biljettsystemet och om de var att betrakta som bluffakturor, så svarade förvaltningschef Kent Javette:

”Vi uppfattar det inte som en bluffaktura. Det handlar om meningsskiljaktigheter. … Det är tredje tillfället … Vi vill inte köpa. Vi kan inte ta ansvar för andras löften.”

Och med det svaret lät jag mig nöja.

Till sist.

prisBUN beslutade att införa ett pedagogiskt pris. Faktiskt. Ingen återremiss här inte.

Det blir i två kategorier, förskola/barnomsorg och grundskola/grundsärskola. Prissumman är på totalt 40.000 kr. Juryn kommer att bestå av 7 personer, en professor i utbildningsvetenskap från Högskolan Väst, utvecklingsledaren, verksamhetscheferna och två representanter från personalorganisationerna. Juryn ska bedöma kvaliteten på nomineringarna och fördelningen av pengarna. Prispengarna, som kan gå till både enskilda och arbetslag, ska användas till förkovring i professionen. När det gäller kriterierna, så ser de ut så här:

”Pedagogerna ska:

  • Skapa ett positivt klimat med trygghet och arbetsro i den pedagogiska verksamheten för att stimulera barns/elevers engagemang och intresse och därigenom främja lärande.
  • Med förnyade metoder, eller ett innovativt arbetssätt i tillämpning av beprövade metoder, stimulera till utveckling och nytänkande i barns/elevers lärande.
  • Förena eget kunnande om de processer genom vilka människan formas och förändras, med förmåga att påverka individer utifrån deras olika bakgrund och förutsättningar för lärande.
  • Ta initiativ till olika former av samarbete med barn/elever, kollegor och övrig personal.”

Kul idé tycker jag!

Kategorier:BUN 2013

BUN 21 jan(1): Mörtvägen – återremiss

22 januari, 2013 2 kommentarer

sammantrade4Det blev ett långt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igår. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) slog inte klubban i bordet för att avsluta sammanträdet förrän kl 19.45. Efter 6 timmar och 30 minuter…

Mörtvägens förskola diskuterades länge. (Se ”Mörtvägen”.) Verksamhetschef Boel Jansson informerade och nämnden fick betydligt fler fakta på bordet än som fanns i handlingarna. Många av de frågor som Vänsterpartiet, och andra, ställde fick svar. Och demortvagen2 var väl egentligen inte särskilt positiva för Mörtvägen.

Det finns 6 förskolor i Vargön med sammanlagt 18 avdelningar. År 2007 föddes det 85 barn i Vargön, år 2008 81 barn, år 2009 78, år 2010 78, år 2011 74 och förra året bara 61 barn. Barnantalet sjunker i Vargön och förvaltningens slutsats är att barnen helt enkelt inte kan fylla förskolorna. Vidare menade verksamhetschefen att förskolor med 2 avdelningar är sårbara och svåra ett driva ur både ett pedagogiskt och ekonomistiskt perspektiv.

Hyran för Mörtvägens förskola ligger på 519.000 kr om året, städ 113.000 kr och vaktmästeri 20.000 kr. En nedläggning av Mörtvägens förskola skulle alltså innebära en besparing för BUN på totalt 652.000 kr om året.

mortvagen1Mot detta står att Mörtvägens förskola är en mycket bra fungerande förskola och belägen i kanske kommunens finaste område, långt från trafikerade vägar och med endast några hundra meter från stränderna i Nordkroken. Mot detta står också att det kostar 200.000 kr för nämnden att ”gå ur” lokalerna (återställningskostnader av olika slag) och, inte minst, att besparingen för hyran i stället blir en kostnad för Samhällsbyggnadsnämnden. Pengar flyttas helt enkelt mellan förvaltningarna, men fortfarande är det kommunen och skattebetalarna som står för pengarna. Om inte fastigheten kan säljas eller hyras ut till någon annan förstås. Vilket i mitt tycke ser svårt ut, eftersom, vad jag kan förstå, lokalerna är byggda som en förskola. Här fanns det dock andra åsikter.

Man skulle också kunna se det som att de minskade barngrupperna i förskolorna i Vargön faktiskt innebär ett mera optimalt antal barn i grupperna. Att barngrupperna är för stora som de är just nu. Detta betyder dock att nämnden måste satsa mer pengar för att behålla och kanske anställa mer personal.

tears2Och med tanke på att kommunen har pengar till annat än barn och ungdomar…

Senast igår, efter BUN-mötet, fick jag från välunderrättade källor ta del av ett rykte, som säger att kommunen har bidragit med ytterligare pengar, upp mot 100.000 kr, till bandy-VM.

Det sticker onekligen i ögonen. Kanske inte bara på en ledamot i BUN…

Vänsterpartiet ansåg på gårdagens sammanträde att det är svårt att fatta ett riktigt beslut, i en så svår fråga som en nedläggning innebär, när så många nya och viktiga fakta läggs på bordet under själva sammanträdet. Det gör det svårt att sätta sig in i allt och dessutom finns det ingen tid att diskutera helheten med föräldrar, allmänhet, partimedlemmar och andra intresserade.

Barn- och Ungdomsnämndens beslut blev att återremittera ärendet. Beslutet var enhälligt.

Beslut om Mörtvägens vara eller inte vara fattas alltså inte förrän nästa sammanträde.

Kategorier:BUN 2013, förskolan

Årets första BUN-möte närmar sig (3): Pengar, kläder mm

20 januari, 2013 5 kommentarer

sammanfattningGanska sent på fredag eftermiddag kom mailet med ärende 3 på dagordningen, ”Bokslut 2012: Kort verksamhetsberättelse”.

De här berättelserna, det finns långa också, brukar vara ganska lika år från år. Det är tjänstemännen som skriver dem, och ”äger” dem. Det innebär att vi politiker inte kan ändra i innehållet. Varför vi politiker då ska fatta beslut om dem har jag aldrig begripit mig på.

Det är nog inte så många andra än politikerna i BUN, som läser verksamhetsberättelsen. Det är på sätt och vis synd, oftast står det en del intressant och ”matnyttigt” om det gångna verksamhetsåret.

En verksamhetsberättelse berättar om verksamheten. En intressant fråga är – vilken verksamhet beskriver verksamhetsberättelsen? Är det verksamheten ute på ”golvet”, t ex i förskolor och skolor – eller är det förvaltningens verksamhet? Jag tänker t ex på andra stycket i verksamhetsberättelsen:

”För förskola och grundskola har året präglats av arbetet med att införliva den nya skollagen och den nya läroplanen samt systematiskt kvalitetsarbete.”

Det här stämmer kanske för en del förskolor och skolor. Förhoppningsvis, skulle jag vilja tillägga. Däremot vet jag att rektorer har pratat om det här när de har mötts, till och med gått kurser tror jag. Men det är ju något annat än att det görs ett arbete ”på golvet”. Pedagogerna har t ex inte haft någon utbildning i Skollagen.

dator_argEtt annat exempel, den digitala lärplattformen – edWise. Den:

”har införts på alla grundskolor för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan pedagog, vårdnadshavare och elev.”

Det är väl ett känt fenomen att edWise varken används i någon större utsträckning eller fungerar särskilt bra ute på enheterna. Däremot kan förvaltningen lätt få ut typ frånvarostatistik ur plattformen…

Den korta verksamhetsberättelsen tar upp:

  • Årets verksamhet
  • Jämförelsetal för nämndens verksamhet
  • Målavstämning
  • Ekonomi
  • Personal
  • Investeringar

Det finns en hel del ekonomi i verksamhetsberättelsen. De två kanske viktigaste avsnitten är nog följande:

”Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett underskott på 2,3 Mkr. I utfallet för grundskolan ingår skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom för fritidspedagoger med 2,7 Mkr. Det prognostiserade utfallet i augusti var ett underskott på 9,2 Mkr. Bokslutet visar på ett bättre resultat än prognostiserat med 6,9 Mkr. Skolskjutsar, semesterskuldsförändring, lärarlyftet, inkomstjämförelse barnomsorgsavgifter och lägre övergripande kostnader samt beslut om återhållsamhet är det som främst bidrar till förbättringen.
Nettokostnaderna har ökat med 17,5 Mkr vilket motsvarar 2,8 % sedan bokslutet 2011. Personalkostnaderna har ökat med 0,7 % från 2011. Bidrag till fristående och enskilda har ökat med 6,9 Mkr vilket medför en ökning med 9 %, vilket innebär att andelen av nettokostnaden ökat från 12 % till % 13 av nettobudgeten.”

pengar4Ett underskott på 2,3 milj kr alltså. Ett helt ok resultat ur budgetsynvinkel. BUN:s budget är på nästan 650 miljoner kr – en bra bit över en halv miljard…

Och sedan är det ju ett ganska ”stort hål” på ett inte helt oväntat ställe:

”Arena och fritid har ett totalt beräknat underskott på 7 Mkr. Underskottet avser i huvudsak driften av Arena Vänersborg, som uppgår till ett under­skott på 5,8 Mkr avseende högre kostnader än erhållen budget.”

Notera att det är ett underskott i förhållande till budgeten, inte arenans totala kostnad. Den totala kostnaden närmar sig 30 milj kr, fast jag ser ingen siffra på det i berättelsen.arbetslos2

Det är värt att notera att antalet anställda inom Barn och Ungdom fortsätter att minska, precis som det har gjort under en längre period. År 2010 var 1.044 personer anställda, år 2011 1.022 och år 2012 985. En minskning med 59 anställda på 2 år.

Innan jag lämnar den korta verksamhetsberättelsen för den här gången, så ska jag återge ett sista citat.

”Samtliga underskott inom grundskola och fritidshem [några enheter går med underskott] återfinns på personalkostnaderna. Enheterna har haft svårighet att anpassa organisationen till budget 2012. Fler fritidsbarn innebar att elevpengen sänktes till 2012. I budgeten för 2013 tillförs grundskola och fritidshem 16 Mkr till personaltäthet. Samtliga enheter beräknar då att ha en budget i balans.”

I mars ska den långa verksamhetsberättelsen vara färdigskriven. Den är viktigare. Då är betygsresultat och ännu fler ”hårda fakta” med.

Barn- och Ungdomsnämnden ska på sitt möte imorgon också behandla några motioner. Det betyder att nämnden ska ge ett svar till kommunstyrelsen om vad nämnden anser om dem.

Två socialdemokrater, Theresia Nordlund och Bengt Larson, yrkar i sin motion att:

”personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”

Den menar att:

”Denna personal vistas i inte alltid så sunda och friska miljöer. Alla vet vi hur små barn är, det är inte alltid så noga med renlighet mm. Det är förkylningar, magsjukor osv.”

clothes2Jo, det känner vi till. Jag föreställer mig att personalen dagligen får tvätta sina kläder, sina egna privat inköpta kläder, med allt vad det innebär av slitage och kostnader. Är det inte så att det här är ett problem som sällan drabbar yrken, som domineras av manligt anställda?

Förvaltningen föreslår att nämnden ska föreslå fullmäktige att avslå motionen. Motiveringen är att:

”rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheter.”

I handlingarna utvecklas detta:

”Inom Barn och Ungdomsförvaltningen har personal arbetskläder för utemiljö. Redan i dagsläget har personal på flera av förskolorna arbetsbyxor för inomhusmiljö. All personal i förskolan har möjlighet att via sin chef beställa arbetsbyxor och hittills har efterfrågan inte varit särskilt stor.”

Här kan man ju fundera på varför bara ”flera av förskolorna” har tillgång till arbetsbyxor och inte alla. Och varför bara byxor? Det kanske också är så att personalen inte efterfrågar arbetsbyxor, därför att de inte känner till att de kan få arbetsbyxor? Och om nu inte efterfrågan är särskilt stor, kan inte det leda till slutsatsen att, som motionärerna vill, alla då kan erbjudas ”arbetskläder för inomhusmiljö”?

prisBUN ska behandla flera frågor. Jag ska dock inte redogöra för riktigt alla. Dock några ord om ärende 10, ”Införande av Pedagogiskt pris”.

BUN föreslås besluta att ett pedagogiskt pris ska införas, därför att:

”Skickliga pedagoger/personal spelar en avgörande roll för barns utveckling och lärande i förskolan och för hur elever lyckas i skolan. Därför föreslås att Vänersborgs kommun instiftar ett ”Pedagogiskt pris”, till personal som har utmärkt sig i sitt pedagogiska uppdrag och bidragit till ökad måluppfyllelse.”

Först tyckte jag att det inte var någon bra idé. Det är som med musik, tänkte jag, inte kan man tävla om sådant. Men så kom jag ihåg hur enormt glad och uppskattad jag kände mig när min kollega Olle Zandén och jag faktiskt vann ett pedagogiskt pris en gång i tiden, LO-Spegeln. Dessutom blev priset en stimulans till fortsatt arbete med att utveckla undervisningen.

Det är klart att kommunen ska instifta ett pedagogiskt pris!

Frågan är väl bara vem som har kompetensen att utse pristagarna.

.

faktura2PS. Igår skrev min partivän James Bucci en blogg. Den kan du läsa här. Buccis inlägg fick mig att ställa följande fråga på sammanträdet:

”Jag ser i diariet att IFK Vänersborg ytterligare en gång har skickat en faktura, denna gång på 455.627 kr, till Barn- och ungdomsnämnden för biljettsystemet Actor. Förvaltningschefen har återigen med hänvisning till tidigare svar bestridit den.

IFK Vänersborgs faktura är vad jag förstår att beteckna som en sk bluffaktura. Kronofogden skriver på sin hemsida:

”Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad.”

Vänersborgs kommun har tidigare fått bluffakturor. Kommunen har då valt att, precis som Kronofogden rekommenderar på sin hemsida, att polisanmäla dem. Det handlar ju om försök till bedrägeri.

Mina frågor är därför:

Har IFK Vänersborgs bluffaktura polisanmälts?

Om nej, varför inte?”

Kategorier:BUN 2013

Årets första BUN-möte närmar sig (2): Mörtvägen

19 januari, 2013 3 kommentarer

fsk2_thumb1Det är alltså BUN-möte på måndag.

Efter att nämnden har behandlat skolskjutsreglementet (se ”Årets första BUN-möte närmar sig (1)”), så ska en mycket känslig och svår fråga behandlas – en fråga som handlar om nedläggning… Nedläggning av Mörtvägens förskola på Nordkroken…

Nedläggningsbeslut är inget roliga. Det tycker ingen, varken politiker eller tjänstemän. Tvärtom, det är det värsta som finns…

En stor del av BUN:s verksamhet förra året handlade om nedläggningar. Nedläggningar av skolor. En majoritet, där dock den styrande mini-alliansen inte ingick, ville undvika det när det gällde skolor. Och så blev det. Ingen skola lades ner. (Med undantag av Sundals Ryr, där det ändå inte pågick någon verksamhet.)

Förskolorna, som också ingick i den så kallade strukturöversynen, kom liksom bort. Istället tog nämnden ett separat beslut om detta på sitt novembermöte. Det beslutet innehöll 7 punkter, varav den sista punkten lydde:

”Bygg till Lindvägens och Granås förskolor och avveckla 2 avdelningsförskolor i Vargön.”

Jag trodde att detta var ett slags inriktningsbeslut på sikt. Typ. Men se, det var det inte. Min partikollega Bäckström var dock mer klarsynt. Han skrev i sin blogg efter BUN-sammanträdet i november:

”En annan sak som kom igen var, ”Litet är dåligt stort är bra”. Denna gång handlade det om förskolan. Verksamhetschefen för förskolan ville ha ett inriktnings beslut från politiken, där hon vill förankra sina ideer om att ta bort små enheter och göra större. … Jag tror vi sköt oss i foten igår.”

Magnus Bäckström vill inte lägga ner några förskolor eller skolor.

inga_pengarBarn och Ungdom har dåligt med pengar. Kommunen har dåligt med pengar. Inget snack om den saken. Men jag har oerhört svårt att acceptera att det alltid tycks finnas pengar till vissa saker. Och visst tänker jag på arenan… Jag tänker också på bandy-VM, på sponsring till IFK Vänersborg, på Toppfrys, på missade momspengar på Solängen, på dyra lokaler i Vänerparken, på ombyggnad av Resecentrum osv.

Men till den vanlige vänersborgaren, till det lilla barnet, eller eleven, eller den gamle och sjuke – då ska det sparas eller ”hållas igen”.

Jag skulle vilja fråga vänersborgarna något sådant här:

Om vi säljer arenan, slutar att spendera pengar på att sätta Vänersborg ”på kartan”, slutar att satsa pengar på icke-lagstadgade verksamheter och istället satsade allt, och kanske mer till genom en mindre skattehöjning, på barn och ungdomar, gamla och sjuka, gator och fastigheter – skulle ni tycka att det var en bra idé?

Något säger mig att de flesta vänersborgare skulle tycka det.

Nu ligger följande förslag framför nämndledamöterna:

  • ”att from 2013-0831 stänga Mörtvägens förskola
  • att senast 2013-06-30 säga upp Mörtvägens förskolas lokaler.”

Förskolan på Mörtvägen ska läggas ner därför att, och jag citerar ur handlingarna:

”Under de senaste åren har tillgången på förskoleplatser i Vargön överstigit behoven.
En avdelning på Hallebergs förskola har till och från hållits stängd och Mörtvägens förskola har varit fylld till ca 2/3, vilket inneburit att förskolan har varit bemannad med färre personal än om förskolans platser varit besatta. En konsekvens av detta har bl.a varit att arbetssituationen för personalen varit ansträngd.”

stangtDet saknas en hel del i underlaget anser jag. Det borde finnas mer fakta, om BUN ska kunna ta ett nedläggningsbeslut. Jag saknar både siffror och ”mjuka” fakta. Hur mycket kostar det att driva Mörtvägens förskola? Vad kostar det att bygga till Lindvägens och Granås förskolor? Vad innebär en nedläggning för barnen? Vad innebär en nedläggning för personalens situation? Vad skulle förvaltningen spara vid en nedläggning?

Vid novembermötet beslutade faktiskt BUN att:

”genomförande av åtgärder sker i takt med de ekonomiska förutsättningarna.”

Det måste enligt min mening innebära att konkreta beslut i anslutning till inriktningsbeslutet, för det var ett inriktningsbeslut (det framgår också av beslutsprotokollet), bör beläggas med specifika ”plus/minus”-uppgifter. Inte kan väl nämndens ledamöter fatta beslut utan att veta konsekvens/nytta/kostnad av sitt ställningstagande?

Jag kan det inte.

Till sist undrar jag också:

  • vad händer med byggnaderna, lokalerna, som BUN lämnar ifrån sig?
  • innebär inte arbetet med VA i Nordkroken att det planeras för fler bostäder i området?
  • behövs en ny resursfördelningsmodell?
  • har BUN avsatt för lite pengar till förskolorna?
Kategorier:BUN 2013, förskolan

Årets första BUN-möte närmar sig (1): Skolskjutsar

17 januari, 2013 2 kommentarer

På måndag, den 21 januari, har Barn- och Ungdomsnämnden sitt första sammanträde för år 2013. Det är 14 ärenden på föredragningslistan.

Nämnden ”mjukas upp” med information om skollagens krav på behöriga lärare 2015. Därefter följer den korta verksamhetsberättelsen. Den har jag i skrivande stund inte tillgänglig. Den skickas inte ut förrän imorgon fredag. Det gäller att planera in inläsningstid på helgen…

skolbussUnder ärende 4 hittar vi ett viktigt ämne. BUN ska besluta om ett nytt skolskjutsreglemente. Det nya reglementet är på fyra sidor och det finns med i utskicket. Anledningen till att BUN ska fatta beslut om ett nytt skolskjutsreglemente beror inte bara på att det har kommit en ny Skollag, utan framför allt på att Skollagens skrivningar har prövats rättsligt.

Vänersborgs kommun har varit inblandad i två tvister kring skolskjutsar. De handlade om huruvida kommunen ska betala busskort till elever som dels har valt den fristående skolan Fridaskolan och dels en skola i en annan kommun (Trollhättan). Eller inte.

Kommunen sa “nej”, kommunen ville inte betala alltså. Föräldrarna överklagade till Förvaltningsrätten och den sade “ja”, dvs kommunen ska betala. Kommunen överklagade i sin tur till Kammarrätten. Kammarrätten biföll kommunens överklagande. Med andra ord, Barn- och Ungdom behövde inte betala skolskjutsar till friskolor eller till skolor i andra kommuner. Kammarrättens domar har för övrigt stor betydelse för kommunerna i hela Sverige.

De här domarna plus ”beaktande av kommunens ekonomi” leder till att förvaltningen inte föreslår

”någon service utöver den lagstadgade.”

I den detaljbudget som nämnden fick i december beräknades skolskjutsarna kosta 19 milj kr för 2013. Det handlar om mycket pengar. Hur mycket skolskjutsarna kostade 2012 är inte framräknat än.

Vad säger man då om det nya skolskjutsreglementet?

barn4Jag tycker personligen att de avstånd som krävs mellan hemmet och skolan, för att en elev ska bli berättigad till skolskjuts, är i längsta laget. Väglängden mellan hem och skola ska t ex vara minst 2 km för en elev som går i förskoleklass eller åk 1. Jag har svårt att se att föräldrar en mörk och snöig vintermorgon släpper iväg sin 6-åring på en 2 km lång promenad till skolan alldeles på egen hand. Jag tycker också att det är långt för en 13-åring att själv ta sig 5 km till skolan. (Väglängden som berättigar till skolskjuts för åk 7-9 ska vara längre än 5 km.) Det är dock de regler som har gällt tidigare. Och det har gått bra. Eller?

Carl Bildts regering införde det fria skolvalet 1992. Och det gäller än idag. Det innebär att elever och föräldrar fritt ska få välja skola. I Skollagen står det:

”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.”

Reformen har, inte helt oväntat, lett till en segregering och bristande likvärdighet i den svenska skolan. Jag tyckte inte om reformen då, och jag är fortfarande mycket, mycket tveksam. Men nu är det som det är, det finns ett fritt skolval i Sverige.

Frågan är emellertid om det finns ett fritt skolval i Vänersborg.

För att fritt kunna välja skola måste ju eleverna kunna ta sig till den skola de väljer. Annars är ju det fria skolvalet inte särskilt fritt. I det föreslagna skolskjutsreglementet ska de elever i Vänersborg som väljer en annan kommunal skola än sin hemskola (den skola som BUN placerat dem i) inte vara berättigade till skolskjuts.

planbokSom jag ser det, så sätter BUN det fria skolvalet ur spel. Eleverna i Vänersborg har inget fritt skolval, såvida de inte har föräldrar som har råd att betala busskort ur egen ficka. Så får det naturligtvis inte vara. Elevernas skolgång ska inte bestämmas av föräldrarnas plånbok.

Eller? Vad säger Skollagen? Är det Vänersborgs kommun som sätter Skollagen ”ur spel”? Nja… I Skollagen står det också angående skolskjuts:

”Denna rätt [till skolskjuts] gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem…”

Fast…

”I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.”

Rent lagligt är det kanske så att en elev inte har rätt till skolskjuts, om eleven t ex bor i Brålanda och väljer att gå på den centrala skolenheten. Detta har, vad jag vet, dock inte prövats juridiskt. Eller gäller Kammarrättens domar (se ovan) också kommunala skolor? Inte bara friskolor? Det kanske är så. Det kanske är Skollagens paragrafer som ”krockar”?

I förslaget till nytt skolskjutsreglemente står det inget om vad som gäller vid val till profilklass. Det finns ju ett antal profiler i Vänersborg, på Vänerparken och på Tärnan. Vad jag förstår så finns det ett särskilt beslut av BUN, att kommunen då ska stå för skolskjuts. Vilket i så fall innebär en ”service utöver den lagstadgade”. Vad som gäller vid val av profil borde skrivas in i reglementet.

Det finns en annan aspekt av det här med det fria skolvalet, även om det inte har med skolskjutsreglementet att göra. BUN har redan fått kritik för att det fria skolvalet har satts ur spel. I den granskning som revisorerna gjorde i höstas menade revisorerna att eleverna inte fritt kan välja skola därför att Tärnan, Torpa och Vänerparken har slagits samman till en skolenhet, den centrala skolenheten. Eleverna kan bara välja ”enhet”, inte en särskild skola.

rapport3Revisorerna skrev i sin rapport:

”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”

Det här borde BUN ta till sig… Är det ett fritt skolval, så är det. (Eller?) Tycker man inte om det, så borde det ifrågasättas principiellt och på en högre nivå (riksdagen) – och inte genom att ”naggas i kanten” och motarbetas kommunalt.

Det finns också en annan orättvisa inbyggd i det föreslagna skolskjutsreglementet. En elev som bor t ex nära 45:an i Frändefors har ju lättare att ta sig till Torpaskolan, om eleven väljer den centrala skolenheten (även om föräldrarna får stå för kostnaderna), än en elev i Gestad. Eleven i Gestad måste ta sig till 45:an för egen maskin.

Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) har ett tilläggsförslag, som för ovanlighetens skull redan finns med i utskicket, som råder bot på denna orättvisa. Eckerbom Wendels förslag skulle innebära att Gestad-eleven, som ska gå på t ex Torpaskolan, får skolskjuts till Dalboskolan, som är elevens ”hemskola”. (Sedan får eleven ordna resten av resan själv.) Det förslaget skulle innebära en större rättvisa för de som bor på landsbygden. Det stödjer jag.

Kommunen, liksom BUN, befinner sig i en kärv ekonomisk situation just nu. Jag vet. Det skulle kosta en hel del pengar att se till att alla elever verkligen får ett fritt skolval, dvs att kommunen står för alla kostnader för skolskjuts. Oavsett vilken skola som eleverna väljer. Hur stora merkostnaderna för detta skulle bli för kommunen, framgår dock inte.

arenaflygerFast. Ska det fria skolvalet för eleverna bli lidande på grund av kommunens ekonomiska felsatsningar? Ska de elever som bor på landsbygden och/eller de elever som har föräldrar med en mager plånbok få betala för att kommunen istället satsar t ex 300.000 kr på bandy-VM? (Eller ett par miljoner på en melodifestival, gud bevare!)

Jag tycker inte det. Egentligen. Men just nu har ju inte BUN pengarna…

Vad göra?

Kategorier:BUN 2013
%d bloggare gillar detta: