Hem > BUN 2020, Verksamhetsberättelse > Återigen BUN (17/2)

Återigen BUN (17/2)

Tiden går fort. På måndag är det återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen är relativt kort även om det finns en del handlingar att läsa och sätta sig in i. (Nämndens handlingar kan laddas ner här.)

Efter att sverigedemokraternas Göran Nilsson blir vald till justerare så ska nämnden få en sedvanlig lokalinformation. Det är en ren informationspunkt så det finns inga handlingar utskickade om detta.

BUN ska sedan besluta om att översända ordförande Mats Anderssons (C) yttrande “gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP)” till kommunstyrelsen.

Yttrandet understryker vikten av att:

“behovet av förskola och grundskola tas med redan i planeringen av bostadsområden.”

Det är också viktigt menar Andersson, och med all sannolikhet också nämnden, att hänsyn tas till avstånden mellan förskola/skola och hemmen för barnen och eleverna. Andersson anser även att det är viktigt att ta med den framtida elevsammansättningen i planeringen av nya förskolor och skolor. Han tänker säkerligen på integreringen, men ordet nämns inte i yttrandet. Jag tycker kanske att nämnden också skulle betona vikten av bra gång- och cykelvägar till förskolorna och skolorna, men det kanske är självklart. Det jag saknar helt är däremot att BUN borde lyfta frågan om ordentliga och ändamålsenliga skolgårdar, med t ex möjlighet till utelektioner i idrott och hälsa, samt att det finns “riktiga” grönområden på gångavstånd till förskolorna och skolorna.

Nämnden ska få information om “Patientsäkerhetsberättelse 2019”.

Patientsäkerhetsberättelsen är utförlig. Den tar upp det mesta som är värt att veta om Elevhälsans medicinska insatser (skolsköterskor och skolläkare och till viss del psykologer och logopeder).

Under 2019 har 44 avvikelser registrerats, men inga har lett till vårdskador. Men rutiner och samverkan med andra vårdgivare etc utvecklas ständigt. Det jag överraskades av är att det fortfarande inte finns vatten(!) på skolsköterskemottagningarna på Skerruds och Frändefors skolenheter…

Det har skett en tillsyn av de fristående förskolorna:

“Samtliga tillsynande förskolor har visat att de har ett adekvat underlag kring efterfrågade rutiner och planer, samt beskrivit förskolans pedagogiska arbete med fokusområden och teman.”

Dessutom tycks vårdnadshavarna vara nöjda med verksamheterna. Och det är ju bra att det är en bra kvalitet i de fristående förskolorna.

Sedan ska nämnden som vanligt läsa igenom den långa verksamhetsberättelsen… Och godkänna den, är tänkt.

“Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets verksamhet, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, investeringar samt redovisning av personal.”

Så här beskriver verksamhetsberättelsen förhållandet mellan politikerna och förvaltningen och målen för arbetet:

“Barn- och utbildningsförvaltningen stödjer barn- och utbildningsnämnden i att leda och samordna nämndens verksamheter. Förvaltningschefen och verksamhetscheferna arbetar utifrån helhetsidén ”Tillsammans gör vi bra bättre”, för att styra, leda och stödja rektorer i uppdraget att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten. Arbetet utgår från nationella mål, barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och förväntade resultat samt förvaltningens 3 prioriterade fokusområden: “Elevers resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.”

Det beskrivs utförligt hur arbetet med fokusområdena har utförts. Det är en omfattande redovisning och den rekommenderas för alla intresserade. (Du kan som sagt ladda ner alla handlingar, klicka här.) Det enda i redovisningen som jag undrar över är arbetet med det “lågaffektiva bemötandet”. Metoden, som psykologen Bo Hejlskov Elvén står bakom, har fått en massiv kritik den sista tiden. Kritiker menar att “lågaffektivt bemötande” inte kan appliceras i skolsituationer.

Den långa verksamhetsberättelsen innehåller självklart också en målavstämning för år 2019, både mot kommunens inriktningsmål och de förväntade resultaten. Det är många gula “ploppar”, dvs målen har delvis uppnåtts. 

Några nedslag i redovisningen:

* “Elevenkäten visar att 90 % upplever sig trygga i skolan gentemot 88 % föregående år.”
* “Andelen elever som upplever studiero i lärandemiljön har minskat något under 2019 liksom 2018.”
* “Alla grundskolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare i år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
* “Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling har ökat med 4 % från 82 % till 86 %.”
* “Andelen behöriga har ökat sedan förra läsåret, från 73,8% till 75,8%.”
* “Medelmeritvärdet för eleverna som lämnade grundskolan 2019 var 13 poäng högre än elevgruppen året innan.”
* “Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 15,5 mkr för budgetåret 2019, en negativ avvikelse mot tilldelad budget om 2%.”
* “Andelen legitimerade lärare ligger oförändrat på 83%.”
* “Frånvaron under 2019 i relation till 2018 har minskat med 8,5%.”

Du kan läsa lite mer på bloggen “Intressant årsredovisning”, där jag redovisade resultat i den “korta verksamhetsberättelsen”.

Naturligtvis redovisas och analyseras också årets resultat. BUN gjorde ett underskott på 15,5 milj kr. Det var främst i grundskolan som underskottet återfanns. (Orsaken till underskottet i grundskolan redovisades också i bloggen “Intressant årsredovisning”.)

Statsbidragen uppgick till 103 milj kr förra året. Förvaltningen påtalar problemen med de riktade statsbidragen. De:

“leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”

Förvaltningen menar att de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner är särskilt problematiska:

“De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning.”

Det kan vara intressant att se hur BUN:s kostnader fördelas. Det redovisas självklart i berättelsen:

* Personalkostnader 603 milj kr.
* Bidrag till fristående verksamheter samt köp från andra kommuner 115 milj.
* Lokalkostnader (hyror; interna och externa, el och VA) 104 milj.
* Köp av måltider (interna och externa) 49 milj.
* Kostnaden för skolskjuts 22 milj.
* IT-kostnader 24 milj.
* Övriga kostnader, t ex förbrukningsinventarier, tolktjänster, utbildningar/kompetensutveckling som finansieras via statsbidrag, undervisnings- och lekmaterial, läroböcker, avskrivningar och internränta 24 milj.

Nämnden investerade år 2019 för drygt 5,5 milj kr. (Notera att det är samhällsbyggnadsnämnden som står för fastighetsinvesteringarna i förskolor och skolor.) Nämndens investeringar gällde framförallt:

“verksamhetsutökning av Propellergatans förskola, Silvertärnan och uppstart av Belfragegatans förskola. Övriga investeringar har genomförts för att förbättra arbetsmiljön och byta ut slitna inventarier.”

Och till sist, i december 2019 såg andel legitimerade lärare/förskollärare ut så här:

I tabellen ser man t ex att bara 2/3 av den undervisande personalen i högstadierna är legitimerade. Och då ska man också komma ihåg att det inte är givet att samtliga inom grundskolan har rätt behörighet för samtliga ämnen och årskurser de undervisar i.

Den totala sjukfrånvaron bland personalen har glädjande nog minskat till 7,3% (7,5% år 2018). Korttidssjukfrånvaro, dag 1–14, har ökat, medan långtidssjukskrivningarna har minskat.

Förutom att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Mats Andersson (C) ska berätta vad de har gjort sedan sist, så ska nämnden också godkänna “upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar avseende perioden 2021-2023”.

Förvaltningen skriver:

“Behovet är kartlagt i tidigare gjorda utredningar som förskole- och skolutredningen, reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028 samt en pågående kommungemensam lokalförsörjningsplan, som håller på att sammanställas och kommer att presenteras under våren 2020.”

Det finns alltså anledning att återkomma, men det är ingen hemlighet att det nästa år ska investeras på Öxnereds skola (inkl. idrottshall, kök), Holmängen (ny skola inkl. idrottshall, kök) och utökning av förskoleplatser i Frändefors.

BUN behöver investera mer, men det är dessa investeringar som ska prioriteras – om nämnden godkänner förslaget förstås. Det kan noteras att Norra skolan inte finns med…

Som sagt, det är en ganska kort dagordning. Men det är viktiga ärenden – och en hel del att läsa igenom…

  1. 18 februari, 2020 kl. 09:14

    Fortsättning på Jennys resonemang:

    1) skolstorlek är ett resultat av 60talets ”stora enheter”-tänkande (stora fabriker, kommunsammanslagning). Stora skolor är enklare för byråkratin, och sämre för de flesta elever. FÖPen prioriterar här.

    2) Skolor har blivit sämre på kompensatorisk undervisning (därför slår familjebakgrund igenom mer). Det finns förklaringar här …

    3) FÖP:en bäddar för ökande individuella bil-transporter av barn.

    (Helt utanför resonemanget: jag förstår förstås att föräldrar vill flytta sina barn till ”bättre skolor”. Men ”bättre skola” betyder inte nödvändigtvis ”barn med rika föräldrar” – det finns även andra förklaringar som satsningar, skolkultur, lärares utbildningsnivå etc som gör skolor till ”bättre skolor” – saker som en målmedveten utbildningspolitik skulle kunna göra något åt)

  2. per-arne johansson
    17 februari, 2020 kl. 22:09

    SÄLJ TOMTEN

    Skall vi inte sälja tomten å bussa upp eleverna till Frändefors . bussarna skall naturligtvis vara bestyckade med E-learnings utrustning så transporttiden blir lektionstid . ( naturligtvis leasad på femårskontrakt ) Kommunen skulle få n pengar på en sådan attraktiv sjötomt å Dalbos resultat skulle höjas . EN winn winn lösning . åtminstone tills lämpliga skollokaler är byggda på någon billig industritomt i staden . ELLER är det dax att sälja all kommunalt ägd mark å stycka upp kommunen för anslutning till Grästorp , Trollhättan , Mellerud å ev Uddevalla . Då skulle ju även den förkastliga tjänstemannastyrningen vbg har försvinna för gott . Bara ett par förslag liksom .

  3. Jenny
    17 februari, 2020 kl. 07:32

    Jag måste säga att jag inte riktigt får ihop logiken i svaret kring FÖP:en.
    Önskemålen blir motstridiga. Dels vill man ha fungerande vardag för barnfamiljerna och skolvägar som gör att barnen tidigt kan ta sig själva till skolan, dels vill man ha stora enheter. Men stora enheter förutsätter stora upptagningsområden och därmed långa transportvägar för de barn som bor i utkanten av upptagningsområdet.
    Det går ju inte ihop…

    När det gäller skolstorlek så hittade jag ytterligare en artikel med slutsatsen att ”samband saknas mellan skolornas storlek och resultat i årskurs 6”. (https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/om-sambandet-mellan-skolstorlek-och-utbildningsresultat.html)
    Stora skolor hade bättre resultat, men det berodde inte på att det var bättre med stora skolor utan på att de tenderade att ligga i områden med bättre socio-ekonomiska förutsättningar och dessutom hade färre nyanlända elever.
    John Hattie har sambandet ju fler elever från hem med gynnsam bakgrund desto större är den optimala skol- och klasstorleken och omvänt.
    Så jag fattar inte varför större skulle vara bättre, särskilt inte i centrum.

    Dessutom, om Norra läggs ner och vi behöver börja skjutsa våra barn med bil till skolan, varför skulle vi då välja Holmängen? Även barn från socio-ekonomiskt gynnsamma förhållanden får lite bättre studieresultat om de får gå i en skola där majoriteten av barnen har gynnsam bakgrund. Så vi kommer att söka Blåsut eller i andra hand Öxnered om Norra läggs ner för våra mindre barn. Skall det skjutsas är det bättre för mina barn att skjutsas över Dalbobron.
    https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2018/analyser-av-familjebakgrundens-betydelse-for-skolresultaten-och-skillnader-mellan-skolor?id=3927

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: