Hem > Mariedal, miljö > Kalhygget på Mariedal

Kalhygget på Mariedal

Efter det som känns som en evighet av regn och hårda vindar så sprack äntligen himlen upp. Solen tittade fram och strålade över Vänersborgs kommun. Den glänste över sjö och strand, men också över vattendrag, ängar, hus, arenor, gator och träd. Och skogar…

Ja, vad passade bättre än en liten skogspromenad… Tänkte jag. Det var läge för en liten tur på Mariedal Östra.

Men…

Tja…

Det blev ärligt talat inte mycket till skogspromenad längs upptrampade stigar. Det blev mer typ bara en promenad… Över stockar och sten, och vattensjuka marker. Det fanns knappast någon skog kvar. Eller stigar…

Det är inte mycket kvar av det gamla skogsområdet på Mariedal Östra. Det moderna skogsbruket har så att säga gjort sitt. De flesta träden är borta. De över 100 år gamla träden likaså.

Avverkade på order av kommunen…

Civilisationen har typ kommit till Mariedal.

I Vänersborg är det svårt för skog att överleva. I varje fall om den ligger “tätortsnära”, dvs så nära bostäder att människor kan dit. Helst ska skogarna ligga mer på bekvämt bilavstånd. Man kan ju inte ha, som en känd socialdemokratisk fullmäktigeledamot uttryckte det:

”rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä. I det civiliserade Vänersborg ska man helst ta bilen till de mer primitiva och orörda naturområdena.

Det märktes på det som var kvar av träd att det har varit hårda vindar den senaste tiden.

När skogen på Mariedal har avverkats har vindarna fått fäste och flera träd har fallit. Träd som enligt kommunens kartor skulle stå kvar i området. Och kommer det någon ordentlig storm lär väl det som är kvar av skogsdungar på Mariedal bli ännu färre. Och mindre.

Det är inte alltid så lätt att köra skogsmaskiner i ett vattensjukt före detta skogsområde. Ibland får man röja nya “stigar” för att bättre “komma åt” med maskinerna. Och då kan det också hända att civilisationen kräver att några extra träd tas bort…

Det känns som om den världsomspännande diskussion som förs om klimat och skogarnas betydelse fortfarande inte riktigt har nått Vänersborgs kommun…

Och solen fortsatte lysa över sjö och strand. Och kalhyggen…

Kategorier:Mariedal, miljö
  1. herrmang
    19 februari, 2020 kl. 23:20

    Tack för besöket Stefan! Och tack för din beskrivning av vår verklighet, vi som bor vid föryngringsytan av det som tidigare generationer förstått är natur. Vilket varit och natrligtvis borde vara till fromma för människors själsliga och kulturella överlevnad.

    Man, jag, undrar hur f.. tänker de som har makten, förstår de hur den verkliga verkligheten ser ut???? Vi kan inte låta marknadskrafterna, kapitalisterna, styra över allas välbefinnande utan att ha en plan för hur kommande generationer ska det bra. På naturens villkor. Det finns inga andra villkor om ”man” tänker efter!

    Gunnar

  2. Lennart Odelholt
    19 februari, 2020 kl. 19:55

    Man blir så ledsen och deprimerad när man ser detta kalhygge skulle inte tro att det är till någon nytta för vem vill bygga hus i närheten av våtmarker med alla mygg och knott och vem vill bygga hus där det är risk att få ett träd i huvudet när det blåser.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: