Arkiv

Archive for the ‘bygglov’ Category

Får revisorer söka bygglov?

25 september, 2018 2 kommentarer

Det är lite av politisk stiltje i kommunen denna vecka, även om det kanske ställs informella frågor partierna emellan om den kommande budgeten och ett ev blocköverskridande styre. Och vad passar då bättre än att titta i diariet och se om det kanske blåser lite där.

Och lite blåser det faktiskt.

I diariet ser jag att en av kommunens förtroendevalda revisorer (dock ej den från Vänsterpartiet) har sökt bygglov. Och det har naturligtvis revisorn, som alla andra kommuninvånare, rätt att göra. Eller borde ha.

Eller?

Revisorns ansökan har skapat en liten ”fnurra” på tråden eller hur man nu ska uttrycka det. Byggnadsförvaltningen är rädd för att revisorns bygglovsansökan kan leda till, eller att det redan med ansökan de facto föreligger, en jävssituation. Förvaltningen har därför, efter inrådan av en av kommunens jurister, lämnat över ansökan om byggnadslovet till Uddevalla kommun…

Revisorn är inte glad över hanteringen… Det framkommer med all önskvärd tydlighet i ett brev från revisorn:

”Jag finner detta anmärkningsvärt.”

Det är så revisorer uttrycker sig när de tycker något är väldigt galet.

Jävsfrågor är viktiga att gå till botten med. Jäv får naturligtvis inte förekomma. Det verkar emellertid lite besynnerligt att det i det här fallet skulle föreligga risk för jäv. Det handlar ju om att byggnadsförvaltningen ska fatta ett beslut, inte revisorn.

Revisorn sitter inte heller i byggnadsnämnden, om ärendet nu ska upp dit. Och hade det varit så, så hade ju revisorn som politiker naturligtvis inte fått delta i ett sådant här beslut. För övrigt ska en revisor inte granska byggnadsförvaltningen utan politikerna i byggnadsnämnden.

Som jag ser det så har kommunen vänt upp och ner på jävsfrågan. Jäv handlar ju om den som ska besluta – om beslutsfattaren är jävig. Och så är det alltså inte i det här fallet. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen är inga revisorer.

Det är märkligt att revisorn, som den kommuninvånare han är, inte ska kunna få ett beslut från Vänersborgs byggnadsförvaltning utan att blanda in Uddevalla kommun.

Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (2/2)

29 april, 2018 3 kommentarer

I det förra blogginlägget beskrev jag hur det gick till när Ingvar ville bygga om sommarstugan på Österäng vid Östra Hästefjorden till ett året-runt-boende. (Se ”Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)”.) Det gick bra ett tag, tills byggnadshandläggaren den 4 februari 2018 beslutade att förbjuda pågående byggnadsarbeten på fritidshuset. Motiveringen var att de stred mot det beviljade bygglovet från den 4 januari 2017 och den 20 juli 2017.

osterang3

Byggnadsnämnden i Vänersborg skriver (citerat från Länsstyrelsens beslut):

”Endast en liten del på 8,6 kvm av det ursprungliga fritidshuset på 82,9 kvm finns idag kvar. En ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden. Då merparten av golvbjälklaget, ytterväggar och takkonstruktion har rivits, rör det sig inte längre om en begränsad om- och tillbyggnad. Det är nu fråga om en nybyggnation eller en mer omfattande om- och tillbyggnad än vad som prövats i bygglovet.”

lansstyrelsen-vastra-gotalandIngvar överklagade som sagt beslutet till Länsstyrelsen. Och den 19 april kom Länsstyrelsens beslut…

Länsstyrelsen anger skälen för sitt beslut:

”Länsstyrelsen anser att byggherren har varit öppen med vad han avser att göra och att nämnden genom att i bygglov 2 godta de till bygglovsbeslutet tillhörande ritningarna har beviljat bygglov och startbesked för de aktuella åtgärderna.”

bygglovLänsstyrelsen går alltså helt på Ingvars linje och menar att allt det som Ingvar har gjort avseende byggnaden finns med i de ritningar som Ingvar hade lämnat in när han beviljades bygglov (bygglov 2). Byggnadsnämnden har med andra ord faktiskt godkänt de åtgärder som Ingvar vidtagit när den beviljade bygglov.

Det är uppenbarligen så, måste Länsstyrelsen mena, att bygglovshandläggaren inte har läst eller förstått de ritningar som lämnades in… Och det är naturligtvis något som Ingvar i så fall inte kan lastas för.

linjalOch så var det också det här med golvhöjden. Byggnadsförvaltningen ansåg ju att (återigen citerat från Länsstyrelsens beslut):

”en ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden.”

Länsstyrelsen skriver i sitt beslut:

”Varken på ritningar tillhörande bygglov 1 eller 2 finns någon golvhöjd markerad medtummen_upp4 siffror. Det framgår inte heller i något av bygglovsbesluten. Detta gör att det blir svårt för byggherren att efterkomma bygglovet och svårt för nämnden att kontrollera att byggnadsåtgärden sker enligt reglerna i PBL. Förbud enligt 11 kap. 31 § PBL får beslutas endast om det är uppenbart att arbetena eller åtgärden strider mot PBL eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av PBL. Länsstyrelsen anser inte att det är uppenbart att åtgärden avseende golvhöjden strider mot de beviljade byggloven från den 4 januari 2017 och den 20 juli 2017.”

Och även detta var precis det som Ingvar menade.

domLänsstyrelsen går med andra ord helt på Ingvars linje och:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet.”

Ingvar fick alltså rätt på alla punkter! Länsstyrelsen upphäver byggnadsnämndens beslut om byggstopp!

Och Vänersborgs byggnadsnämnd har återigen fått smäll på fingrarna…

Jag vill dock tillägga att politikerna i byggnadsnämnden inte har deltagit i denna process överhuvudtaget. Det är en enskild handläggare på byggnadsförvaltningen som har skött (ja, skött och skött…) ärendet på delegation. Så fattades t ex beslutet om byggstopp av den enskilde tjänstemannen. Man kan emellertid förmoda att bygglovshandläggarens chef har känt till fallet och stött tjänstemannen i besluten. delegering2

Men det är också så att det är byggnadsnämnden som delegerar, dvs överlämnar, beslutsrätten till en enskild tjänsteman. Delegeringen innebär dock inte att ansvaret delegeras. Det är fortfarande politikerna i nämnden som har ansvaret för de delegerade besluten. Beslut som fattas med stöd av delegering ska därför i normalfallet återrapporteras till den som gett delegeringen. När jag tittar i byggnadsnämndens protokoll kan jag dock inte se att förvaltningen har informerat nämnden om Ingvars ärende.

misstagFrågan är väl också om en sådan allvarlig åtgärd som ett byggstopp ska kunna tas av en enskild tjänsteman… Särskilt som det verkar som om byggnadsförvaltningens medarbetare ibland har svårt med definitionerna. De verkar inte ha riktig koll på vad som är om- och tillbyggnad och vad som nybyggnad… Det kanske vore läge för en kompetensutveckling av ”experterna” i förvaltningen kring dessa begrepp…

Och jag noterar återigen att ”experter” uppenbarligen kan ha fel trots att vissa politiker inte tror att det är möjligt… Bygglovshandläggaren hade definitivt fel i Österäng.

Nu vet jag inte riktigt vad som händer. Byggnadsnämnden kan naturligtvis överklaga Länsstyrelsens beslut, men det torde vara ganska lönlöst. Det skulle nog bara försena och därigenom fördyra Ingvars om- och tillbyggnad ytterligare.

pengar4Och på tal om pengar. Det rimliga borde väl vara att byggnadsnämnden betalar ut ersättning för all den tid som Ingvar har fått ägna åt ärendet och för de ekonomiska förluster som byggstoppet orsakat.

Det vi har sett i ”fallet Österäng” är enligt min mening ett exempel på myndighetsmissbruk… Och då borde byggnadsnämnden definitivt ta sitt ansvar.osterang_karta 

”Fallet Österäng” visar med all önskvärd tydlighet att något måste hända inom byggnadsförvaltningen. De beslut som fattas åsamkar inte alltför sällan onödiga ekonomiska och psykiska lidanden för de invånare som förvaltningen är satt att serva, hjälpa och tjäna.

.

Detta var den andra och avslutande delen av Ingvars kamp. Den första hittar du här:Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)”.

Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)

28 april, 2018 Lämna en kommentar

kommunalrad2Den 6 april fick kommunalråden i Vänersborg ett mail. Det var från en besviken och desperat man från Göteborg.

Brevskrivaren, låt oss kalla honom Ingvar, hade växt upp i Vänersborg, men efter gymnasiestudierna levt och verkat i andra orter. Nu närmade sig pensioneringen och han och hans hustru ville bygga ett året-runt-boende på släktens gamla fastighet i Österäng vid Östra Hästefjorden. De ville bosätta sig i Dalsland på sin ålderdom. På fastigheten ägde släkten sedan tidigt 60-tal enosterang_karta sommarstuga. Där hade Ingvar tillbringat många somrar som barn och senare också med sin ”egen” familj.

Ingvar ville bygga om och till sommarstugan.

Ingvar är en seriös man. Han ville verkligen bygga och han ville att allt skulle bli rätt och riktigt. Det innebar att han inte ville ”riskera något”, utan han tog kontakt med byggnadsförvaltningen i ett tidigt skede för att kommunicera sina planer. Ingvar skaffade sig också en mycket kompetent man med över 30 års erfarenhet till sin hjälp som kontrollansvarig.

osterang_bygglovDen 2 november 2016, efter 2 månader, var samtalen och diskussionerna med byggnadsförvaltningen klara och Ingvar ansökte om bygglov. Den 4 januari 2017 fick Ingvar bygglov.

Ingvar satte igång med sitt byggprojekt.

osterang1

Det visade sig när arbetet hade kommit igång att den gamla sommarstugan inte höll den status som Ingvar hade räknat med. Bostadsdelen kunde helt enkelt inte räddas. Ingvar skrev därför till byggnadsförvaltningen att det inte gick, varken tekniskt eller ekonomiskt, att motivera att bygga om. Han var tvungen att ersätta bland annat väggar och takkonstruktion. Däremot skulle Ingvar behålla ett teknikrum som fanns på sommarstugan. Exteriört skulle skillnaden bli minimal, endast takhöjden skulle förändras med 20 cm (högre).

byggnadsmoteIngvar fick instruktioner av bygglovshandläggaren hur han skulle gå tillväga. Han blev tillsagd att söka ett nytt bygglov. Och för det behövde Ingvar komplettera med dokument som beskrev rivningen (omfattning, utförande, vad som skulle rivas och vad som skulle vara kvar etc) samt reviderade ritningar.

Ingvar gjorde det, han lämnade in alla begärda handlingar och sökte nytt bygglov. tummen_upp4

Ingvar fick bygglov för om- och tillbyggnad av fritidshus den 20 juli 2017.

Det kan väl tilläggas att under hela den här processen så skickas mail med frågor, svar och ritningar etc fram och tillbaka. Det var möten och telefonsamtal. Kommunikationen mellan Ingvar och byggnadsförvaltningen var flitig – och tonen, om någon undrar, var god.

I januari 2018 så hände det något.

skriva2Ingvar skrev till byggnadsförvaltningen den 8 januari :

”Det var ett tag sedan vi hade kontakt och sedan har upphandlingsskedet dragit ut på tiden men nu är byggnationen igång. Rivning- och markarbeten är klara och grund utsatt så veckan innan jul lät jag GIS enheten utföra en lägeskontroll. Mätingenjören (<<namn>>) lovade återkoppla till mig efter mätningen eftersom jag själv inte var närvarande och enligt honom hade någon fråga uppstått som han hade skickat vidare till Dig. Jag vet inte vad sakfrågan egentligen gällde så jag bad entreprenören att vi kan hålla arbetet tills jag pratat med Dig.”

Två veckor senare(!), den 23 januari, hade Ingvar fortfarande inte fått svar från bygglovshandläggaren, utan skrev därför ett nytt mail:

”Vi [Ingvar och hans fru; min anm] har stor förståelse för att Du [dvs bygglovshandläggaren; min anm] har en pressad arbetssituation men vi har nu stoppat byggararbeten i över 4 veckor med ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser utan att vi har ett officiellt beslut på detta.”

osterang2

Jag vet inte riktigt hur dateringarna stämmer överens, men i handlingen efter kommer ett beslut från byggnadsförvaltningen från den 4 januari 2018 (det ska troligtvis vara den 4 februari) att:

Byggnadsnämnden förbjuder att pågående byggnadsarbeten på f.d. fritidshus stoppfortsätter.”

Beslutet gällde med omedelbar verkan.

Motiveringen var:

”Pågående byggnadsarbeten strider mot beviljat bygglov”

Ingvar blev mycket överraskad och fundersam. Vad var detta? Han hade ju hela tiden varit helt öppen med vad han sysslade med… Han hade lämnat in alla uppgifter och ritningar, ja, allt som byggnadsförvaltningen hade begärt, och mer till. Och allt hade godkänts…

osterang3

I beslutet från byggnadsnämnden stod det:

”Vid besök av byggnadsnämndens tjänsteman på platsen, 2018-01-25 konstaterades att en väsentlig del av det ursprungliga fritidshuset har rivits. Endast en liten del på 8,6 m2 av det ursprungliga fritidshuset på 82,9 m2 finns idag kvar. En ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden. Då merparten av golvbjälklaget, ytterväggar och takkonstruktion har rivits rör det sig inte längre om en begränsad om- och tillbyggnad. Det är nu fråga om en nybyggnation eller en mer omfattande om- och tillbyggnad än vad som har prövats i bygglovet. Bygglov för den pågående byggnationen saknas och därför strider den mot PBL.”

Jag antar att dateringen på beslutet egentligen skulle ha varit den 4 februari, eftersom besöket var den 25 januari. (Det är viktigt att skriva rätt datum på officiella handlingar…)

mail2Mailväxlingen mellan byggnadsförvaltningen och Ingvar fortsatte.

Ingvar fick besked om att byggstoppet kunde dra ut på tiden. Handläggaren på byggnadsförvaltningen skrev att det behövdes en ny strandskyddsdispens från Länsstyrelsen. Hen skrev också att ärendet skulle upp på byggnadsnämnden och att det därefter skulle ta upp till en månad innan ett beslut om att eventuellt upphäva byggstoppet skulle kunna vinna laga kraft. Det tycktes som om byggstoppet skulle gälla till åtminstone mitten på maj.

Ingvar vädjade:

”Kan Du då häva byggstoppet och låta oss bygga vidare utan att det krävs något nytt lov och med ytterligare fördröjning och kostnader för oss?” osterang4

Jag tror att Ingvar började misströsta något…

Ingvar försökte förklara att om något hade blivit fel så borde man kunna rätta till det under tiden som bygget fortgick. Han menade också, ”i sak”, att skillnaden på höjd för grundläggningen (41 cm) följde kraven som Boverkets byggregler 6 Kap (”Hygien, hälsa och miljö”, se här) ställde på grundläggning för att klara fuktsäkerheten. Det var ju på grund av att det befintliga fritidshuset låg så lågt, som de fuktskador uppstod, som ledde till att han fick riva. Bygglovshandläggaren hade inte heller någon gång påtalat eller krävt in någon höjdangivelse. Ingvar menade också att höjdangivelserna skulle ha varit redovisade innan beslut om bygglov hade fattats:

”om det hade varit relevant eller av stor vikt.”

startBygglovshandläggaren svarade Ingvar samma dag att det krävdes ett nytt startbesked för att byggstoppet skulle hävas. Och då undrade Ingvar:

”Innebär detta att vi måste söka nytt bygglov nr 3 och att den strandskyddsdispens vi åberopat i nu gällande lov inte gäller? Det är lite svårt att ta in men vad är det som motiverar detta?”

Byggnadshandläggaren meddelade Ingvar (den 1 mars 2018):

”Ja, det är rätt uppfattat att ni behöver söka bygglov och strandskyddsdispens. Ni har fått bygglov för om- och tillbyggnad av fritidshus. Tyvärr ni har rivit nästan hela byggnaden … Enligt definitionen … är [det] uppenbart fråga om nybyggnad av fritidshus som gäller nu. Det är inte längre frågan [om] om- och tillbyggnad av fritidshuset. Ni har förändrat utgångsläget gällande både bygglov och strandskyddsdispens.”

overklagaIngvar tyckte att han behandlades fel. Han hade ju varit rak, öppen och ärlig med allt han hade företagit sig… Han ville inte fuska eller lura någon. Men han kom inte längre. Det gick inte att diskutera vidare och han uppger själv att han nästan blev uppmuntrad att överklaga.

lansstyrelsen-vastra-gotalandDen 4 april 2018 meddelade Ingvar till byggnadsförvaltningen att han hade överklagat byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen.

Ingvar skriver i sitt överklagande till Länsstyrelsen:

”Undertecknad yrkar att Byggnadsnämndens beslut … om att förbjuda att pågående byggnadsarbeten på fritidshus … fortsätter skall upphävas med omedelbar verkan.”

Ingvar utvecklar, naturligtvis, sitt överklagande. Han menar att rivnings- och byggnadsarbeten har skett enligt startbesked och byggnadslov.

vision3_miniJag började bloggen med att Ingvar skrev till kommunalråden. Han skrev därför att han i varje mail från byggnadsförvaltningen, och det har blivit några stycken, har fått texten:

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Kommunens vision finns i ”sidfoten” i alla kommunala mail… Vänersborgs vision gjorde Ingvar nyfiken… Han tittade vidare på kommunens mål… Han hittade då inriktningsmålet:

”Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses.” nono

Det var inte Ingvars erfarenhet. Han ansåg helt enkelt inte att detta efterlevdes. Till kommunalråden gav han några exempel på vad han hade råkat ut för under processen med byggnadsförvaltningen:

  • ”Att utfärda byggstopp har man naturligtvis rätt att göra men det är en ovanlig och allvarlig åtgärd oavsett anledning och leder till ekonomiska konsekvenser för byggherren.”
  • Att sedan handläggaren går på semester utan att någon tagit över ärendet är oansvarigt och att efter 2 månader inte ens har informerat Byggnadsnämnden är ännu märkligare. I synnerhet som det kan leda till skadeståndanspråk för kommunen.”
  • Att trots att man erkänner från förvaltningen att man gjort formella fel i handläggningen står man inte upp och tar ansvar för dessa utan skjuter över åtgärderna på sökanden tex genom att begära nytt bygglov för att nollställa formella fel i det tidigare.”
  • Att man mer eller mindre uppmuntrar till överklagande med känslan för oss ”att kommunen ändå kommer att vinna”; ekonomiska konsekvenser tar man med en axelryckning.”

domTiden har rullat på för Ingvar. Han har förlorat pengar varje vecka som byggstoppet har legat kvar. Byggandet var ju igång och entreprenörer och husleverantör var upphandlade…

Och så kom då domen från Länsstyrelsen…

.

Fortsättning hittar du här: ”Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (2/2)”.

En sann bygghistoria från Dalsland

5 mars, 2018 7 kommentarer

Typiskt Sverige! Typisk svensk byråkrati!

Det är ungefär så man tänker när man får reda på Mats öde. (Mats är ett fingerat namn.)

ekuddenMats bor en liten bit norr om Sjung-Sjungområdet, i ett område som kallas Ekudden. Där äger Mats två fastigheter. Han bor permanent på den ena fastigheten och på den andra står en liten sommarstuga på 34 kvadrat, som varken har vatten eller toa.

För några år sedan drog kommunen VA till Ekudden. Det blev klart för ungefär två år sedan. Mats blev tvungen att ansluta sig – med båda fastigheterna. Men det hade Mats inget emot, trots att det blev dyrt. Det innebar nämligen att han skulle kunna bygga en åretruntbostad på sommarstugetomten till sin dotters familj. Vilket Mats och dotterns familj snabbt tog itu med. De ansökte om bygglov.

lansstyrelsen-vastra-gotalandOch byggnadsförvaltningen gav bygglov den 12 april 2016. Eftersom sommarstugan låg på en strandtomt var det strandskydd i området och det betydde att Länsstyrelsen också skulle säga sitt. Och det gjorde Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen nekade strandskyddsdispens… Länsstyrelsen menade att husets storlek, utseende och läge ”påtagligt skulle utöka hemfridszonen” och försämra ”allmänhetens möjligheter att nyttja strandområdet utanför tomtplatsen”. Det var således en totalt annorlunda bedömning än den Vänersborgs byggnadsnämnd hade gjort. Och Vänersborgs byggnadsnämnd är väl inte direkt känd för att fria hellre än fälla…domare

Mats dotter överklagade till Mark- och Miljödomstolen. Helt i onödan. Mark- och Miljödomstolen gick på Länsstyrelsens linje.

Mats dotter fick inte bygga. Trots att Mats hade betalat 153.000 kr till kommunen för att ansluta sig till VA-nätet.

Mats försökte igen. Han gjorde ändringar som Länsstyrelsen hade haft synpunkter på. Han ändrade framför all husets placering på tomten så att ingen del av den nya byggnaden placerades närmare stranden än den befintliga lilla sommarstugan. Och ansökte om bygglov och strandskyddsdispens igen.

ekudden2

Byggnadsförvaltningen gav den 22 augusti 2017 återigen bygglov och strandskyddsdispens. I samband med dispensen gjordes:

”en tomtplatsbestämning som innebär att en fri passage lämnas utmed stranden.”

Som villkor föreskrevs också att:

”tomtplatsen ska avgränsas med staket eller häck.”

Byggnadsnämnden skriver ganska mycket i beslutet. Den menar att dispensen inte motverkar:

”strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”

Nämnden skriver vidare att en särskild grund för dispensen är att:

”området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte”

Och att detta sker på en ”etablerad tomtplats”.

ekudden3Sedan upprepar byggnadsnämnden det kanske viktigaste av allt:

”Fri passage längs stranden kan säkerställas.”

Slutet gott allting gott?

Nej.

Länsstyrelsen ville naturligtvis titta på ärendet en gång till… Och kom fram till att avslå strandskyddsdispensen – ytterligare en gång.

Jag måste säga att jag blir trött när jag läser Länsstyrelsens bedömning. Den innehåller skrivningar och motiveringar som egentligen inte hör till saken. Dessutom är Länsstyrelsens andra avslag (18 okt 2017) i stora delar en kopia av det första avslaget (21 juli 2016).

Jag kan hitta tre argument till Länsstyrelsens avslag.

”Om en ersättningsbyggnad däremot medför att hemfridszonen – eller det som besökande allmänhet upplever som hemfridszon – utökas mer än marginellt, motverkas strandskyddets syften.”naturvardsverket

Hemfridszon är enligt Naturvårdsverket (se här):

”området närmast runt ett bostads- och fritidshus där den boende har rätt till ett privat område och att få vara ostörd.”

Naturvårdsverket fortsätter:

”Det är mycket svårt att ange ett generellt mått på hur stor hemfridszonen är runt ett bostads- eller fritidshus eftersom förutsättningarna varierar från fall till fall. Ibland finns givna, tydliga gränser för hemfridszonen såsom ett staket, en häck, en väg eller en gång- och cykelväg.”

Det är mycket svårt att ange ett mått på hemfridszonen skriver Naturvårdsverket. Och det är ju naturligtvis därför som människor sätter upp staket eller planterar en häck. Och det var självklart därför som byggnadsnämnden föreskrev att tomten på Ekudden skulle ”avgränsas med staket eller häck.” Länsstyrelsen skrev:

det som besökande allmänhet upplever som hemfridszon”

ekudden4Naturligtvis blir det än svårare att definiera en hemfridszon om avgörandet ligger i allmänhetens upplevelse. Det är möjligt att ”upplevelsen” är ett juridiskt begrepp, men i så fall känns juridiken tämligen ”flummig”. ”Upplevelse” är ju ett väldigt subjektivt begrepp och det blir då Länsstyrelsen som tar sig rätten att göra sig till talesperson för en tänkt allmänhet… Och notera, Länsstyrelsens tolkning delades inte heller av Byggnadsnämnden. Som utses av ett folkvalt kommunfullmäktige…

Som argument två anför Länsstyrelsen:

”Länsstyrelsen konstaterar att den föreslagna byggnaden skulle bli avsevärt mer dominerande än det nuvarande fritidshuset.”

Det är ju en sanning som inte går att säga emot. Det är klart att en åretruntbostad för en barnfamilj blir större än en sommarstuga…

Och…? Höll jag på att säga… Det känns återigen som ett mycket luddigt begrepp. Vem bestämmer att en byggnad blir alltför dominerande? I det här fallet naturligtvis Länsstyrelsen… Byggnadsnämnden i Vänersborg tyckte inte det.

Både de anförda argumenten ledde till Länsstyrelsens tredje, och möjligtvis avgörande, argument. Problemet är bara att här är Länsstyrelsen inte speciellt intresserad av att vara objektiv eller sanningsenlig.

ekudden3”Det nya bostadshuset ger fortfarande ett avsevärt mer dominerande intryck … på bekostnad av en fri passage ner till vattnet som är allemansrättsligt tillgänglig.”

Det här stämmer faktiskt inte. Det är fri passage längs tomtgränsen. (Det syns väl ganska tydligt på bilden?) Och planterar man en häck här, som byggnadsnämnden föreskrev, så kommer huset knappt att synas…

Sedan drar Länsstyrelsen en slutsats som åtminstone inte Vänersborgs byggnadsnämnd drog:

”Risken är uppenbar att den fria passage som lämnats utmed stranden i praktiken inte kommer att tjäna sitt ändamål, utan att besökande allmänhet kommer att undvika att beträda stranden.”

Länsstyrelsen skriver om ”risken”. Risken? Som jag ser det är det återigen ett mycket subjektivt utlåtande. Vad är det som säger att Länsstyrelsen har rätt?

karvlingJag får känslan, rätt eller fel, att Länsstyrelsen letar efter skäl och argument för att avslå hans ansökan. Det kan också noteras att detta tredje argument faktiskt inte fanns med när Länsstyrelsen avslog Mats ansökan första gången.

Det spelar ingen roll om kommunen, eller Mats, anser annorlunda. Länsstyrelsens tolkning gäller. Länsstyrelsen anser inte ens att en häck vid hemfridszonens slut, eller varför inte en högre mur, skulle kunna säkerställa allmänhetens fortsatta tillträde till klipporna vid stranden.

Länsstyrelsen skriver avslutningsvis:

”Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att det skäl för dispens som Byggnadsnämnden åberopat inte är giltigt.”

Länsstyrelsen måste anse att Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning är totalt inkompetent…

Mark- och Miljödomstolen gick vid överklagandet av Länsstyrelsen beslut återigen på Länsstyrelsens linje… En gång till.

Jag har varit ute och tittat på fastigheten. Det känns som om man måste vara väldigt enögd för att tycka som Länsstyrelsen gör. Det står helt klart att allmänheten både kan komma ner till stranden och vistas där utan att huset är ”i vägen”… Fast strand?

ekudden5

Det är inte mycket till strand. Det finns mest berg, sten och klippor vid sjökanten. Det är inte mycket att ligga och sola på och knappast ens att vandra utefter. Men det går, om man vill, med eller utan årentrunthus. Om man nu hittar dit… Det finns inte ens en skylt som talar om var Ekudden ligger.

Hur som helst så blir jag lite beklämd över hur stor makt enskilda befattningshavare/tjänstemän på en myndighet har över vanliga människors liv. Och hur subjektiv denna bedömning kan vara. Jag förstår att Mats känner sig som John Yossarian i Joseph Hellers roman ”Moment 22”.

avlopp3Mats står nu där med en VA-anslutning för 153.000 kr till en liten sommarstuga – en anslutning som inte används. Det finns nämligen varken vatten eller toa indraget i sommarstugan. Mats skulle ju ha det kommunala VA:t till ett nytt åretruntboende…

Men inte nog med det. Kommunen vill att Mats betalar en årlig avgift på 2.019 kr för VA-anslutningen. Trots att han inte kan använda anläggningen. Mats pratade med kommunen. Jo, det var rätt. Han måste betala även om han inte använder kommunens VA.

vattenkran2Fast där undrar jag om kommunen har rätt… I lagen om allmänna vattentjänster, 24 §, står det:

Skyldighet att betala avgifter för allmänna vattentjänster
En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten

2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”

Vattentjänsten är ju inte ens inkopplad till huset… Inte ska väl Mats behöva betala…

Hur som helst.

Mats dotters familj, som ville bygga och bo på sommarstugefastigheten har gett upp. De har betalat runt 70.000 kr på ritningar och avgifter, och över 2 år har gått sedan de började ansöka… De orkar inte mer.

moment22Mats känner att något är fel. Vad ska han göra? Mats vill inte ge upp.

Mats tycker att han alltid har ställt upp. Kommunen fick t ex dra VA-ledningarna över hans tomt till grannen för att det var mycket berg på vägen dit.

avlopp6Men det har också varit en del problem med VA-dragningen. När kommunen grävde VA:t första gången jobbade Mats i Norge. När han kom hem så hade kommunen dragit ledningen långt ute på tomten. Vilket Mats naturligtvis inte hade godkänt. Och det går ju inte att bygga ett hus över ledningen. Det slutade med att kommunen var tvungen att gräva om ledningen.

På fastigheten där Mats bor permanent har han installerat ett godkänt minireningsverk som var knappt 3 år gammalt när avlopp och vatten blev indraget i huset. Han lämnade in kvitto för reningsverket till kommunen och det blev sagt att det skulle dras av 10% i åldersavdrag per år. Fem år har gått och Mats har inte hört något. Men hör och häpna. Idag, måndag, så ringde de från kommunen och sa att Mats skulle få betalt… Bättre sent än aldrig.

stugaLänsstyrelsen har varit ute och tittat på sommarstugefastigheten. Mats fick inget besked om vad han skulle ändra på för att bygglovet skulle beviljas. Han fick beskedet att det bara var att söka igen. Och det var ju svårt tyckte Mats, när han inte fick reda på vad han borde ändra på. Men kanske var huset för stort. I det sista avslaget från Länsstyrelsen stod det:

”…den planerade byggnadens storlek och markanta exponering mot stranden…”

Ett hus på 165 kvm, utan garage (200 kvm med garage) var tydligen för stort. (Eller?) Mats tycker att det är normalt för ett åretruntboende för en barnfamilj.

Dessutom har grannar till Mats fastighet fått bygglov. De hade också strandtomter. Ett av dom nybyggda husen är på 278 kvm i ett mycket väl jämförbart område, fast det ligger en bit bort. En granne på Ekudden har ett hus på 168 kvm utan garage. Det finns för övrigt ganska många större åretruntboende i området… Det kunde jag, på plats, själv konstatera.

Mats förstår inte logiken.

Och det gör nog inte jag heller… Ett tungt argument för VA-utbyggnaden längs Vänerkusten var ju just att den skulle möjliggöra åretruntboende.

vbg_loggaPå kommunens hemsida står det (se här):

”I och med utbyggnaden av VA-ledningar ges bättre förutsättningar för utökad bebyggelse utmed Vänerkusten: fritidsboende kan omvandlas till permanentboende”

Det här gäller tydligen inte längre nu när det är färdiggrävt… Borde inte de som inte får bygglov få VA-pengarna tillbaka?

Handlar det om svensk byråkrati eller handlar Mats fall om något annat?

%d bloggare gillar detta: