Arkiv
Vatten både fram och bak
Det har blivit flera blogginlägg i sommar om Vänern och badplatser. I inläggens kölvatten har jag fått flera kommentarer, och till och med en ”vesper”. (Se “Den försvunna sanden”.) Jag har också fått några frågor om den kommunala hanteringen av vatten – både fram och bak…
Läkemedelsrester i dricksvattnet?
En av frågorna var:
“Renar vattenverken dricksvattnet från läkemedelsrester?”
Jag skickade frågan vidare till en expert, nämligen kommunens VA-chef. (VA står alltså för vatten och avlopp.)
VA-chefen svarade:
”En del av syftet med att bygga om vattenverken är att öka förmågan att rena föroreningar som idag kan påvisas eller förväntas uppstå i framtiden. Mikroföroreningar, vilket inbegriper läkemedel, är en del av det. Skräcklan VV (=vattenverk; min anm.) beräknas färdigställas nästa år.”
Landets vattenreningsverk har märkligt nog inga skyldigheter att eliminera läkemedelsrester (se Livsmedelsverket “Dricksvatten”), men VA-chefens svar tyder på att de nya reningsprocesserna är utformade för att även kunna hantera mikroföroreningar, där läkemedelsrester ingår. Undersökningar i Sverige visar att det rent allmänt kan finnas spår av läkemedel i kranvatten och det är naturligtvis inte bra. De mycket låga halter som hittills har uppmätts i svenskt dricksvatten bedöms inte innebära någon känd hälsorisk för människor.
Av VA-chefens svar framgår också att kommunen har hållit, och håller, på att uppdatera och modernisera sina två vattenverk. Vattenverket i Rörvik (norr om Sikhall) är uppdaterat och klart. Investeringen kostade 91 milj kr. Till det ska läggas 37,5 milj kr på en “lågreservoar”, ett vattenmagasin alltså. Arbetet med Skräcklans vattenverk har hållit på i några år och är fortfarande inte riktigt slutfört. Det blir klart nästa år. De totala investeringarna på Skräcklan beräknas uppgå till 272 milj kr.
Sammanlagt kostar uppdateringarna till nya moderna vattenverk totalt 363 miljoner kronor. Det är mer än vad arenan kostade… Det är dock inte skattebetalarna som står för notan, utan VA-kollektivet, dvs de fastighetsägare som är anslutna till kommunens VA-nät. Till dessa pengar kommer för övrigt en successiv förnyelse av VA-ledningarna på 40 milj kr per år – under en tämligen lång tid framöver.
Det finns även ett tredje vattenverk i kommunen, Hästevadets vattenverk i Vargön. Verket producerar dricksvatten från en grundvattentäkt. Hästevadet är ”på gång”, dvs det ska investeras i det också. Jag har dock inte sett någon budget.
PFAS i dricksvattnet?
Det blev fler frågor till VA-chefen. Om PFAS…
PFAS är samlingsnamnet på över 10.000 syntetiska kemikalier. De olika PFAS-ämnena har den egenskapen att de stöter bort fett, smuts och vatten. De används därför för att behandla olika material så att de står emot fukt, fläckar och nedsmutsning. PFAS-ämnena är extremt svårnedbrytbara och kallas ibland ”evighetskemikalier”. Larm om PFAS-ämnen har bland annat kopplats till påverkan på immunsystemet, levern och blodfetterna samt till cancer och nedsatt reproduktionsförmåga.
Rent allmänt gäller att de flesta svenska vattenverk levererar vatten med låga halter. Halterna kan dock variera väldigt mycket. Livsmedelsverket har infört skärpta gränsvärden som gäller från och med i år. Jag har inte sett några uppgifter som tyder på att Vänersborgs vattenverk inte skulle klara de nya kraven.
VA-chefen skriver om vattenverken:
“Vattenverken ska däremot rena virus, bakterier, parasiter och diverse kemiska parametrar enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Vissa reningsprocesser kan vara likadan men skiljer sig ofta åt.”
I Vänersborg har det upptäckts PFAS i marken på Sjövallen vid Holmängen/Skräcklan. Det kommer antagligen från det brandskum som Räddningstjänsten har använt i sina övningar på grusplanen. Kommunen måste sanera Sjövallen vilket kommer att kosta ett antal tiotals miljoner kronor.
Läkemedelsrester i avloppsvattnet?
Jag ställde en följdfråga till VA-chefen om avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda silar ifrån, renar läkemedelsrester. VA-chefen svarade kort och koncist:
”Avloppsreningsverken i Vänersborg renar inte läkemedel.”
Det verkar som om läkemedelsresterna ställer till med mer skada bland växt- och djurliv i sjöar och natur än för människor i dricksvattnet. Enskilda avlopp med infiltration verkar ofta ge en betydande reduktion av vissa läkemedelsrester genom nedbrytningsprocesser i marken.
Kommunen har de senaste åren uppdaterat reningsverken. Kostnaden för Holmängens reningsverk uppgick till 158 milj kr. De sammanställda investeringarna i Brålandas avloppsreningsverk hamnade på 8,7 milj kr. Sammanlagt uppgår investeringar till nästan 167 milj kr.
Trollhättans investeringar i dricksvatten
Det sägs att VA-investeringarna i Sverige uppgår till omkring 37 miljarder kr varje år. Det är mycket inom VA som är gammalt och föråldrat som t ex VA-ledningarna. Samtidigt upptäcker man fler och fler föroreningar och gifter från mänsklig aktivitet som måste renas.
Vänersborg har investerat över en halv miljard kr de senaste åren men börjar bli klar med de största och tyngsta investeringarna på området. Det är emellertid många läckande VA-ledningar som måste bytas ut. Att ledningsnätet behöver omfattande underhåll märks bland annat i appen “Kretslopp & vatten”. Det är ständiga notiser om “VA-underhåll” och “VA-sanering”.
Men Vänersborg är alltså inte ensamt om sådana här investeringar.
Trollhättan ska bygga ett nytt vattenverk vid Överby. Vattnet till vattenverket ska hämtas från Gardesanna. Vattenintaget sker ute i Vänern, råvattnet rinner genom ledningar mellan Halle- och Hunneberg för att sedan korsa Göta älv fram till det nya reningsverket på Överby och sedan ut i trollhättebornas vattenkranar. Trollhättan Energi beräknar kostnaden för hela detta projekt till 1,19 miljard kronor. Sedan står Trollhättan antagligen inför fler investeringar på VA-området.
Men varför vill Trollhättan hämta sitt råvatten från Vänern i stället för Göta älv?
Trollhättan Energi skriver själv att dagens vattenverk från 1962 behöver ersättas och att den nuvarande råvattentäkten i Göta älv innebär flera risker – bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter uppströms, fartygstrafik och skredrisk.
Anledningen till miljardprojektet är bland annat, och framför allt, alltså att Göta älv förorenas på sin 10 km korta färd från Vänern till Överby. Det kan egentligen bara bero på antingen Holmängens avloppsreningsverk eller Vargön Alloys. Eller båda… Fast en tidigare kommunanställd i Vänersborgs kommun berättade för mig att föroreningarna också kan komma till Trollhättan från Vänersborg via Karls Grav (kanalen mellan Vänern och Göta älv). Miljögifter kan lakas ut, särskilt vid höga vattenflöden, från Sanden och områdena runt Quality Hotel och längs kanalen där tegelbruken låg.
Med denna redovisning hoppas jag att en del frågetecken om vatten och Vänersborg har rätats ut.
Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen
Snöröjning
Så kom då snön tillbaka på fredag och lördag. Det blev ett väldans skottande men egentligen inte beroende på att det kom särskilt mycket snö. Det var snarare den hårda, nordliga vinden som skapade de stora snödrivorna i Nordstan och på Lovisebergsgatan. Det tillsammans med få och små utrymmen att slänga den skottade snön gjorde helgens snöröjning tung och besvärlig för pensionärer…
Den kommunala snöröjningen har en del i övrigt att önska i Nordstan. Det positiva är att plogbilarna kommer både tidigt och ofta, men de plogar bara ett “spår”. Det blir ännu trängre än vanligt på gatan, särskilt när alla snövallar hamnar på ena sidan med de parkerade bilarna på andra sidan. Det blir svårt att köra och nästan omöjligt att mötas.
På Lovisebergsgatan och flera av gatorna ska det enligt kommunens instruktioner och regler vara norrlandsplogning. Det betyder att snön ska upp på trottoarerna och inte vara kvar i vallar på gatan. Det innebär även att fastighetsägare längs gatan inte behöver skotta trottoarerna… Men snöröjarna har tydligen inte fått rätt instruktioner, det strängplogas på t ex Lovisebergsgatan. (Se kommunen “Snöröjning och sandning”.)
Nu är det några dagar utan mer snö. Skulle man då inte kunna passa på att köra bort en del snö innan nästa snöfall? Det kommer att bli svårt att få undan all ny snö som enligt prognoserna är på gång.
På Facebook skrivs det om bristande snöröjning i andra delar av både staden och kommunen. Hur det är med den saken har jag inte sett med egna ögon, men kanske kommunen skulle följa upp hur snöröjningen sköts. Men det gör säkert kommunen redan… (Läs gärna fortsättningen – ”Hotfullt om snöröjning”.)
Sellbergska huset
Den som vågade sig på att trotsa snöiga vägar och gator, oskottade trottoarer (där det strängplogas) och snöhögarna vid bland annat korsningarna kunde i helgen besöka Sellbergska huset.
Sellbergska huset kallas i folkmun ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus. (Se “Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.) Huset förföll under några år, men hyrs numer av Patrique Daghäll och sambon Malin. 
Och de har gjort underverk. Huset är som en utställningshall, ett museum. Det är antikviteter överallt och i helgen var allmänheten välkomna. Patrique Daghäll ordnar också event och andra aktiviteter. På Instagram kan man följa Sellbergska huset och få reda på när dörrarna öppnas för besökare.
I ett av inläggen beskrivs huset på följande vis:
“Var välkommen in i Wenersborgs vackraste historiska rum, till ljus och värme där tidlös stillhet råder.”
Har du inte besökt Sellbergska huset så är det dags att ta svängen förbi. Det är bara att hoppas att Patrique Daghäll och Malin får fortsätta att hyra huset på rimliga villkor. Med tanke på hur kommunen hanterar andra uthyrningar, som t ex Hallevibadet, kan man tyvärr inte vara säker på hur kommunen tänker…
Sjövallen
Det finns fyllnadsmassor lite överallt i kommunen. Var man än bygger tycks det finnas föroreningar t ex vid Nabbensberg, området vid arenan, Sanden osv. (Se “Kommunens föroreningar”.) Och varje gång verkar det komma som en överraskning. För inte så länge sedan hittade man föroreningar på området mellan gymnasieskolan och rugbyplanen. Där finns det inte bara fosfor och koppar. Det finns också PFAS. Det kommer antagligen från Ferrolegeringar i Trollhättan.
På Sjövallen finns det också PFAS. Enligt en provtagning av jord, grund- och ytvatten har det konstaterats att:
“det finns höga halter av PFAS på området Sjövallen”
Det kunde vi läsa om i TTELA den 8 oktober förra året. (Se “Skyhöga värden av PFAS vid Sjövallen i Vänersborg”.) TTELA skrev:
“Riktvärdet för miljögiftet PFAS går vid 45 nanogram per liter. När länsstyrelsen undersökte grundvattnet vid Sjövallen i Vänersborg hittade man halter på 36.000.”
Det är antagligen Räddningstjänsten som är skyldig till föroreningarna. De har haft diverse övningar på Sjövallen. Det är dock kommunen som ska betala saneringen. I år har det avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar.
Det ska sägas att det inte är någon större fara att befinna sig på Sjövallen. Kanske ligger faran mest i att PFAS rinner med regnvattnet ut i Vänern. Dicksvattenintaget ligger ju inte så långt från Sjövallen men prover visar att det inte finns något PFAS i dricksvattnet. Det mesta följer antagligen med älven till Trollhättan och vidare mot Göteborg…
Senaste kommentarer