Arkiv

Archive for the ‘Rörvik’ Category

Kanadagåsen

“Kanadagås (Branta canadensis) är en fågel inom släktgruppen gäss

Det kan man läsa på Wikipedia, som också berättar att kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde är Kanada, men även Alaska och norra USA. Den fördes till Europa och Sverige av vilseledda fågelälskare på grund av att den ansågs vacker. Det var emellertid på 1950-talet som gäss i större antal importerades till Sverige, eftersom jägarna såg gässen som bra byten.

Kommunfullmäktiges mycket vakne och kunnige 1:e vice ordförande Dan Åberg (M) ogillar “Branta canadensis”, minst lika mycket som jag verkar det som. Om hans förhållande till fiskmåsarna är detsamma är jag dock mer osäker på.

Dan Åberg påpekade på Facebook efter söndagens blogg (se “Besök i Nordstan”) att jag i en blogg i september förra året rapporterade att han i kommunstyrelsen föreslog att något borde göras åt alla gäss. Och det stämmer. Det var i ärendet “Yttrande över remiss om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt kartläggning och analys av ytvatten”. (Se “Idag var det KS igen”.)

Åberg tog då upp de “föroreningar” som kanadagässen lämnade, och fortsätter att lämna, efter sig. Han tänkte nog närmast på sina gamla hemmatrakter, i Sikhall och Rörvik. I Rörvik ligger nämligen ett av Vänersborgs två vattenverk – och inte långt från vattenintaget huserade tusentals gäss… (Se bild nedan. Foto: Dan Åberg.)

Den minnesgode erinrar sig säkert att även badet vid Skräcklan var förorenat förra sommaren. Precis som denna sommar. Då, liksom nu, förklarade kommunen att det var kanadagässens “fel”. Och vid Skräcklan ligger kommunens andra, och största, vattenverk – med vattenintag från sjön strax utanför Skräcklan…

Det är förresten ok enligt kommunen att bada på Skräcklan just nu, fast jag tror inte att det är så, egentligen. Åskvädren med skyfallen i tisdags såg nog till att gässens “föroreningar” på markerna runt omkring sköljdes ut i vattnet. Och vem vet, kanske klarade inte heller reningsverket på Holmängen av allt regnvatten. Det finns ju möjlighet och risk att det bräddas avloppsvatten runt Skräcklan.

Mitt råd är i vilket fall som helst att vänersborgarna ska strunta i om det är uppsatta några skyltar med “badförbud” eller inte vid Skräcklan. Det är säkrast att helt enkelt inte bada 2-3 dagar efter regn. Kommunens skyltning går nämligen efter provsvaren på vattnet, men de svaren tar 3-4 dagar. Det betyder att kommunens skyltning inte är i fas utan ofta helt i otakt.

På Naturvårdsverkets hemsida kan man förresten ladda ner en bra och informativ broschyr om gäss, och svanar (se här). I varje fall om man är intresserad av kanadagäss. Och det kan man ju faktiskt bli när de förstör badmöjligheterna.

Det visar sig att det inte är något påhitt att kanadagässen lämnar mycket spillning efter sig. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del “föroreningar” för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock…

Det var kanske inte så konstigt att Dan Åberg (M) fick med ett tillägg i kommunstyrelsens beslut för snart ett år sedan:

”Kommunstyrelsen gör följande tillägg till yttrandet: Att det i det fortsatta arbetet tas hänsyn till den förorening som fågellivet orsakar.”

På FB i söndags undrade Dan Åberg vad:

“kommunen gjort sedan detta beslut.”

Och det är han inte ensam om. Kommunen verkar inte ha gjort något åt Kanadagässen överhuvudtaget. Och kommunen har definitivt inte följt Bo Carlssons (C) underförstådda uppmaning:

“Det finns bara en lösning…”

Det undgick inte någon av de närvarande vad Carlsson syftade på… Och för en gångs skull var jag benägen att hålla med honom.

Det är faktisk helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är dessutom snart jakttid, kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 december. Gässen omfattas också av skyddsjakt. Vilket även signaturen “Observatör” påpekade i en kommentar till min förra blogg (se här):

“Den invasiva kanadagåsen får skjutas vid sanitär olägenhet.”

Det kallas skyddsjakt (se Jägareförbundet) och den får bedrivas året runt:

“Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli–30 juni”

Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering bör begränsas anser Naturvårdsverket. Kommunen borde med andra ord följa verkets råd och begränsa antalet kanadagäss – särskilt i områden med vattenintag kan jag tycka… Och i populära rekreationsområden i kommunen som t ex på Skräcklan. Skräcklan som med sina utmärkta badmöjligheter alldeles vid stadens centrum lockar både vänersborgare och turister varma sommardagar.

Kanske skulle några av kommunens många jagande politiker kunna få bruk av sina hagelgevär…? För inte är det väl så att kommunen betraktar badplatser och vattnen vid vattenverken i Skräcklan och i Rörvik som kanadagässens “naturliga habitat”…

Kanadagässen är ett stort problem. Kommunen måste göra något åt dom.

PS. När jag tog en kopp kaffe i trädgården idag så slog det mig hur tyst det var. Fiskmåsarna var borta!
PPS. När jag tog min andra kopp kaffe fick jag se 3-4 moln av insekter som kom ur marken och steg mot himlen. Det var myror som flög iväg!

Magnus Larsson och Byggnadsnämnden (2/2)

4 november, 2013 2 kommentarer

bygglovEntreprenören och företagaren Bo Håkan Magnus Larsson i Sikhall fick alltså, efter 19 månader och via ett överklagande till Länsstyrelsen, strandskyddsdispens för sin mark Lövås 1:24. (Se här.)

Nu kunde Magnus Larsson, allt enligt kommunens kommande vision, börja exploatera marken och börja processen med att bygga hus på sin mark…

Magnus Larsson följer naturligtvis regelverket och vänder sig till kommunen, som man ska, och begär ett förhandsbesked för att få stycka av och bebygga tomten. Det var nu i september 2013.

Då kontaktas Magnus Larsson av en chefstjänsteman på Byggnadsförvaltningen och ombeds att dra tillbaka sin ansökan! Magnus Larsson skulle ändå få ett avslag…

Magnus Larsson tror inte att det är sant… Avslag? Varför då?

byggstoppJo. Skälet denna gång var, enligt chefstjänstemannen, att det råder byggstopp i två år i området, på grund av att det kommunala VA-nätet inte är framme i Rörvik.

Det här hade det inte sagts något om tidigare. Då handlade det bara om strandskydd.

Byggstopp?

Magnus Larsson är inte den som ställer sig med mössan i hand och bugar och bockar för Byggnadsnämnden i Vänersborg. Det har han lärt sig vid det här laget. Han har ju fått rätt i allt varenda gång. Till slut.

Magnus Larsson meddelar därför att han inte drar tillbaka sin ansökan om förhandsbesked. Då fick han, den 23 oktober 2013, följande svar av chefstjänstemannen:

mail

”Tack för hjälpen! Det var i alla fall värt ett försök. Jag måste nu skriva förslag till avslag.”

En uppmuntrande kommentar, är det inte…?

Det är inte frågan om att hitta lösningar eller att kompromissa, att gå varandra till mötes, att ha en öppen dialog, att skapa ”attraktiva boenden i hela kommunen”. Det är nej, nej, nej!

NEJ! ”Här ska inget byggas!” Typ.

En nollvision…

avlopp2Vad handlar det om?

Kommunen bygger just nu och sedan några år tillbaka ut VA-nätet på Vänerkusten. Det är för övrigt en stor satsning från kommunens sida. Ett av skälen är att detta ska leda till ökat bostadsbyggande och inflyttning till Dalslandsdelen av vår kommun. Sägs det. Skrivs det. På det berömda papperet.

VA-nätet beräknas vara framme vid Lövås i Rörvik nästa år, 2014. Vid en mailkontakt i veckan med berörd chefstjänsteman på Byggnadsförvaltningen, om detta datum fortfarande gällde, fick jag beskedet att han inte visste. (Fast ett avslag på Magnus Larssons ansökan redan var bestämt?) Mitt mail vidarebefordrades till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Där fick jag följande besked:

”arbetet med va-ledningar till Rörvik [kommer] att påbörjas 2014 och det kommer att vara i drift 2015”

VA-utbyggnaden till Rörvik är alltså försenad.

Och?

Bakgrunden till VA-utbyggnad och byggstopp är ett beslut som Miljö- och Hälsoskyddsnämnden tog den 14 november 2011. Då beslutade Miljö- och Hälsoskyddsnämnden om ”Rutiner för handläggning av avloppsärenden längs Dalslandskusten under tiden för utbyggnad av kommunalt VA”.

I dessa riktlinjer står det:

”Om ett verksamhetsområde planeras att inrättas inom 2 år skall en anmälan/ansökan avslås. Tydliga skäl skall anges exempelvis tidsaspekten, att kommunalt VA är en bättre lösning inom området, hälso/miljörisker med enskilt avlopp.”

Det är denna ”paragraf” som enligt Byggnadsförvaltningen är tillämplig i det här fallet. Och som, återigen, sätter käppar i hjulet för Magnus Larsson.

kottkvarnDet tycks som om kommunens kvarnar inte bara mal långsamt – de är både många och komplicerade.

OK, om det nu är byggstopp – skulle inte kommunen kunna komma överens med Magnus Larsson om någon bra lösning, något som båda parter kan vara nöjda med? Jag menar, vi vill väl alla att det ska byggas bostäder i Vänersborg och att det ska flytta in människor. ”I alla delar.”

Eller?

Nu är det inte så enkelt som Byggnadsförvaltningen vill få det till. Studera och fundera på Magnus Larssons resonemang. Han resonerar som så här:

Den ansökan om förhandsbesked som Magnus Larsson har lämnat in tar någon månad att behandla. Det kan ta upp till 8 månader för själva avstyckningen och sedan kommer byggnadslovet för kommande bebyggelse att ta kanske 3-6 månader, inklusive tid för nya tomtägare att göra sina ställningstaganden. Till sist är byggtiden på kanske 6 månader.

Magnus Larssons tre hus skulle alltså stå klara efter att VA-nätet är framme i Rörvik. Och då kan Magnus Larsson koppla husen till det kommunala avloppet!

För det viktiga, menar Magnus Larsson, måste ju vara att avloppet är besiktigat och godkänt när husen tas i anspråk. När folk flyttar in i husen.

Jag har svårt att inte se logiken i Magnus Larssons resonemang.

Har jag missat något?

Ja, kanske en sak. Vad händer om det kommunala avloppet inte skulle vara klart innan husen blev klara?

En sak är obestridlig. Magnus Larsson skulle inte bygga hus utan avlopp…

Skulle VA-utbyggnaden bli ytterligare försenad, den är ju redan försenad, så skulle det vara fullt möjligt att ha en sluten tank kopplad till husen. Tills kommunens VA-utbyggnad blev klar.

Tillfälligt.

För det är faktiskt inget förbud mot avloppslösningar med tank. Ur Miljö- och Hälsoskyddsnämndens riktlinjer:

”Normalt är miljö- och hälsoskyddsnämnden restriktiv med tillstånd för sluten tank för ett wc-avlopp, men i detta fallet (OBS. Det handlar inte om ”Magnus Larsson-fallet”. Min anm.) kan en sluten tank ses som en rimlig lösning för några år.”

telefonNämnden är bara restriktiv. Det finns inget förbud. Det går att diskutera.

Ja, men gör det då!

Och en sak till. Notera att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden riktlinjer handlar om att någon vill bygga ett enskilt avlopp! Och det vill inte Magnus. Hans hus ska kopplas in på det kommunala VA-nätet. Byggstoppsparagrafen gäller inte i Magnus Larssons fall!

Magnus Larsson väntar just nu på ett avslag på sin ansökan om förhandsbesked. Döm då av hans förvåning när Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad (FP) ringde upp Magnus Larsson i veckan – och bad honom om att dra tillbaka sin ansökan. Igen.

Om Magnus Larsson drar tillbaka sin ansökan så ska Göthblad se till att en detaljplan upprättas över området.

Ytterligare ett argument alltså. Det tredje i ordningen. Allt för att Magnus Larsson inte ska komma igång med sitt byggande. (Det här med detaljplan nämndes faktiskt, närmast i förbigående och nästan som ett ”hot”, redan vid ”strandskyddsbeslutet” den 19 juni 2012.) 

detaljplanOch hur lång tid tar en detaljplan?

Och varför skulle inte en sådan detaljplan kunna göras efter att Magnus Larsson har fått sina tomter styckade och sina hus uppförda?

Det är svårt att förstå varför Byggnadsnämnden gör allt för att försvåra för Magnus Larsson, varför allt görs för att försena för Magnus Larsson, varför allt görs för att förhindra för Magnus Larsson…

Argument efter argument…ess_rockfickan

Och antagligen har Byggnadsnämnden och -förvaltningen ytterligare ett ”ess i rockärmen” för att försöka få stopp på Magnus Larssons planer. Att begära att Magnus Larsson gör en geoteknisk undersökning à X antal tiotusen kronor…

Det finns många möjligheter att fördröja och sabotera för en framåt företagare och entreprenör…

Förresten… När vi ändå pratar geotekniska undersökningar… För fullständighetens skull.

Det har faktiskt utförts två geotekniska undersökningar på Lövås. På hus framför Magnus Larssons tilltänkta byggen. På hus vid stranden alltså. Där ansågs marken vara stabil och väl byggbar. Magnus Larsson har dessutom grävt några provgropar på sina tomter. Och det visade sig att marken innehöll hårt packad sand, grus och sten…

Hur som helst. Här är vi nu. Dagen som idag är.

nollTiden går. Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen kommer på allt fler skäl till att försena och förhindra att husbyggena kommer igång. Och snart har det väl gått 2 år sedan Magnus Larssons strandskyddsdispens… Och en strandskyddsdispens gäller bara i 2 år… Och vips – då får Magnus Larsson söka igen… Och plötsligt är Magnus Larsson på ruta noll…

Och till vilken nytta? Jag menar, vinner kommunen mot Magnus Larsson så vinner den inget. De vinner bara 0 (=noll) utveckling.

”Nollvisionen” uppfylls…

Det här var alltså berättelsen om entreprenören, företagaren och ”husbyggaren” Bo Håkan Magnus Larsson i Sikhall. Och berättelsen är alltså inte slut än. Den pågår fortfarande.

Hur ska det gå? Hur ska det sluta?

Jag tror att det finns stora chanser att Byggnadsnämnden ”vinner” över Magnus Larsson. Och att hans planer på att bygga bostäder går i stöpet. Det betyder i så fall att kommunen har lyckats stoppa ytterligare en entreprenör och företagare från att utveckla och bygga i Vänersborg. Och precis som så många andra företagare, så tar kanske Magnus Larsson sitt pick och pack och beger sig till någon annan, mer positiv kommun.

Och så odlar han helt enkelt skog på sina tomter i Vänersborg…

naven_bordetSå här får det naturligtvis inte gå till. Någon måste slå näven i bordet och säga till Byggnadsnämnden att underlätta för vänersborgare, både de som vill göra enklare ändringar och justeringar på sina bostäder, de som vill bygga verandor, uteplatser, förråd och garage, de som vill bygga nytt och de som vill bygga åt andra.

Det tycks som om Byggnadsnämnden har en nollvision om utveckling och bostadsbyggande. Utom på ett ställe i hela kommunen – skogen vid Kindblomsvägen…

Till sist. Som jag började.

Alla i Vänersborg tycks vara överens om att Vänersborg ska präglas av öppenhet och förtroendefull dialog mellan politiker och tjänstemän och vänersborgarna. Alla är också överens om att Vänersborg behöver fler företagare och att det ska byggas fler bostäder i kommunen.

Det tycker alla. Även politiker och alla tjänstemän.

I Vänersborg kan det vara stor skillnad mellan teori och praktik, mellan ord och handling, mellan papper och verklighet.

Och så får det inte vara.

.

Detta var del 3 och den avslutande delen (för denna gång) i historien om Magnus Larsson. De två tidigare delarna hittar du här:

Magnus Larsson och Byggnadsnämnden (1/2)

4 november, 2013 2 kommentarer

rorvik_kartaBo Håkan Magnus Larsson i Sikhall äger en bit skogsmark i Rörvik – Lövås 1:24.

Som den driftige entreprenör Magnus Larsson är och på grund av den känsla han har för bygden, han bor i området, så vill han stycka av 3 tomter på sin mark och bygga hus på tomterna.

Marken det är fråga om, Lövås 1:24 i Rörvik, ligger bara några stenkast från Vänern och också några stenkast från den i södra Dalsland så berömda SMU-gården.

Så här ser kartan över Rörvik ut.

lovas1_24

Magnus Larssons tomt, som han vill stycka av, är markerad på kartan (Lövås 1:24 – se pil). Längst ner på kartan har vi Vänern. Alla fyrkanter är hus. Husen ligger tätt längs hela strandremsan, endast vid de tre pilarna till höger kommer allmänheten ner till stranden. I praktiken faktiskt endast på ett ställe, vid pilen allra längst till höger.

Magnus Larsson vill alltså stycka av sin tomt och bygga tre hus. Han erbjuder sig dessutom att anlägga två parkeringsplatser för allmänheten. Dessa är också utsatta på kartan. Idag är det mycket svårt eller nästan omöjligt för allmänheten att parkera i området.

Det framgår tydligt av kartan att det ligger flera hus mellan Magnus Larssons mark och stranden. Det går också en mindre väg mellan marken och de andra husen och stranden.

rorvik3

Magnus Larsson sökte strandskyddsdispens den 31 januari 2012. Med tanke på hur det ser ut i området, så kunde man kanske tro att det mest var en formalitet. Kommunen vill ju dessutom att det ska byggas fler bostäder i kommunen. I hela kommunen.

Men i Vänersborg är det skillnad mellan teori och praktik, mellan ord och handling, mellan vision och verklighet.

Miljö- och Hälsoskyddsnämnden yttrade sig i ärendet den 2 april 2012. I protokollet står det bland annat:

rorvik1”De befintliga fritidsfastigheter som ligger på östra sidan om vägen ner till stranden bedöms idag inte ha någon avhållande effekt för besökare till Vänerstranden så länge skogsområdet förblir oexploaterat. Vägen förbi husen leder fram till en öppning i strandvallen ner mot Vänern där allmänheten kan komma ner till sandstranden. En byggnation av tre hus på den aktuella platsen bedöms ge en avhållande effekt vilket därmed motverkar tillgängligheten till stranden och därmed strandskyddets syften. För att bibehålla tillgängligheten till stranden anser nämnden att skäl till att bevilja dispens saknas.”

Titta på kartan igen. Jämför med vad Miljö- och Hälsoskyddsnämnden skriver. Håller ni med? Själv blir jag mycket fundersam. Hur skulle tre hus på det nuvarande skogsområdet få en ”avhållande effekt för besökare till Vänerstranden”? Jag kan inte se det.

Istället ser jag det som så, att Magnus Larssons planer tvärtom skulle underlätta ”tillgängligheten till stranden”. För som det är nu, så kan allmänheten knappt komma till stranden. För var ska de parkera? I förslaget vill Magnus Larsson anlägga två parkeringsplatser.

Men Miljö- och Hälsoskyddsnämnden hade alltså en annan åsikt.

Magnus Larssons ansökan, tillsammans med yttrandet från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, gick vidare till Byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden behandlade ärendet den 19 juni 2012.

angryNär Magnus Larssons ärende behandlades i Byggnadsnämnden blev det tydligen en hel del oenighet, diskussioner och ajourneringar. Alla var inte överens med det förslag till beslut som Byggnadsförvaltningen föreslagit utifrån Miljö- och Hälsoskyddsnämndens yttrande. Ärendet avslutades till slut med en votering. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade enligt tjänstemännens och Miljö- och Hälsoskyddsnämndens förslag, dvs avslag på Magnus Larssons ansökan om strandskyddsdispens. Representanterna från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ville ge Magnus Larsson dispens. De reserverade sig också mot beslutet.

Byggnadsnämndens beslut betydde alltså att Magnus Larsson inte fick någon strandskyddsdispens. Han skulle alltså inte kunna stycka tomten och bebygga den. Nämnden såg inga som helst möjligheter att gå Magnus Larsson till mötes på något sätt. Det var inte frågan om att hitta lösningar eller att kompromissa. Det var ett nej. ”Här ska inget byggas!” Typ.

Magnus Larsson tyckte ändå att han hade rätt och Byggnadsnämnden fel. Vilket kanske inte är helt svårt att förstå.

Magnus Larsson överklagade följaktligen Byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen. Magnus Larsson vet ju hur man gör. Han fick stor erfarenhet av det i sina tidigare kontakter med Byggnadsnämnden när det gällde Sikhall 1:6

lansstyrelsen-vastra-gotalandDen 30 maj 2013 kommer beslutet/domen från Länsstyrelsen…

Och håll i er nu.

Länsstyrelsen upphäver Byggnadsnämndens beslut!

Magnus Larsson fick återigen rätt mot Vänersborgs kommun. För vilken gång i ordningen kommer väl Magnus Larsson knappast ihåg själv…

När jag som amatör betraktar kartan ovan, så måste jag säga att det var ett helt riktigt beslut. Visst räcker det med att titta på kartan? Det tyckte i varje fall Länsstyrelsen…

”Länsstyrelsen anser att ett platsbesök inte är nödvändigt för att kunna avgöra ärendet.”

Så skrev Länsstyrelsen i sitt beslut.

I sitt beslut skriver Länsstyrelsen vidare lite om riksintresse, biologiska värden etc, vilket det inte finns på platsen ifråga, och så sammanfattas Länsstyrelsens utlåtande kort och gott:

”Länsstyrelsen anser att husen som är belägna mellan den aktuella platsen och vattnet avskärmar mot vattnet. Även om fastigheten bebyggs anser Länsstyrelsen att det dessutom fortfarande kommer att finnas möjlighet för allmänheten att passera.”

avtalDärmed upphävde Länsstyrelsen Byggnadsnämndens beslut. Och som brukligt återförvisades ärendet till Byggnadsnämnden för meddelande av strandskyddsdispens.

Den 20 augusti 2013 var ärendet åter uppe i Byggnadsnämnden. Denna gång hade Byggnadsnämnden inget val, den var tvungen att göra som Länsstyrelsen sa. Magnus Larsson fick strandskyddsdispens.

Byggnadsnämnden skriver som skäl för beslutet:

  • ”Dispensen motverkar inte strandskyddets syften att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
  • Särskilt skäl till grund för dispensen är att området genom bebyggelse är väl avskilt från området närmast strandlinjen (7 kap 18c § pkt 2 miljöbalken).
  • Fri passage längs stranden kan säkerställas.
  • Området ingår i riksintresse enligt 4 kap 1 – 2 §§ miljöbalken s k Geografiskt läge Vänern med öar och strandområden. En dispens för tre bostadshus och två allmänna parkeringsplatser bedöms inte skada riksintresset.
  • En dispens påverkas inte direkt av rekommendationer i gällande Fördjupad översiktsplan för Dalslandskusten.”

En total och villkorslös reträtt. Under piskan från Länsstyrelsen då förstås…

Magnus Larsson ansökte alltså om strandskyddsdispens den 31 januari 2012. Omkring 19 månader senare får han den beviljad. Ett solklart ärende tar 19 månader! 19 månader utan att något händer. Jag tror att många företagare och entreprenörer skakar sina huvuden åt situationen. De förstår vad 19 månader betyder för en företagare…

Men trots allt… Efter 19 månader, så kanske man ändå kan säga: Slutet gott, allting gott?

Nä, det kan man inte. Det är inte slut än.

.

Detta var del 2 i historien om Magnus Larsson. Den första delen hittar du här:

”Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.” (3/11)

Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.

3 november, 2013 Lämna en kommentar

medborgareDet var visionskväll i Sessionssalen på Kommunhuset den 23 oktober. Politiker och allmänhet skulle tillsammans diskutera utformningen av en ny vision för Vänersborg. Och det gjorde vi.

På onsdagens fullmäktige fick sedan vi politiker det förslag till vision och inriktningsmål, som är en sammanställning och ett resultat av alla visionskvällar, dialoger, diskussioner och inskickade förslag.

I förslaget står det bland annat att kommunens inriktningsmål ska vara:

  • ”Fler ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses.
  • Fler anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar.
  • Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv …
  • Fler attraktiva boenden i hela kommunen.
  • Det ska vara lättare och smidigare för företag att etablera sig och verka i kommunen.”

Alla i Vänersborg tycks vara överens om att Vänersborg ska präglas av öppenhet och förtroendefull dialog mellan politiker och tjänstemän och vänersborgarna. Alla är också överens om att Vänersborg behöver fler företagare och att det ska byggas fler bostäder i kommunen.

Det tycker alla. Även politiker och tjänstemän.

Alla. Alltid.

I Vänersborg kan det dock vara stor skillnad mellan teori och praktik, mellan ord och handling, mellan papper och verklighet.  

demonstrationI den senaste medborgarundersökningen, hösten 2011, visade det sig nämligen att vänersborgarna var mycket besvikna på de styrande. (Läs mer här: ”Medborgarundersökning i Vänersborg”.)

TTELA kommenterade undersökningen:

”Vänersborgarna upplever inte att man har något större inflytande i kommunen. Inom områdena kontakt, information, påverkan och förtroende får man lägre betyg än snittet för de deltagande kommunerna och hamnar i botten på mätningen.”

Den här undersökningen och de här åsikterna hos vänersborgarna är en stor anledning till att kommunen har bestämt att nu ska det bli ändring, och bättring. Chefer och anställda har skickats på charmkurser, vikten av öppenhet i kontakter mellan kommunen och vänersborgarna har stötts och blötts.

Och det har arbetats intensivt med visioner och inriktningsmål.

Men fortfarande nås, både jag och många andra politiker, av allmänhetens missnöje över hur de hanteras och bemöts i kommunen. I fokus står ofta Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen.

På det nyligen hållna visionsmötet till exempel, framfördes kritik mot hur byggfrågor hanteras i kommunen. Det var i stort sett det första som de två inbjudna gästerna lyfte. Det verkar som om många, som söker bygglov av olika slag, också kan vittna om tråkiga erfarenheter av Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen. Det tycks faktiskt vara ett allmänt problem.

MagnusLarsson1983Jag tänkte berätta en historia om en person som har haft åtskilliga kontakter och som har ”tampats” åtskilliga gånger, och år inte minst, med ”byggnadsmyndigheterna” i Vänersborgs kommun. Historien kanske också visar hur det kan gå, om man inte håller med, utan har andra åsikter än Vänersborgs kommun.

Historien är en slags fallstudie. Och samtidigt en avskräckande, men sann, historia. Jag berättar den för att den tyvärr känns representativ, om än i något större omfattning än ”normalt”.

Historien handlar om entreprenören, företagaren och ”husbyggaren” Bo Håkan Magnus Larsson i Sikhall.

Historien började för ungefär 8 år sedan. Det var när Sikhall 1:6 bjöds ut till försäljning. (Jag har tidigare berättat hela historien, i varje fall en stor del av den, i bloggen ”Sikhall 1:6”.)

Det fanns flera intressenter till fastigheten i Sikhall. Bland annat en ledande centerpartistisk politiker, den inte helt okände Bosse Carlsson. Carlsson var 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen vid den här tiden.

sikhall3Det blev som det brukar i sådana här sammanhang, den som lägger det högsta budet får köpa fastigheten. Ingen konstigt med det. Och det högsta budet lade Magnus Larsson. Magnus Larsson blev således ägare till fastigheten.

Och redan där kunde historien ha slutat. Men det var istället här den började…

Nu började svårigheterna för Magnus Larsson. Han fick nej av kommunen till allt han gjorde och ville göra med huset. Det gick till och med så långt att kommunstyrelsens ordförande, och vän till Bosse Carlsson, socialdemokraten Lars Göran Ljunggren (S), föreslog att kommunen skulle utnyttja sin förköpsrätt! Förköpsrätt? Till en ”vanlig” fastighet på Sikhall?

Av någon anledning, så var Magnus Larssons köp av Sikhall 1:6 inte särskilt populärt i kommunhuset. Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen gjorde allt för att livet skulle bli så surt som möjligt för Magnus Larsson. Och åren gick…

blod_svettEfter över 7 års tvistande, efter 7 års kamp, med blod, svett och tårar (i varje fall svett, tid och pengar), så fick Magnus Larsson rätt. Inte av Vänersborgs kommun. Men mot. Det var Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som dömde i Magnus Larssons favör. Alla klagomål, synpunkter, tillrättavisningar, kritik, förslag etc, som kommunen och Byggnadsnämnden hade framfört till Magnus Larsson underkändes av de rättsvårdande myndigheterna.

Magnus Larsson fick rätt på alla punkter. På alla punkter!

Efter nästan 8 år…

Slutet gott, allting gott. Eller…?

rorvik2Så hade det kanske varit om inte Magnus Larsson hade varit den han är – driftig och full av idéer. Magnus Larsson är företagare och en typisk entreprenör. Han vill utveckla områdena bortåt Sikhall och vill att det ska byggas attraktiva bostäder, så att människor flyttar dit. Till hans egen hembygd. Om han sedan tjänar en slant, tja, och…? Det hör väl till företagsamheten?

Att sedan de idéer Magnus Larsson har, också råkar stämma väl överens med förslagen till ny vision för Vänersborgs kommun, är väl närmast att betrakta som ett fantastiskt sammanträffande. Och det borde ju bana vägen för ett bra samarbete mellan Magnus Larsson och kommunen…

Slutet gott, allting gott?

Så har det inte blivit.

Det talas om nollvisioner i trafiken, det pratas om nollvisioner inom den drogförebyggande verksamheten, det talas om nollvisioner lite överallt. I Vänersborg tycks det ibland som att det råder en nollvision när det handlar om utveckling och bostadsbyggande…

Trots visioner och alla fina ord.

Imorgon ska jag berätta om Magnus Larssons (fortsatta) förehavanden med Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden.

%d bloggare gillar detta: