Stefan Kärvlings blogg

I november förra året skrev jag en blogg om Vänersborgs resultat i Lärarförbundets skolranking. (Se “Skolranking 2021”.) Det var ingen upplyftande läsning. Vänersborg placerade sig på plats 195 av 290 kommuner.

Det finns mer statistik om skolsituationen i Vänersborg. SKR (=”Sveriges kommuner och regioner”) har en stor databas, Kolada, där man kan roa sig med att hitta uppgifter om i stort sett allt som har med skolan att göra. Det finns egentligen siffror på allting som handlar om regioner och kommuner, t ex avfallshantering, arbetsmarknad, förskolor, hemtjänst och äldreomsorg.

Jag ska titta på en del av de siffror som jag anser vara av “strategisk” betydelse när det gäller den kommunala skolan, dvs borträknat friskolor som t ex Fridaskolan. Det innebär att det blir ett urval. Alla uppgifter baseras för övrigt på statistik från Skolverket och SCB. Kanske kan det också vara läge att jämföra siffrorna med Lärarförbundets skolranking.

År 2020 gick 3.730 elever i en kommunal grundskola som var belägen i Vänersborg. 29% av eleverna hade utländsk bakgrund, vilket var något högre än för Sverige i genomsnitt (26%). Andelen nyinvandrade (elever som kommit till Sverige under de senaste 4 åren) och elever med okänd bakgrund uppgick till 6,4%. I åk 9 var andelen i denna kategori 10,6% år 2020, medan det för 2021 hade sjunkit till 4,1%. Det sistnämnda förvånar och jag undrar om siffran är korrekt. Är den korrekt så kanske det är en förklaring till att andelen elever som uppnådde kunskapskraven ökade kraftigt år 2021 (se nedan).

Elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning uppgick till 56% (i Sverige 59%). Föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevernas betyg. Statistiskt sett så får eleverna bättre betyg ju högre utbildning föräldrarna har. Flickor får också bättre betyg än pojkar och därför finns siffror även på könsfördelningen. 48% av eleverna i den kommunala grundskolan är flickor. Jag tror att det är en större andel flickor på Fridaskolan.

Av de elever som lämnade grundskolan i Vänersborg våren 2021 hade 73,0% uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det var en ökning med 9 procentenheter jämfört med året innan. Det är en utveckling som jag anser, som jag bloggat om tidigare, borde analyseras noggrannare av barn- och utbildningsförvaltningen. Pandemin har ju t ex lett till att andelen frånvarande lärare och elever har ökat tämligen drastiskt.

Vänersborg framgång bekräftas också av det så kallade modellberäknade värdet. Det modellberäknade värdet betyder att man så att säga vill ha ett ”objektivt” värde – ett värde som liksom ”bortser” från elevernas sociala bakgrund. Då tänker man sig att Vänersborg borde ha värdet 0 (noll) om man tar hänsyn till följande fyra faktorer: behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön. Vänersborg har då 1,6 poäng mer än förväntat, vilket ska jämföras med -4,3 år 2020.

Det genomsnittliga meritvärdet i Vänersborg, dvs avgångsbetygen i åk 9, ökade i våras (2021). Meritvärdet hamnade på 216,2 poäng, vilket var en ökning jämfört med föregående år då det hamnade på 205,1. Det var återigen ett framsteg i statistiken, eller kanske pedagogiken, men här visar det modellberäknade värdet att Vänersborg fortfarande har “en bit kvar”. Resultatet var 6 poäng sämre än vad man skulle förvänta sig om man “bortsåg” från elevernas sociala bakgrund. Förra läsåret var dock värdet ännu sämre, -13,9 poäng.

Även elever som är behöriga till ett yrkesprogram ökade våren 2021. För att vara behörig måste eleven ha godkända betyg i engelska, svenska och matematik samt ytterligare 5 ämnen. I våras (2021) var 82,9% behöriga till ett yrkesprogram, år 2020 var det 77,2%.

Skolan är ojämställd. Den tycks inte vara anpassad till pojkar… Flickorna har betydligt bättre resultat. Det genomsnittliga meritvärdet för flickorna var 232,0 poäng, medan pojkarna hade betydligt sämre resultat, 204,7. Flickor som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen låg på 79,5% och för pojkar 68,4%. Andelen flickor som var behöriga till ett yrkesprogram var 86,1% och för pojkar 80,7%. Vilka konsekvenser de här förhållandena får för pojkarna, och flickorna, senare i livet ligger utanför ämnet för denna blogg. (Vänersborg är inte på något sätt unikt på det här området.)

SKR:s databas och innehåller även uppgifter från åk 6. Så här ser resultaten ut för Vänersborg:

“Lägst betyget E” betyder att denna andel elever är godkända i ämnet. Betygspoängen är uträknade utifrån betygen A-F. Det går som synes lite “upp och ner” mellan de två åren. Jag har ingen förklaring till det. Man kan också konstatera att Vänersborgs resultat är sämre än riksgenomsnittet på alla punkter. Och att skillnaden mellan pojkars och flickors skolresultat är tydliga även i åk 6.

Det syns i statistiken att något hände på personalsidan inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter mellan 2019 och 2020, och det har jag beskrivit i flera bloggar tidigare. Personalen i grundskolan minskade… Månadsavlönade inom grundskola inklusive förskoleklass, som kategorin benämns i statistiken och som jag förmodar huvudsakligen avser legitimerade lärare, minskade från 722 år 2019 till 688 år 2020. Det var en minskning med 34 lärare. Det totala antalet årsarbetare i grundskolan F-9 redovisas också, och då ingår även timavlönade. Minskningen var här 36 årsarbetare. Det är svårt att få ihop den stora minskningen av antalet anställda, den stora andelen obehöriga lärare (se nedan), den stora frånvaron av skolpersonal och elever samt distansundervisning med den stora förbättringen av kunskapsresultaten…

Lärartätheten i Vänersborg låg på 11,3, både 2019 och 2020. Jag har svårt att få ihop detta med den minskning av antalet anställda som skedde mellan samma år. Det betyder i varje fall att varje lärare har 11,3 elever i genomsnitt. Snittet i landet låg på ungefär 12,1. Det är en tämligen stor skillnad, till Vänersborgs fördel. Lärartätheten är viktig för elevernas utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Jag är dock, som sagt, lite tveksam till statistiken på detta område.

Det är också lärarnas behörighet. 69,6% av lärarna i Vänersborg har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är i och för sig en ökning från 2019 med 1,8 procentenheter, men det betyder ändå att nästan 1/3 av lärarna i grundskolan saknar legitimation. Det är en alldeles för stor siffra. Det beror dock inte på lönerna, lönemässigt ligger Vänersborg nämligen bra till i jämförelse med landet. (Se Lärarförbundets skolranking.) Det kanske är så att det är arbetsförhållandena som avskräcker legitimerade lärare från att i större utsträckning söka till Vänersborg… Jag tror t ex inte att förvaltningens strävan att utöka den obligatoriska närvaron på arbetsplatsen ökar intresset och lockelsen att jobba i Vänersborg…

SKR redovisar i sin statistikdatabas också Skolinspektionens skolenkät för år 2021. Det är eleverna i åk 5 och åk 9 som svarar på en hel del enkätfrågor. Det finns flera frågor, jag tänker bara redovisa två. (Vill du se alla frågor och svar – klicka här.)

71,8% av eleverna i åk 5 anser att de har studiero på lektionerna. Det är fler flickor (74,0%) än pojkar (69,0%) som anser att de har studiero. I åk 9 är det 68,0% som upplever att det är studiero, och andelen är precis lika hög mellan flickor och pojkar. Det är förhållandevis bra siffror om man jämför med riket, men självklart ska man arbeta för att det ska bli ännu bättre.

En mycket viktigt fråga är om eleverna känner trygghet i skolan. I åk 5 uppger 89,0% av eleverna att de gör det. Det är en större andel pojkar (91,0%) som känner trygghet än flickor (87,0%). I åk 9 är siffrorna inte lika höga, 78,5% känner trygghet i skolan – 83,0% av pojkarna och 75,0% av flickorna. Det är en viktig uppgift att öka och förbättra tryggheten i skolan, inte minst för flickorna. Jag tror att fler vuxna, fler anställda som inte nödvändigtvis måste vara pedagoger, är en nyckel till förbättring.

Vänersborgs kommun lägger något mer pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. Den totala kostnaden för grundskolan, förskoleklassen inte inräknad, låg på 122.236 kr per elev i Vänersborg år 2020. Riksgenomsnittet låg på ungefär 119.000 kr. Året innan, 2019, var kostnaden 117.761 kr per elev, och låg då på riksgenomsnittet. Tittar vi bara på förskoleklassen så är siffrorna betydligt sämre. Eleverna fick 56.720 kr per person vilket ska jämföras med riksgenomsnittet som låg på ungefär 65.000 kr. Det är också anmärkningsvärt att kostnaden per elev minskade något från året innan.

När det gäller kostnaderna för förskola och fritidshem så låg Vänersborg mycket under genomsnittet för landet i sin helhet.

Det här är också något som kommunen måste åtgärda…

Vänersborg har enligt SKR:s statistik gått framåt och förbättrat sig på en hel rad punkter, särskilt när det gäller kunskapsresultaten. Och det är naturligtvis glädjande, även om jag inte förstår hur denna utveckling har gått till när man betänker den utveckling kring antalet anställda och pandemi mm som har varit. Oavsett så finns det stora problem, eller utmaningar, som Vänersborgs kommun måste ta tag i. Jag har svårt att förstå varför inte kommunen skulle satsa i betydligt högre utsträckning på sina barn och ungdomar som befinner sig i förskolan, fritidshemmen eller grundskolan.