Arkiv

Archive for the ‘Nordkrokens pumpstation’ Category

KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar

Kommunstyrelsen (KS) hade sammanträde i onsdags. Det var faktiskt det sista innan sommaruppehållet. Det betydde dock inte att folk hade slappnat av i förtid. Nä, tvärtom. Det var full fart, i varje fall på en del ledamöter…

Det var mycket att läsa på, förstå och reflektera över inför sammanträdet – 1.744 sidor. Och skulle man sätta sig in i alla ärenden så var man nästan tvungen att också fördjupa sig i en del andra handlingar.

Presentationerna av de 5 olika budgetförslagen tog sin beskärda del av mötestiden. Det blev dock ingen diskussion och inte heller några antydningar om framtida samtal och/eller samarbeten mellan några partier. Det skulle väl i så fall vara undertecknad som kom närmast – med en liten “komplimang” till Benny Augustssons (S) kommentarer kring sitt “budgettänk”. Jag tänker behandla budgetförslagen i särskilda bloggar och hoppar därför över dom nu. (Jag har hunnit med två bloggar i ämnet, se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” och “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.)

Kommunledningen delgav resten av kommunstyrelsen en hel del information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt berättade att den planbegäran om en råvattenstation i Nordkroken, som har kommit från Trollhättan, för närvarande ligger på is. Vänersborgs kommun var inte riktigt med på banan från början och har ansett att det krävs “ett större omtag” – som kommundirektören uttryckte det. (Du kan läsa mer här, jag har skrivit flera bloggar i ämnet.)

Till hösten ska kommunstyrelsen ha en workshop om en “strategi för simhallar och bad”. Utredningsarbetet utifrån en av kommunfullmäktige bifallen motion från moderaterna har nämligen “svällt”. Utredningen är just nu på över 100 sidor och det har på senare tid tillkommit nya kompletterande direktiv.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde, med hjälp av de andra kommunalråden, för det senaste ägarsamrådet med Kunskapsförbundet Väst (KFV). Henrik Josten (M) passade också på att komplettera. Han sitter så att säga “på andra sidan bordet” – han är 2:e vice ordförande i Kunskapsförbundets direktion.

Ägarsamrådet (alltså kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i KFV) hade pratat budget inför 2022. Följderna av coronan för framför allt vuxenutbildningen hade avhandlats. Det verkade som om kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan hade varit positiva till ekonomiska tillskott till KFV om det fanns behov av det. Den kraftigt ökade friskoleetableringen i Trollhättan hade också diskuterats. Man beräknar att det inom kort finns ett överskott på ca 700(!) elevplatser. Även här verkade det som ägarkommunerna hade tagit till sig att detta kan innebära betydande svårigheter och problem för Kunskapsförbundet. Det är dels dyrt med alla friskoleelever (kommunerna och KFV betalar) och dels riskerar KFV att få lägga ner program och inriktningar på grund av för få sökande. Det kan väl också bli så att vissa friskolor inte kommer att klara sig i konkurrensen…  Även finansieringsmodellen hade tagits upp i sammanhanget. Och inte nog med det. Benny Augustsson lovade att lönerna i KFV skulle uppräknas på samma sätt som i kommunerna. På tisdag sammanträder direktionen i Kunskapsförbundet. Vi får se om de har samma uppfattning om vad som sades på ägarsamrådet som den jag fick i kommunstyrelsen.

Det verkar i varje fall som om kommunalråden i Vänersborg och Trollhättan på allvar har börjat ta till sig de problem som KFV brottas med. Det är hoppingivande och mycket glädjande.

Benny Augustsson berättade också om den nya sessionssalen, eller möteslokalen som arbetsnamnet på den nya sessionssalen tydligen är. En förutsättning för att kommunen skulle bygga en ny “möteslokal” var att ett avtal slöts med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är nu gjort – ett avtal har slutits som reglerar datum och villkor för tillträde mm. VGR ska ha 9 möten om året, avtalet är på 15 år och VGR ska betala 541.000 kr per år. Och nu ska hela bygget ut på upphandling.

1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte ett visst missnöje kring finansieringen. “Möteslokalen” kommer att kosta kommunen 2 milj kr om året och med VGR-avtalet är det fortfarande 1,5 milj kvar… Augustsson menade att finansieringen får tas upp i kommande MRP:er.

Harlitz (M) missnöje har tämligen goda orsaker, men jag ska inte gå djupare in på detta nu. Jag kan väl dock nämna att ett “coronareducerat” kommunfullmäktige (jag var t ex inte med) den 17 juni 2020 beslutade att bygga en ny sessionssal på den gamla platsen för 40 milj kr. Moderaterna, tillsammans med SD och MBP, deltog emellertid inte i beslutet. M skrev en protokollsanteckning som var mycket läsvärd. (Jag skrev en blogg i ämnet “KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad”, och här kan du ladda ner protokollet – protokollsanteckning finns med.)

Kommunstyrelsens ledamöter fick vidare en dragning av delårsrapporten. Det är ju som bekant lite av mitt favoritärende… (OBS Ironi.) Kommundirektör Tegenfeldt gick igenom alla olikfärgade ploppar, men det som fångade mitt intresse var det budgeterade resultatet i Mål- och resursplanen för 2021. (Som fullmäktige beslutade om förra året.) Resultatet för året (2021) beräknades bli 43 milj kr. I delårsrapporten är emellertid prognosen att resultatet ska bli 55 milj kr bättre, dvs kommunens prognostiserade resultatet för i år beräknas uppgå till 98 miljoner! Det är naturligtvis rena rama julafton för ekonomer och styrande politiker… Och även andra. Det ger t ex utrymme för tilläggsanslag till socialnämnden.

Och så skulle ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” behandlas.

Jag var tämligen förberedd, och laddad. Ärendet var ju ett “resultat” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion från 2016… (Jag beskrev ärendet tämligen noggrant i en blogg innan sammanträdet – se “KS (2/6): Marknadsföring och sponsring”.)

Jag började med att redogöra för både historien bakom motionen och min kritik av förvaltningens arbete. Det blev ett ganska långt inlägg. I kommunstyrelsen kan nämligen tankegångar både utvecklas och slutföras – det finns inga begränsningar i talartiden, som i fullmäktige…

Jag avslutade mitt anförande med att yrka på återremiss – och gick igenom motiveringen till varför. (Om en ledamot yrkar på återremiss så måste hen skriftligt motivera vad det är som ska utredas ytterligare. Du kan ladda ner återremissyrkande här.)

Min partikamrat James Bucci yrkade bifall. Det gjorde inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han yrkade bifall till det liggande förslaget från tjänstemännen. Då begärde kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Då blev det lite spännande…

Harlitz yrkade bifall till mitt yrkande om återremiss.

Harlitz tryckte framför allt på att det fjärde av fullmäktiges uppdrag, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Sedan undrade Marie-Louise Bäckman (KD):

“Varför ska det vara krångligare med tydlighet och transparens?”

Och yrkade också återremiss. Vilket även liberalen Gunnar Henriksson instämde i.

Kenneth Borgmalm (S) kritiserade Henrik Harlitz:

“I KSAU tycker Harlitz en sak, i KS tycker han annorlunda.”

Det fanns alltså två förslag till beslut, bifall till förvaltningens och Augustssons (S) förslag – och mitt förslag till återremiss. Förslagen ställdes mot varandra och ledamöterna fick ropa ja eller nej. Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.

Det var faktiskt lite intressant. Sverigedemokraterna hade nämligen inte sagt ett ljud under diskussionen. Om SD:s två representanter hade röstat med Augustsson (S) i en votering eller avstått från att rösta hade Augustsson fått majoritet för ett bifall till förslaget… Vi fick aldrig reda på hur SD tänkte agera. Men vem vet, kanske ansåg Benny Augustsson att det låg något i min kritik av förvaltningens arbete…

Kommunstyrelsen fattade en hel del beslut. Flera ärenden skulle emellertid vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Och de ärendena återkommer jag till. De ärenden som kommunstyrelsen fattade beslut i “på egen hand” beskrev jag i bloggen “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”. Det blev ingen diskussion om dessa utan de klubbades igenom utan att någon hade någon avvikande mening.

Med ett undantag…

Det handlade om förslaget att “tilldela samhällsbyggnadsnämnden medel från kommunstyrelsens förfogandeanslag för strandvärdar på kommunens badplatser”. (Jag beskrev ärendet i sak i ovanstående blogg, dvs “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”.)

Jag framförde tidigt i debatten att jag ansåg att det var ett kreativt förslag, men att jag också skulle kunna tänka mig att det fanns strandvärdar även på Skräcklan. Jag betonade också vikten av tydliga arbetsbeskrivningar.

Debatten kom dock inte att handla om detta, utan om SD:s yrkande på avslag på förslaget. SD ansåg inte att kriterierna för anställning var särskilt bra, Mathias Olsson (SD) sa:

“Hög social kompetens borde vara ett kriterium.”

SD ville öppna även för feriearbetande studenter.  Just det här projektet handlade dock om att personer med försörjningsstöd skulle få anställning. Kanske berodde reaktionen på att arbetena huvudsakligen vänder sig till “nysvenskar”…

Bo Carlsson (C) var tämligen frispråkig, och egentligen kontroversiell (fast ingen reagerade), när han sa:

“Man begär en motprestation för försörjningsstöd.”

Vilket Henrik Harlitz (M) höll med om. Vilket jag antar att även SD egentligen gör.

Det blev faktiskt en votering. SD:s förslag till avslag fick dock bara SD:arnas egna röster. De 13 andra ledamöterna röstade för det liggande förslaget.

Som sagt, jag återkommer till en hel del av kommunstyrelsens ärenden, dvs de som gick vidare till kommunfullmäktige. Det fanns flera intressanta ärenden…

Trollhättans planer för Nordkroken går vidare

20 januari, 2021 Lämna en kommentar

Det har kommit in en begäran till Vänersborgs kommun om planbesked – från Trollhättans Energi AB (TEAB).

Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningar ska börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via pumpstationen i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. (Se “Trollhättans vattenplaner i Nordkroken”.)

Både Peab Anläggning AB och COWI har tillsammans med TEAB utrett de olika alternativen för ledningsdragningar och dragit slutsatsen att:

“Den sammantagna bedömningen, utifrån resultaten av undersökningarna, är att A+A1 (se figur ovan; min anm) är den mest lämpliga ledningsdragningen.”

Den 2 december behandlade kommunstyrelsen ett kompletterande samrådsunderlag som TEAB hade skickat ut. (Se “KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat”.) Kommunstyrelsen var ganska tuff i svaret till Trollhättan. Den framförde att Vänersborg ville vara med i planeringen och att en dialog skulle föras mellan Trollhättan och Vänersborg. Kommunstyrelseförvaltningen skrev:

“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”

En dialog och ett samarbete med Vänersborgs kommun kunde väl även för en politiskt ointresserad te sig tämligen naturlig skulle man kunna tycka. Men av underlagen att döma så verkade det inte som om Trollhättan ens hade försökt kontakta Vänersborg. Fast jag vet egentligen inte riktigt hur det hänger ihop. I TEAB:s begäran om planbesked beskrivs att TEAB i augusti 2020 redovisade lokaliseringsarbetet för Vänersborgs kommun. Då överlämnades också rapporter och PM. Även kommunalråden informerades om lokaliseringsarbetet på ett särskilt möte skriver TEAB. Den informationen var dock på en mer övergripande nivå.

Det må vara att detta inte har kommit till vidare kännedom, eller återspeglats i kommunstyrelsens uttalade i december, men det verkar hur som helst ha blivit annorlunda efter att kommunstyrelsen “satte ner foten”. Eller kanske rättare, efter att Trollhättan hade sett underlagen till kommunstyrelsen…

Redan samma dag(!) som kommunstyrelsen sammanträdde hade nämligen kommunens tjänstemän en genomgång med TEAB. De olika alternativen om var vattnet skulle hämtas diskuterades, liksom lokaliseringen av pumpstationen. Det informerades och diskuterades om allt från inventering av fåglar till eventuella kulturminnen. Vad jag förstår så upplevde “vänersborgarna” mötet som mycket positivt. Ett nytt möte mellan “parterna” bestämdes till januari/februari.

Nu ska en grupp tjänstemän i Vänersborg arbeta med TEAB:s begäran om planbesked. Vänersborgs kommuns hemsida förklarar planbesked (se här “Planbesked”):

“Enskilda personer eller företag som har ett intresse av att genomföra en åtgärd vilket kräver en ny, en upphävning eller en förändring av en detaljplan kan ansöka om ett planbesked. Ett planbesked ger ett tydligt besked huruvida kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte.”

Det är tänkt att en grupp tjänstemän i Vänersborg ska arbeta fram ett underlag för planbesked som kommunstyrelsen ska kunna ta ställning till senast i mars. I denna process ska förhoppningsvis ett antal frågetecken benas ut.

Den begäran om planbesked som Trollhättans Energi AB (TEAB) har lämnat till Vänersborgs kommun innehåller en beskrivning och motivering av projektet. Det som är nytt för mig i beskrivningen, och som jag inte har skrivit om i någon tidigare blogg, är vikten av säkerhet för råvattenstationen. TEAB skriver:

“Fysisk säkerhet är viktigt för en råvattenstation som är en viktig funktion i dricksvattenproduktionen. Begreppet fysisk säkerhet omfattar såväl områdesskydd (ex stängsel runt anläggningen) och skalskydd (anläggningens omslutningsytor) samt tekniskt skydd (ex passagesystem, larm, kameror etc) och mekaniskt skydd (ex låssystem, galler, fordonshinder etc).”

Det låter som om det är stora ingrepp att vänta i anslutning till stranden i Nordkroken- se karta till vänster. Nu skriver TEAB i och för sig att just stängsel kanske inte är nödvändigt. Det går möjligtvis att använda inbrottslarm och eventuell kameraövervakning istället.

TEAB:s begäran innehåller också fyra rapporter/undersökningar. Den första är ”Fågel- och naturvärdesinventering Nordkroken”. COWI AB har inventerat och undersökt vassen vid östra stranden – se karta till höger.

Rapportens slutsatser är:

“Utifrån resultatet av 2019 års fågelinventering bedöms det aktuella utredningsområdet inte utgöra en miljö med betydelse för skyddsvärd fågelfauna.”

Och:

“Naturvärdesklassen bedömdes till klass 4 – visst naturvärde, eftersom området har visst biotopvärde i form av sjöstrand och medelgrova träd av klibbal. Klass 4 innebär att det finns vissa strukturer med positiv betydelse för bevarande av biologisk mångfald men bevarande av det enskilda området har liten betydelse för bevarande av biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.”

Den andra rapporten har titeln “Naturvärdesinventering Nordkroken Vänersborg”. Den har undersökt området vid pumpstationen – se karta till vänster.

COWI drar slutsatsen:

“Det undersökta området utgörs av två naturvärdesobjekt, lövskogen och den lilla skogsbäcken. Båda bedömdes som naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde.”

Det betyder att:

“en viss påverkan är acceptabel men att i möjligaste mån ska åtgärderna anpassas så att den negativa påverkan blir så liten som möjligt.”

Länsstyrelsen har gjort en arkeologisk förundersökning av en fornlämning (L1964:8294, fastighet Nordkroken S:1). Länsstyrelsen gör bedömningen att:

“fornlämningens vetenskapliga värde inom förundersökningsområdet, dito arbetsföretagsområdet, är lågt. Med hänvisning till KML 2 kap 12§ ser Länsstyrelsen inga hinder för arbetsföretagets genomförande inom förundersökningsområdet.”

Till sist är en undersökning medskickad med titeln “Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem”. Den utfördes av Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum.

Resultatet blev:

“Eftersom de nyupptäckta fornlämningarna framkom inom ett område som skall detaljplaneras bör detta området förundersökas i avgränsande syfte.”

TEAB:s ansökan om “Upphävande av strandskydd” är också med i materialet. Det gäller ledningarna och pumphuset. Det finns två särskilda skäl för dispens från strandskyddet menar TEAB och de är:

  • “Ledningen/pumphuset måste också för sin funktion förläggas på föreslagen plats och behovet kan inte tillgodoses utanför området.”
  • “Platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området.”

Med all sannolikhet kommer kommunen att ge ett positivt planbesked. Det innebär i så fall att processen med utarbetandet av en detaljplan kommer att starta. Då måste alla frågor som kommunstyrelsen ställde i december besvaras.

I detaljplaneprocessen kommer också invånarna i Nordkroken, Vargön och Vänersborg att få lämna synpunkter. Det blir viktigt och det lär komma in många synpunkter…

Det ligger en hel del arbete framöver med planbesked och framför allt med en kommande detaljplan. Frågorna är komplexa och de innehåller många dimensioner. Men hur som helst känns det i varje fall tryggt att Vänersborgs kommun nu äntligen är med på banan.

Anm. Du kan ladda ner TEAB:s begäran om planbesked här.

PS. Du kan läsa mer om Trollhättans projektplaner i mina tidigare bloggar. Du hittar dem här – ”Nordkrokens pumpstation”.

KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat

9 december, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens sammanträde förra veckan innehöll många skiftande och intressanta ärenden. Jag har redan skrivit om 5 av dem. (Länkar finns i slutet av  denna blogg.) Det fanns ännu fler ärenden på dagordningen.

Information

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) informerade som vanligt om vad han hade gjort sedan sist. Det gjorde för övrigt också Gunnar Lidell (M), för sista gången, medan 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) inte gjorde det. Jag minns inte att Carlsson någonsin har informerat kommunstyrelsens ledamöter om sina aktiviteter som välbetalt kommunalråd – för skattebetalarnas pengar.

Fast Carlsson var med på ett möte med lärarorganisationernas representanter. Det flikade han in i samband med att Augustsson redogjorde för ett sådant möte. Carlsson antydde då att det var, som jag uppfattade det, ganska stora förändringar på gång. Och att fackförbunden var positiva. Vad det handlade om avslöjades dock inte. Bo Carlsson (C) ska som bekant bli ordförande för barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet…

Augustsson berättade också att det hade varit ägarsamråd med Kunskapsförbundet Väst. Ägarsamråd innebär att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg möter Kunskapsförbundets presidium. Gunnar Lidell (M) kompletterade framställningen med att påpeka att ägarkommunerna inte var sådär jättelyckliga över den “bonus” på 5.000 kr som förbundet delade ut till sina anställda. Det framgick av samtalet, sa Lidell lite lurigt. Jag kan tänka mig att det antagligen utbyttes en del hårda ord mellan de tre ordförandena Paul Åkerlund, Benny Augustsson och Maud Bengtsson – alla tre socialdemokrater för övrigt.

Fyrstads Flygplats AB

Kommunstyrelsen beslutade att bevilja nästan en miljon, 945.000 kr, till Fyrstads Flygplats AB. Pengarna ska användas för:

“täckning av förluster under år 2021.”

Fyra ledamöter från V+MP+MBP deltog inte i beslutet. Vi tycker nog att det egentligen kan kvitta med en flygplats… Det är väl inte omöjligt att det vad det lider kan komma en motion från Vänsterpartiet om flygplatsen.

Trollhättan och Nordkroken

Trollhättans Vattenverk AB (TEAB) har sänt ut kompletterande samrådsunderlag för råvattenuttag från Vänern vid Nordkroken. (Se “Nordkrokens pumpstation”.) Kommunstyrelseförvaltningen hade skrivit ett förslag till yttrande. Kommunstyrelsen ställde sig enhälligt bakom detta.

Det tycks mig som om kommunen har tuffat till sig lite gentemot Trollhättan. Och det glädjer mig. Trollhättan har i detta ärende inte skött kontakterna och kommunikationen med Vänersborg som man borde kunnat förvänta sig. Trollhättans planer innebär ju väldigt stora förändringar i ett mycket viktigt rekreationsområde i Vänersborg, badplatsen Nordkroken. Ledningsdragningen från Nordkroken till Överby och sedan vidare till Uddevalla, kommer också att innebära stora ingrepp.

Yttrandet till Trollhättan kan sammanfattas:

“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”

GC-väg i Brålanda

Trafikverket ska satsa på gång- och cykelvägar de närmaste åren. Och en av de “lyckliga” sträckorna är 1 km på Stenhammarsvägen i Brålanda. Här ska Trafikverket satsa, men det förutsätter att kommunen betalar hälften. Och det är dyrt när staten bygger, Vänersborg ska betala 4.677.500 kr. Men det är inget att välja på, kommunen kan inte själv bygga GC-vägar på det statliga vägnätet.

SD-motion

Sverigedemokraterna genom Lena Mjörnell hade lämnat in en motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”.

Det var ett bra tänk bakom motionen. Det är viktigt att kommunen, och kanske framför allt partierna, håller isär vad som är lagstadgat och inte. Det ska ju fördelas en väldigt massa pengar till de olika verksamheterna. Men motionen var lite tveksamt formulerad, och skulle bland annat innebära en massa merjobb, om det nu var möjligt överhuvudtaget att uppfylla motionens krav. Ekonomikontoret hade lämnat ett yttrande som beskrev detta.

Motionen blev därför avslagen av alla utom SD självt. Men jag tycker nog ändå att kommunen skulle kunna vara tydligare i beslutsunderlag och faktiskt hänvisa till lagar och föreskrifter. I barn- och utbildningsnämnden hänvisas till Barnkonventionen och jag själv hänvisar ofta till t ex Skollagen. Lagparagraferna betyder ju faktiskt något i skolan och i sociala verksamheter – och därför självklart också för kommunala beslut som handlar om pengar.

Vattenpalatset

En av kommunens verksamheter som inte är lagstadgad är Vattenpalatset Vänerparken, även om skolor har simundervisning där.

Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren. De senaste 13 åren plus nästa år har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare ungefär 100 miljoner kronor. Det är en oerhört massa pengar.

Kommunen måste se över alla kostnader och börja prioritera mellan verksamheter och utgifter, även mellan de olika nämnderna. Kommunen måste t ex jämföra Vattenpalatsets kostnader med kostnaderna för lärare för elever i behov av särskilt stöd eller för personal i hemtjänsten. Och i den jämförelsen måste kommunen titta på lagstadgade respektive icke-lagstadgade verksamheter och kostnader.

Kommunstyrelsen beviljade ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset för 2021 på 7,8 milj kr.

Fastighetsutredning

Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en artikel om rapporten med rubriken “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” (se här). Målet för utredningen var att:

“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå fullmäktige att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:

“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

I min planering ingår det att så småningom skriva en särskild blogg om denna utredning…

Inköp av ismaskiner

Till sist beslutade kommunstyrelsen att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget för inventarier 2020.

“Härtill är vi nödda och tvungna.”

Travesterade en av ledamöterna den gamle biskopen Hans Brask.

Det handlade om att två ismaskiner hade köpts in för ungefär 2,5 milj kr. Till vissa saker finns det pengar tänkte jag. Det skulle säkert bli annat ljud skällan om en rektor helt på egen hand hade köpt in specialistkompetens till barn i behov av särskilt stöd för 2,5 miljoner…

Det handlade emellertid inte om kostnaderna för ismaskinerna, det handlade om principer. Inköpet av ismaskinerna hade nämligen gjorts av förvaltningen innan ärendet kom upp och beslutades av politikerna i nämnden. Delegeringsordningen följdes alltså inte vid inköpet. Och det protesterade några av ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden mot redan då det begav sig. Dock tydligen inte alla…

Kommunstyrelsen smällde kultur- och fritidsnämnden på fingrarna genom att besluta att:

“Kultur- och fritidsnämnden förutsätts se över sina rutiner för investeringar.”

Det betyder typ skärpning, det måste bli rättning i leden. Samtidigt fick kultur- och fritidsnämnden de pengar den begärde…

Avslutning

Det var allt om kommunstyrelsens sista sammanträde för året. I fem bloggar har jag rapporterat och beskrivit de mest betydelsefulla ärendena. Nu tar KS-ledamöterna julledigt, utom de som deltar i det kommande kommunfullmäktige den 16 december. Och det är väl i stort sett allihop. En av moderaternas ledamöter slutade för gott i kommunstyrelsen. Men det återkommer jag till på ett eller annat sätt.

Anm. Detta var den 5:e och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Varför vatten från Vänern?

18 oktober, 2020 4 kommentarer

Det är väldigt trevligt att få respons på bloggar. Särskilt kul är det faktiskt när partipolitiken läggs åt sidan och man diskuterar de bästa lösningarna för Vänersborgs kommun, helt utan “ideologiska” bindningar eller låsningar till ett visst partis uppfattning. Det är väl så kommunpolitiken borde vara?

Bloggen “Trollhättans vattenplaner i Nordkroken”, som jag skrev i fredags, gav upphov till några funderingar. Det var särskilt en fråga som några läsare omedelbart ställde:

“Varför ska Trollhättan ta vatten från Vänern?”

Och det är ju en helt rimlig fråga. Det är ju en bit från Trollhättan till Nordkroken och Vänern. Eller? CJ skrev:

“Vänern rinner ju genom Trollhättan.”

Det tyckte KW också:

“Det borde väl i princip vara samma vatten, bara att det levereras direkt till det nya vattenverket?”

Och de, precis som flera andra, sätter fingret på pudelns kärna. Det är ju samma vatten! Älven rinner ju ut från Vänern.

“Finns det inga kartböcker i Trollhättan?”

Frågade en tredje.

Trollhättan ska alltså satsa ett okänt antal miljoner (ja, kostnaderna är inte beräknade än) på att bygga dyra vattenledningar som börjar en halvmil ut i Vänern och sedan ska gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Och det för att hämta samma vatten som sedan ändå kommer att rinna förbi vattenverket som ligger alldeles vid älven, och fortsatt mitt genom Trollhättans centrum…

Hur tänker folket i Trollhättan?

Trollhättan Energi AB (TEAB) anser emellertid inte att det är samma vatten. Och om det händelsevis skulle vara samma vatten just nu, så är det inte säkert att Göta älvs vatten och Vänerns vatten är samma vatten i framtiden…

Trollhättan betraktar helt enkelt vattnet från Vänern som renare… Och därför bättre lämpat till att bli dricksvatten.

I samrådshandlingen står det att Trollhättan vill:

“säkra upp rent vatten för en lång tid framöver.”

På TEAB:s hemsida står det mer rent ut (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Det finns tydligen farhågor att Göta älv är eller kommer att bli förorenad – någonstans mellan det nuvarande vattenintaget och älvens utlopp i Vänern…

Förorenad var någonstans? Tänker jag. Industriområdet, där SAAB låg, ligger mitt emot vattenverket, bara på andra sidan älven – är det föroreningar därifrån man tänker på? Men vattenintaget ligger ju där nu och har gjort så i många år, och det har ju gått bra. (Tror jag.) Och om nya industrier lokaliseras i området så kan ju Trollhättan självt se till att inga miljöförstörande industrier etablerar sig och släpper ut gifter eller föroreningar. Och i värsta fall kan ju vattenintaget flyttas en bit uppströms, närmare Vänern.

Eller fruktar Trollhättan att Vänersborgs avlopps- och reningsverk vid Holmängen ska släppa ut föroreningar? Den farhågan är till viss del förståelig och rimlig, redan nu händer det ju att avloppsverket bräddar och att avloppsvatten rinner ut i Göta älv. Men det har ju gått bra hittills, tror jag. Jag har i varje fall inte hört att Trollhättebor har förgiftats av avloppsvatten från Vänersborg… Men det är klart, det planeras en utbyggnad av kapaciteten på reningsverket på Holmängen, och avloppsvatten från Grästorp ska också tas om hand.

Det finns ett område kvar som Trollhättan skulle kunna befara ska släppa ut föroreningar och smutsa ner vattnet i älven – industriområdet och den gamla hamnen i Vargön.

Redan nu ligger Vargön Alloys i området och har gjort sedan mannaminne, företaget bildades 1874. Planerar Alloys att släppa ut föroreningar? Jag har inte hört något om det. Och Holmen, som släppte ut en hel del föroreningar, finns ju inte längre på området. Vattnet i Göta älv borde ju ha blivit renare efter nedläggningen.

Är det Vänersborgs planer på en hamnflytt som oroar Trollhättan? Eller är CirChem AB:s planer på en utökning av verksamheten?

En hamnflytt skulle kosta skattebetalarna i Vänersborg hundratals miljoner kronor och hur det blir med den är just nu skrivet i stjärnorna. 

CirChem är ett relativt nyetablerat företag på Wargöns industri- och hamnområde. Företaget renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. Verksamheten planeras att byggas ut:

“Anläggningens kapacitet uppgår med nuvarande tillstånd till 2.500 ton lösningsmedelsavfall per år och med sökt tillstånd till 20.000 ton lösningsmedelsavfall per år.”

CirChems produktportfölj består bland annat av pentan, heptan, etanol, aceton, metanol, ISO propanol, toluen, benzylalkohol och thinner. Det inte bara låter farligt, det är farligt – om det rinner ut i älven. Och företaget ligger bara ett stenkast från vattnet, närmare bestämt 120 meter, dessutom är det “nerförsbacke”…

Det är väl egentligen transporterna, lossningen och lastningen, som oroar. Och då tänker jag inte bara på eventuellt oroliga i Trollhättan, utan kanske framför allt grannar och “vanliga” vargöbor. Den 21 oktober är det för övrigt ett informations- och samrådsmöte på Ronnums Herrgård kl 18.00-21.00. Då kan berörda och intresserade framföra synpunkter på CirChems planer på utbyggnad. (Synpunkter kan också framföras med epost – hello@circhem.com – senast 20 november.)

Jag vet inte om det är några fler “miljöfarliga” företag som tänker etablera sig i Vargön, Vänersborg kommun skulle väl vilja ha dit företag, men det tycks gå trögt.

Om Trollhättan befarar att Vänersborg ska förorena vattnet mer än vad som görs nu, så förstår jag att Trollhättan vill ta vatten direkt från Vänern. Men om det går att rena vattnet, som det har gjorts hittills, eller att det inte blir mer förorenat – varför då ta vatten ända från Nordkroken? Trollhätteborna har nog något att fundera på.

Trollhättan och TEAB anger fler orsaker till att ta vatten direkt från sjön. I samrådshandlingen står det:

“TEAB har för avsikt att säkra sin dricksvattenförsörjning både volyms-, kvalitets- och säkerhetsmässigt.”

TEAB förklarar vad som menas på hemsidan (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”), i frågor och svar. På frågan varför bolaget inte fortsätter att ta vatten från älven som det gör nu svarar TEAB:

“I det befintliga vattenverket har vi bara ett råvattenintag, inget reservvatten. Med ett nytt intag i Vänern bygger vi bort en del risker som har med till exempel fartygstrafik, skredrisker och andra verksamheter i Göta Älv som kan förorena vårt råvatten.”

Bolaget skriver också att det behåller intaget i älven som reservvattenintag.

Skredsriskerna i området är dokumenterade, men vad jag förstår så är riskerna för skred tämligen minimala från Vargön till Överby. Det finns emellertid ett mindre område som är utmärkt som hög risk för skred. (Se röd markering på kartan.) Det ligger mitt emot “mynningen” av Karls grav och det består av mycket lågt liggande jordbruksmark, säkert ren lera. Det är också ett område vid själva hamnområdet i Wargön som betecknas som medelrisk för skred.

Då återstår fartygstrafiken. Det har i och för sig hänt att fartyg gått på grund i älven. Men så vitt jag kommer ihåg så är det väl bara 2014 som ett fartyg, timmerfartyget Nossan, gick på grund norr om Trollhättan. Det är alltså ytterst ovanligt…

Till sist. Jag fick också en fråga om hur Trollhättans uttag av vatten påverkar vattennivån i Vänern. Det står faktiskt inget om det i de handlingar jag har läst. Det kan väl tyda på att det inte finns några risker med att vattennivån blir för låg. Det kanske till och med är positivt med tanke på de översvämningsrisker som finns.

Men visst, Trollhättan ska ta 75.000 kbm vatten från Vänern varje dag. Det är 75 miljoner liter. Per dag. Som jämförelse kan nämnas att om alla dammluckor öppnas vid fallen (i Trollhättan), så släpps det ut 300.000 liter (=300 kbm) vatten per sekund.

Vänersborg och Vargön påverkas självklart av Trollhättans planer, men avgörandet ligger inte i Vänersborg. Jag tror inte att Vänersborgs kommun har några möjligheter att stoppa planerna. Det är Trollhättan och diverse myndigheter som bestämmer. För Trollhättans invånare och skattebetalare återstår det dock att fundera på om det är värt alla miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern – samma vatten som rinner i älven utanför vattenverket…

Trollhättans vattenplaner i Nordkroken

16 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Den kom en handling till samhällsbyggnadsförvaltningen, “Tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap Miljöbalken”.

När man började bläddra i handlingen läser man:

“Avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken har genomförts i februari 2020 med anledning av att Trollhättan Energi AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap. miljöbalken. Detta är en uppdaterad version av avgränsningssamrådshandlingarna med en komplettering angående ändrade förutsättningar inför Trollhättan Energi ABs ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.”

Det handlar om att Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Det ska snart ansökas om tillstånd – tillstånd för uttag av vatten men ansökan ska också innefatta en sjöförlagd intagsledning med tillhörande anläggningar och anordningar samt grundvattensänkning genom tillfälligt bortledande av grundvatten. Trollhättans mål är att för egen del bygga en vattenförsörjning för 80.000 invånare, men också att tillhandahålla vatten till närliggande kommuner. I handlingarna talas det i första hand om Lilla Edet och Uddevalla, men jag tror att också Munkedal är intresserad av att ansluta sig.

Det var ett samråd om planerna i februari i år på Vargöns bibliotek. TEAB hade bjudit in berörda och intresserade Vargöbor till information, en utställning, frågestund och besökarna kunde också lämna synpunkter. Men efter att allt fler kommuner har visat intresse av att ansluta sig till Trollhättans planer, och ta sitt vatten från Vänern, har projektet växt. Och eftersom TEAB anser att en betydande miljöpåverkan kan bli följden av planerna kommer ytterligare ett så kallat avgränsningssamråd att hållas. Det ska hållas med:

“länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden.”

De synpunkter som framkommer under samrådsprocessen kommer TEAB att ta hänsyn till när miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan tas fram.

Jag har skrivit om Trollhättans planer tidigare. (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”, “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna” och “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) Vår grannkommuns planer påverkar Vänersborg i högsta grad. Trollhättan har ju ingen gräns mot Vänern och därför:

“medför uttaget av vatten att en råvattenledning till största delen kommer att förläggas i grannkommunen Vänersborg.”

Trollhättan vill ta vatten från Vänern för dricksvattenproduktion. Den kommande tillståndsansökan handlar om ett uttag av vatten på ungefär 75.000 kbm per dygn med ett maximalt uttag om 100.000 kbm per dygn. Intagsledningen är tänkt att placeras på botten cirka 5,5 km ut från Nordkroken vid ett vattendjup på ungefär 8 meter. Intaget beräknas ligga på ca 2 meter från botten.

Ju närmare stranden man kommer desto grundare blir det – då ska ledningen grävas ner mellan 1 till 3 meter i bottensedimenten och övertäckas. Det gäller på vattendjup mindre än ca 4 meter. I Nordkrokens fall handlar det om en sträcka på ungefär 500 meter. Nedgrävningen sker för att ledningen inte ska påverka eller påverkas av till exempel vågor och is. 

Intagsledningen ska ha en yttre diameter mellan 1.200 och 1.400 mm. (Det utreds också att som alternativ anlägga två intagsledningarna på vardera 1.000 mm.) Vattenledningen ska sedan landföras vid Nordkrokens strand där också en pumpstation ska byggas. 

Det är tänkt att pumpstationen ska förläggas inom strandzonen mellan strandkant och vändplatsen (se karta; cirkel är platsen för pumpstationen, ”X” är vändplatsen).

Pumpstationen kommer att bestå av:

“en överbyggnad (pumphus) som kommer att utformas för att i så stor utsträckning som möjligt inte avvika från övrig bebyggelse. Under huskroppen ligger den ca 7–8 m djupa pumpstationen (motsvarande källare) pumpgrop/-sump, inkommande intagsledning, pumpar och utgående landledning.”

Den inkommande intagsledningen ligger alltså under mark. (Det var egentligen självklart, men jag hade missuppfattat det i en tidigare blogg.) Pumpstationen ska inte påverkas av klimatförändringar och t ex översvämning är det tänkt. Under tiden som pumpstationen anläggs måste grundvatten bortledas. Grundvattennivån kommer alltså att sänkas. Bortledningen upphör när allt är på plats.

Pumpbyggnaden i sig kommer naturligtvis att, så att säga, “påverka landskapsbilden”. Den kommer också att påverka omgivningen genom en viss nivå av buller.

Vattnet från pumpstationen, och Vänern, ska sedan ledas vidare i en eller två markförlagda råvattenledningar på ca 800 mm till Trollhättans vattenverk på Överby. På Överby ska för övrigt ett nytt vattenverk uppföras, bredvid det befintliga vattenverket. Ledningen från Nordkroken till Överby kommer, står det i handlingen från Trollhättan, att innebära:

“en viss mindre miljöpåverkan.”

Ledningen kommer att läggas på frostfritt djup, men var den ska ligga är fortfarande under utredning. På bilden kan vi se de alternativa placeringarna. I sammanfattningen står det:

“…bedöms en sträckningskorridor vara den mest lämpliga. Den slutliga detaljprojekteringen och den definitiva placeringen inom korridoren är dock fortfarande under utredning.”

Det står inte mer, men det går väl i och för sig att gissa vilken korridor som åsyftas. Särskilt när det i stort sett är bestämt var pumpstationen ska placeras.

Det talas om att det ökade vattenuttaget ska leda till en “betydande miljöpåverkan”, därav det förnyade samrådet, men när TEAB gör en “översiktlig miljöbedömning” i av slutet handlingen bedöms projektets påverkan på miljön komma att bli försumbar. Det är bara under anläggningsskedet som det blir transporter och anläggningsarbete i vatten och mark. Och de störningarna blir bara tillfälliga. Fast under ledningsarbetet i sjön kommer man att vara tvungen att spränga bort en del större stenblock och berg… När det gäller badstranden tänker TEAB att anpassa byggnationen för att inte störa badsäsongen.

Om det som står i den utskickade handlingen om sträckningen av ledningen från Nordkroken till Överby vattenverk är outvecklat och schematiskt, så står det ingenting om ledningarna från Överby till Uddevalla. Sannolikheten är väl ganska stor att de tar vägen genom Vänersborgs kommun.

Det återstår en hel del undersökningar och utredningar – och inte minst val – innan Trollhättan kan färdigställa och lämna in sin miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Det går att följa arbetet och dessutom få mer information på TEAB:s hemsida, “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.

Det är ganska tyst kring projektet i Vänersborgs kommun, i varje fall har ingen information från kommunhuset nått undertecknad bloggare. Men jag är ganska säker på att det pågår aktivitet, Vänersborg ska väl om inte annat lämna synpunkter i samrådet och sedan är det väl kommunen som ska stå för utarbetande och ändringar av detaljplaner…

Men det är nog viktigt att alla i Vargön och Vänersborg som berörs av eller har synpunkter på Trollhättans planer gör sina röster hörda. TEAB vill i så fall ha dina synpunkter, skriftligen, senast den 30 oktober. Det är snart…

Trollhättans nya dricksvattenförsörjningen planeras för övrigt vara i drift kring år 2026.

PS. Läs gärna ”fortsättningen” på denna blogg – ”Varför vatten från Vänern?”.

Trollhättans planer i Nordkroken

Det har ställts en del frågor kring Trollhättans planerade pumphus i Nordkroken. Folk undrar om planerna fortskrider, och i så fall när det ska börja byggas och hur stora byggnaderna och ledningarna blir. Man undrar också vad Vänersborgs kommun säger och hur de agerar. Det är väl inga större tvivel att vänersborgare i allmänhet och vargöbor i synnerhet är mycket skeptiska till Trollhättans planer…

Trollhättans Energi AB (TEAB) vill alltså bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Och:

“Platsen som pekats ut för pumpstationen ligger centralt i området, i anslutning till badplatsen och bebyggelse.”

Trollhättan tänker söka tillstånd för uttag av vatten i Vänern för stadens dricksvattenproduktion. Trollhättan behöver självklart säkra dricksvattnet för stadens framtida försörjning, särskilt när staden ska växa. Nu tar Trollhättan vatten från Göta älv och det är inte helt optimalt med tanke på bland annat fartygstrafiken i älven.

Det lämpligaste vattenuttaget är från Vänern anser Trollhättan och den lämpligaste ledningssträckningen tycker vår grannkommun är från Nordkroken. Vattenledningen ska då dras från stranden i Nordkroken ända till Trollhättans nya vattenverk i Överby. (Se mer på “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Ledningen kommer att passera en del känsliga områden, både när det gäller natur- och kulturmiljöer. Och ledningen kan bli stor… Både Lilla Edet och Uddevalla och antagligen också Munkedal vill ansluta sig till Vänervattnet via vattenverket på Överby, och pumpstationen i Nordkroken…

Jag vet inte riktigt vad som händer just nu i Vänersborgs kommun. Frågan var ju uppe i kommunstyrelsen den 29 april och det var väl egentligen då som Trollhättans planer blev kända för en större publik i Vänersborg. (Även om Lutz Rininsland (V) faktiskt var inne på ämnet i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) i april 2019. Vänersborg behöver nämligen också ett nytt vattenverk inom en hyfsat nära framtid. Precis som Trollhättan. Se Rininslands blogg ”Vatten, vatten …”. Rininsland följde sedan upp med en ny interpellation i oktober, ”Nyfiken på svar”.)

Vänersborgs kommun hade blivit inbjuden till ett avgränsningssamråd av Trollhättan Energi AB (TEAB). (Jag kan inte på rak arm säga vad ett avgränsningssamråd är.) Det var inför TEAB:s avsikt att hos mark- och miljödomstolen ansöka om:

“tillstånd enligt miljöbalken för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning för Trollhättans kommun.”

Kommunstyrelsen beslutade då i april att:

“1. anmodar Trollhättans Energi AB (TEAB) att hos Vänersborgs kommun ansöka om planbesked för området som är tänkt för anläggningen på Nordkroken samt marken i anslutning till området.

  1. Begär att TEAB till Vänersborgs kommun kommer in med en mer detaljerad redovisning av den tänkta dragningen av vattenledningen till Trollhättans vattenverk då det grova förslag som redovisas passerar känsliga områden samt inte ger möjlighet att utläsa eventuell samdragning av ledningar för Vänersborgs kommun.”

I underlaget redovisades ett, som kommunkontoret skrev, “axplock av de synpunkter som lämnats”. Följande synpunkter framfördes:

* “Placering, storlek och utformning av byggnader behöver bedömas även utifrån att platsens möjligheter att utvecklas för rekreationsändamål inte begränsas.”

* “Hela anläggningen med ledning och pumpstation kommer försörja många människor med dricksvatten. Det bör därför utredas tidigt om pumpstationen ska utgöra ett skyddsobjekt.”

* “Om pumpstationen klassas som skyddsobjekt bör det framgå hur detta ska skyddas och vad det kan innebära för påverkan på natur, – rekreations, – och kulturmiljövärden, kringboende, badgäster samt tillgänglighetens för blåljusutryckningar.”

* “Hur kommer ljud från anläggningen när den är i drift att inverka på upplevelsen av stranden eller naturområden samt bostäderna i området både permanenta och fritidshus.”

* “Vad gäller råvattenledningens fortsatta sträckning mellan Nordkroken och Trollhättans stad bör detta också utredas i ett tidigt stadium. Då kan eventuella markanvändningskonflikter upptäckas i tid. Vidare kan Vänersborgs kommuns möjligheter till att dra ledningar i samband med detta även utredas och skapa fördelar för vår kommun.”

* “Det är viktigt att TEAB i sin kommande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redovisar skyddsåtgärder för bland annat: Påverkan på arter och naturmiljöer på land och i vatten, bygg och transportbuller likväl som permanent buller från pumpstationen, risk för spridning av föroreningar, vatten, vattenkvalitet, mashantering och upplag m.m.”

Det finns säkert ännu fler synpunkter… Den viktigaste är nog – Trollhättan kan ta vatten någon annanstans…

Sist frågan var aktuell i Vänersborg var på kommunstyrelsen den 3 juni. Men då handlade det bara om att avge ett yttrande om Uddevallas plan för framtida vattenförsörjning.

I underlaget stod det:

“Det mesta i planen berör vattentäkter inom Uddevalla kommun och har således ingen påverkan på vår kommuns vattenförsörjning och genererar heller inte några åtgärder från vår sida som t.ex. Trollhättans stads planer på råvattenuttag från Vänern.
I slutet av utredningen tas frågan om råvattenuttag från Vänern via Trollhättans stads reningsverk upp som en tänkbar framtida lösning för att trygga kommunens behov av dricksvatten.”

Det fick kommunstyrelsen att fatta ett beslut som:

“understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det har sedan dess varit tyst i kommunen om Trollhättans planer, i varje fall “utåt”. Det finns t ex inga nya handlingar i ärendet. Jag frågade för säkerhets skull i fredags och fick svaret:

“Nej, inget ytterligare har inkommit i ärendet ”Avgränsningssamråd för råvattenledning från Nordkroken till Trollhättan (KS 2020/129)” efter kommunstyrelsens beslut den 29 april.”

Det går dock rykten som säger att det jobbas någonstans i kommunhuset med frågan. Av vem och med vad har jag dock ingen aning om.

I Trollhättan går i varje fall arbetet vidare. På TEAB:s hemsida (Trollhättans Energi AB – klicka här) finns det också en hel del information att ta del av. Även för informationstörstande vänersborgare…

“Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”

Det skriver TEAB på hemsidan, och fortsätter:

“Arbetet med ny dricksvattenförsörjning för Trollhätteborna fortsätter där Vänern kommer vara ny råvattentäkt. Den nya dricksvattenförsörjningen planeras vara i drift kring år 2026 och byggs för att säkra upp rent vatten till Trollhätteborna under en lång tid framöver.”

TEAB:s hemsida berättar också:

“Tidigare i vår fattade Trollhättan Energis styrelse beslut om var intagspunkten för den nya råvattenledningen ska förläggas.
– Punkten ligger cirka fem kilometer ut i vattnet utanför Nordkroken. Vi har också kommit fram till att det är mest lämpligt att ledningen ansluter mot land på den sida stranden som ligger närmast Halleberg, säger Vatten- och avloppschef Synnöve Holm.”

Det känns inte helt bekvämt att det till skillnad från vår grannkommun är så tyst från dom i kommunhuset som bestämmer. Vänersborgarna har inte några bra erfarenheter när kommunens politiker och tjänstemän arbetar med och utreder frågor i tysthet, utan offentlig insyn. För är det någon som frågan angår, så är det vänersborgare och vargöbor. Jag skrev faktiskt i en blogg för drygt en månad sedan (se “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”), att det gäller för kommuninvånarna att:

“vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…”

Det kanske behöver påpekas igen. För det finns fortfarande tid:

“projekteringen ska vara klar 2022 och först 2023 kommer det börja hända saker ”på riktigt”.”

Vem vet, kanske blir råvattenledningen och pumpstationen i Nordkroken en valfråga.

%d bloggare gillar detta: