Arkiv

Archive for the ‘Österäng’ Category

Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (2/2)

29 april, 2018 3 kommentarer

I det förra blogginlägget beskrev jag hur det gick till när Ingvar ville bygga om sommarstugan på Österäng vid Östra Hästefjorden till ett året-runt-boende. (Se ”Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)”.) Det gick bra ett tag, tills byggnadshandläggaren den 4 februari 2018 beslutade att förbjuda pågående byggnadsarbeten på fritidshuset. Motiveringen var att de stred mot det beviljade bygglovet från den 4 januari 2017 och den 20 juli 2017.

osterang3

Byggnadsnämnden i Vänersborg skriver (citerat från Länsstyrelsens beslut):

”Endast en liten del på 8,6 kvm av det ursprungliga fritidshuset på 82,9 kvm finns idag kvar. En ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden. Då merparten av golvbjälklaget, ytterväggar och takkonstruktion har rivits, rör det sig inte längre om en begränsad om- och tillbyggnad. Det är nu fråga om en nybyggnation eller en mer omfattande om- och tillbyggnad än vad som prövats i bygglovet.”

lansstyrelsen-vastra-gotalandIngvar överklagade som sagt beslutet till Länsstyrelsen. Och den 19 april kom Länsstyrelsens beslut…

Länsstyrelsen anger skälen för sitt beslut:

”Länsstyrelsen anser att byggherren har varit öppen med vad han avser att göra och att nämnden genom att i bygglov 2 godta de till bygglovsbeslutet tillhörande ritningarna har beviljat bygglov och startbesked för de aktuella åtgärderna.”

bygglovLänsstyrelsen går alltså helt på Ingvars linje och menar att allt det som Ingvar har gjort avseende byggnaden finns med i de ritningar som Ingvar hade lämnat in när han beviljades bygglov (bygglov 2). Byggnadsnämnden har med andra ord faktiskt godkänt de åtgärder som Ingvar vidtagit när den beviljade bygglov.

Det är uppenbarligen så, måste Länsstyrelsen mena, att bygglovshandläggaren inte har läst eller förstått de ritningar som lämnades in… Och det är naturligtvis något som Ingvar i så fall inte kan lastas för.

linjalOch så var det också det här med golvhöjden. Byggnadsförvaltningen ansåg ju att (återigen citerat från Länsstyrelsens beslut):

”en ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden.”

Länsstyrelsen skriver i sitt beslut:

”Varken på ritningar tillhörande bygglov 1 eller 2 finns någon golvhöjd markerad medtummen_upp4 siffror. Det framgår inte heller i något av bygglovsbesluten. Detta gör att det blir svårt för byggherren att efterkomma bygglovet och svårt för nämnden att kontrollera att byggnadsåtgärden sker enligt reglerna i PBL. Förbud enligt 11 kap. 31 § PBL får beslutas endast om det är uppenbart att arbetena eller åtgärden strider mot PBL eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av PBL. Länsstyrelsen anser inte att det är uppenbart att åtgärden avseende golvhöjden strider mot de beviljade byggloven från den 4 januari 2017 och den 20 juli 2017.”

Och även detta var precis det som Ingvar menade.

domLänsstyrelsen går med andra ord helt på Ingvars linje och:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet.”

Ingvar fick alltså rätt på alla punkter! Länsstyrelsen upphäver byggnadsnämndens beslut om byggstopp!

Och Vänersborgs byggnadsnämnd har återigen fått smäll på fingrarna…

Jag vill dock tillägga att politikerna i byggnadsnämnden inte har deltagit i denna process överhuvudtaget. Det är en enskild handläggare på byggnadsförvaltningen som har skött (ja, skött och skött…) ärendet på delegation. Så fattades t ex beslutet om byggstopp av den enskilde tjänstemannen. Man kan emellertid förmoda att bygglovshandläggarens chef har känt till fallet och stött tjänstemannen i besluten. delegering2

Men det är också så att det är byggnadsnämnden som delegerar, dvs överlämnar, beslutsrätten till en enskild tjänsteman. Delegeringen innebär dock inte att ansvaret delegeras. Det är fortfarande politikerna i nämnden som har ansvaret för de delegerade besluten. Beslut som fattas med stöd av delegering ska därför i normalfallet återrapporteras till den som gett delegeringen. När jag tittar i byggnadsnämndens protokoll kan jag dock inte se att förvaltningen har informerat nämnden om Ingvars ärende.

misstagFrågan är väl också om en sådan allvarlig åtgärd som ett byggstopp ska kunna tas av en enskild tjänsteman… Särskilt som det verkar som om byggnadsförvaltningens medarbetare ibland har svårt med definitionerna. De verkar inte ha riktig koll på vad som är om- och tillbyggnad och vad som nybyggnad… Det kanske vore läge för en kompetensutveckling av ”experterna” i förvaltningen kring dessa begrepp…

Och jag noterar återigen att ”experter” uppenbarligen kan ha fel trots att vissa politiker inte tror att det är möjligt… Bygglovshandläggaren hade definitivt fel i Österäng.

Nu vet jag inte riktigt vad som händer. Byggnadsnämnden kan naturligtvis överklaga Länsstyrelsens beslut, men det torde vara ganska lönlöst. Det skulle nog bara försena och därigenom fördyra Ingvars om- och tillbyggnad ytterligare.

pengar4Och på tal om pengar. Det rimliga borde väl vara att byggnadsnämnden betalar ut ersättning för all den tid som Ingvar har fått ägna åt ärendet och för de ekonomiska förluster som byggstoppet orsakat.

Det vi har sett i ”fallet Österäng” är enligt min mening ett exempel på myndighetsmissbruk… Och då borde byggnadsnämnden definitivt ta sitt ansvar.osterang_karta 

”Fallet Österäng” visar med all önskvärd tydlighet att något måste hända inom byggnadsförvaltningen. De beslut som fattas åsamkar inte alltför sällan onödiga ekonomiska och psykiska lidanden för de invånare som förvaltningen är satt att serva, hjälpa och tjäna.

.

Detta var den andra och avslutande delen av Ingvars kamp. Den första hittar du här:Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)”.

Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)

28 april, 2018 Lämna en kommentar

kommunalrad2Den 6 april fick kommunalråden i Vänersborg ett mail. Det var från en besviken och desperat man från Göteborg.

Brevskrivaren, låt oss kalla honom Ingvar, hade växt upp i Vänersborg, men efter gymnasiestudierna levt och verkat i andra orter. Nu närmade sig pensioneringen och han och hans hustru ville bygga ett året-runt-boende på släktens gamla fastighet i Österäng vid Östra Hästefjorden. De ville bosätta sig i Dalsland på sin ålderdom. På fastigheten ägde släkten sedan tidigt 60-tal enosterang_karta sommarstuga. Där hade Ingvar tillbringat många somrar som barn och senare också med sin ”egen” familj.

Ingvar ville bygga om och till sommarstugan.

Ingvar är en seriös man. Han ville verkligen bygga och han ville att allt skulle bli rätt och riktigt. Det innebar att han inte ville ”riskera något”, utan han tog kontakt med byggnadsförvaltningen i ett tidigt skede för att kommunicera sina planer. Ingvar skaffade sig också en mycket kompetent man med över 30 års erfarenhet till sin hjälp som kontrollansvarig.

osterang_bygglovDen 2 november 2016, efter 2 månader, var samtalen och diskussionerna med byggnadsförvaltningen klara och Ingvar ansökte om bygglov. Den 4 januari 2017 fick Ingvar bygglov.

Ingvar satte igång med sitt byggprojekt.

osterang1

Det visade sig när arbetet hade kommit igång att den gamla sommarstugan inte höll den status som Ingvar hade räknat med. Bostadsdelen kunde helt enkelt inte räddas. Ingvar skrev därför till byggnadsförvaltningen att det inte gick, varken tekniskt eller ekonomiskt, att motivera att bygga om. Han var tvungen att ersätta bland annat väggar och takkonstruktion. Däremot skulle Ingvar behålla ett teknikrum som fanns på sommarstugan. Exteriört skulle skillnaden bli minimal, endast takhöjden skulle förändras med 20 cm (högre).

byggnadsmoteIngvar fick instruktioner av bygglovshandläggaren hur han skulle gå tillväga. Han blev tillsagd att söka ett nytt bygglov. Och för det behövde Ingvar komplettera med dokument som beskrev rivningen (omfattning, utförande, vad som skulle rivas och vad som skulle vara kvar etc) samt reviderade ritningar.

Ingvar gjorde det, han lämnade in alla begärda handlingar och sökte nytt bygglov. tummen_upp4

Ingvar fick bygglov för om- och tillbyggnad av fritidshus den 20 juli 2017.

Det kan väl tilläggas att under hela den här processen så skickas mail med frågor, svar och ritningar etc fram och tillbaka. Det var möten och telefonsamtal. Kommunikationen mellan Ingvar och byggnadsförvaltningen var flitig – och tonen, om någon undrar, var god.

I januari 2018 så hände det något.

skriva2Ingvar skrev till byggnadsförvaltningen den 8 januari :

”Det var ett tag sedan vi hade kontakt och sedan har upphandlingsskedet dragit ut på tiden men nu är byggnationen igång. Rivning- och markarbeten är klara och grund utsatt så veckan innan jul lät jag GIS enheten utföra en lägeskontroll. Mätingenjören (<<namn>>) lovade återkoppla till mig efter mätningen eftersom jag själv inte var närvarande och enligt honom hade någon fråga uppstått som han hade skickat vidare till Dig. Jag vet inte vad sakfrågan egentligen gällde så jag bad entreprenören att vi kan hålla arbetet tills jag pratat med Dig.”

Två veckor senare(!), den 23 januari, hade Ingvar fortfarande inte fått svar från bygglovshandläggaren, utan skrev därför ett nytt mail:

”Vi [Ingvar och hans fru; min anm] har stor förståelse för att Du [dvs bygglovshandläggaren; min anm] har en pressad arbetssituation men vi har nu stoppat byggararbeten i över 4 veckor med ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser utan att vi har ett officiellt beslut på detta.”

osterang2

Jag vet inte riktigt hur dateringarna stämmer överens, men i handlingen efter kommer ett beslut från byggnadsförvaltningen från den 4 januari 2018 (det ska troligtvis vara den 4 februari) att:

Byggnadsnämnden förbjuder att pågående byggnadsarbeten på f.d. fritidshus stoppfortsätter.”

Beslutet gällde med omedelbar verkan.

Motiveringen var:

”Pågående byggnadsarbeten strider mot beviljat bygglov”

Ingvar blev mycket överraskad och fundersam. Vad var detta? Han hade ju hela tiden varit helt öppen med vad han sysslade med… Han hade lämnat in alla uppgifter och ritningar, ja, allt som byggnadsförvaltningen hade begärt, och mer till. Och allt hade godkänts…

osterang3

I beslutet från byggnadsnämnden stod det:

”Vid besök av byggnadsnämndens tjänsteman på platsen, 2018-01-25 konstaterades att en väsentlig del av det ursprungliga fritidshuset har rivits. Endast en liten del på 8,6 m2 av det ursprungliga fritidshuset på 82,9 m2 finns idag kvar. En ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden. Då merparten av golvbjälklaget, ytterväggar och takkonstruktion har rivits rör det sig inte längre om en begränsad om- och tillbyggnad. Det är nu fråga om en nybyggnation eller en mer omfattande om- och tillbyggnad än vad som har prövats i bygglovet. Bygglov för den pågående byggnationen saknas och därför strider den mot PBL.”

Jag antar att dateringen på beslutet egentligen skulle ha varit den 4 februari, eftersom besöket var den 25 januari. (Det är viktigt att skriva rätt datum på officiella handlingar…)

mail2Mailväxlingen mellan byggnadsförvaltningen och Ingvar fortsatte.

Ingvar fick besked om att byggstoppet kunde dra ut på tiden. Handläggaren på byggnadsförvaltningen skrev att det behövdes en ny strandskyddsdispens från Länsstyrelsen. Hen skrev också att ärendet skulle upp på byggnadsnämnden och att det därefter skulle ta upp till en månad innan ett beslut om att eventuellt upphäva byggstoppet skulle kunna vinna laga kraft. Det tycktes som om byggstoppet skulle gälla till åtminstone mitten på maj.

Ingvar vädjade:

”Kan Du då häva byggstoppet och låta oss bygga vidare utan att det krävs något nytt lov och med ytterligare fördröjning och kostnader för oss?” osterang4

Jag tror att Ingvar började misströsta något…

Ingvar försökte förklara att om något hade blivit fel så borde man kunna rätta till det under tiden som bygget fortgick. Han menade också, ”i sak”, att skillnaden på höjd för grundläggningen (41 cm) följde kraven som Boverkets byggregler 6 Kap (”Hygien, hälsa och miljö”, se här) ställde på grundläggning för att klara fuktsäkerheten. Det var ju på grund av att det befintliga fritidshuset låg så lågt, som de fuktskador uppstod, som ledde till att han fick riva. Bygglovshandläggaren hade inte heller någon gång påtalat eller krävt in någon höjdangivelse. Ingvar menade också att höjdangivelserna skulle ha varit redovisade innan beslut om bygglov hade fattats:

”om det hade varit relevant eller av stor vikt.”

startBygglovshandläggaren svarade Ingvar samma dag att det krävdes ett nytt startbesked för att byggstoppet skulle hävas. Och då undrade Ingvar:

”Innebär detta att vi måste söka nytt bygglov nr 3 och att den strandskyddsdispens vi åberopat i nu gällande lov inte gäller? Det är lite svårt att ta in men vad är det som motiverar detta?”

Byggnadshandläggaren meddelade Ingvar (den 1 mars 2018):

”Ja, det är rätt uppfattat att ni behöver söka bygglov och strandskyddsdispens. Ni har fått bygglov för om- och tillbyggnad av fritidshus. Tyvärr ni har rivit nästan hela byggnaden … Enligt definitionen … är [det] uppenbart fråga om nybyggnad av fritidshus som gäller nu. Det är inte längre frågan [om] om- och tillbyggnad av fritidshuset. Ni har förändrat utgångsläget gällande både bygglov och strandskyddsdispens.”

overklagaIngvar tyckte att han behandlades fel. Han hade ju varit rak, öppen och ärlig med allt han hade företagit sig… Han ville inte fuska eller lura någon. Men han kom inte längre. Det gick inte att diskutera vidare och han uppger själv att han nästan blev uppmuntrad att överklaga.

lansstyrelsen-vastra-gotalandDen 4 april 2018 meddelade Ingvar till byggnadsförvaltningen att han hade överklagat byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen.

Ingvar skriver i sitt överklagande till Länsstyrelsen:

”Undertecknad yrkar att Byggnadsnämndens beslut … om att förbjuda att pågående byggnadsarbeten på fritidshus … fortsätter skall upphävas med omedelbar verkan.”

Ingvar utvecklar, naturligtvis, sitt överklagande. Han menar att rivnings- och byggnadsarbeten har skett enligt startbesked och byggnadslov.

vision3_miniJag började bloggen med att Ingvar skrev till kommunalråden. Han skrev därför att han i varje mail från byggnadsförvaltningen, och det har blivit några stycken, har fått texten:

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Kommunens vision finns i ”sidfoten” i alla kommunala mail… Vänersborgs vision gjorde Ingvar nyfiken… Han tittade vidare på kommunens mål… Han hittade då inriktningsmålet:

”Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses.” nono

Det var inte Ingvars erfarenhet. Han ansåg helt enkelt inte att detta efterlevdes. Till kommunalråden gav han några exempel på vad han hade råkat ut för under processen med byggnadsförvaltningen:

  • ”Att utfärda byggstopp har man naturligtvis rätt att göra men det är en ovanlig och allvarlig åtgärd oavsett anledning och leder till ekonomiska konsekvenser för byggherren.”
  • Att sedan handläggaren går på semester utan att någon tagit över ärendet är oansvarigt och att efter 2 månader inte ens har informerat Byggnadsnämnden är ännu märkligare. I synnerhet som det kan leda till skadeståndanspråk för kommunen.”
  • Att trots att man erkänner från förvaltningen att man gjort formella fel i handläggningen står man inte upp och tar ansvar för dessa utan skjuter över åtgärderna på sökanden tex genom att begära nytt bygglov för att nollställa formella fel i det tidigare.”
  • Att man mer eller mindre uppmuntrar till överklagande med känslan för oss ”att kommunen ändå kommer att vinna”; ekonomiska konsekvenser tar man med en axelryckning.”

domTiden har rullat på för Ingvar. Han har förlorat pengar varje vecka som byggstoppet har legat kvar. Byggandet var ju igång och entreprenörer och husleverantör var upphandlade…

Och så kom då domen från Länsstyrelsen…

.

Fortsättning hittar du här: ”Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (2/2)”.

%d bloggare gillar detta: