Hem > Byggnadsnämnden, Frändefors, Hästefjorden > Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)

Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)

Det var en gång en blåbärsodlare vid Hästefjorden…

Folk undrar varför Vänersborg hamnade så långt ner i näringslivsrankingen förra året, och även tidigare år. År 2020 så hamnade Vänersborgs kommun på plats 266 av Sveriges 290 kommuner. När det gällde delområdena “Kommunala tjänstemäns attityder till företagande” blev placeringen 245 och “Kommunens service och bemötande” 237.

Jag tror inte att resultatet beror på att kommunens Näringslivsavdelning arbetar fel eller att resultatet är en konsekvens av deras bristande insatser. Tvärtom tror jag. Utan den Näringslivsavdelning som finns i kommunen är risken att Vänersborg hade hamnat ännu längre ner på listan…

Nä, jag tror att rankingen beror på något annat. Något som inte kommer som en överraskning för någon som arbetar politiskt i Vänersborg.

I den här bloggen ska jag beskriva hur en näringsidkare som odlar trädgårdsblåbär vid Hästefjordens strand hamnade i klammeri med tjänstepersonerna på miljö- och byggnadsförvaltningen. Det är nämligen sådana här ärenden, tror jag, som snabbt sprider sig bland både företagare och kommuninvånare – och som till stor del förklarar rankingresultatet.

Jag har begärt ut alla handlingar i det aktuella ärendet från byggnadsförvaltningen, och har också fått ut dem. Det är inga problem med det, servicen är bra. Jag kommer dock rakt in i ärendet.

Den första dokumentet utgörs nämligen av en anteckning om ett telefonsamtal mellan en tjänsteperson på byggnadsförvaltningen och en tjänsteperson på Länsstyrelsen. Anteckningen är daterad den 22 januari 2020, men telefonsamtalet ägde rum den 17 december 2019. Men jag vet, det framgår av nästa dokument, att ärendet hade påbörjats redan innan den 17 december. I det dokumentet står det:

“Vid besök på er fastighet 2019-12-04…”

Å andra sidan är det inte förrän drygt en månad senare, som det börjar hända saker. Det är då som Vänersborgs byggnadsförvaltning kommer in i bilden på allvar.

I anteckningen från telefonsamtalet mellan kommunen och Länsstyrelsen diskuterar tjänstepersonerna strandskydd, eventuella grävarbeten etc på den aktuella fastigheten. Drygt en månad efter telefonsamtalet, den 24 januari 2020, skickar samma tjänsteperson på Vänersborgs byggnadsförvaltning ett brev till fastighetsägaren vid Hästefjorden, låt oss för enkelhetens skulle kalla honom Jonas. (Han heter något annat.) Antagligen med en hemlig kopia till tjänstepersonen på Länsstyrelsen. Det stod nämligen i ovanstående anteckning från telefonsamtalet:

“Hon [=tjänstepersonen på Länsstyrelsen; min anm] vill att vi håller kontakt i arbetet trots att vi har olika lagrum. Kommunikation med fastighetsägaren kan vi lägga en dold kopia till henne.”

Brevet till fastighetsägare Jonas hade rubriken “Begäran om förklaring”. Brevet började:

“Det har kommit Byggnadsnämnden till kännedom att anläggning uppförts på fastigheten XX [fastighetsbeteckningen; min anm] inom strandskyddsområde. … Byggnadsnämnden vill med detta brev veta om det är du som uppfört anläggningen och när den uppfördes och med vilket syfte.”

Jonas hade uppfört en blåbärsodling på marken. Först blev han glad åt att kommunen hade tagit över ärendet från Länsstyrelsen. Han trodde att Vänersborgs byggnadsförvaltning var bättre att ha att göra med. Men oj, så fel han hade. Jonas förstod inte att det här brevet inte bådade gott.

Byggnadsförvaltningen uppmanade Jonas att inkomma:

“med en skriftlig förklaring/redogörelse till de åtgärder som utförts”

Det är allvarligt för en fastighetsägare och näringsidkare när sådana här brev kommer från byggnadsförvaltningen. (Jag förkortar byggnadsförvaltningen till BF i fortsättningen.) BF misstänkte alltså att Jonas hade brutit mot strandskyddet. Och det vet var och en, även Jonas, att det kan innebära att det Jonas hade investerat i och byggt upp kanske skulle rivas och tas bort.

Och allt började med att det hade:

kommit Byggnadsnämnden till kännedom…”

Det visade sig senare att det hade kommit ett anonymt tips till Länsstyrelsen som vidarebefordrats till BF (byggnadsförvaltningen alltså). Länsstyrelsen skrev nämligen den 27 oktober 2020:

“Länsstyrelsen mottog ett anonymt klagomål 2019-07-01.”

Jonas är pensionär och han äger alltså mark vid Hästefjorden sedan “urminnes tider”. Han har bott i området hela sitt liv. Så här beskriver han marken och vad han hade gjort de senaste åren:

“Åkermarken är täckdikad på 70-talet. Det odlades havre fram till 2014 och efter det var det vall i två år. 2017 planterade jag 300 st blåbärsplantor och monterade värmeskölden. 2018 planterade jag 350 st blåbärsplantor. Plantorna är planterade i torv och sand och upphöjda 40 cm. Värmeskölden har många funktioner. [Den ska] hålla värmen på plantorna vid frostnätter på våren. Den biologiska mångfalden: hotell för humlor, bin och andra insekter. För att hålla ute skadedjur. Vindskydd vid kraftig storm o snöstorm. Allemansrätten: det finns 4 ingångar i värmeskölden. Vem som helst kan gå på gärdet. Gräsmatta bredvid plantorna.”

Det kan tilläggas att Jordbruksverket har godkänt Jonas blåbärsodling. Han uppbär också EU-stöd. Marken är nämligen klassad som jordbruksmark.

BF (byggnadsförvaltningen) skriver:

“Taxerad jordbruksfastighet på 1,3 hektar inom strandskyddat område. Fastigheten omfattas inte av detaljplan. Marken har tidigare varit brukad jordbruksmark för odling av havre och vall. 2017 har fastighetsägaren växlat till blåbärsodling och i samband med detta uppfört s.k. värmesköldar/gabionmurar. Delar av året står murarna i vatten, då vattenståndet är högt i sjön.”

Syftet med de värmesköldar/gabionmurar som nämns är att:

“främja blåbärsodlingen genom att exempelvis skydda blåbären mot frost, kyla och bidra till ett bättre mikroklimat. Värmesköldarna är uppbyggda med sten som hålls på plats av nät av metall. Höjden på murarna är cirka 1 m och har byggts upp på en sträcka av totalt 300 meter.”

Fastighetsägare och blåbärsodlare Jonas har alltså anlagt värmesköldar och planterat blåbär. Blåbärsodlingen ska enligt planerna vara fullt utbyggd 2024, och då uppgå till totalt 2.650 blåbärsplantor. Affärsmodellen är att blåbärsodlingen ska bedrivas som en självplocksodling. Jonas tänker inte anställa någon, han ska själv stå för det arbete som krävs. De första intäkterna från självplockningen beräknas uppstå 2021.

BF ansåg att:

“Gabionmurarna är en anläggning som hindrar och avhåller allmänheten från att beträda området som tidigare varit tillgängligt. Eventuellt är även blåbärsplantorna en sådan anordning som avhåller allmänheten. Om vidtagna åtgärder väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter behöver utredas tillsammans med kommunekologerna.”

Jonas svarade byggnadsförvaltningen och beskrev precis vad han hade gjort. Han var också tvungen att anlita hjälp från juridisk expertis eftersom BF ofta hänvisade till lagparagrafer, förutom att konsekvenserna av BF:s intresse kunde bli förödande för Jonas. Det är många kommuninvånare som hamnar i en sådan här sits, och det kan bli dyrt. Jonas började inse det.

Juristen och Jonas menade att blåbärsodlingen var helt laglig.

BF höll inte med. Tjänstepersonerna kom fram till att de undantag som fanns från reglerna kring strandskydd inte gällde Jonas. Tjänstepersonerna tyckte att det var svårt att avgöra om blåbärsodling handlade om trädgårdsskötsel eller jordbruk. Det var vidare tveksamt om verksamheten bidrog till näringsidkarens försörjning eller hade en viss varaktighet. Och BF gick så långt att de började analysera Jonas affärsplan och kalkyler. Och drog slutsatsen:

“Detta bedöms inte vara tillräckligt stor inkomst inom överskådlig tid för att det ska klassas som en sådan näring som omfattas av undantaget.”

Byggnadsförvaltningens bedömning av storleken på företagets framtida inkomster riskerade alltså hela verksamheten.

Dessutom skulle BF utreda vidare om:

“vidtagna åtgärder väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter behöver utredas tillsammans med kommunekologerna.”

Ett yttrande från en av kommunekologerna, i Miljö- och hälsoskyddsnämndens namn, kom den 26 augusti 2020. Det var kort och koncist:

“Det krävs strandskyddsdispens för genomförda åtgärder. Nämnden bedömer att åtgärderna närmast stranden medför en väsentlig förändring av livsvillkoren för djur- och växtarter och inte är tillåtliga. Då åtgärden närmast stranden strider mot strandskyddets syften saknas möjlighet till dispens på den här delen av fastigheten.”

Det såg mörkt ut för blåbärsodlaren i vid Hästefjorden.

Anm. Det här är del 1 av 4. Den spännande fortsättning kan du läsa här: ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)”.

  1. LasseVbg
    3 februari, 2021 kl. 09:04

    Åtgärderna är inte ”tillåtliga”…fantastisk byråkratsvenska. Jag förstår vad han har att kämpa emot.

  2. Anders Johansson
    2 februari, 2021 kl. 20:11

    Är ju inte så konstigt att några bryggor och GC-väg i Sikhall aldrig kommer bli av.
    Men att få alla att ansluta sig till V&A var ju en enkel match om man lovar en utveckling av landsbyggden.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: