Stefan Kärvlings blogg

Det diskuteras inte särskilt mycket politik i kommunstyrelsen. Inte ens på ett drygt 10 timmar långt sammanträde, som i onsdags. Ändå kan självklart det som yttras vara intressant. Redan i kommunstyrelsen kan ju partierna visa hur de ska rösta i kommande kommunfullmäktige, där flertalet ärenden, och naturligtvis i synnerhet de viktigaste, till slut avgörs. Ibland så överraskar också någon ledamot med en intressant kommentar, ibland förflugen och ogenomtänkt, ibland genomtänkt, inte sällan väldigt spontant. Några gånger händer det att en kommentar kan ge upphov till meningsskiljaktigheter.

På kommunstyrelsens maratonsammanträde i onsdags uttalade kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) några kommentarer och slutsatser som jag inte har kunnat släppa och som jag har varit tvungen att titta närmare på.

Harlitz kommentarer kom sent på eftermiddagen då politikerna fick en föredragning om nyckeltal. Och nyckeltal kan vara väldigt intressanta. Denna dag var de om möjligt ännu intressantare än vanligt. Och det var när följande tabell visades för ledamöterna som både temperatur och intresse snabbt steg i höjden…

“Kommunala skolor” i första raden betyder en av Kunskapsförbundet Västs (KFV) gymnasieskolor, Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg. Det ska dock noteras att uppemot en tredjedel av de studerande från Vänersborg går på friskolor eller skolor i andra kommuner. Ytterligare ett antal går på KFV:s skolor i Trollhättan. På BSG går på motsvarande sätt elever från Trollhättan och andra kommuner.

I rad 2 så innebär “hemkommun” just Vänersborg. Då är det alla studerande från Vänersborg som räknas in oavsett vilken gymnasieskola de går på. I diskussionen gjordes förenklingen att Vänersborgs gymnasiestuderade gick på BSG, och det är riktigt på det sättet att de flesta på BSG kommer från Vänersborg.

Siffrorna visar att det har skett en väldig “dipp”, dvs en stor nedgång, av andelen studerande som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier.  Och detta faktum, denna “dipp”, gäller både för BSG som enskild gymnasieskola och, till viss del, för eleverna från Vänersborg oavsett vilken gymnasieskola de går på. Det ska dock noteras att “dippen” för vänersborgsstuderande (rad 2) inte är så stor som “dippen” på BSG. Och det är väl egentligen mycket tveksamt om denna tämligen lilla nedgång överhuvudtaget kan kallas en “dipp”. (Det var även en “dipp” på BSG år 2019.)

Två kompletteringar är på sin plats. Egentligen ska det ta 3 år att gå gymnasiet. För en del studerade tar studierna längre tid, men det kan också hända att elever hoppar av, byter skola eller fortfarande går på gymnasiet på grund av studieuppehåll/byte av program osv. För det andra, Trollhättan/Vänersborg betalar KFV för bara 3 utbildningsår per studerande, även om de går 4 eller 5 år.

Den förstnämnda siffran ovan sjönk från 65,5% år 2019 till 56,4%. Det betyder följaktligen att nästan hälften av de studerande inte lyckades ta sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier. Det sistnämnda siffran, dvs hur stor andel av de studerade från Vänersborg som tog sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier, sjönk från 71,8% till 67,0%.

Det nyblivna kommunalrådet Henrik Harlitz (M) “hoppade ur stolen och gick i taket”, ja faktiskt nästan bokstavligt. Harlitz blev inte bara “chockad”, han blev tämligen “förgrömmad”:

“Jag blir störtorolig över att kunskapsresultaten sjunker så drastiskt på gymnasiet. Vi måste kunna ställa krav på KFV.”

Harlitz undrade vad kommunen betalade Kunskapsförbundet Väst för, han ifrågasatte om kommunen fick valuta för pengarna. Och det är väl i och för sig en sund inställning, att man oroar sig för den gymnasiekvalitet man får ut av skattemedlen. 

Harlitz fortsatte. Han skrädde inte på orden när han jämförde Kunskapsförbundet med en bilhandlare och utbildning med en bil. Vad händer om man köper en bil och den inte håller måttet? Och i det här sammanhanget tyckte jag nog att Harlitz började ta ut svängarna lite väl mycket…

Vi i kommunstyrelsen som också sitter i Kunskapsförbundet togs på sängen kan man väl säga. Vi hade ju inte dessa siffror klara för oss, det var ju liksom inte detta som kommunstyrelsens sammanträde skulle handla om. Mina första tankar gick emellertid åt ett helt annat håll än Harlitz…

Det första jag tänkte på var om det var korrekta siffror, jag kände inte igen dom. Den tanken viftade jag bort ganska omgående eftersom det är ytterst ovanligt att det presenteras felaktiga siffror i kommunstyrelsen. Sedan fick jag också reda på att de har presenterats på KFV:s direktion, även om uppställningen var något annorlunda. (Det är väl åldern som tar ut sin rätt…) Sedan fick jag en helt annan tanke – inte trodde väl Harlitz att han kunde köpa en ny BMW om han kom till bilhandlaren med t ex 55.000 kr? Ska han ha en “dyr och fin” bil så måste han ju betala för den. Och självklart ha pengar till köpet. Och motsvarande är det så klart med KFV och utbildning. Om KFV inte får de pengar av köparen, dvs ägarkommunerna Trollhättan/Vänersborg, som förbundet behöver för att fullgöra sitt uppdrag, t ex att anställa tillräckligt med lärare, så är det stor risk att förbundet levererar sämre resultat. Det är inget konstigt med det, köparen får det hen betalar för. Och det måste inte bara Harlitz utan alla politiker faktiskt vara medvetna om.

Så här skrev jag i en blogg i december 2019 (se “Fullmäktigeåret till ända”):

“Förbundet har minskat med 90 tjänster på den pedagogiska sidan. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna börjat, 22% av tjänsterna ska bort.”

Och så är det. Kunskapsförbundet har tvingats skära ner oerhört mycket de senaste åren. Och det beror alltså på att KFV inte har fått de pengar som förbundet behöver. Vilket självklart beror på att ägarkommunerna, däribland Vänersborg, inte har gett KFV tillräckligt med pengar. Tror man som ansvarig politiker att otillräckliga ekonomiska resurser inte får några konsekvenser för utbildningen, och examensandelen, så får man faktiskt tänka till åtminstone ett varv extra.

Förresten. De där 55.000 kr är vad KFV får av Trollhättan och Vänersborg för varje nytillkommande elev…

En annan tanke slog mig också. Är det så konstigt att resultaten blev sämre än tidigare under dessa corona-tider? Fast, å andra sidan. De elevers vars resultat ingår i statistiken (avgångseleverna) hade bara distansundervisning ca 3 månader. Det avspeglas knappast i statistiken. (Det kanske den däremot gör vårterminen 2021.)

BMW bygger bra bilar, men för att göra detta måste företaget ha bra material, redskap och maskiner, pengar och yrkesskicklig arbetskraft. Det är samma med Kunskapsförbundet.

Våren 2020 avlutade alltså färre studerande från Vänersborg sina gymnasiestudier utan examen än tidigare. På Birger Sjöberggymnasiet var det bara 56,4% av de studerande som fick sin examen jämfört med 65,5% år 2019.

Det är inte så ovanligt att sådana här siffror växlar mellan åren – både mellan skolor inom KFV och för enskilda skolor över tid. Det visar nedanstående diagram:

Som synes av diagrammet har examensandelarna i KFV gått upp något lite år 2020 (se de grå staplarna längst ner), medan Birger Sjöberg gjorde en dipp (blå staplar). (Notera dock att i detta diagram tittar man bara på “examen” oberoende av hur många utbildningsår som behövdes för att ta den.) Magnus Åberggymnasiet “dippade” både 2017 och 2019, men ökade både 2018 och 2020. Nils Ericson har de senaste åren gjort jämnare resultat men man ser att skolan “dippade” 2015.

Resultaten varierar alltså mellan åren, både mellan skolorna och över tid på en enskild skola. Det verkar vara “naturligt”. Men det är självklart inte önskvärt, samtidigt som alla naturligtvis önskar att en större andel av studenterna tog sin examen – helst 100%…

Birger Sjöberggymnasiets låga siffror 2020 kan till stor del, eller helt, förklaras av elevsammansättningen. De elever som tog eller skulle ta examen förra året började på BSG 2016 eller 2017. Det är nog ingen som har glömt vad som hände dessa år. Det blev betydligt fler vänersborgare…

Här är antal elever elever som var inskrivna på BSG den 15 september respektive år:

Det tillkom ovanligt många elever på introduktionsprogrammen, t ex språkintroduktionen. (OBS! Tabellen uppdaterades 1 feb kl 10.20 med siffror för 2017.) Väldigt få av dessa elever hade en rimlig chans att nå gymnasieexamen till 2020, de hade helt enkelt inte tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Många hade också en otillräcklig skolbakgrund med sig, oavsett språk.

Diagrammet nedan visar fördelningen av elevgruppen på BSG under åren 2011-2016:

Dessa startår är valda därför att de korresponderar med de avslutande åren 2015-2020 (se diagrammet nedan):

Diagrammet visar examensandelarna som staplar för högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogrammen med genomsnittet för hela skolan som en linje. I diagrammet syns betydligt högre staplar för examensandelarna för de högskoleförberedande- och yrkesprogrammen. Men också den minskning som noterades våren 2020.

Den låga examensandelen för BSG, kalla den gärna alarmerande, förklaras till största delen av den elevgruppsfördelning som kom med ökningen av elever på introduktionsprogrammen på grund av den stora flyktingströmmen. Det är det som de två ovanstående diagrammen visar.

På Introduktionsprogrammen (IM) är examensandelen ungefär lika låg alla år. Det är egentligen bara andelen elever där, av skolans totala, som sänker helheten extra mycket 2020 mot tidigare år. Det här är viktigt. Den låga examensgraden från IM, och den stora andel av skolans elever totalt som IM-eleverna utgör, drar helt enkelt ner medelvärdet för examensandelarna totalt. (Här måste påpekas att friskolorna med några få undantag, inte har några IM-elever alls.)

Det finns faktiskt en viktig aspekt till. Det återstår nämligen en sak till som måste förklaras.

Diagrammet ovan visar att examensandelen på de nationella programmen minskade 2020. Framför allt var det männen på högskoleförberedande program (det här visar dock inte diagrammet) som presterade sämre än vanligt. Det resulterade i en “dipp” på 10,7 procentenheter till 76,5% som tog examen år 2020, jämfört med 2019. 

Vad beror det här på? Som mångårig ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg känner jag till förhållandena i grundskolan ganska bra. I det här fallet handlar det om de elever som lämnade grundskolan de aktuella åren.

De studerande som tog, eller skulle ta, examen från gymnasiet våren 2020 gick ur 9:an vårterminen 2017, dvs om de gick 3 år på gymnasiet. Om studierna tog 4 år, vilket siffrorna ovan räknar med, så slutade dessa elever i grundskolan år 2016.

Jag upptäckte två bloggar som jag skrev i september 2017, när betygsstatistiken över de elever som slutade åk 9 hade presenterats. Rubrikerna säger väl det mesta, “BUN: Betygskatastrof” och “Total kris i Vänersborgs skolor!”. Åren och i synnerhet 2017 uppvisade de sämsta resultaten någonsin (i varje fall under de många år som jag har varit med i politiken). Så här såg siffrorna ut för eleverna som gick ur åk 9:

Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, minskade drastiskt både 2016 och 2017. Resultatet var uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet på över 220 poäng. Och inte nog med det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i Vänersborg 2017 fick betyg i alla ämnen.

Den här var intern kommunal statistik. Senare kom Skolverkets officiella statistik för grundskolans avgångsklasser år 2017. Den visade bättre resultat, eftersom Skolverket räknade bort de elever som inte hade betyg i något ämne. På det sättet kan man också anta att många av de elever som kom med flyktingströmmen inte räknades med.

Skolverkets siffror blev av naturliga skäl därför bättre. Det anmärkningsvärda var att siffrorna fortfarande var så låga. Men Skolverkets siffror visade tydligt – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat var inte enbart att det fanns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen. (Det bekräftades också av ytterligare analyser, se “Total kris i Vänersborgs skolor!”.)

Med denna analys tror jag att jag har återgett de flesta av de aspekter som förklarar den väldiga “dippen”, dvs nedgången, av andelen studerande från Vänersborg som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier

Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, gav både mig och utredare på Kunskapsförbundet en del extrajobb. (Ett särskilt stort tack till Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet för statistik och analyser.) Men det var värt det, hoppas jag – i varje fall om Harlitz och andra ledamöter, i första hand, i kommunstyrelsen läser denna blogg.

Jag tycker att det har varit viktigt att visa att bakom korrekta statistiska uppgifter, och till synes “enkla siffror”, kan det ligga mycket komplicerade faktorer som förklarar vad siffrorna verkligen står för. Särskilt viktigt var det för att reaktionen och kommentarerna på något sätt implicerade att de dåliga resultaten för Birger Sjöberggymnasiet kunde bero på dåligt utnyttjande av pengar. Eller bristande arbetsinsatser hos personalen… Och sådana antydningar är jag allergisk mot. Politiker gör det alldeles för lätt för sig när de lägger ansvaret på skolans (eller socialtjänstens, eller sjukvårdens) misslyckande hos personalen, istället för att se den verkliga orsaken. (Därmed inte sagt att Harlitz gör det.)

Jag hoppas att Henrik Harlitz (M), och andra läsare av denna blogg, drar samma slutsats som jag – både grundskolan och gymnasieskolan behöver mer pengar. Det behövs fler lärare och personal inom elevhälsan och de elevstödjande funktionerna i både grundskolan och gymnasieskolan. Det är först med ett rejält ekonomiskt lyft som Kunskapsförbundet kan producera BMW-bilar.

För övrigt hoppas jag på många kommentarer till denna blogg.